logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTText i dokument

CountValue
1a; -71
1a: Längd 10,5, ELANDERS.GEIG.3879.1.M Geii"."-,n:r - Sand. n:r :1- Dep. n:r .1943..15-.8. _. Ovisst är om. överhuvudtaget -Arbetarinst. --d-e-r---0-vah-ero-(Ovaher-ero-) Föremål: Läderrem.Flätad,brun,platt --I-are----Holmberitbitog:å3upptar---emellertid---un, och sm föremålet är från lierer0 och tillhör Bens sami:Bn-från medföljande- -lapp av mynthand -en "h-als---och---he-np Dep. Stockholms yr: t.i tut Köp från:.Arb.e.tartus ..dnad.,..flätat...emlire" Insaml., Gåva av: ,Sydvästafrika. . . . Lokal: , , . . Stam: Herero ? Utsalit: Magasin: • Depon: I Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt: „ Kliche „ Publ. STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM, Stockholm ETNOGR. ARKEOL.
1a/= Längd 77,1 cm. Bredd 10,2 cm. Höjd 6,8 cm. bk= " 21,6 " " 5. tt c/. 20,6 " " 4 , 5 " d/. . " 13,2 ". 0 5,5 " e/= " 17,1 " te 4,7 " f/= " 16,7 " " 4,6 " n 16 n " 4 n h/=. " 19,8 " " ---- n
1A/a1.1 43 x ;'3c.44.4.,
1a.6§ 185n 1' 1850.1: 561 6 Spjut af träsi., 'långt:, med. rikt: snidad -speta.: (.0rig• nr• 570) 18.50,1. 562 7 Spjut ar' långtp. med' snidade 1 &I-sittande-. hullingar, (aindrigt). (orig, nr. 571). rne 56, •, 8 Spjut af trå", Ungt, ked -snidade krans-aittande bullingarp, nedanför spe. täen lindadt med fina bastflätors / C j " Orig, 572) Fidji-darne 564 agy (0,4g4, 5?",)• • 565 10 Spjut af träs, med •anidade kratioåsittande: &år.' nzt., 574) Fidli4arims 566 11 Långt spjut af trä med fyra långa aläta spetpari, begagnas till fiskfångetv nr.4575) PU113-öarna
1A.887480 933 A.887480Vtl, 69 _168144: 17,* 69:4 124118 4411 Buddhibtio Uri:1kt* (Orl~to nr Vi 69i 9) 1g4I9 44112 Buddhlatiok prästdräkt* (Orlg.kati• nr V* 69*, 1 12k12(). 4.41 yuktcl 'otal:apatit palmblad* (Orig*kat* ne V 694 11) 12414 4434 Fläkta lapat" at tyg- ena sidan.bl& med töråYllda blad*,audra-eidau röd med gula Prickar* (Oria4kat4 ur V4 696 12) 12*122 4115 Huvudkiadde, ator 9 trekantk* pes galflarn a guld bröder44 (0 ,Yekat4 7/4, 694 13)
1a-. 96- 1912.7. AKIKIIYU (Bantu) Denna stora åtam lever på höglandet väs- ter om Akamba och. är .1 språkligt hänseendet rätt nära. besläktad med de senare. I myck et (seder, vapen, dräkt etc.) äro Kikuyu influerade av sina grannar i söder, massa- jerna. Det största och senaste över folkel utkomna arbetet är av S. Routledge: "The. Akikgyu of Brits East Africa4" London 1910. De med N-i betecknade föremålen äro från trakten av. Nairobi; de med E-t betecknade föremålen äro 'från Escarpement. 1912.7. 326 Krigares spjut (itimu). Typen är alldeles densamma som hos Massai, det välbekanta långa Mas~ spjutet. Massai säger emellertid,. att de kunna säga skillnaden, bl.a. genom att väga spjutet i handen: Jmfr. Merker: "Die Massai" Berlin 1910 2 Aufl. E-t 327 Som nr. 326. Bladet är nedanför basen lindat med koppartråd.
1a. Diam. 11 cm, höjd 29,5 cm. b. Längd 21 cm. Se Teckning på baksidan. bägge ändar. Spänd med snören runtom. b. Stocken höjd pinne med knopp och handtag av svart tyg. Insaml., Gåva av: Red. Erik Martinsson fr: 1967 14xtrubrx Lokal: Gambia, Afrika. Stam: Utställt: Depon: Magasin: I Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt. „ Kliché,, Publ. STATENS. ETNOGRAFISKA MUSEUM, Stockholm ETNOGR. Perklffle Gen. n:r Sam!. n:r Dep. n:r 1967. 5-22,a-b. Föremål. Trumma med slagstock. a. Trumma av trä, timglasformad med skinn i jmf Martinsons bildmaterial ELANDERS. GBG. 8503. 5.65.
1A. etnografisk .del I. Natur 4» Flöder ooh vattendrag. 82. |3. 84. 85. 86 • 37. 88. 89. 90. 91. 92. 93. 94. 95. 96. 97. Songofallet i Inkisi col Vattenfall col Vattenfall o c°4 Utsikt över Stanley Pool från M.E.S. Brazzaville Kongofloden vid Bulu Flodbild Vattendrag i Kongo Vid en flod L 58 Kongofloden vid Mbgu Kongofloden,Cataractes Flodbild L.29 Djoueflodens utlopp i Kongo Sandbank vid lågvatten i kongofloden Brant flodstrand»kongofloden Madziaån, Palmkvists,fru Laman fru Hammar Sengele fallet i Inkisi sv col col sv sv col sv sv col sv sv col col JH 1915 JH 1916 TC 1908 TC 1908 KEL KEL JH 1916 JH 1916 JH 1916 98. Soluppgång Över Kongofloden 99. Vattnet slipar berggrunden 100. Kanot på floden 101. Strandparti 102. Strandparti 103. Kongofloden vid Matadi 104. Kongofloden vid Boma 105. Strandparti»sandstrand 106. Flodbild 107. Kongofloden vid Angu-Angu loo. Vid Kibunzi färjställe 109. Kibunzi nedre färjställe 110. Kbedi färjställe 111. 1 ukimbungu färjställe 112. Färjställe A1B.F. 113. Färjställe vid Djouefloden 114. Färj ställe vid Djouefloden 115. Flodöverfart,A.E.F. col JH sv sv sv sv sv sv TC 1910 sv col sv KJP col col JH 1916 col JH 1916 col KEL col EB sv JH 1909 col JH 19o9 col
1A. etnografisk del, I. -“atur. 4, glöder och vattendrag. Flodöverfart A.E.F. sv Jakobsson 0 Ceder över Hiari col 1917 GJ Färjställe mellan Sona-Bata och och Musana,Aongofloden sv 1916 JH Fridlund 0 Ålln färja över Miamifloden col 1920 EK Fridlund och ålin färja över Miamifloden sv 1920 EK Kongofloden vid Matadi sv Färjställe Kongofloden sv Biflod med kanot, sv överfart med kanot L58 col KEL Överfart med kanot L 58 sv KEL Kanot vid flodstranden sv Vadställe,Lwimafloden col Vadställe col Vadställe Latafloden col 1916 JH Färjkarlar i arbete col Kanoter vid stranden col Stanley Pool Brazzav.hamn col ML Mpozofloden nära utloppet i Kongofloden sedd fr.Kongofl. sv 1916 JH Mpozofloden från Pic Gambier col 1915 JH Mpozoflodens utlopp i Kongofl. col 1916 JH Kongoflodens strand ovan -^tadicol 1915 JH Kongoflod en vid Matadi col 1 Kongofloden vid Vivi sv 1916 JH Fors i Kwilufloden col 1915 JH Ravin Leopold II utflöde i Kongofloden,Matadi sv Färjställe med kanoter col Färjställe Kwilu col 1916 JH Färjställe med kanoter sv Mbedi färjställe col 1916 JH Mbedi färjställe col 1915 JH Fors i Ksiraba col 1916 JH Fall i Ladziaån cål 19o9 JH CNJCM T* C\J HHHHHiHrHHHrOHHH HHHHHHH H rl H H gj H HH
1A. Etnografisk del. I. Natur._ jzZ'-•a t ad. i med omgivningar. r' 247. 248. 249. 250. 2$1. 262. 263. 264. 265. 266. 1125. 1126. 1401. 1459. 1460. 1461. 1492. 1493. 1494. 1516. 1517. 1518. 1562. 1563. 1564. 2619. 2620. 2629. 2630. 2631* 2670. 3015. 3016. 3153. Ruinerna av Stanleys hus i 7ivi Järnvägsstationen,-^atadi Hamnen Matadi Vid portugisklippan -^aobab vid Portugisklippan Vid portugisklippan Vid Portugisklippan Baohabträd vid Portugisklippan På väg till Portugisklippan På väg till Portugisklippan Matadi hamn Matadi hamn med tre båtar c ol sv JH sv JH sv sv JH col sv JH col EA sv JH col JH sv sv JH 1916 1 1914 1 2 1914 11 1914 1 1 1914 2 1914 111 Infödingestaden Matadi Hamnen atadi hamnen Matadi hamnen Wiatadi Kongofloden vid Matadi Kongofloden vid Matadi Hamnen,Matadi från A.B.F.M.S. Matadi från S,M.F. Infödinge staden.Matadi Inskriptionen vid Portugisklippan & £t 1934 col sv col AR col AR col sv sv Bank de Congo ^elge Matadi Matadi infödingestad Matadi från Londe Matadi från Londe Matadi Hotell Metropol Matadi Ndaku na bisu,Folkets hus. SV col col col col sv 11111111 2 1 1 1 1 1 1 byggt av katolikerna för att konkurera med SMF kyrka sv Järnvägsstationen Matadi sv JH Kala-kala nära Matadi sv Bangården och hamnen Matadi col AA Matadi sv Matadi från Underhill sv 1916 1933 1 1 1 1 1 1
1A. Etnografisk del. I. NaturA II. åskväder. 1453. Åskväder Mansimou 1454. Askväder 1455. Blixtar, ^atadi 1456. Åskväder 1457. Åskväder /jskvadtr
1A. Etnografisk del. r-> 185. 186. 187. 188. 189. 190. 191. 192. 193. 194. 195. 196. 197. 198. 199. 200. 201. 202. 203. 204. 205. 206. 20 7. 1486. 1487. 1488. 1489. 1490. 1491 1525. 1553. 1561. -ånf- I. ■“‘atur. 9. Landskapsbilder. landskap Kongo Mayombe col Dalgång Kinkenge Boskapen betar col PM 1908 GWJ col col col KEL 1911 Kongolandskap Sundi Lutete Land skap Landskap med Musana stat in By på åskrönet Dal nära Musana Typisk vägsträckning Manianga ■j and skap vid Eguedi Dimma över Bwende kullarna Kongolandskap Kinkenge DDalen nedanför Musana Kongolandskap Klippformationer Bguedi Madziaåns dalgång åt B.O. Palmdunge Kongolandskap Kingoyi uts. Landskap Kinkenge Landskap Kinkenge Skogsbild från Madouma Utsikt från Sjukhuset Kingoyi Pic Cambier Matadi Bilväg och järnväg i -Kayombe Järnvägen och Mpalabalaåsen från Pic Cambier Bild från Mataditrakten,gräset avbränt Kuperaö land utmed Kongofloden Mbangumassivet med elevernas fält i dalen. Kimpese col ML J.Ö. på toppen av Pic Cambier col JÖ 1923 Ravinbäck vid matadi sv Landskap nedre Kongo col Solnedgång vid Nganda coi Utsikt över urskogen s. Madouma col ML sep. col col KJP sv col EK col PM 1908 sv sv KJP col ML col JH 1910 col södercol KEL col PM 19o8 col PM 19o8 col ML col AA 1945 sv
1A. Etnografisk del. r I. Natur. 4. glöder och, vattendrag. 181. Kongofloden vid lågvatten 182. Kongofloden vid högvatten 183. Kongofloden forsar Kihunzi 184. Vadställe vid Mpioka 1240. Solnedgång i havet 1316. Nedre färgstället vid Kibunzi 1326. Kongofloden vid Stanley Pool 1327. Strandparti vid Kongofloden 1349. över forsen på negeraxlar 1350. “adställe vid Lwimafloden 1351. över floden med kipoy och passagerare.Nykvist 1352. Vadställe 1370. Yalala nära Matadi 1371. Solnedgång Kongofloden 1372. Zongofallet i Inkisifloden 4402 Kongofloden vid Bupoto 1463. Forsarna i Kongofloden vid Brazzaville 1464. Yalalaforsen nära matadi 1465. Utsikt över Poolen 1466. Solnedgång vid Kongofloden Matadi 1467. Strandparti,‘“'elveteskitteln nära Matadi 1468. Dagning över Kongofloden 1471. Mpozofloden 1472. Mpozo, färjstället 1880. 1473. Mpozofloden, lågvatten 1474. Mpozofloden nära utloppet i Kongofloden 1475. Mpozoflodens dalgång sedd från Pic Cambier 1476. Mpozofloden,torrtiden 1477. Mpozofloden nära utflödet i Kongofloden
1A. Etnografisk del. V* Växtvärlden. 1. Blommor 2. Frukter och fruktträd 3* Kulturväxter 4* Palmer 5. Träd. 6. Vegetation. 7. Gräs. VI. Djurvärlden. 1. Fåglar och fågelbon 2. Insekter 3» Kräldjur och reptiler 4» Däggdjur VIII Jordbruk och tamdjur 1. Fält och jordbruk 2. Gräseldar 3. Boskapsdjur och tamdjur 4. Slakt 5. Tobaksodling 6. Palmvinstappning VIII. Fiske.fiskar.fiskare. 1. Fiske och fiskredskap 2. Fiskar och skaldjur 3. Fiskare.
1A. Etnografisk del. XIV.Hövdingar och deras insignier. 1. Hövdingar 2. Tecken på hövdingvärdighet 3* Rättegångar 4» Statsmän och administratörer XV.Vapen och krigsmaterial. 1. Soldater 2. Infödda krigare 3* Vapen XVI.Musik och konst 1. Musikinstrument 2. Konsthantverk och träskulptur XVII.Dans och dansmasker 1. Dans 2. Öansmasker XVIII. Samfärdsel, 1. Båtar och kanoter 2. Broar 3. Bärare 4. Järnvägar 5. Karavaner och resor 6. Vägar och stigar 7. Flygplan och luftfärder
1A. Etnografisk del» 1. Natur 2. Boma och Banana. 3. Banan udde sedd från floden TC 1910 SV 1 4. Banana vid Kongoflodens mynning SV 1 5. Banana TC 1910 SV 3 6 Banana / A Thousand Miles. ./ SV £ ?. Banana f 1 ö. Banana Posthuset sv 1 9. Boma Gouv. 7/ahis hemresa 1906 f 1 10. Boma - .1! ^ sv 1 11. Boma Oata Älf Ä sv 1 12. Boma C.B.M.C. Ångbåtskontoret JH 1914 f 1 13. Boma Hamnkontoret f 1 14. Boma Hamnkontoret sv 1 15. Boma Katolska kyrkan KJP sv 1 16. Bureau de Bas Congo JH 1914 f 1 17. Bureau de Bas Congo JH 1914 sv 1 ia. Justitiebyggnaden JH 1914 sv 2 19. Gouvernörens residens sv 1 20 . Hamnen,Post och felegrafhuset JH 1914 sv 3 21. Hamnen, Post och ^elegrafhuset JH 1914 f 2 22. Banque de Congo Belge Boma JH 1914 sv 3 23. Boma Strandgatan JH 1914 sv 1 24. Boma Strandgatan JH 1914 f 1 25. Boma Botaniska trädgården 1906 f2 26. Boma Laboratoriet f 1 1124. Boma S/S Anversville lägger till sv 1 3011. Banana TC 1911 col 3012. Boma s/s Akabo vid piren JH 1914 sv 1 3013. Boms piren sv 1 3146. Boma Katolsk missionsstation JH 1914 col 1
1A. Etnografisk del» 2613. 2614. * 2615. 3014. 3096. 3097. 3152» Styv I. Natur» 5. Landskap Vattendelaren vid Kingoyi Morgondimma vid Kingoyi Klippf0rmation Byn Nzungani dist.^anianga Från Kolo Mpozodalen nära Matadi Hemming Andermo vid portugisklippan
1A. Etnografisk del» I» Natur. ~3. Pointe Uoire. 251. Läkatebostad Pointe Noire sv 2p2. Barnbördshuset sv 2^g. Tribunal SV 254. Posthuset SV 1933 255. Pointe Noire 1920 col EK 1920 256. Affärshus Pointe Noire sv 257* Hamnen Pointe Noire sv 25o* Hatolska kyrkan col 1933 259. Katolska kyrkan sv 1933 260. Hamnen Pointe noire sv 1134. hamnpiren sv 1519. Järnvägsstationen sv
1A. Etnografisk del I. Natur. 4. Floder och vattendrag. 1408. Mpozofloden ,lägsta vattenstånd. 1479. Mpozofloden .högvatten 1480. Färjstället Vivi-^atadi. 1481. Utsikt över Kongofloden mot Pic Leopold. 1482. Luvundundu,sista Yalalaforsen 1483. Kongofloden 5 km fr.Matadi 1484. Vadställe 1485. Litet vattenfall i skogen 1513. Insjö, öangondojNtima 1514. Mangrovevegetatin,Kamerun 1515. Kongofloden vid Kibunzi 1555. Kongofloden vid Leopoldville 1556. Färjstället vid Mpioka 1557. Färjstället vid Mbemba 1558. Bwenzafallet, nära Kolo A.E.F. 1559. Kongofloden vid Matadi Londe, 1560. Forsarna i Kongofloden,BrazzavilL 2609* Vattenfall i Lufubu,Mukimbungu 2610. Utsikt över Kongofloden MES Brazzaville 2611* Utsiktöver Stanley Pool fr MES Brazzav. 2612» Kwilufloden 3091» Vid Vivim strand 3092. Strandpatti Kongofloden vid Mansimou 3093» Morgon på havet 3094» Stanley Pool från Brazzaville 3095» Underhill nära Matadi 3147» Kanoter vid flodstranden 3146» Kongofloden mittför Boma 3149» Skogsbäck 3150» Nsimbabäcken Kinkenge 3151» Nsimbabäcken Kinkenge 3227. Solnedgång iiongoxloaen 322ö. Kongoxlouen via brazzaville 3229. i? argstalle via xgouee 3230. vågsvall -fp inre hoire. 1915
1A. Etnografisk del IX. Jakt 1. Jaktredskap 2. ^aktresultat X.Hantverk. 1. Manliga yrken 2. Lergodstillverkning 3. Vävnad och. spanad XI.Redskap och verktyg 1.Vävstolar XII.Marknader och pengar 1. Marknader 2. -Faktorier 3. Pengar 4. Industrier XIII,familjeliv och folktyper. 1. Födelse 2. Hem och byliv 3. Mat och matlagning 4. Spel och lekar 5. Folktyper
1A. Etnografisk del n r> 21?. 216. 217. 218. 219. 220. 221. 222. 223. 224. 225. 226. 227. 228. 229. 230. 231. 232. 233. 234. 235. 236. 237. 238. 239. 240. 241. 242. 243. 244. 24?. 246. I. Satur. 7. Matadi med omgivningar. Matadi sedd från Londe SV Matadi hamn före 1926 SV ■latadi hamn SV JH 1914 Kongofloden vid -^atadi sv JH 1910 Matadi hamn sedd fr.Londe col JH -<-a tad’ hamn sv KSP Matadi hamn sv JH 1916 Matadi och Kongofloden sv JH 1915 Vy över -^atadi sv M-amneb Matadi från fängelset Järnvägsverkstäder och hamn- sv magasin sv Magasin för explosiva varor Torget i Matadi i hÖrjan på sv 1900-talet sv Gata i Matadi sv Post och administrationsbyggn ♦ col Skala-kala,Matadi sv KJP Utsikt från 3.M.B.Matadi col Comfina, Matadi col JH 1915 Portugisklippan,med inskripti 0n från år 1482. sv Portugisklippan Gata i Matadi högst upp admi¬ sv 1914 JH nistrationen sv De inföddas stadsdel Matadi sv AA 1933 Järnvägsstationen Matadi sv AR Matadi från 3.M.P. sv Sjukhuset för infödda col AA 1933 Hamnen Matadi sv Gata i infödingestan col Hamnen Matadi sv Sjukhuset för , infödda sv AA 1933 Järnvägsstationen Matadi col Matadi hamn sv 1916 Bangården Matadi sv 1 1 1 1 1 3 1 211 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
1A. Etnografisk del r' I. Natur. 9» Statatsposter och tullstationer» 267« Tullstationen Banza Baka 268. Statsposten Mouyondzi 269» Mbamu statspost,Madzia 270. Loudima statspost 271» Vid Pangala,Administrateuren, Ceder 0 Hammar 272. Mbamu statspost* 273. Administrateur Montazen Mbamu 274. Hjpl som tillhört Stanleys vagn, Statsposten Luozi Congo Beige 2616. Luozi statspost Congo Beige 2åX7« Ruinerna efter Stanleys fort i Vivi 3154» Sibiti statspost 3'* 80. Stanleys magasin Vivi,senare anvant som preaiicolomal 32^0. uravar via övergiven i.auoisk mis ionsstation Bwenza 3%S7) > QourlrntTné.H+tA Kenjc- Ccu>.
1A. Etnografisk del rs I. Natur. 6.' Leopoldville. Gamla tullhuset •damnen Parti av Leopoldville Gatupaeti Leopoldville Hamnen,Leopoldville Leopoldvillgatan Bata affärslokal Drottning Astrids Sjukhus Leopoldville Affärscentrum i Leopoldville Modernt kontorshus "Forecome" Leo
1A. Etnograxisic ael. I» Hatar» 7» Mataai mea omgivningar. 3186. Lonae iran vester Sv 1 318y. Kongoiloaen irän Londe mot MatadiJH 1914 Kongox10aen xran ABFMS Matadi Lonae 0 SMF Matadi ir xioden Sjukhuset, matadi
1a. i2.9_
1A. IPBEHÅL L. Inv. 23.8. Föremål av sten. 1. Redskla_n_1114 Yxor p, 1-6. Obsidiankärndr p. 6 Skrapor av obsidian p. 6-7 Raspar p. 7-8 Spjutspetsar p. 8-9 Pilspetsar p. 9 • Knivar p. 10 Diverse p. 10-11 Bultklubbhuvuden från Oaxaca p. 11-12 Malstenar, löpare m.m. p. 12-14 2. Stenskulptur. p. 15-26 Primitiv eller okonstnärlig p. 15-16 Totonakisk p. 16-17 Teotitlan de Camino? p. 18 • Mixtekisk p. 18 Zapotekisk (nr. 170 tonakisk eldgud) p. 19-22 Zapotekiska gravhällar • p. 22-25 Fyrfat p. 25-26 Diverse skulptur p. 26 En pilspets och 7 st. skrapor av obsidian p. 27 Diverse föremål av andra bergarter p. 27-28 Moderna föremål av järn p. 29 Avgjutningar, .,,. p. 29-30 Diverse föremål av olika material, p. 31 • (nr. 214 Snäektrumpet.) Paturalia' p. 31
1A» Etnografisk del» I» Hatur. 3. Brazzaville» 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. t?: 48. 1554. ^226. 3275. 32/6. 32/7. 33 2/. SJé.T M U J43J 3fjTé 3^ *4»fr Posthuset Bl Patienter och bostäder i sov- 3jukekolonien »0- Pasteurinstitutet Bostadshus i Brazzaville Le Cercle Regeringens tryckeri Briqueterie och Kongofloden Katolska kyrkan interieur Utsikt över Stanley Pool. Tullen och transportstationen Nationaldagen den 14 juli Madame Eboues ankomst den 31/12 1940. Gata i Bakongobyn 1914 Gata i Bakongobyn 1914 Brazzaville Engelska handelshuset De inföddas stadsdel Gouverneur-löjtnantens boåtad Skola för franska barn Affärshus i Brazzaville Parken vid mannens nas general cie u-aule x nrazzaviiie utställning r>razzaviiie 14 juli resten .brazzaville b* s-
1A» Etnografisk del 1. 2. 1506. 1507. 1511. 1512. 33YS. YWo. I• Natur 1 Berg. Berg Ruwenzuribergen Kivu Pic Cambier Matadi Kologrottan atadi Pic Albert? Nguedi Bergformation vid Nguedi
1A» Etnografisk del I. Natur. 1. Berg 2. Boma och °anana 3» Brazzaville 4. Floder fj. Landskapsbilder 6. Leopoldville 7. Matadi med omgivningar,Vivi o Portugisklåppan 8. Pointe Noire 9. Statsposter 10. Physville 11. Åskväder 12. Från Belgien till Kongo. II. Byar, hus och inredningar. 1. Byar 2. Husbyggen 3. Hustyper III.Möbler och husgeråd. 1. Husgeråd IV.Kläder, 3mycken, prydnader,tatueringar. 1. Frisyrer 2. Prydnader 3. Rökpipor 4. J^atueringar 5. Kläder.
1A» Etnografisk del I. Natur» 4. Floder. r\ 49. Zongofallet i Inkisifloden, översta stupet 50. Zongifallets början 51. Zongofallet.Inkisifloden 52. Sengelefallet,Inkisifloden 53. Vänstra Sengelefallet 54. Zongofallet i Inkisifloden 58.Zongofallet i Inkisifloden 56. Yalalaforsen i Kongofloden 57. Yalalaforsen vid lagvatten 58. Mpozofloden,högvatten 59. Jättegrytor»Mpozo i lågvatt< 60. Kwilufloden i lågvatten 61. Kwilufloden i lågvatten 62. Kwilufloden nära klyftan 63. Kwilufloden i lågvatten 64. Kongofloden Kitamoforsarna Brazzaville 65. Kongofloden Kitamoforsarna 66. Fall i Lufufloden Fr K. 67. Fall i Lumo,Boko.FR .K. 68. Fall i Lufu, Boko.F.K. 69. Fall i Lumo, Boko F.K. 70. Fall i Nsimbafloden F.K. 71. Fall i Madziaån F.K. 72. Fall i Nsimbafloden 73. ?3hopofallen nära Stanleyvi] 74. Början av Tsopofallet 75. Kintadifallet»Fulakadi 76. Tshopofallet i Lindifloden 77. Fall i Lumofloden febr. 78. Nsundafallet»Lukala 79. Kwilufloden,Klyftan 80. Kwilufloden. Klyftan 81. Kongofloden,jättegryta nära Matadi
1A» Etnografisk del I Natur 12 Från Belgien till Kongo» 2965. Boskap lastas ombord 2966. Boskap lastas ombord 2967. Passagerare föras i land 2968. S/S Albertville 2969. Lastning av cacaobönor på Guldkusten 3348 3349 3445
1A» Etnografisk del r' r' I. Natur. 10» Thysville» 275* Thysville 276. Thysville stationssamhälle 277. Gata i Thysville 278. Järnvägsgatan Thysville 279. Hus i Thysville 280. De inföddas stadsdel 281. Thysville från soldatlägret 282. Hotell A.B.C. Thysville 283. Thysville 284. Tjaysville 285* B.M.S. Missionsstation 286. Tarti av Thysville 287. W7 Thysville COl JH 1915 1 col JH 1915» 1 sv JH 1915 1 col JH 1915 1 col JH 1915 1 col JH 1915 2 col JH 191? 1 col JH 191? 1 col JH 1915 1 col JH 1915 1 col JH 1915 1 sv JH 1915 1 col JH 1915 1 // /?/r / <
1A» Stnografisk dal r' I. natur» 12» Från Belgien till Kongo» 2931» Slottet Laeken, Kungl. slott ^ruxelles. sv 1 2932» Justitiepalatset,Bruxelles sv 1 2933» Antverpen utsikt över dockorna sv 1 2934» Antverpen namnen sv 1 2933» Vid Kongobåtens avgång Antverpen sv 1 2936» Hälsning av sv-flaggan vid kongobåtens avgång SBg sv 1 2937» Kongobåtens tilläggsplats Antverpen sv 1 2938. Fästningen le Stern,Antverpen sv 1 2939» Teneriffe ångare och småbåtar. sv 1 2940» Stad på Tenneriffe sv 1 2941» Våbrytaren vid S:ta Cruz sv 1 2942» Stad på Tenneriffe sv I 2943* Stad vid^Atlanten, Tenneriffe sv 1 2944» Strandgatan Sta Ceul Teneriffe sv 2 2945» Hamnen Sta Ceuz Teneriffe sv 3 2946» Ytanför Teneriffe 19o6 KKL col 1 2947» Från Teneriffe sv 1 2948. Hamnen Sta Cruz sv 1 2949» Linbana upp till toppen col 1 2950» Från öns inre Teneriffe sv 1 2951» Gatubild Sta Cruz sv 1 2952. La Laguna, Teneriffe sv 1 2953» La Laguna och Teneriffas Pic sv 1 2954» Cale “arina Teneriffe sv 1 2955* Kvar på kajen då båten gått sv 1 2956. Leifinar el. Tumlare sv 2 2957» IAaxnnen i Free town sv 1 2958. Freetown,Sierra Leone sv 1 2959» Gata i Freetown Sierra Léone sv 1 2960» Monrovia Pojkar dyka efter pengar 191o TC sv 4 2961. Funchal,|^adeira» Pojkar dyka efter pengar sv 1 2962. Vid Liberias kust col 1 2963« Passagerare tagas ombord i Grand Hassam 1913 TC col 1 2964. Passagerare tagas ombord i Grand Bassam 1910 TC sv
1A-(---aAr 196, 3‘, 34 FOLKENSjf MUSEUM 1 77E', 722., 72 S- m 1,1 ctiA, ) R 1 ,9 Gm•, 0.„-tt- CAAAIAA-123±... ,Gart,Z, ( FOal 30 IS. 1 i 1996 fi 96 113 57 Si-zs-42,hze-cou 21 D 1337 t;p.,„
1A§ Etnografisk del. n o 148. 149. 150. 151. 152. 153. 154. 155. 156. 157. 158. 159. 160. 161. 162. 163. 164. 165. 166. 167. 168. 169. 170. 171. 172. 173. 174. 175. 176. 177. 178. 179. 180. I. Natur. 4. .Floder och vattendrag. Grottan, ^eopoldville Kongofloden vid Lisala Vid en flod Fall i Lumofloden Vattenfall Fall i Tombefloden Färgställe Kwilu Färj ställe Färjställe med kanoter Skogsbäck Skogsbäck Kanot med roddare Kongofloden nära Kibunzi col Zagorsky col 1911 JH col KEL col col col 1914 JH col 1916 JH sv col ÅR col col KEL sv col 1916 JH ^andbank i Kongofloden Matadi sv 1915 JH EB col 1931 JD col col 1923 Jd col col 1924 Jd col 1912 JH Färjställe i Niarifloden col Färjning över Hiari Färj ställe Bärare vänta på båt,Kongoflo¬ den mitt för Londe Vadställe för bilar.A.E.F. Färjställe vid Louboulou col EB Färjning av bil év Färjställe A.E.F. col TÖ Madziaån, Köksträdgården vid Madziaån Kwilufloden nära utflödet i Kongofloden Ravine Leopold II utlopp i Kongofloden,K-atadi Kongofloden vid Bulu Gryning över Kongofloden Solen sjunker i havet Lwezefloden Modouma col OB Kongofloden vid Yalalafallen col JH Bulu färjställe. col 1916 JH badställe Lunionzifloden col 1916 JH 1 1 1 1 1 1 1 col 1916 JH 1 col 1915 JH col 1911 TC col col JH 1 1 1 1 1 1 1
1a0 1880.4 -.317 1880 i.4 E/)1 927 Träsnideri; Som föregående... (4937> 595 x 0,5 en.. .318 928 Dio; Som föregående men utan sidohake.g och ögli, (4929) 2,5 x0, 9 'an. • 319 929 D:o;- 8.1)~9.: <4931) 4,7 x 317 x, 0,4 om. .320 930 Dto;, Spänne. (4939)' 9 x 3 cia. .321 931 Dso; Spänne. (4923) 595 x 3 cm. • 322 952 • Dio1- Spänne:.. I stort -se-tt som föregående men (4924) utan egentlig ,öglak (?)... 4 x 3. . 323 933 Dto;- Siginne.‘ (4924) 6 x 2,3- cm. . 324 934 Dso[ Spänne. (4925) 4,5 x 2,5 cm; .325: 935 D: o,;. Spänne som föregående. ( 4930) 595 x 3.97 cm.
1A 0-4.4-1, 9 /, ELANDERS.GM3B79.1" Gen. n:r — Saml. n:r Dep. n:r , 1 40.8. 42 - I ~åh "Matroäz. Broderat siden." , Rektangulärt, snett avskurna. med:vitt. - In_saml, Gåva av: med hörnen vid ena kortänd4. Färgen violett, fodrat Cia$ GrO.S.Chinsky jr: ben Saläm tignrindua''Algyr Tunisien ,Lokal: , Stam: Utställt: 1Depon: Magasin: Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt: „ Kliche „ Publ. , STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM, Stockholm UNOGR. MEM= Längd 57 cm. Bredd 42 cm. n
1a1. 1915.2. 1915 265 Paddel med smalare blad.Skaft nedtill med en skulpterad, knopp, söm aynes"före-. ställa ett 2-sidigt huvud. Längd: 195,5 cm. Tyska Nya Guinea. Ramu-floden. 8 stycken målningar på sac-sac-palmens bladhölster, föreställande tamberanewdjä vulen". Se Mörner: Kap ."Namnlösa floden" I-.Tamberan är naturligtvis ingen "djävu utan har med andarna att göra: bar= ande Reche s. 361.. Hava väl använts som vägg- prydnader i ceremonihus och andehus. Se Reche s. 120 ff. 266 Målning på nästan rektangulärt stycke, visande en manlig figur i vitt och rött. I ena ändan ett bastsnöre för upphängning. Längd: 96 cm. Bredd: 36,5 cm. Tyska N_ya Guinea. Ramu-floden.
1a116 1945.22. 1 BIRMA2 Gåva av disponenten ,Ludvig Rasmuascn, Tobakamonopolet, Arvika. 1945.22 Gudabild. Av brons. Föreställer en knäböjande bodhisatva i fullf,skrud ,med, krona och toppformig, huvudprydnad. Händerna ,äro förenade framför bröstet, så, att de, bil da underlaget till ett rör.. Figuren, vilar på. en lotustron. Huvudet är lö brutet och förenas nu med kroppen medelst en träpropp. Givarens, som har haft figuren i sin ägo i c:a 20 är, har fått den av en dansk vän, som själv erhållit den av en sjökapten, vilken gått på ostindisk linjer. Höjd 18 cm.
1A 19°7 Utställt: .Magasin: Föremål: .Armband .av_elfenben,.rikt ornerat. (Äldre nr 9719). Genombrutet arbete. Höjd 12 cm. Bredd (diam.) 8,2 cm. Insaml., Gåva av: Prof. . Hans Meyer, 122~ Leipzig. Lokal: VäSt afrika (d3e2) Yoruba (enl. W.Fagg. Stam: Depon.: Byte till: Publ. Negat. n:r Bild n:r Skiopt. „ • Kliché „ STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM, Stockholm ETNOG R . - Gen. n:r I Saml. n:r I 07.44.400 Dep. n:r Mått: 10 x 12 cm. BOKTRYCKERI AB THULE
1A 1948.1. 1946.1, 1 2 ETIOPIEN Gåva av herr Ignazio Vigoni, Menaggio, Italien. Givaren är son till den kändö statsmannen • m.m. Guiseppe Vigoni, som bl.a. företog resor i Abessinien. Se Guiseppe Vigonl: Viaggi, Milano 1936. Ur brev frän 'I. Vigoni . - till G. Lindblom 26.12. 1947: "People are darker-skinned there (området kring vulkansjön Bishoftu) than the Amhara and Shoa; and belong to coptic religion. You will certainly notice the square-shaped eye of the höok, a t YPical example of Aethiopic smith work. The small lead was found together". 1948.1, Metkrok av järn, med en kort hulling i spetsen och ögla i andra ändan för rev, av vilken ett kort fragment sitter kvar. Längd 5,4 cm. Etiopien
1a 3 c g 3 A - t, 651YelkÅle ta 14 I b \-( A B i G Z • Is • 22 3 I
1A4 a i 6g
1A 56. Kajakstol av trä och ben. L. 0.50, br. 0.32 in. Nu i 5 delar. A 57. 0 Ben till kajakstol av trä. L. 0.473, br. 0.052 m. , T , • A 58. 0 Kajakstol (fragm.) av ben. L. (nuv.) 0..315 tr1-1.1tgöres av den av ett revben förfärdigade ringen,som är fäst vid stommen. Dessutom 2,Mindre.benpinnar, 51 Å 59 o Kajakstöl. (3 fragm.) av trä. Största: 1. 0.57 m. Utgöres av 2 ben och en pinne. 1,6 0 A 60. Blåsa till kastspjut av läder. L. (nuv.) 0.235 m. Trasig; 0)6e. A 61 .. 0 av täljsten; L. 0.27, br. 0.125, y).(5:b89M.- Grönland. , . O (?) av trä. L. 0.275, br. 0.13, h. m. En grovt tillskuren träbit formad som en P pilspets, med 2 par hullingar. Holstensborg,:Västgrönland..Ink.gen. kolonibest. R.Mflhler, Holstensborg, 2.6, 1897. 4 , 9 A 63. 0 Del av pilställ av trä. L. 0.33, br. 0.25, h. 0.013 m. "Stol til att laegge Fuglepilen paa. (Födderne traeet til at stikke under remmen, mangle.)" og (Uppgift på pap- perslapp, fäst vid föremålet. Holstensborg, Väst- grönland. Ink.gen.kolonibest. R.Mäller, Holstens- borg, 2.6. 1897. q44r, A 64.. 0 Benbit. L. 0.12, tjockl. 0.002 m. "Fra en kåjakstol /' 17 (Drenge?)". (Uppgift på lgpp, fäst vid 'föremålet. Holstensborg, Västgrönland. Ink.gen.kolonibest. Miller, Holktensborg, 2.6. 1897. • A 65 . Kruthornsbotten av täljsten. L. 0.052, br. 0.03, m.-- • Oregelbundet oval form, ena sidan avrundad,. andra sidan planslipad och med inskurenkant.Genomborrad av 2 hål. "Synes at have vaeret Bured til et Krudt- horn eller et Snushorn". (Uppgift å en papperslapp, fäst vid föremålet). Holstensborg, Västgrönland. Ink.gen.kolonibest. R.Miller, Holstensborg, 2.6. • 1897. 90Gt, A66. Brottstycken av kajakåra 2 st. av trä. L.A0.75, br. h. 0.04 m A - 2 Å& 15L.0.66, br. 0.035, h. 0.03 m. Det större fragmentet är ett avbrutet årblad med en bit av skaftet. Det mindre fragmentet är mittdelen av en åra. Holstens- borg, Västgrönland. Ink.gen.kolonibest. Holstensborg, 2.6. 1897. A 67. Årblad av trä. L. 1.04, br. 0.07, h. 0.04 m. Halvdelen n- av en gossåra. Långt lancettformat årblad. Holstens borg, Västgrönland. Ink.gen.kolonibest. R.MUller, Holstensborg, 2.6. 1897. 968 A68. 0 Skaft till handlänsare av trä med benbeslag. L. 0.61, br. 0.02, 1- h. 0.017 m.."Landse til at stikke Saelhunden helt ihjel med, efter at den er halet thet ind till Kajakken. Benyttes ogsaa under Pangsten som Kniv". (UpPgift på papperslapp, fäst vid föremålet). Holstensborg, Västgrönland.Ink.gen.kolonibest. R. Holstensborg, 2.6. 1897. Å69. 0 Spets av ben. L. 0.28, br. 0.022, h. 0.012 m.. Grönland. Åtkomst okänd.
1A57 i0,2/~ .
1A -6 "In
1a6 6 # ARBETSKATALOG NI te rio* ..Dvant. • • _ På etikett:, bl !Ar gråvitt* båriegt olänt. b/ Tchardk. Sandal av läder utan söm för .5.1,5rgt vart till fönen. herdar o. b'Onder.. liektaugultirt tygotärgto trttrat Konia 1907. - • tildnittgeit tee ggetaiellgtizMZ' i olika Viner* intim *oh' .karttbdod kort ~orm. De fri f:- ;tirdarrO,S, kg~ri.thrct wtendo Up; ott %ok— .Öppen framtill,.lång i'et,mö:b6lAtt. med smala ljusare gult.RemAoh rånder i oreglb, forma4 väskaav.gvart läder. 'it ft1, p frImakcian tira ,:,*.go' 1.21.4' ilgatatutettita tistz.rer • hl Fyrkantigt tygsty8knärjagst or'angefårgat,rnndik Etikett: - 4ennå dräkt? Devadja Kuschak.=kob19071,.. • Prel%, Arge oeddelade i-okt# 1961--att d '11‘ ti troliCen dega drUkt, Wire nån ett baZte 4r. • midjan Oeh envUtde3 ~tidigt ena tetiVeriteiplaUJ nr enäotter,
1A 7,1933 • MD/B3 : 2,, brönlandeatnografiCa.OverlaMnade från Nordiska museet till Riksmuseets etnografiska avdelning.' 3 b Ar-k7 `1. Jaktredskap. ' r 4) r 'Rerintner: 4794'44852 j ,..82997 a ,:e..kaatbrädej,..,83008 ditut» .•1 ".t..{ j,,,,,,,, i •Y .,' - r r1,4 , n011) • Harpunskaft: A 53. flf 0 e:g 14kUleftre; 8997 923939, Liinsarekaft: 83009 a, ,41 52, A 68. Biliokkastpiletr ooh 1-harpunert,,,, P2997 g. Skaft till blåekaetpilark,g3998 pk83699,4.. råge1kastpilar, g4461:434: 0997 I•.,•9234*; Rang4P4,49 .r ;'e, -1400,,kflgtokik4 4 790•43479/,,4485, i> IN )4329,97.40 I i 83098 i :i 11; 2-'^•.• 83695.,Nt)+4.S5.tf,j1:4:55./g1 \44 RerPunspetsar och liknandei 59976, (lk et. ), 83°37.1:83038, y y 03940_4,14 03055, .03991, 83604 444,86794 06793, .06794, , 94498, 94701,, 94706, 94754 94753. 94754, 94755■ 94757 op. 4.74, 14 75. Å , HarPunsPkgekarmg romKG1449,:41452Jk)loman41401., fångstbasa), x (3,9: 5. i : Lantle.'4>etelart 59976.1, 83011 bir 8360,, a '34.702.i ;949. b?,;-'kr••f= P.,/~:°' :Mg!: YOU (.4 r.•1.. ":Y960'f,l I Harpuaben (för ftLetande av epetisen)s. 59976, 83609 83610 Pilapetear, även ospjutspetsar4, av ben go:* bor,g,:..;:flerootypeets ' 59971 (12 Spetsar), 83010 94.Ji3011,:aaei,,83031k4i1:!'.i,:: 83039_4,b,4, 8301 83012,4birkrmyt 1, i 3041 ass.P.djp)i 604. Igkilkif..X 43°,45- 11 PlY1447 8.305000.0, 83070, 83090,4.;1). „ont:g (med. träskaft 83103„ 83604-_b,d, 83605 b (med traekaft), C, 83607 di, 83609_60,,83610 d,. 86787, 86788, 86789, 86790,, 94707, 94708, 94757 a,b, 94758, 947744 6 , ,N.-.1■46-,, 4i A _119, £62, A 8 A 91, .A 107• Pilspeteåmnswe 83036_4,1),o. Rester av pilskaft: Å 92, A 95,4296“bl&Spil) .cf(=; Spjut- ooh pilepetear av flinta .coh.ak4fers 59977 (4agiSirietöte av skiffer), 83050 .a,b, 83051 aobto,d,, 83052
1a 7 SI C 2
1A80.4 ;983 1880:4 583 Träskulpturt.Föreställande en mi~itskofigUr. (4653) Ansiktet plattfted utstående 'näsa stora ib- skärningar för ögonön och lång, indragenfhaka, På figureäs undre del-tVå:djupa Is: •2,9 cm. Br: '0,9 984 -. 584 Dtoi Föreställande, en människobyst (?). Litet (4657) huVudpå en kort hals. Fkamskjutande.kinder-och panna. Inekärfiingar för mun och ögon'. Undre kroppsdelen grov,. ofullbordad,- .24.1 Cm.. '32.4 i4å .985 585 D:o; Föreställande en människofigur.- Litet. runt (4665) huvud, platt, ansikte med. utstående näsa. och spetsig. haka; Inskärningar för ögon.. Undre. kroppsde3ien.grov4 ofUllordad.. L4 3,7' cm, .986 586 D:o; Föreställande en människobyst (?).. Huvudet (4760) . spetsigt, ansiktet platt inskärningar för öron mun och näsborrar. Näsan utstående4 hakan skarp L4 3 4m, .987 587 Dta; Föreställande en_ människobyst.. Ansiktets.. (4794), utseende, uppstående näsa' ögon och mun inskuå L: 2,4 cm.
1a8 1 91'6 . 9 . 91 Demale Kolan. (Tamildvärg). Ansikte blodrött med höknäsa och uppvridna mustascher. Turban gulvit, mönstrad i svart och rött. Höjd: 27 cm., Bredd: 16 cm. Ceylon 92 Demale Kolan. (Tamildväre). Ansikte svavelgult. öron med långa skåror. Turban randig i många färger. Höjd: 27 cm. Bredd: 17 cm. ,Ceylon, 93 Demale Kolan. (Tamil g). Ansikte gult. Öronen stora och lågt sittande. Omkring det höga diademet är en vit turban virad. Höjd: 28 cm. Bredd: 19 cm. Ceylon 94 Demale Kolan. (Tamil). Ansikte ask- färgat med sneda ögon. Turban vit, rödrandig och grönblommig. Ceylon.
1a 904,21. 04219 1419 t3 eztt av ött ha14mån2ormat ivt rakt nellanstyeLe cent t de en stiliserad got. Lan C 9 bredd 4,5 en. Va& 1420 PentlYrogål bectående v tvi. delari »en ona i form av c rektanecl, den andra halvnån- Cormict hopsväncd med två hål vid varje kortsida*. Genom det senare hålet Cfr on lände tapp ned en 2Ortjoehad ande och den andra med två korsvis Genord °Ippon placerade hål. Läned 6 5 emo bredd 221ZEOAgna 1421 emä bestående av ött aluo träeht styehe end spetsiga andars, amt två hål rad. Langd 9 c19 brc4d 0 on. 141.3.1cald
1A916.1. 1916.1. 1916.1.672 sade av ben. I övre kanten två hål och runt densamma två inskärningar., Jmf. 669 Längd 28,5 cm. Bredd 2,3 cm. Engelska Nya Guinea 673 Kalkspade av ben. Jmf. 669. Längd 23,8 cm. Bredd 2,4 cm. Engelska Nya Guinea 674 Kalkspade av ben. Blad avbrutet. I övre ändan ett hål. Jmf. 669. HEJ»2&93_skEI Nya Guinea 675 Kalkspade av ben. Med rännformigt skaft. Talrika inristade streck. Jmf. 669. Längd 26,5 cm Bredd 2 cm. Engelska Nya Guinea
1A A
1aa 104 t 411. ni _t- 6 6, , 6.
1a b b b ,delvis också som' . a c c c b b b d d d °oeec a d .d d a I mattans kanter är de utgående fibrerna lagda om kantfibern och därefter faStklämda mellan denna och dess närmaste parallella fiber.
1ACADEMIA DE CIENCIAS DE CUBA I)epartamento de Antropologia Piezas arqueolögicas cubanas que constituyen la coleCciön(* I Fase Ciboney de Cuba (Aspecto Cayo Redondo) Grupo pre-agricola (siglo I al XIV de N.E. ) 4101 Bola litica.— Aparentemente utilizada en ritos fu- nerarios. (Original) 4144 2 .. Majadero de piedra.— Utilizado posiblemente, para triturar alimentos o colorantes minerales. (Original) 3888 Instrumento de silex.— Probablemente utilizado para cortar. (Original) 6756 4 Collar de cuentas de v&tebras de pescados.— De uso ornamental, personal. (Original) II Grupos Sub-Tainos y Tainos Agricultores (siglo VII al XIV de N.E.) 6755 5 Hacha petaloide de piedra.— Utilizada, enmangada, como instrumento de trabajo para cortar por percu- si6n. (Original) 5228 6 Vasija de barro cocido.— Utilizada para contencr alimentos. (Original) 6622 (3) 4--9 5411 fö Asas ornamentales de vasijas de barro cocido.— Uti- 1201 1 I lizadas en vasijas de uso ceremonial. (Original) 6474 12. 2866 l3 Figurina de barro cocido.— Idolo femenino. (Re- producciön) 5805 19 Figura de barro cocido.— Idolo zoomorfo. Repre- sentaci6n de una gran rana. (Reproducciön) 2629 15 Majadero ceremonial.— Representa una tortuga. Posible uso ceremonial. (Reproducciön) å622. ?,2_ g GG 22_ 9
1A CARL SVANBERG AB. VAXJ0 429 10 66 . Gen. n:r . . Sänil. n:r 1919.5.12.. Dep. n:r , —.,_..1. ..1.11. , Föremål: "Mana Njum"=liten fetisch,Ekoi- stammen-,-förhindrar -stöld.Pigur- i svart- -målat trä;Kroppadnarma.antydda med t-vå -hörisoittal-icsk-åro-risom avgränsar---bål-en o --två-d-j-upal-vinkelsiiitt:.-som formar höfter o .b.entSkurgt::snm -.?) -..Fi,g... .står...på..:en....p.l.an....S W kel. åevidareteit___i_ kat. Insaml., Gåva av: G.„ Waldau-. År: Köp_från: . • . • Lokal: Kamerun. - • Stam: Utställt: . Depon: Magasin: I " Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt. „ • • Kliché n:r • 'Publ. . ETNOGRAFISKA. MUSEET, ETNOGR. ARKEOL. Höjd 17 cm.
1Adreaa från 1914 Bondetåget 1914 Halland. • Blå skinnpärm. Blå låda. •
1Adress. Hyllning till 60 årsdagen från Verein flir Geographie und statistik. Frankfurt am Main. 12. 2 . 1925. •
1Adress. • till 85 årsdagen från Verlag Eberhard Brockhaus. 1950 i grått pappersomslag. •
1Adress Till 70 årsdagen. från Chrietliehe Verein Junger Männer . Breslau 1 9 3 5 Pergament textad. Röd pärm. •
1Adress till 70 årsdagen från Martin Luther Universität • Helle - Wittenhurg. 19/2 1935 • •
1Adress • till CO årsdagen från Die Geographische Anstalt von Justus Perthes in Gotha. 1945 •
1A Etnografisk& Missionsutställningens Mecenater. 1906. 24. 06.24-1. • -5. Gudar, 5 stycken. 6. Radband. • 7. Snäcka, Användes vid gudstjänsten. • 8. Cymbaler. 9. Stol. Koranen lägges därpå, då muhamedanen läser den. 910-16. Tåringar, 7 stycken. Bäres av gondkvinnor. 17. Potringar, ett par. Bäres av gondkvinnor. 18-19. D:o., två stycken. Bäres av gondkvinnor'.:, 20-21, Tobaks pipor två stycken. 22. Elddon, hängande på ring med prydnadsklockor. Bäras av gond-
1a ETNOGRAFISKA MUSEET, Stockholm 45 ETNOGR. ARKEOL. be Gen. n:r Saml. n:r Dop, 8K:1505 Dep. n:r Föremål: Skäl av trä. Insaml., Gåva av: År: Köp från: Lokal: Afrika? Stam: Utställt: Magasin: Negat. n:r Bild n:r Skiopt. „ KlicU n:r Depon: Byte till: Publ. fl A PARI. SVANBERG AB, VÄXJÖ 429 10 66'
1Afdelningen har måst hållas stängd hela året på grund af de under förlidet år inträffade byggnadsrasen och dröjs¬ målen med reparationerna, hvilka genom byggnadslockouten ytterligare försenades. Reparationsarbetena begyntes i sep¬ tember och afslutades först under loppet af december. Å afdelningen har från årets början till 1 okt. såsom e. o. amanuens tjänstgjort med. kand Gaston Backman. Afdelningen har måst hållas stängd hela året på grund af de under förlidet år inträffade byggnadsrasen och dröjs¬ målen med reparationerna, hvilka genom byggnadslockouten ytterligare försenades. Reparationsarbetena begyntes i sep¬ tember och afslutades först under loppet af december. Å afdelningen har från årets början till 1 okt. såsom e. o. amanuens tjänstgjort med. kand Gaston Backman. Under årets lopp har etnografiska afdelningens samlingar betydligt ökats tack vare välvilliga mecenater, hvilka dels förärat museet värdefulla samlingar, dels donerat medel för sådanas förvärfvande. De under föregående år inkomna syn¬ nerligen intressanta samlingarna från den mexikanska expe¬ dition, som bekostas af ingeniör Gustaf Cedergren, ha nu ökats med ytterligare 705 nummer, representerande fyra olika civilisationer. Bland föremål tillhörande Chontalerna Under årets lopp har etnografiska afdelningens samlingar betydligt ökats tack vare välvilliga mecenater, hvilka dels förärat museet värdefulla samlingar, dels donerat medel för sådanas förvärfvande. De under föregående år inkomna syn¬ nerligen intressanta samlingarna från den mexikanska expe¬ dition, som bekostas af ingeniör Gustaf Cedergren, ha nu ökats med ytterligare 705 nummer, representerande fyra olika civilisationer. Bland föremål tillhörande Chontalerna
1Afrika. m.m. Inv. • 59416, Gåva av Generalkonsul Nils.Sternerp Uppsala-Ekeby. • 1. Lancettformig järnspets med holks ås på båda sidor av spetsens bladformiga del. • längd 158 cm. Kuag. 2. Som nr..1,,Asen i bladdelens längdriktning mindre markant, Skaftändan avbruten och skadad av trämask 195. Längd.132 cm. 1593359,Y 3. Som nr. 2 men skaftet hat. Längd.172 cm. Kongo. Som. nr, 2 men skaftet helt. Längd. 150 cm. 4,92122. Som nr. 1 men spbtsen st5rre9. mera bredare och blad-. förmig och med de korlinjer runt holk 4. Längd_145 cm'. Kongo. Som nr. 1 men spetsen mera bladformig. Längd.164 cm. Sång2.
1Afrika 1972, historia, politik De fattiga länderna, "den tredje världen", har 80 procent av jordens befolkning...
1Afrika - allmänt Folk och land Sahara -allmänt Algeriet -allmänt Marocko -allmänt Nubien -allmänt Tunu.sien Beduir -- Berber Tuareger. Egypten Egypten.
1AFR IKA Inv.47.35.1. Kniv. Liknar närmast en spade eller murslev; bladet, som slutar med en spets, synes icke ha varit särdeles skarpt slipat att döma av de trubbiga eggarna. Figurerna, som täcka bladets båda si- dor, föreställa möjligen stiliserade mohamme- danska bokstäver. Handtag av elfenben. Skida av läder med inpunsade figurer. I. 31,5 cm, br. 14,5 cm. Sudan. Litt. G.C.Stone: A glos- sary of the construction, decoration and use of arms and armor, 1934, sid. 365, fig.459:11. INDIEN 2. Kastvapen. Chakram, ett slags kastkniv i form av en flat (Ring-kniv) ring av stål, Inlagd med förgyllda figurer. Ringens ytterkant är skarpslipad. Diam. 20 cm, br. c:a 3 cm. Sikherna, Indien. Litt. G.C. Stone: A glossary etc.... sid. 168, fig. 212, text å sid. 171. W.Egerton: Handbook of Indi- an arms, London 1880, sid. 128-129.6-b.St.-tr,L.: s 175 3. D:o Chakram. Lik föregående, men mindre och med blott några få inhamrade punktornament på rinkens båda sidor. Diam. 15,5 cm, br. c:a 2 cm. Sikherna, Indien. Litt. s. föreg. 4. Svärd. Aydå Katti. Med bred, kraftig, krokig, en-eggad klinga, bredare mot spetsändan, skarpslipad på den konkava sidan. Fästet utan handskydd, sil- verbelagt grepp. L. c:a 58'em. Anses eoMett nationalvapen hos•Coorgfolket, Malabarkusten, Indien. Litt. G.C.Stone: A glossary .... sid. 82, fig. 104:3, text sid. 84. P.Holstein: Armes Orientales, Paris 1931, Del I, sid. 33, 125. Pl. I: B-C. W.Egerton: Handbook of Indian arms, sid. 79, fig. 17:111, sid. 82-83. 5. Svärd. Kora. Kraftigt, en-eggat blad, skarpt böjt, Tilltager i bredd mot spetsen, som slutar med två kurVor. Man finner oftast ett öga eller annan buddhistisk symbol ingraverad på varje sida av bladet. Skida av trä, klädd med läder. Bältremmen av oarbetat läder. L. c:a 48 cm. Ett vapen typiskt för Nepal, Indien. Litt. G.C. Stone: A glossary sid: '7473, fig. 469:1 W.E0.erton: Handbook of Indian arma, sid. 101. Pl. IX: 322-323. 6. Kniv. Katår. En mycket gammal och karaktäristisk typ av indiska knivar. Egendomligast är handtaget. Bladet är alltid dubbeleggat och i regeln rakt.
1Afrika ka STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM, Stockholm ETNOGR. ARKEOL. I,Sainl. n:r -I. 1896.8.33. Dep. n:r Gen. n:r Föremål: St av av märkt trä. Insaml., Gåva av: Retzius Gustaf 1904 ~et-7---7K1TiårAugust Utställt: I Depon: Magasin: Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt. „ Klich6 „ Publ. E LAND ERS. GE1G. 6248. 10. 64. N Stam: Ngolo
1Afrika Lokal: "Gen. n:rI Saml. n:r 414 I 1845..1..75 Föreiål: .Hal.s.band. av . röda glaspärlor Insaml., Gåva av:. _..J..Wahlberg År: Stam: Kaffrer Depon.: Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt. „ Kliche „ Publ. BOKTRYCKERI AB THULE Dep. n:r Utställt: .. . Magasin: STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM, Stockholm ETNOGR. 11=1..
1Afrika Lokal: Stam: Kaffrer Gen. n:rI Saml. .7 388 i 1845.1.49 Föremål: Snodd av växtfibrer ("Inbitja"), -vilka bjciras-av-unga flickor onmidjan-eller snett över ena axeln och under andra-armen lnsaml., Gåva av: .... J.. Wahlb.er g Ar: riCatirån: Depon.: Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt. „ KlieN „ Publ. STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM, Stockholm De p. n:r ETNOGR. ARIT.011 40c". BOKTRYCKERI AB THULE Utställt: Magasin:
1ag 1943-•.• 73 Pil. Som föreg. men endast fyra par hul- lingar, ingen metalltråd. Längd: c: ca 48 cm. Bel ska Kon o. 74 'Pil. Som fåreg. 4' par'hullingaroch en e kel smal metalltråd ung. kring skaf tets mitt. Längds o:oa 48 Bel ska Kon o 75' Pil. 4 par hullingar, ett par dock avbrut na eller aldrig helt utförda. Gles lindning med smal järntråd runt sk tets båda ändar. Längd: c:ca 48 am.. Acmikkäigao, 76 Koger. Brunt. Rektangulärt med rundade 'kortsidor, av smala, långsgående ribbor. Oval botten av flätverk, lock 'finnes ej. Nedtill och upptil ett bälte av tvärgående ribbor som förstärkning, sammanhållna av snö- ren i glest 'rutmönster av Ornamen- tal verkan. Utanför detta bälte en
1a gLANDERS. 5130 4561. 8414. STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM. Stockholm ETNOGR. Afeettc Gen. n:r . .„ . - .- ^ Sa-ink-n:r ._ Dep. n:r Föremål: T.y.k.filåliz*. Föreställande kamel, omvirad med bomullst3 bomullsremsa samt. Sadel av ett par G G. Moberg. iir: 1930 - Stomme av trapinnar, Med remtyg av en röd rött och grönt ullgarn. _pinnar. Insaml, Gåva av: Löjtnant /49295~ Lokal: Hoggar, , Sahara, Afrika. Stam: Tuaregerna Utställt: Magasin: - - I Depon: I Byte till: Negat. n:r S. nr, Bild n:r Skiopt. „ . Kliché,, Publ. •
1ag •10.6.
1Aie; -ga;t1, (39/. g a-
1AINO 55. So 8. Mässingsnål övre delen platt och med e 0 nålsöga. Från Jos, Norra Nigeria. Längd: 6 cm. Lite in etti saxform av sing. JIWIö Norra Wigeria. Längd: 7 cm. 10. Fröskida aV accasia (FNäm 0Yant) liusbrun. 1OAl2, Angola. Längd: ca 52 cm. 11. Fröskida av •accasia (Flamboyant), brun. Lobito, Angola. Längd: 44 cm. Utalogen upprättad av, Pil.lic. Bertil Söderberg, augusti 1955. •
1Akvarell Drottninggatan 76,11örnet 'av Hötorgsgränd." Signerad: P.Lindström. Huset där S.H. föddes. Inramad med guldlist. 35,5 x 27,5 cm.
1A L. 65 om rk. IfN STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM, Stockholm ETNOGR. ARKEOL. Föremål: Del av Jujudräkt. Br. 110 cm. Gen. n:r Saml. n:r Dep. n:r 1893.6.2 c. . Bowallius insand., 3645~2: G. Linell. fr: 1893 Is519ifide : Lokal: Kamerun,Afrika. Stam: Depon: Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt. „ Kliché „ Publ. ELANDERS. GBG. 6248. 10. 64.
1alla syskonen utom br. A. och jag ut för att promenera, och medan de var borta anlände fyra engelska missionärer, desamma som vi haft i sällskap på resan, Messers Harvey, Cammeron, L--------- och F---------. Vi var således nu samlade här icke mindre än 13 herrens vittnen, ganska stor skara, men liten i jämförelse, med den mängd människor som här finnes. Sällan är det nog som så många pilgrimmer lägra tillsammans här ute. Det blev därför att icke lätt göra att nu bereda rum åt så många på den lilla stationen. -12. De engelska bröderna stannade över i dag. Tiden är mest upptagen av samtal och studium. För omväxlingens skull har jag en stund varit barberare. Har även i dag gjort ett besök vid br. Hammarstedts och syster Annas gravar, där de nu vila under lövträdens skugga till uppståndelsens morgon. Till minne tog jag några grässtrån. Skall måhända även jag en dag få vila som de här på palmbevuxen jord. -13. Engelsmännen har i dag fortsatt färden till Lukunga. Meningen var, att även vi skulle gå, men kom att vänta tills i morgon. Jag förstår ej riktigt, hur det är fatt med de styrande bröderna. Det har talats om att vi skulle ha samtal för att bestämma, vart br. N. och jag skall hålla till, men icke har nu nu förnummit något sådant. Möjligen har de bestämt saken emellan sig, och vi får höra det först, när vi skall gå. Av vad jag redan kunnat lära, väljer jag att få vara på Kibunzi, emedan jag nog där skulle trivas bättre. -14. Det gick i går, som jag tänkte, att det skulle bli någon konferens. Men jag, som ju har svårt för att tiga, frågade, hur det skulle bli med ett och annat, och då var de ju tvungna att upplysa oss därom. Det slutades dock icke synnerligt väl, ty en av bröderna sade ifrån, att han ej ville eller kunde vara på den plats han var, vilket hade till följd, att br. N. blev ledsen och förargad. Det är nu bestämt att jag skall vara vid Kibunzi. Ack, hur glad är jag icke däröver! Herre giv mig nåd att kunna trivas och bli till välsignelse. Vid niotiden lämnade vi Mbungu. Br. N. är med tillbaka för att göra ett besök vid Diadia. Syskonen vid M. följde oss ett stycke på väg. Bland dem jag lärt att mest älska och värdera är br. Andre. Ack, hur gärna ville jag icke vara som han, ensam ute bland folket, bo i en liten gräshydda och icke leva i maklighet vid de stora stationerna. Denne broder har säkert, mänskligt att se, försakat mest av alla syskonen. Han har här fått bädda ned sin käraste vän på jorden, och därtill givit en del av sin jordiska egendom till missionen och sedan fått lida icke så lite av oförsonliga bröder. Efter fem timmars marsch i solen nådde vi Kibunzi kl. 4 e.m., där jag av bröderna hälsades välkommen till min nya plats. Jag fick även brev från br. Skarp, vari han hälsade mig välkommen till Diadia. -15. Jag har nu börjat mitt arbete vid K., som f.n. består i att binda böcker. Dessutom har jag börjat laga i ordning mina brev till ”Komputu”, ehuru vi ännu har omkring 3 veckor tills den går. -16. Min andra söndag på K. Skrivit något brev, tagit ett par promenader på f.m. samt varit med på sammankomsten. I afton har jag i sällskap med br. W. och N. besökt Kibunzi byn, där en del av invånarna var samlade till gift-dans. Då vi anlände blev de nog lite oroliga men dansen fortsatte dock, och de genomfalska prästerna grinade och gestikulerade som onda andar. På hemvägen gick vi om förste konungens hydda, där en massa var samlade till palaver och ”malano”-drickning. Vi blev även bjudna därpå men betackade oss för denna gång. -17. Br. Walldén skulle i dag gå till Diadia men insjuknade i natt i feber, så att resan blev uppskjuten. Temperaturen håller sig vid 103-104. Jag är dock fortfarande frisk men hur länge, det vet jag inte
1All markens medicinalväxter är värdefulla Wu Guanghua Shanghai, 1974 4 Folkkommunens område visar upp ett nytt utseende Wang Weiwu och Jiang Xianhui Shanghai, 1974 41- Vårluckring Li Fenglan, Bondemålare, kvinna Shanghai, 1974 Folkkommunens nya anda e) Anonym konstnär Shanghai, 1974 49 Produktionslagets lilla produktundersökningsgrupp Jiang Shupu och Yang Wenren Shandong, troligen 1973 • 50 Skörd Cheng Li och Tang Xiaohe Hubei, 1974
1allra första dagar intog aust​ralierna de tyska del​arna av Nya Guinea; krigshandlingarna varade bara ett par dagar och var rela​tivt begränsade. Andra världskriget däremot såg en massiv japansk invasion svepa in över stora delar av Melanesien. Sedan följde en hel serie av blodiga slag och de alllierade återerövrade område efter område. Japans stora melanesiska bas låg i Rabaul i dagens Papua Nya Guinea, och de allierades största bas (som i praktiken var ameri​kansk) etablerades så små​ningom på Admiralitetsöarna, som idag utgör provinsen Manus i Papua Nya Guinea. Under åren 1944-45 passerade fler än en miljon amerikanska sol​dater denna bas, som då var den största marinbasen i världen. Före​trädare för den lilla militärenhet som disponerar basen sedan landet blivit oberoende hävdar att de amerikanska flygplan som fällde atom-bomberna över Hiroshima och Nagasaki startade därifrån. Dagens situation Idag har de flesta kolonierna i Melanesien blivit 'oberoende och självständiga' stater (anföringstecknen antyder min egen uppfattning om deras oberoende och själv​ständighet). Deras ekonomier domineras av råvaruexport. Tropiska trädslag, kaffe, kakao, kopra och gummi produceras för export; det finns kop​par och guldgruvor, man har hittat råolja, och de flesta melanesiska sta​ter har fiskeavtal med stormak​terna USA och Sovjet, Taiwan eller Japan. Välutrustade utländska flottor bedriver storskaligt fiske i melane​siska vatten, effektiva skogsmaskiner avverkar den melane​siska ur​skogen. En annan inkomstkälla vars betydelse växer allt mer är turismen. Många stränder har blivit semesterpa​radis för kanske framför allt australier, men en och annan europeisk resebyrå har också börjat flyga turister till Melanesien. Melanesierna själva tjänar inte mycket på alla råvaror som de ex​porterar och på alla turister som ligger på deras stränder. Visst finns det rika melanesier, men handeln och turismen har oftast ham​nat i andra händer. På Fiji är det in​dier, ditförda av engelsmännen, som dominerar handeln och affärslivet. (När de började dominera även den politiska scenen reagerade de traditionella ledarna och under senare tid har vi hört en hel del om militärkupperna på Fiji). I Papua Nya Guinea har kineserna som togs dit av tyskarna blivit den ekonomiskt domi​nanta medelklassen. Inkomsterna från turistnäringen ökar staternas skatteinkomster något men huvudparten går till utländska flygbolag och hotell​kedjor. För människorna i Melanesien är turismens sociala och kulturella kostnader höga men inkomsterna små. Turismen innebär säkerligen ett hot mot olika traditioner men framför allt innebär den ett hot mot melanesiernas frihet. Små stater som är beroende av turistdollar ser nämligen inte gärna att turisterna skräms bort av inre oroligheter. Konflikten på Fiji fick ett explosionsartat förlopp för att den hade undertryckts av regeringen i många år. Turisterna fick inte oroas. De flesta melane​sier har knappast berörts av västerländsk ekono-mi. De bor kvar i sina byar. Kanske kan de sälja kopra till sjunkande världsmarknads​priser eller souvenirer och småtjänster till besö​kan-de turister. Bara en försvinnande minoritet melanesier har blivit eko-nomiskt fram​gångsrika, vanligen genom en karriär som politiker. Melanesiska reaktioner på kontakten med européerna Naturligtvis reagerade melanesierna på den allt massivare europeiska närvaron. Mycket har skrivits om kulturpåverkan och om melanesi​ernas sätt att reagera mot den utländska exploateringen, och om hur de slutligen accepterade och in​korporerade vissa av de främmande kulturdragen i sina kulturer. Många filmer har gjorts om detta ämne; här nämner jag bara två: 'Trobriand Cricket', som visar hur öborna på Trobrianderna till​ägnar sig denna missionärernas älsklings​sport, och hur den
1alq. , 3 9-Y.'
1am. 385 - 1887.8. V.46. 1887.8. 1839 - 1841 V.46. 1 - 3 HAWAII Gåva av Kanakskan Haniva. Honolulu. 1887.8. 9941 1839 Nät, vari kalebass bär es. (Orig.kat. nr. V.46. 1) Hawaii 9942 1840 Träskål (orig.kat. nr. V.46. 2) Hawaii 9943 1841 Kokosskål (Orig kat. nr. V.46. 3) Hawaii
1amadi ). Hon sitter på en månskiva i en lotusblomma. Månen symboliserar visdom. Lotusen som uppstår ur vattnet symbolserar den spontant fullkommliga renheten. Precis som upp- lysningen spontant uppstår ur det oupplysta tillståndet ( d.v.s. dyn på sjöns botten ). Den vita pricken i hennes panna symboliserar det tredje ögat. Det inre visdoms-seendet. Juveler, korall och guldföremål som flyter omkring i vattnet nedanför är traditionella symboler för offergåvor till Drolma. Sol och måne i skyn symboliserar att hon har förenat det manliga och kvinliga, -medkänsla och visdom, innom henne.
1AMAZONAS FEDERSCHMUCK Museum Volkenkunde Leiden - eine systematische Sammlungsbearbeitung1 2007-2014 Die Ziele des Artikels sind einen Überblick zur Sammlung zu vermitteln, mehr Informationen zu den einliefernden Sammlern zu geben sowie teilweise die Angaben zur regionalen Herkunft und zur Verwendung zu korrigieren. Dadurch werden interessante Objekte herausgearbeitet, die für eine weitere gemeinsame Untersuchung mit Restauratoren des Museums geeignet sind. Das Ziel dieses Folgeprojektes ist dann die systematische Erarbeitung von Objekttexten hinsichtlich Material und Technik. Federschmuck und Keulen aus dem Tiefland Südamerikas gehören zu den ältesten Sammlungsbeständen des Museum Volkenkunde Leiden. Die ersten Stücke können aus dem 16. oder 17. Jahrhundert sein. Mindestens 347 Federschmuck-Objekte sind vorhanden, wovon etwa ein Viertel (91 Stück) vor 1900 gesammelt wurden. Zwischen 40 bis 60 % der Angaben zur regionalen Herkunft sind in dieser Gruppe entweder falsch oder sehr ungenau; bei den Informationen zum Typus oder Körperteil, an welchem das Stück getragen wurde, sind es 35 %. Ein weiteres interessantes Ergebnis der Auswertung ist, dass die Angaben in der Datenbank häufig ungenauer sind, als auf den Karteikarten und in der Dr. Andreas Schlothauer 20. Januar 2015 www.andreasschlothauer.com // mail@andreasschlothauer.com 1 1 Dies ist der zweite Artikel vom Typus „Sammlungsbeabeitung“, der erste widmete sich der Federschmuck- Sammlung der Reiss- Engelhorn-Museen (rem) in Mannheim. (Kunst&Kontext 6, S. 54-60) Sammlungsdokumentation. Substanzielle Angaben zu Material und Technik sind die absolute Ausnahme, ebenso das Benennen von Vergleichsstücken bei regionalen Neuzuordnungen. Mein erster Besuch des Leidener Museumsdepot in s’Gravensande datiert auf den 16. bis 18. April 2007, dort konnte ich den Federschmuck und die Keulen einzeln fotografieren. Ein zweiter und dritter Aufenthalt folgte am 31. Oktober 2007 sowie vom 18. bis 19. November 2008, um das Archivmaterial (Karteikarten, Sammlungsakten) zu fotografieren. Ein Objekt wurde nachträglich am 9. November 2011 erfasst. Alle Objekte sind auch in der öffentlich zugänglichen Datenbank des Museums mit Foto repräsentiert: www.volkenkunde.nl/collections/. Die Inventarbücher habe ich bisher nicht gesehen, eine Inventur als Abgleich des ehemaligen und des aktuellen Bestandes ist daher in dieser Bearbeitung nicht enthalten. Eine erste schriftliche Auswertung wurde der damaligen Südamerika-Kuratorin Laura van Broekhoven im Dezember 2007 geschickt. Mehrmals war ich zu Projekten des Museums eingeladen: Expert-Meeting 2007, Treffen mit Kalinya und Tirio 2009, Treffen mit Wayana-Apalai und Lokono 2010, Objektauswahl für eine Vitrine der Dauerausstellung 2011, Treffen mit Kaapor 2013. Einige Fragestellungen und Ergebnisse der Begegnungen sind in diese Auswertung eingeflossen. Ähnliche Prozentzahlen gelten sicher nicht nur für den Federschmuck, sondern auch für andere Objekttypen und den gesamten Bestand materieller Kultur des Amazonas-Gebietes. Nicht zu erwarten ist, dass die Genauigkeit in anderen ethnographischen Museen besser ist. Generelle Empfehlungen der Fallstudie sind: • die Sammlungsdokumentation sollte gescannt verfügbar sein; • bei regionalen Neuzuordnungen müssen Vergleichsstücke benannt werden; • in Datenbanken sollte eine Art Diskussions- oder Kommentarfunktion enthalten sein. Notwendig erscheint mir die Diskussion darüber wie die Ergebnisse wissenschaftlicher Arbeit in Datenbanken zu integrieren sind. Denn für alle Museumssammlungen gilt, dass die frühen Bestände vor 1900 am schlechtesten bestimmt sind, nicht nur
1AmeeL STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM; Stockholm Gen. 1 ' -Saml. n:r Dep. n:rETNOGI is--./,/, t, 1967.10.1e,, n:r i .4 = oe o ,........ Föremål: Spindel av mässing med tagg- och streck- dekor i relief. ,4'/c/=/2 ...S.tärsta ..längd...20...om.,....stör-sta.-b-re-dd 20. om. '''' fiöjd-12.-cm. Insaml, to-ant: 1967 Köp från: .g.E. Sylvander 'Stockholm Lokal: Kamerun, Afrika Bamoum tam: Utställt: I Depon: Magasin: I Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt. „ Kliché,, dekaren QC B. Ankermann: Bericht Uber eine ethnographische Foi:.schungsreise inc Grasland von Kamerun, ur Zeitschrift fur Ethnologie 9 1910 9 Höft.= , s. 288*-310. ELANDERS. 01110. 5503. 5. 85.
1Amerikas indianer var de första som rökte tobak För minst 2200 år sedan odlade indianer tobak. Tobaksplantan var så viktig att den hos vissa indianfolk var den enda grödan. Tvådelade (skaft och huvud) tobakspipor används vid religiösa ceremonier och för att försegla viktiga beslut, t.ex. då fredsfördrag undertecknas. Därav kommer de vitas benämning ‘fredspipa’. Pipan är ett heligt föremål med skaft av trä och piphuvud av sten, ofta av catlinit (uppkallat efter konstnären George Catlin), en rödbrun mjuk mineral som bara finns i Minnesota. Indianer avbildades ofta med en piptomahawk, som består av både ett piphuvud och en yxa i järn och ett skaft av trä. De vita masstill ver ka de sådana för indianer på 1700- och 1800-talen. Många indianer menar att museer inte bör ställa ut tobakspipor, i synnerhet inte med pipa och skaft sammanfogade eftersom pipan då är ’laddad’ med kraft och bara bör användas rituellt. Tubpipa Av trä, troligen den äldsta typen av rökpipa avsedd för ren tobak, utblandad tobak och för andra rökbara växtdelar. Kalifornien. Pomo. Tobakspipa Vinklat piphuvud av ”catlinit”. Troligen från prärien eller angränsande områden, okänt indianfolk. Tobakspipa Vinklat piphuvud av svart sten och med långt skaft. Norra prärien. Blackfeet. Tobakspipa Vinklat piphuvud av sandfärgad sten och med kort skaft. Västra skogsområdet, även östra och södra prärien. Kickapoo. Tobakspipa Vinklat piphuvud av ”catlinit”, grönt skaft med munstycke från en patron. Sydvästområdet. Apache. Tobakspipa Vinklat piphuvud av ”catlinit”, långt skaft med dekoration av bl.a. quill (tillplattade färgade piggsvinstaggar). Prärien. Sioux. Två pip- och tobaksbörsar (till höger) Dekorerade med pärlor och quill. Prärien. Sioux och cheyenne. The Native Americans were the first to smoke tobacco At least 2,200 years ago the Indians cultivated tobacco. The tobacco plant was so important that it was the only crop among certain Indian people. Two-part tobacco pipes (stem and bowl) are used in religious ceremonies and to seal import- ant decisions, for example, when a peace treaty is signed. For that reason the whites coined the term “peace pipe”. The pipe is a sacred object with wooden stem and a bowl of stone, often catlinite (named after the artist George Catlin), a soft reddish brown mineral which only exists in Minnesota. Indians are often portrayed with a pipe toma- hawk, that is, a pipe with wooden stem and an end of iron comprised both of a pipe bowl and an axe. The whites mass-produced these for the Indians in the 18th and 19th centuries. Many Indians believe that museums should not exhibit tobacco pipes, especially not with stem and bowl together, since the pipe is “charged” with power and therefore should only be used in rituals. Tube pipe Wood, likely the oldest type of smoking pipe, intended for pure tobacco, a tobacco mixture, and other plants used for smoking. California. Pomo. Tobacco pipe Slanted pipe bowl of “catlinite”. Likely from the Plains or neighboring area, unknown Indian people. Tobacco pipe Slanted pipe bowl of black stone and long shaft. Northern Plains. Blackfeet. Tobacco pipe Slanted pipe bowl of sand-colored stone and short shaft. Western woodland area. And also eastern and southern Plains. Kickapoo. Tobacco pipe Slanted pipe bowl of “catlinite”, green shaft with mouthpiece from a shell casing. Southwest. Apache. Tobacco pipe Slanted pipe bowl of “catlinite”, long shaft deco- rated with “quill” (flattened and colored porcu pine needles). Catlinite is a soft red stone named after the artist George Catlin and comes from a special place in Minnesota. Plains Sioux. Two pipe and tobacco pouches (to the right) Decorated with beads and quill. Plains. Sioux and Cheyenne. Inkomna/Acquired 1854, 1891, 1904, 1910, 1911
1AMNH 80/671 Auckland 31472 Berlin 365 Berlin 52 Berlin 364 Berne 1791.531.002 BPBM 959 BPBM 8671 BPBM D4593 BPBM 1972.053 BPBM 3223 British 1944Oc2.717 1 Mahiole list by Wendy Arbeit 2011 British Haw105 British Oc1980,Q.992 British Oc,HAW.105 British Haw 108 British Van 236 British Oc1878,1101.584 British Van 237 British Van 235 British Haw 107 British Oc1878,1101.585 CUMAA 1923.103 A Canterbury 149.43 2 Mahiole list © Wendy Arbeit 2011 Canterbury 149.108 Canterbury 149.42 Canterbury 150.1172 Cape Town SAM 5167 Charleston Copenhagen Ib.298 Dresden 12340 Dublin 1882.3686 Dublin 1880.1676 3 Mahiole list © Wendy Arbeit 2011 .Edinburgh A.UC.368 Exeter E1775 Florence 273 Florence 274 Gottingen Z911 Hancock Koln 46831 Leningrad 505-7 Leningrad 505-11 Leningrad 5754-31 Leningrad 517-1 4 Mahiole list © Wendy Arbeit 2011 Lille 990.2.1106 Liverpool 6.25.542 Lisbon Madrid 13565 Madrid 13561 Madrid 13563 Madrid 13562 Madrid 13559 Madri d 13560 Madrid 13564 5 Mahiole list © Wendy Arbeit 2011 Munich 364 Nat. Gal Aus. 71.175 Papa FE328/2 Papa FE376 Paris 71.1930.54.2002 Paris 71.197.1.27 Paris SG.84.222.1 Paris SG 84.222.2 Paris 71.1909.19.1 6 Mahiole list © Wendy Arbeit 2011 P-H 27-5-70/D2942 P-H 99-12-70/53560 P-H 67-10-70/330 P-H 69-20-70/51518 P-H 99-12-70/53558 P-H 99-12-70/53550 P-H 99-12-70/53561 Pitt Rivers 1884.32.21 QESP, 1862, unfinished upon Prince Albert’s death Stockholm 1900.32.0023 7 Mahiole list © Wendy Arbeit 2011 Stockholm 1874.01.0334 Stockholm 1874.01.0335 Sydney E141 Vienna 189 Vienna 250 Vienna 190 helmets with photos — 78 AMNH Am. Mus. Nat. Hist. 1 Auckland Museum 1 Berlin Mus. Ethn. 3 Berne Hist. Mus. 1 BPBM Bishop Mus. 5 British British Mus. 11 Canterbury Canterbury Mus. 4 CUMAA U. Cambridge Mus. 1 Cape Town South African Mus. 1 Charleston Museum 1 Copenhagen Nat. Mus. Denmark 1 Dresden Dresden Mus. Eth. 1 Dublin Nat. Mus. Ireland 2 Edinburgh Nat. Mus. Scotland 1 Exeter Royal Albert Mem. Mus. 1 Florence Mus. Anth. Eth. 2 Gottingen Mus. Ethn. Gottingen 1 Hancock Hancock Mus. 1 Koln Rautenstrauch-Joest Mus. 1 Leningrad Peter the Great Mus. 4 Lille Lille Mus. Nat.&Geol. Hist. 1 Liverpool Nat. Museums 1 Lisbon Mus. Acad.Ciencias 1 Madrid Mus. Americas 7 Munich Mus. Ethn. 1 Nat.Gal.Aus. Canberra 1 Papa Wellington 2 Paris Quai Branly 5 P-H Peabody Harvard 7 Pitt Rivers Oxford 1 QESP Qn Emma Summer Palace 1 Stockholm Ethn. Mus. 3 Sydney Australian Mus. 1 Vienna Mus. Ethn. 3 helmets without photos Berlin 1 (narrow crest, w/ rods) NMS A.UC.381 Peabody Essex E29592 (red w/ narrow yellow crest) 82 total + 2 hair helmets 45 and both hair helmets illustrated in Links to the Past The Work of Early Hawaiian Artisans 8 Mahiole list of all helmets held by museums located by Arbeit for research purposes only, not for reproduction © Wendy Arbeit 2011 location unknown possibly Florence 274 Berlin VI364 Vienna 190 British VAN 236 with lei VAN 258 and attachments VAN 253a and b Vienna 189 9 Mahiole depicted by sarah stone Mahiole depicted by John Webber Mahiole list © Wendy Arbeit 2011 by William ellis 1778 by John hayter 1816 by R.Peale 1805-30 by M. tikhanov 1818 10 by Jacques arago 1819
1AMSTERDAM Peter A. Denis 165,50 2.896:25 2: 2: 2.898:25 SVERIGES KREDITBANK, Etnografiska Museet
1and Arts 38 德拉甘·亚内科维奇先生说,自从他当了外交官来到中国,不久就深深地被丰富多 彩的中国少数民族文化所吸引,逐渐认识到研究中国的少数民族文化,推动中国和南斯 拉夫之间的民族文化交流,也是他的职责之一。南斯拉夫和中国一样,民族众多,有丰 富的民族文化遗产。两个多民族的国家之间应该加强民族文化的交流和介绍,相互欣赏 对方的文化和社会。他到中国后,有机会到云南来访问,一下子就被中国纳西族的东巴 文化和纳西人的聚居地丽江所迷住了,他在给我的一封信上这样写道: “毫不夸张地说,我对丽江可谓是一往情深。两年前,当我乘坐的汽车从迪庆高原 一路下行驶抵这座美丽的古城时,那种如梦如幻的感觉我至今记忆犹新。那时候,对于 纳西族,对于东巴文化,我几乎一无所知,也根本没有料到在那以后的无数个日日夜夜 中,我会那样如痴如醉地沉浸在纳西文字的世界里。当我迈进黑龙潭公园的大门,看门 的老先生没来由地对我说了声‘欢迎回家’,那一刻,我的心 如受撞击,我意识到这不 会是一次寻常的旅游,于是我开始认真审视周遭的一切。在公园里的纳西文化表演现场, 置身于身着披星戴月服饰的纳西妇女中间,我第一次见识到了纳西象形文字写就的古老 书籍,那是用尖细的树枝(作者按:应为竹子制作的笔)蘸墨写在自制的粗纸上。尽管 我并不理解那些文字的意思,但它们对于我却具有一种莫明的亲切与稔熟。我被这种文 字中蕴含的原始古老之美震撼了,同时也感慨,只有在中国博大精深的文化土壤里,才 能孕育出如此灿烂的纳西文化,才能崛起这样一座面积不大但充满活力的丽江古城。” 丽江古城(白枫 摄亍 1994年) 德拉甘·亚内科维奇先生在两年多的时间里,参考了国际上所有能够找到的相关资 料,终于编成了这部《纳西象形文——塞尔维亚文辞书》。2002 年 8 月,当我在丽江筹 划“第三届东南亚大陆国际山地大会”时,再次与德拉甘·亚内科维奇先生相逢,当时 他拿着厚厚的一摞文稿来找我,这位勤劳的外交官已经基本完成了全部书稿。辞书的第 一部分是绪论,编者在这一部分中描述了自己梦回萦绕的丽江和香格里拉等地的文化之 旅,描述了纳西人的风土民情;第二部分是对纳西族象形文字的读音、语法、文字结构 等的介绍;第三部分是最著名的三篇纳西东巴古籍经典作品《人类迁徙的来历》、《黑 白争战》和《鲁般鲁饶》的译文,采取了东巴象形文与塞尔维亚文逐句对照的方式;第 三部分就是中世纪著名的塞尔维亚文诗歌《尤戈维奇家族的母亲之死》的塞尔维亚文、 北京东巴文化艺术发展促进会 第页 Beijing Association of Dongba Culture and Arts 39
1Anders Gunnartz (foto): Landbeskrivning 1991 (SIDA). Karl-Gunnar Norén: Fritt Namibia -. och sedan? (ISAK/Afrikagrupperna 1990). Jens Bjerre: Ett fattigt paradis (Gebers 1960). BILDSPEL från en resa i Namibia 15 minuter TRYCK HÄR AKTUELL INFORMATION: �Anita Gradin som förekommer i bildspelet är före detta utrikeshandelsminister. Valsiffror: 57% till SWAPO mot 25% till DTA (den demokratiska Turnhalle-alliansen) - största motståndarpartiet. En koloni sjöbjörnar lever vid Cape Cross - inte sälar.
1andra som svans. På 758 (liksom finner man an,-. satser till en utveckling i denna riktning. 758. Höjd 16.5 cm., diam. c:a 27 cm. - Foto. 759. Höjd 11 cm., diam. 17.3-17.7 cm. - Foto. 760-61. Skålar. iv samma typ som faten - 760. I vertikalt, uppåtriktat öra. Skålens höjd cm., diam. 10.5 cm. Foto. 761. Tillstymmelse till två vertikala öron. Höjd • 8 cm., diam. 13.5 cm. 762-64. Smörkärl.Bägarformiga; 762-63 med 3, 764 med 4 öron, genomborrade; i öronen bärband av flätade läderremmar. Med lock (b), flätade av bast; ned= tryckta inom brädden. 762.a och b. Höjd 18.5 cm., diam.: brädd 13.5 cm., fot 4.7-12 cm. Lockets diam. 13.1 cm. - Foto. 763. a och b. Höjd 20.5 cm., diam. 14.5 resp. 6.3- 14.5 cm. Lockets diam. 13 cm. 764. a och b. Höjd 23.5 cm., diam. 16 resp. 4.7 - 12.5.cm. Lockets diam. 13.5 cm. - Smörkärl. Dubbla; tvenne till det yttre ungefärligen cylindriska kärl, på - avstånd parallellt förenade medels två tvär- slåar, en upptill och en nedtill; allt skuret, ur ett block. Ett bärband, flätat av läderrem- mar, slaget om den övre tvärslån (765) eller om båda (766). .766 saknar lock,765 har ett lock (b), av samma slag som till 762-64; se även de lösa locken 767-68. Tydligen äro des-. sa kärl avsedda att hängas vid sadeln på rid- eller packdjuren." Arabiska nomader mellan Ad. och Mongo". 765 a och b. Höjd 20 cm., bredd 29.5 cm., kärl- halvornas diam, 12-13 och 11.5-12.5 cm. Lockets diam. - 766.a och b. Höjd 18 cm. ,, bredd 28 cm., diam.; 10.7-11 och 11-11.6 cm. •
1ane4. tfor' Anvein ei3 vi ätning med ga Jfr nr 80. d a å- om. 89.•ance`___rm t dk Använda) sid aning mo arn. 80. Längd 36 om. Q. Lan ettf r d ka Använde vid tning ed garn. • no Längd 55. Ome lanoe t or r t trär deka m. Anv ndc vid f ätning med. ga . r nto,, 80. Längd 45 om. 92. 39,2422Loing..träre~. Användoe v d flätnlmg med. garn. Jfr nr 80. Längd 31 cm.
1Angående deposition av två seitar. Det tidigare beslutet om deposition av samiska samlingar från Etnografiska museet till Ájtte skall givetvis även omfatta de båda seitarna. Dt är också så att det skall finnas ytterligare föremål ur samesamlingarna som ännu inte är uppackade här men som kommer att överlämnas på sikt. Den ena seiten, 1905.10.47, är som ni vet deponerad på Nordiska museet. Den depositionen har jag återkrävt och transporten till Jokkmokk får vi dikutera så snart jag får besked om när den kan hämtas. Den andra seiten, 1905.10.48, håller vi på att leta efter och återkommer med besked snarast.
1anger, var strängen skall placeras för att ge det bästa ljudet. Instrumentet brukas så, att den spelande med den lilla staven slår på strängen ovan och nedan kalebassen. Staven måste tillverkas av växten "mulwila - mbian.
1angulär, med överskjutande look a aamma ai•b .torm. Ett ,,,nore att 'bära 1 förenar,löcket med själva korgen. Längd 15 om. Bredd 9 o diö Vd 9 om. :Rektangulärt med Ö ertkjutande look av eamMa t~.1! Ett snöre att bära 4—göretar locket Mad själva korgen. Unga lt'em, Bredd 12 om. Höjd 11 em.:. 4?. Korg., Rektangulär, med överskjutande lock av gamma n.b. form. Ett snöre att bära 1 förenar locket med själva kgrgen.' Längd 15 em. Bredd 17 em. Höjd il cm. 48_.3 r Rektangulär, med överskjutande lock av samma g,b, 'gorm. Ltt snöre att bura * förenar locket med själva korgen. Längd 20 am. Bredd 10 4011. Höjd 9 em. 49. harg. Rektangulär, med överskjutande look v samma form. Ett, snöre att bära i .förenar- locket med , eJälva korgen. Längd 22 pm. Bredd '15 9E4 Höjd p rn
1Anm. En redogörelse för teknikeromaterial m.m. länas nedan, Tillstånd. Retziusfragmenten var genomdränkta med klister av stärkelsetyp och uppklistrade på vita eller bruna kartonger, Martintextiliern i några fall uppklistrade., i andra fastsydda mot tyll, Genomgående var fragmenten smutsiga, ofta_ sköra och trasiga - i ett stort antal hade uller försvunnit medan en stomme av växtfibergarn fanns kvar, Det senare materialet i allmänhet. mycket skört och MisSfärgat i olika bruna eller brungula.tonen, Åtgärder. Kartongerna klipptes itu och bitarna. lades i ljuda ZYtollösning för att avlöåa klistret. Därefter upprepad rengöring i destillerat vatten och slutligen impregnering med sedvanlig modocollöäning. Fragmenten reddes ned mot lärft, vilken i sin turfästes mot kartong isolerad med melinenfilm, Da mot tyll sydda fragmenten rengjordes inte,utan försågs endast med stödjande underlag och skydd, överdrag av .plast - i ett fall gavs en appre- tering som skydd mot avstoftning. Papyruefrag- menten erhöll skyddsomslag av melinex. Foto: efter konserveringen (negativ i Etno-. grafiska museet):: Jämförelsebild före och efter konserveringen, färg 6 x 6 (foto B.4-Allard)k KonserVeringvK.. Addo Johansson. H.B,
1Anm. Register.' sidan: 1903,1 Lappland. Inköp från Lappland genom botet 1-.30 ten Axel Hamberg 1902. 1-11 1903.2 Nordamerika. Inköp från Herr Axel Linde- 1 gran. 12 , 1903.3 Sydamerika. Gåva av Greve Eric von Rosen 1-7524 Katalogen är bunden i sex sa skilda band. 13 1903.4 Chaco. Gåva av Friherre Erland Norden- 13, skiöld. 14-15 1903.5 Tobas, Chiriguanos4 Matacos, Chorotes. Gåva av Professor G. Retzius, .1-15 Konsul Th. Caspersson och Fil. kand. Hjalmar Wijk. 16-24 1903.6 Ainu, Japan, Kina,'Burma, Främre Indien. 1-151 Gåva av Löjtnant Uidrik Bildt. 25-55 1903.7 Indien och Japan. Gåvaav Dr. Phil. F.R. 1-2, Martin. 56 1903.8 Chaco. Gåva av. Lektor Carl Lindman, 57 1 1903.9 Mexico. Gåva av H.M. Konungen. 58 1 1903.10 Columbia. Gåva av Dr. Carl Bovallius. 59 1-2' 1903.11 Tibet, Mongoliet och Ostturkestan. Gåva 1-594 av Dr. Sven Hedin 1903. Samling 59 överförd 1965 till 1902.13. 60 1903.12 Lappland. Gåva av Greve Eric von Rosen.. 61 1-7 1903.13 Kina. Gåva av Missionär Henrik Tjäder. 62 .1 1903.14 Kongo. Inköp från. Sjökapten Ludvig Selan 1 der. 63 1903.15. Bolivia, Chaco. Inköp från Kommendör C.0 1 Engström. 64 CARL SVANBERG AB. VAXJO 444 9 70
1Anm. sidan: REGISTER fortsättni g 1920.13. Grönland. En samling från polareskimåerna i Kap 1-19 241 - 324 York distriktet, hopbragts dels av Wulff, dels av Knud Rasmussen. 1920.14. Australien. Insamlad av Fil.de Eric Hjöberg. 20' - 58 I 1 - 120 1921.1. Ostafrika. K.G. Lindbloms samling från Ostafrika. 59 - 145 1 - 390 1921.2. Etiopien. Erithrea. Missionär R. Rundströms saml. 146 - 155 1-27 1921.3. Belgiska Kongo, Momvu och Akka-folket. Gåva av 156 - 165 I 1 - 27 Kapten N.H. Eldh 1921.4. Nederländska Indien, Sumatra, Borneo, Celebes, 166 - 185 1 - 44 Java. Gåva av Präsidenten i "De Javasche Bank", herr E.A. Zeilinga. 1921.5. Kina. Gåva av lasarettsläkaren Dr. A. Hansson, 186 I Simrishamn.
1Anmärkning till
1Ann Eriksson Född i Paris och bosatt i Stockholm. Arbetar som frilansfotograf för tidningar och bokförlag. Sedan 1980 medlem i bildbyrån Mira och sedan 1985 i reportagegruppen Sigma. Har gjort ett tiotal reportage- resor till Turkiet sedan 1974. Studier 1973–74 Christer Strömholms fotoskola i Stockholm Större utställningar 1984 Ungt 20 år, Kulturhuset 1985 Cacante, afrikansk by, Upplands Museum, Sundsvalls Museum 1987 Leva mitt i världen, Stockholms Stadsmuseum 1990 6. Istanbul Fotograf Günleri, Istanbul 1992 Zigenerskor, Folkens Museum Etnografiska, Stockholm 1995 Arbete & Kärlek, Arbetets Museum, Norrköping 1995 11.000 timmar, Stockholms Stadsmuseum Utgivna böcker 1987 Leva mitt i världen 1991 Zigenarliv 1995 We have a dream Verk i denna utställning – Foto 1. Karain 1974, Nevsehir-provinsen 2. Kalkandere 1982, Rize-provinsen, Svarta Havet 3. Kömek 1990, Sivas-provinsen 4. Istanbul 1982 5. Çubuk 1981, Ankaraprovinsen 6. Kömek 1988, Sivas-provinsen 7. Istanbul 1982 8. Istanbul 1982 9. Kömek 1988, Sivas-provinsen 10. Çubuk 1981, Ankara-provinsen 11. Çubuk 1981, Ankara-provinsen 12. Ankara 1981 13. Istanbul 1982 14. Kulu 1987, Konya-provinsen Melek Mazici Född 1956 i Istanbul och bosatt i Helsingfors, Finland. Studier 1975–81 Konstakademien, Istanbul 1985–89 Konstakademien, Helsingfors 1989–90 Konstakademien, Stockholm Melek ser naturen genom kamerans öga där hon förstärker de organiska formerna. Hon iscensätter händelseförloppet genom att plocka ut detal- jer som förstärker landskapets helhet. Sedan 1983 har Melek haft flera separatutställningar och är representerad på de flesta museer i Finland, där hon är bosatt. Hon vill kontrollera hela arbetsprocessen genom att trycka sina bil- der själv på eget handgjort papper. Verk i denna utställning – Grafik 1. Sceneri, fotopolymer, carborundum 2. Dröm, fotopolymer, carborundum 3. Min trädgård, fotopolymer, carborundem 4. Två löv, fotopolymer, carborundum 5. Mitt hem, fotopolymer, carborundum 6. Nefes, fotopolymer 7. Sång av Lotus, fotopolymer, carborundum Yaprak Bilgin Född 1971 i Istanbul. Studier 1990–92 Fotografi/video, ABF, Stockholm 1993–94 Konstutbildning, Universidad de Tarabaca, Chile 1995–96 Konstskolan Paletten, Stockholm Samlingsutställningar 1993 Colectivo Ceramica Escultura, Casa de la Cultura Arica, Chile 1994 Taller de Pintura, Casa de la Cultura Arica, Chile 1996 Måleri, keramik och skulptur, Galleri Magma, Stockholm Verk i denna utställning – Keramik 1. Utan titel, 1994 2. Utan titel, 1994 Ihsan Aydin Föddes 1926 i Istanbul och kom 1953 till Sverige, där han träffade hustrun Ann. I sitt måleri berättar han om sina landsmäns uppbrott från hemlandet och mötet med det nya landet. Ord som avsked, saknad, längtan och uppbrott är starkt närvarande i hans måleri. Minnen är också ett van ligt motiv, minnesbilder från barndomen, arbetet med jorden, kvinnornas arbete med att laga näten, en stunds vila under träden, osv. Ihsans far var fiskare. En dag gav han sig ut i sin båt för att aldrig återvända. Ihsan var då nio år och det finns många målningar omkring den lille pojkens vän- tan på stranden. Ihsan fick Nacka kommuns kulturstipendium 1971. Studier 1944–48 Konstakademien, Istanbul 1950 Stipendier, Franska staten 1950–53 Académie des Beaux Arts Académie Frochart Fernand Légers målarskola Separatutställningar i urval 1956 Lilla galleriet, Stockholm 1961 Galleri Aesthetica, Stockholm 1963 Galleri Aesthetica, Stockohlm 1968 Galleri Latina, Stockholm 1983 Forum Börsen, Göteborg 1994 Saltskogs gård, Södertälje 1995 Södertälje konsthall Samlingsutställningar i urval 1968 Kalmar Konstmuseum 1971 Sveagalleriet, Stockholm 1974 Galleri Latina, Stockholm 1974 ‘Invandrarkonst’, Liljevalchs konsthall, Stockholm 1976 Göteborgs konstmuseum 1983 Kulturmöten i konsten, Nacka 1993 Nacka Forum 1994 Konstmässan,
1anser jag blott fackmän böra undersöka. Detta är ett studieobjekt, som icke försvinner, om det ej utsattes för plundring. Men äfven mo- derna grafvar erbjuda mycket af stort värde. Tyvärr äger Riks- museets etnografiska afdelning blott obetydligt material ägnadt att åskådliggöra begrafningsskicken hos olika folkslag. Det gäller att till- varataga grafgods, skeletter, svepningar, likkistor, grafurnor, likställ- ningar, grafprydnader o. s. v., helst så, att grafvarna kunna rekon- strueras i museet. Skulle den döde, såsom bland flera folk brukas, vara begrafven i ett väldigt lerkärl, hvilket icke kan transporteras helt till fjärran ort, bör man göra en teckning af detsamma och sedan slå sönder det i stora bitar. Dessa numreras och inpackas, så att de ej smulas. Bitarna kunna med lätthet hopfogas på museet, och obestridligen är det mycket bättre att hafva en sålunda restau- rerad grafurna än ingen alls. I många trakter är det naturligtvis farligt ja omöjligt att röra grafvarna, hvarför man får nöja sig med fotografier och modeller af desamma. Skeletter, om hvilka man ej vet, hvilken stam de tillhöra eller huruvida de äro af oblandad ras, är det ändamålslöst att tillvarataga. Vid insamlandet af människoskelett bör noga tillses, att alla småben medtagas, hvilket blir ganska svårt, om man nödgas arbeta härmed under natten. Det är då tillrådligt att sålla grafmyllan. Fotografier . I ett etnologiskt museum böra massor af fotografier finnas utställda. För närvarande är vår samling af sådana ganska obetydlig, hvarför dess kraftiga tillväxt är synnerligen önskvärd. Det är en ganska billig begäran, om allmänheten fordrar, att från olika folk utställas icke blott af dem tillverkade föremål utan äfven talrika fotografier, som visa folktyper, folken i deras dagliga lif, vid deras danser o. s. v. och hvilka jämte tillhörande beskrifningar gifva lif åt alla de olika föremålen. Af mycket stort värde äro äfven landskapsvyer, som gifva all- mänheten en inblick i de yttre förhållanden, under hvilka de olika 8 ERLAND NORDENSKIÖLD. folken lefva. Många, som besöka museet, tänka nog eljest icke på att det ena folket lefver bland polaris och -snö, det andra på stäpper eller i öknar, det tredje djupt inne i urskogar o. s. v. Dupletter. Såsom jag" förut framhållit, bör man af olika föremål samla så många typer som möjligt och, om de äro ornamenterade, äfven serier med olika mönster. Af billiga, lättransportabla föremål skadar det för öfrigt icke att hafva dupletter, enär man vid upp- ställningen i ett museum mången gång kan vilja visa samma före- mål från olika synpunkter. Då jag hoppas, att Riksmuseets etno- grafiska afdelning framdeles skall kunna förse skolorna med studie- samlingar, är det önskvärdt att erhålla flera exemplar af typiska föremål. Med tillgång till stora duplettsamlingar skulle nämligen museet kunna göra en betydligare insats i folkbildningsarbetet än annars är möjligt. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1907. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1907. >
1ansikten, under det vi strävade uppför backe och nedför backe än genom djupa dalar, där vi måste ta oss över bäckar och åar, och än över stora steniga höjde. Fram mot aftonen fann vi våra bärare vid ett stort fäljställe över floden Mposo, en biflod till Kongo. Där låg flera hundra bärare med sina bördor, som väntade att komma över. När vi anlände fick de nytt samtalsämne och nya föremål att bekika, ty den vite mannen är ingen daglig trafikant i dessa bygder. En soldat kom fram ur en gräshydda och bad oss skriva namnen i besökarnas bok. Vi såg där, att tre ----- danskar till börden passerat samma ställe tre dagar förut. Vid överfarten måste vi ta plats vid ena sidan på den smala ruttna kanoten, ty den var sönder på den andra. Den styrdes upp mot strömmen ett stycke, men fördes med stor fart tillbaka, då de två roddarna med stor skicklighet paddlade den intill andra stranden sedan först virvlarna fört den ett slag omkring. Sedan vi kommit över bar det uppför, ständigt uppför, tills vi kom vid ½ 7 fram till Mpalabala. Våra bärare, med vilka vi hade ett litet palaver på så gott teckenspråk, vi för tillfället kunde åstadkomma, gick en genväg, under det vi gick till missionsstationen. Ack, vilka backar fick vi nu icke sträva uppför! Till slut kunde vi icke gå mer än ett litet stycke i sänder, förrän vi måste vila samt vederkvicka oss med en droppe vatten. Vi fick dock fast sent njuta av vår mödas lön, då vi kom fram till M-----, och där hjärtligt välkomnades av vänner i Jesus. Ack, till vår ännu större glädje var där en dansk broder, med vilken vi kunde tala på vårt modersmål. Här träffade vi även vänner, som vi lärde känna i London, ty Mr. Mckiltrick? och de flesta av hans parti? låg här. Två av dem var sjuka. Sedan vi stärkt oss med en god ”supper”, gick vi till vila i matrummet, ty de övriga rummen var upptagna. Hur ljuv kändes inte vilan efter strapatserna uppför Mpalabala-backarna. Redan vid Tundua hade min förvåning väckts över den bekvämlighet, som tycktes råda vid stationen. Allt var bekvämt och komfortabelt inrett. Ack mig synes det, som man ej gärna här kan tala om försakelse. Denna station, som tillhör det amerikanska baptistsällskapet och förut tillhört Livingstone Inland Missionen, är huvudsakligast en godsstation för de andra inne i landet liggande stationerna. Här mottages varor och avsändes karavaner till det inre. Och här vila de, som kommit antingen från det inre eller från hemlandet. En skola fanns dock med åtskilliga barn. -4. Vad som ännu mera gjort vår korta vistelse här angenäm, är, att vi här fått posten från Europa. Jag lyckliggjordes med tre brev. Ett av dessa var från min broder A.N. i Amerika. Ack, hur kärkomna var de icke! Sedan vi i dag fått vår ”chap låda” något förbättrade till sitt innehåll och ordnat med några krångliga bärare, gick vi vid 11-tiden ut på vandring igen. En av bärarna, som egentligen icke hörde till vår karavan, utan till Diadia, tycktes icke få någon börda, som kunde passa, ehuru vi försökte på många sätt. Till slut fick han gå utan någon sådan och gick således miste om betalning även för den han burit hit. Det lär dock hända rätt ofta, att de så gör och får således göra den 10 dagars långa resan förgäves. Hade vi dagen förut fått gå uppför så bar det nu nedför i djupa dälder, och samma enformiga utsikt erbjöds oss även nu: höjder, dalar och raviner om varandra. Och vi hade, att för det mesta tränga oss genom högt och vasst gräs, som illa sargade våra händer och våra ansikten. Solskenet, som kom oss att svettas ”väldeliga”, förefäll oss något egendomligt. Det är ej likt nordens rena och muntra solsken utan liknar mera ett intensivt månsken. Den store Stanley säger om detta; jag har talat om
1antagas dekorerade i Siam, men detta är ovisst) . 8 Ristallrik. Mindre, dekorerad i rödbrunt, grönt och gult. Gul-grön-vit mittelblomma. Diam. 163 cm. (Se anm. vid n:r 7). 9., Liten, flat, dekorerad huvudsakligen i svart, gult och rödviolett, därjämte grönt och brunt.. På baksidan spår av röd färg. Enligt original-förteckning, är skålen"tagen frå väggen i ett tämPel och den röda färgen på 'baksidan skall_ härröra från limmet, som användes att fästa den med". (Om skål r'i tämpelväggarna se Rings "Siam.Ware"bifogad) • Diam. 12 cm. - (Se anm. vid n:r 7). rio Skål. Liten, något djupare, grannt dekorerad i brunt, grönt, blått, skärt, vitt m.m. Diam. 11.5 cm. (Se anm. vid n:r 7). Liten, ännu djupare, med lotusmönster i grönt, ljusrått och brunt. Diam. 12 cm. (Be anm. 'vid. n:r 7). Liten, av porslin vanlig typ (låg skålform), dekor i gult, rött och grönt. Höjd 5.2 cm. skålens diam. 12.cm.("Kinesisk" enl. orig.förteckn.), •
1Antik vinbägare
1An Z4 4:4,9. ETNOGR. Sam!. n:r 11888.2:6 Föremål: Svärd-, "bödelsvärd". Längd 57-cm; Max.diam. 6,5 cm. Insaml., Gåva av: Hi. A. Strohm År: 1888 Ixf9x1rfag Lokal: Stam: Gabun Pang Utställt: Magasin: I Depon: Byte till: Negat. n:r Skiopt..„ Bild n:r Kliché. n:r Publ. Gen. n:r • Dep. n:r • • ETNOGRAFISKA MUSEET, Stockholm BARL SVANBERG n, VÄXJÖ 429 10 66
1ao. 7..1 /3 1,5=2,231249" k„,_y /47
1AOPO Y. 84 33784 ,Xa.lasigth iav,rött'sidån bed'dtalå'poh'grd4 nr V. 81. 109) , • Delhi Obs: nr 5.784-9 5.787 Utgöra muhammedansk flickas 44-tat. 3378413.785 5e788 12119. AOrlina)-orange miltd,S114.4rönde* ödh. ..gUldbatåh:' " , ,(0rig.kat:„•Nr4, 614_110) Delhi 139786 5.789 "A`nAlan,p' tÖdi :guldbroderad,- (tyg). Åt- V. 814 111)' '101ijit 13.787 aV kött benuilötyg mäå 4ivarbård.. (Oågskat: nr 14 81. 112) åbo: Pr 5.788 .9. 5.790 utgöra Hind49iglickss . dr4g* 13.788 "Ankla"i orange med silver, (tyg) ,för leka. (QTigtIcat• nr V. 619 113) H ,
1Ap2 - 1885.1? 1885.1, 41 Skallra '6729 av trä och rotting,: avartmålad,..Skallran består av en flätad korg på träskaft. Kor, gen utgörs av vertikala spjälor, som .spj kåta från kaft t .och, däri inflätade ro tingbanci. OVarförkorens- maximala bredd utgörs deit. horisontala flätningen enbart.: av 'snören. Bårgenis 4 översta cm är .8 snörda till en pik?: -Skalltan innehåller. fruktskål. Orig.nr. 2613. Längd -a;ta 25 cm.: Korgens hö j d 15 cm,. dess max.' diat? c4-a 8,5 cm, 5 cm från övre änTi! dan. Piken 1,5 cm tjock. illapanJa Bakviri 6730 42 av rotting och kokosskal. Skallran är ko- nisk och består av en bas av kokosskal, på vars konvexa sida en kupolformad rot tingkorg är.anbragt. Korgens vertikala parter är trädda genom hål i skalet och fastknutna där. 1 korgens topp utgörs den horisontala parten av snören. En ögla är fäst i toppen. Skallran innehåller sten eller dylikt. Orig.nr? 2623. Höjd 13 cm. Kokosskalet är c:a '8,5 cm 1 genomrskärnin,g. Mapan;ia Bakviri 6731 43 ,av rotting och kokosskal. Ungefär som nr... 42.
1April day, the spring comes early in the Middle East, and already in April the cherry blossom outside the window was in full bloom. The small but EHDXWLIXO�VWXGHQW�URRP�ZDV�¿OOHG�ZLWK�VXQOLJKW��7KH�DLU�ZDV�OLJKW�DQG�UHIUHVKLQJ� carrying a pleasant chilly breeze. We were young, we were in love. And our bodies were too small to keep it all inside. ,W�ZDV�QRW�WKH�¿UVW�NLVV�EXW�PD\EH�WKH�¿UVW�VSHFLDO�RQH��IROORZHG�E\�RWKHU�NLVVHV�DQG another kiss just created yet one more. Maybe it was the special one which out of it two bodies twisted together, hands searching the other hand, together entering the unknown world of love, joy and beauty. When my roommate entered the room and found us tightly holding each other, all the good and beautiful I knew disappeared. She was shouting: “sick”, “ugly”, “immoral”, ³VHO¿VK´�«�WKH�ZRUGV�NHSW�VSLQQLQJ�LQ�P\�KHDG�DQG�LW�WRRN�PH�DJHV�WR�JHW�ULG�RI�WKH� shame and guilt those words planted in me. I still wonder if I should consider this day as a beautiful memory or a sad one, it is GH¿QLWHO\�DQ�XQIRUJHWWDEOH�RQH��7KLV�WRS�GRHV�QRW�EHORQJ�WR�PH��EXW�WR�WKH�ZRPDQ I was in love with. This top is a memory of that day, a day of love and sorrow. The day I discovered love is not spread fairly in this world. I, who still fall in love with women and still loves to fall in love in April. Laleh from Iran OBJEKT: BJÄLLRA Jag brukade bo med min ex-pojkvän. Han jobbade eller övade hela tiden på sitt piano, han spenderade många timmar så och jag ville inte distrahera honom. Vi hade båda egen tid då vi inte ville störas. Så vi använde en bjällra som nyckelring, på det viset kunde vi urskilja ljudet från andra i huset. Det var vår subtila form av att berätta att en var hemma. 1lU�YL�KDGH�ERWW�LKRS�L�HWW�nU�VRP�H[�SDUWQHUV��EHVWlPGH�KDQ�VLJ�I|U�DWW�À\WWD�IUnQ�.XED� till Spanien för att leva med sin nya pojkvän. Dagen då vi möttes för att säga hej då, gav jag honom en liten ask och i den la jag min bjällra tillsammans med en lapp där det stod: ”Närhelst du ringer i bjällran är jag villig att lyssna på dig”. Nu är det jag som bor långt borta i ett främmande land, med ett svårt språk och ibland känner jag mig ensam. Jag har nya vänner som får mig att känna mig speciell men jag saknar mina gamla vänner. Jag har också ett foto av bjällran jag en gång gav bort. När jag tittar på fotot eller känner mig ensam, skriver jag till mitt ex som nu är min bästa vän och tillsammans hittar vi lösningar på problem. Då känner jag att det ¿QQV�HQ�J|PG�NUDIW�LQRP�PLJ�DWW�DQSDVVD�PLJ�WLOO�PLWW�Q\D�OLY�� Ernesto från Kuba OBJECT: JINGLE BELL I used to live with my ex boyfriend, he was always working or practicing on his piano. He spent many hours on it and I didn’t want to distract him. Both of us had our own time where we didn’t want any interruptions. We both used a jingle bell as a key chain so we could distinguish the sounds from other people living in the house. That was our subtle form of saying that one had arrived home. A year after living together as ex partners, he decided to move from Cuba to Spain to live with his new boyfriend. The day we met to say goodbye I gave him a small box and inside I put my jingle bell next to a small note where I wrote: “Whenever you make the jingle bell sound, I’ll be willing to listen to you.” 1RZ�LW¶V�PH�OLYLQJ�IDU�DZD\�LQ�D�VWUDQJH�FRXQWU\��ZLWK�D�YHU\�GLI¿FXOW�ODQJXDJH��DQG�,� feel lonely sometimes. I have new friends that make me feel special but I miss my old friends. I also have the photo of the jingle bell I once gave away. When I look at this picture or whenever I feel lonely, I write to my ex that now is my best
1AR__11_11 ;12.7.140
1Ar: Insaml„ Gåva av: Dep• Stockholms Föremm:Dansskramlai Se text föregående Nr 43.15.16 a. Köp från:_..Arbetarinktitut * Lokal: Afrika (Utan närmare Oppgift) Stam: Depon: Magasin: Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt.. „ Kliclze „ Publ. STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM, Stockholm ETNOGR. ARKEOL. • Gen. n:r G G G G Längd 18,5 cm. ELANDERS. GE1G. 3079. h 64. Saml. n:r I. Dep. n:r -1943.15:16 b.
1A R A B. I D'11. Iny. 59.32. F:iremålet har tillhört museet flera år men inga upp- gifter om hur det kommit till museet kunde anträffas 1959. Katalogiserades då i enlighet med motsvarande nr. 08.3.131 - ett föremål av summa slag, lo j en av or xaitilo ens h2rn • Till formen som en käpp med ena ändan slutande i en skarp spets, den motsatta i ett kulformigt huvud. Greppet i denna ändan markerRt genom att omrketsen gjorts mindre. Nedanför grppet har den naturliga ytan - retningen - på hornet bevarats på ett mindre parti. Ytan i dyrigt välpolerad och nästan glänsande, något som särskilt iller greppet. Längd 92 cm. Max.diam. 5 cm. Ok Obs. 1 katalogen för år 1959 har detta föremål plaserats sist. Skulle uppgifter om detsamma påträffas i tidigare kataloger • kan detta katalognummer därför utgå, sedan numret ändrats på föremålet. Katalogen upprättad 1960 av S.Rydåno
1arbete och bostad. Endast 5% av befolkningen är vita tyskättlingar och sydafrikaner. De äger fyra femtedelar av den bästa marken. 14% är färgade. Engelska är nationalspråket. Dessutom talas tyska, afrikaans och tolv olika stamspråk. Bildtexter 1. Pendukene Itana, vice turistminister, var under många år politisk flykting. 2. Kvinna från himbas-folket, som lever i nordvästra Namibia. 3. Hantverkare från konstnärskollektiv i Windhoek. 4. Lucia Kamati, en av många kvinnor i Ovamboland. 5. Korgtillverkning i kraalen, en enstaka inkomstkälla för många kvinnor. 6. I Windhoek finns gott om minnesmärken från kriget och kolonialtiden. 7. Kvinna med nyfött barn på sjukhuset i Oshakati. I genomsnitt föder kvinnorna sex barn. Barnadödligheten är mycket stor. 8. Man i gruvstaden Tsumeb - en av 14.000 före detta soldater. 9. Pierre Lategan, en av Namibias 5.000 bofasta vita, som har en medelinkomst på 90.000 per år. För svarta är den 7.200 kr. 10. Äkta par utanför en bar i bushen - numera jämställda enligt lag. 11. Ännu är det långt kvar innan svarta barn kan åtnjuta samma liv som de vita. NAMIBIA unik ömtålig natur Med undantag för områden som är svårt utsatta för torka och erosion, är Namibias natur vacker och storslagen om än ekologiskt sårbar. Vissa delar och arter är unika i världen och vårdas även som sådana av landets naturvårdsmyndigheter. Man har bland annat ett pågående projekt för att skydda den utrotningshotade noshörningen: "Save a rhino". Det är höga böter för den som gör åverkan på den fridlysta Welwitschian och de berömda grottmålningarna i Brandberg skyddas numera av galler. I Etosha Pan som är ett av Afrikas största naturskyddsområden - tio gånger så stort som Sarek - finns de flesta av Afrikas vilda djur. Där liksom i Namiböknen får man bara besöka vissa områden. Det finns ändå massor att se. Bildtexter 1. Den fridlysta nationalblomman Welwitschia Mirabilis (Tumboa) växer bara i Namiböknen. Den kan bli över 1000 år gammal och fyra meter i diameter. 2. Springbock i Etosha Pan. 3. Hällristningar i bergen Twyfelfontein. 4. Zebror i Etosha. I bakgrunden "the Pan", en uttorkad sjöbotten, stor som Holland. 5. I trakterna kring Brandberg finns tusentals grottmålningar och hällristningar gjorda av san. 25.000 år gamla målningar - de äldsta i Afrika - finns i södra Namibia. 6. Jordekorre i Etosha Pan. 7. Drygt 350 fågelarter lever i Namibia, bl a flamingos vid Atlantkusten. 8. Boplats för den sociala vävarfågeln, en art som bara finns i Namibia. 9. HOBA, världens största meteorit, ligger utanför Grootfontein. 10. En av Afrikas största kolonier av sjöbjörn - omkring 90.000 djur - finns på udden Cape Cross vid Atlantkusten. 11. Det fridlysta kogerträdet växer i naturskyddsområdet Kookerboom-skogen i södra Namibia. Bushfolket använde trädets bark som koger för sina pilar. Se, detta är min hand. Jag skjuter en bock med min hand med pil. Jag ligger ner, jag vill döda en bock tidigt i morgon. Du måne, som ligger där och svävar, låt mig döda en bock med denna pil. (Ur sanfolkets jaktsång) NAMIBIA rikt men fattigt Under sanden, uppe i bergen, ute i havet har Namibia enorma rikedomar: uran, diamanter, koppar, zink, bly, silver, guld, fisk och salt. Andra länder har under hela 1900-talet exploaterat landets naturtillgångar, främst via sydafrikanska företag. Namibia är därför, trots sina rikedomar, ett u-land. De viktigaste näringsgrenarna är gruvdrift, karakulfår- och boskapsskötsel, jordbruk och fiske. Det rika fisket - främst sardiner, makrill och ansjovis - är även det hotat på grund av andra länders rovdrift. Namibia måste importera så gott som all mat från Sydafrika. Landets enda djuphamn, Walvis Bay, som är livsviktig för Namibias ekonomi, ockuperas fortfarande av Sydafrika. Förhandlingar om ett återlämnande
1ARBETSKATAIO G Inv. 0744. 19. Koniekt lerkärl av ljust, brunvitt lergods. Plan bottenyta. Plan gynningskant9 markerad på ytter. sidan. gynningskant och innersida grönglaserade. Höjd 20 cm. Yjnningsdiam. le cm. Bottendiam. 8 em. Påskrift: eiutJa aiulja Koniekt lerkärl med plan bottenyta och utsvängd mynningskant. Under denna två vertikala öron. Godset ljust gråbrunt. annereidan grönglaeerad. Höjd 15 cm. Mynningediam. 21 om. Bottendiam. 12 cm. Påskrift:~ 219 a. b. Skål med lock. Av brunt gode. Lookete ovansida och yttersidans övre del på skålen brunglaeer e och med målad fläckdekor 1 evart och ljusbrunt. Inner.' sidan på skålen brunglaserad. Locket har kantfale och knapp i centrum på den bukiga yttersidan. Skålen något bukig, halvefäriek med lågt fotparti. Locket: Röjd 5 cm. Diam. 17 om. Skålen: Höjd 14 om. Max. diam. 17 cm. Nynningediam. 15 cm. Bottendiam. 8 em.
1ARBETSKATALOG , - 76 1 faractlaj~1.,' 4,4Lialoaat...~ r to-ta:då.- Ukyoja«. cylinder/ antig/korn4 ~helt ned : ta'rjader. etc. 40 tygstycke tw en kv4Ilte^t , pdnäsilande' tOhandduke0-kentat ned d brunt* t tkinne malm brany'kauten,delvis trt, elden oeh fUreedd ned en Mb* • gede horlsonts14 flgurrUnd6r* b,/ men med ttn0Der av r.kldkattat lirder* kam. och halelinntsg Vidd palje ~Isch spetsar* • n:214blätt44. ned gula ~er ned enaiarel*Ues Tu
1ARBETSKATALOG -. 22 I v. 07.64. Som, nr. 57. rnn3ngekanten skadad. Höjd 10 cm. Max. diam. 7 cm. Max. fotdiam. 395 om. Bukig kannå av brunt gods med vitaktigt yt. lager och med målad dekor i mörkbrunt. Den något utsvängda mynningekanten hoptryckt till en anip. På motsatta sidan ett vertikalöra. Ganska hög, närmaet cylindrisk fotplatta. Höjd 10 om. Max. diam. 7 cm. Max. fotdiam. 4 cm. Dubbelkärl av brunt gode med vitaktigt ytlager och målad dekor i mörkbrunt. Vardera kärlet bukigt och försett med pip med snip, den ena skadad. På ovaneidan på båda kärlen en spets, förenade av ett bågformigt handtag. Båda kärlen har en ganska låg, närmast cylindrisk fotplatta. Höjd 13 cm. Längd 17 om. Bredd 6 cm.
1ARBETSKATALOG 0 • tyg räd snek d cerert::tets* h zaet2
1ARBETSKATALOG 144 Vävsax 145. Vävkam
1ARBETSKATALOG 165 Utot.kat.nr Av trä. iitrkantig„ rektraigaler 2crm -met kupigt :Lock yä gånzyrn. Dredt,.. band- £Gruka becaug av mUaotnatplAt. Meilen . deateontar med tryckt dekor i flera ttner och olika motiv. Lcke tlågas. Mata 73 oebk Bredd 40 au Röjd 43 *K0 236 Utah, 453.kAd tuida4 botten, bukk elda, med 3tjrot diaactern wIrunet bottnen. Dekor på yttereidnn. Phx•diem. 70• $i0 50 Höjd Z6 ca, 1674 litot ska *nr* jiLd 0 örn 19070 Hämnat eylindrie% forn med tjockare kent och randad botten. fik dekor på ,ytternidan. Pör.. tennt innereida. lame 21 cm. uod 6 cm. • ng. Utet.kat■nrk u. ed rundad botten oeh vid Waning kraftig lAg mynninakant nikt dekorered ttet- gide, fört-nnt inneroidai Dimu max. 21. Mynnediam. 15 Höjd 10, cm. ExhillEak, Utatokat.nr.254% Nrnan''. oy1indrio4 form ned ~dell botten, dock nåaot videre narms3et denna. NunninzOkanten prof e. Rikt dekorerk ytter:Ada. Skadad. Diam« 14,5 cm0 Höjd $ cffit0
1ARBETSKATALOG - 23 Inv. 07.64. Litet, bukigt, flaskformigt lerkärl av brungult gode med målad dekor i mörkbrunt. Närmat eylind- risk, hdg hals med utsvängd mynningekant. danska hög, närmaat cylindrisk fotplatta. Mynnings- kanten ekadad. Höjd 10 cm. Max. diam. 7 cm. Max. fotdiam. 3,5 CM. 64. Som nr. 63, men komplett. Röjd 11 cm. Max. diam. 7 cm. Max. fotdiam. 4 cm. 65. Som nr. 63, men med vitaktigt9 täckande färg- lager under dekoren. Höjd 11 cm. Max. diam. 7 om. Marc. fotdiam. 3,5 cm.
1ARBETSKATALOG 263* Uot nr och txrA mindre, a läder • ed guldtråd och eddo xed rötto v-itto eva t opptrildön på en 1J% 640 Cypern. ~tern lek Unet 57 C*. 265 aobe egra 64, I0 ems 266‘ etskat4nre. Sticket es ~e delen vite, nedre helt reUnatrad färger•
1ARBETSKATÅLOG - 66 Itive. C CM L'41..rk Utut. Gom. nr4 210 me Akne' ved .terl oro Unad. 15 00* 212» Kniv -med entuat j5nrb1ad9 oylindriSkt benkaft orn rnA: med inllutcdo linjer runt om och mellca deo två gruper puni-ter av koncentriska oir14411. Jiirahladet dekorernto /1724ng rolrlinten elvinnolkien en röd lindning* Kniven länzd 34 C. Undan „:":4 27 on9 213. net. kat9nro Upetckovnl, kropp, Unv,a d stränguk. v1.14.ar raerlhalneni Zillsjd G9 oa, Iluacedd4 34 01a4 214. td Qat • Rektangulär totplatta, 1 -nare nre Iäni7å 1499 Cito fl ja 7 034 breti 795Ci, Litet, platt av ona:sing* PrIderlas tUr mynning« t soetoen. 3kinnUela *motsatt i tjnki,etPanordnigl'en. Orwrzt0 lUd ! 10ele mnxe 7 ca. Ilccklek max 2 cm-
1ARBETSKATALO G 7. Bukigt lerkärl av ljust vitbrunt gods. Lågt oylind. riskt halsparti med närmast kulformigt mynnings—, parti. Ett vertikalt bågformigt öra förenar ?mien% med yttersta kanten av det bukiga partiets ovansida* Hela övre delen av kärlet grÖnglaner Höjd 32 cm. Max. diam. 30 cm. Mynningsdiam. Bottendiam. 8 cm. Bukigt lerkärl av gråbrunt gods. Plan bottenyta med markerad, hög kant. Profilerat haleparti, nedtill med en yttre ring med triangulära och 'fyr. kantiga öppningar. Två vinkelformiga vertikalöron förenar haleena mittparti med det bukiga partiets yttersta ovansida. Denna senare har grunda, boll.. sontala räfflor* Kärlete hela överdel önglaeerad. Höjd 33 em. Max. diam. 18 cm. Mynningediam. 5 cm. Bottendiam. 8 cm. Lerkärl av brunaktigt lergods med plan bottenyta och vidgande sig mot mynningen. Utsvängd mynnings. kant (plan). Strax under denna två vertikalöron. Innersidan och mynningskanten brunglaserade. Höjd 20 cm. Mynningediam. 23 cm. Bottendiam 11 cm. Påskrif Qtur440 SmYrntS.
1ARBETSKATALOG g`at P ~. r äpp tailtea 2O5 i 4* t4 tIverdelen ou kand, impiet o heno o t g j niook med central* e ett rund platta $ fyra 'Ut .e t 4 Welt 0011 .41 ovt3noiden gyr kg,p det ekål,f~ga ovezwiar. bes meeltyg lik av tre ede delar • torde notak
1ARBETSKATALOG Im,. 07.64. a. Metei:at. nr. Al. aaingebeslagen plåtcfiinder i två delar aled vev upptill. Höjd 26 cm. Diam. 6 cm. 223. töt av ärnekrot Kläppformigt järnföremål med den ena, tjockare ändan rundad, den motsatta utformad till ett platt huvud. Längd 33 cm, Max. diam. 4 om. • • 222. Amulettaak Behållare för koranspråk? Rektangulär platt mäeeingedosa med gångjärnelock på ena kanten. En akinnetropp går runt om asken på tre sidor och är förenad till en ögla utanför den närde kanten på dosan, som har en dekorerad fläne. På skInnenöret som håller gamman stroppen till en ögla är uppträdda blå glaepärlor. Behållarens ena plana elda ornerad. Röjd 9 cm. Bredd 4 cm. Tjocklek 2
1ARBETSKATALO G In »64e kl Plan edd pi: lantan och på, *vimla« ornact rikt ornerut >> tallbeslago foten dkall trädos u. t n dekor .taz1 r d rInl 22,åkr Glob Utst.katI4 stf oc1 oaser yokso turen dekor ur ett blatt tyd röd'konter der t rotenOG 'Höjd 1 3 Z Pr,129. Utnt o 10 inytenCk iv baden rt8n ett i ein vrIttt djur nara pp med skivforralgt Höjd 66 • KäppenslUng1 oms. e Utert el 0 A -c. Zehållekro av fyra hop9Plkude bröder, öpnningen sno kortändon0 Kolven en käPP-Red halv färidkt genomborrat huvud* kW» 59 • Xolvens langd 1 m»
1ARBETSKATALOG Inv. 07.64. Som nr. 72, men tre flinvar runt halsen och inrieted dekor, utförd med ett flerepetel t föremål. Ring-» formlig botten. Höjd 30 cm, Maxi diam. 15 cm.. Mynningsdiam 6 ot. Bottendiam. 7 om. Som nr. 72, men utan dekor. . Höjd 30 cm. Max. diam. 14 cm. Mynningsdiam. 6 om. Bottendiam. 9 cm. , Kanna av brunt lergods på tre korta fötter. Den ut- svängda mynningskanten försedd med snip. På motsatta eddan ett vertikalt handtag. Dekorerad med horleon« tala band av instämplade punkter. Böjd 26 om. ,Max. diam. 20 om. ,Mynningediam. c:a 8 cm,
1ARBETSKATALOG Inv. 0744: UCt 'kut mr, •vattjlre med lå.n63 franc i ental filrg. Vt.;rje del 1 frunsen ett dublielentke som slutar med en torho och med Janne, nrum lir om— linded med guldtrad till emma avnd mu det erKrtea mellanrummet. t:Ired 60 cm. • <enl. Luntligt uypgift av prof. Arne 1961). Det secrianhAllunde =Uret saknas. Pr; sisen centi mEerbflaa röda, grå, blå* ellerculgrAtt nellerade. tygband. .n.74 60 cm. A a„ Utstikat.nr. v ri:tt tyg. Stirxtr,ast•hYdrtformig, men red trekantig apeto. Veckad i sidorna. Prydd med gulealjetter och guldbrodyr. Tre k-uldtorear i o)etsarna nedtill. GrUnt tygbend för tillslutin3 av tniyren Höjd 15 on. rredd 9 ou. 239. (enl. muntlieu :ift v pver • Arne 1961) IT-it tråd tiitt besatt me.d grena kulformige, ull- 1ormee ett insleg avcickså vitt och rett. 'räden ulindr..d på en parce. Pc,pprenean,t, IlinGd .14 cm. Bredd 3 ca. 2xzulltuno diam. -temas 1., Ilen helt i rtt,.. ulltueswnn dock med ett litet crUtit inslng. Pay)remnen: 141n:fi 16 cm. Dreed3 cm. Ln ui1 dlan. 445 cm.
1ARBETSKATALOG invy. 07.64. oindre Asien Si rien. Gåva av amanuens P. J. Arne, Stockholm. Etnografisk samling gjord av amanuens Arne och hans maka i samband med en resa i Mindre Asien och Syrien 1906-07. (Jmf. Arne T J • Svenekarna och Österlandet, Stockholm 1952 sid, 304)• Samlingen var okatalogiserad ännu 1961. Den då utförda katalogiseringen skedde genom att söka identifiera föremålen efter den 1908 utgivna katalogen till utställningen av dessa (se nedan). Vid katalogiseringen var vissa föremål ännu för. sedda med etiketter, vilket underlättade identifieringen. Prof. Arne bidrog i den mån det var honom möjligt efter så lång tid med upplysningar. De upplysningar om föremålen som framkommit på ovan angivet eätt är i katalogen understrukna. Förvärvet av samlingen är ej nämnt i SEM:e tryckta årsredogörelser. Särskilt svårt visade det sig vara att erhålla upplysningar om lerkärlen och dräkter. En del av de senare är ej kompletta. Mir hela dräkter, vilka återfinnas i utställningskatalogen 1908, eller delar till dessa nu saknas, torde dessa vara i den samling som av amanuens Arne samtidigt överlämnats till Etnografiska Thweet i Göteborg, såvida de ej förkommit. En vise försiktighet torde få iakttagas när det gäller dräkterna, då något enstaka föremål till dessa kan ha blivit felbestUmt vid katalogiseringen. Vissa dräkter torde också kunna kompletteras med någon enstaka per- sedel som nu fått sitt eget nummer. Litteratur: Utställning af arkeolo leka och etawmfiska föremål från asiatiska Turkiet. Nordiska Museets Tillfälliga Utställningar. N:o V. Aaj-Juni 1908. Stockholm 1908. T.J. Arne, Originalanteckningar till samlingen från Mindre Asien, Inv. 07.64. (Inbunden fotokOpia i Etnografiska Museets bibliotek, "Främre Asien" T.J. och Ida Arne, Dagboksanteckningar från resan i Mindre Asien (Turkiet) 1907. (Inbunden fotokopia i Etnografiska Museets Bibliotek, "Främre Asien")'
1ARBETSKATALOG I v. 07,64. Lerkärl av brunt gods. Något buktat närmast den plana bottnen. En fläns på yttersidan mellan det cylindriska halspartiet och den bukiga delen. Nedanför :länsen 4 vertikalbron, Grönglasyr ~dm till och som fläckar på det bukiga, partiet. Under glasyren ett vitaktigt färglagd'. Höjd 27 cm. Max. diam. 17 om. Mynningsdiam 9 Me Bottendiam. 14 cm. Påskrift:La.malal. Urnformjgt lerkärl av brunt gods. Plan botten. Cylindriskt mynningsparti, nedtill på yttersidan försett med horisontalfläns. Två bågformiga verti- kalöron. Hela övre delen gränglaserad. Den bukiga. nedre delen försedd med målad dekor i form av rader av vita punkter mellan svagt synliga vertikallinjer. Höjd 25 cm, Max. diam. 15 cm. Mynningediam. 8 om. Dottendiam. 9 cm. Påskrivet: Ball. Som no. 14, men försedd mod smalt, cylindriskt hals. parti. Höjd 30 cm. Max. diam. 16 cm. Mynningsdi 4 cm. Bottendiam. 9 cm.
1ARBETSKATALO G jdr ten to ortt tlera kedjekläpper längp ytter testycken i st gtetsig plftthy på ena citat tav imen Ppetsero lagd 5° ork vudet 041.404 444404 ängd 3e ing»di • • Ibbikett t punkts på den lä ued 22.enl* edd 14 on,„ okatenr. gatt Utah med en r a cylindrisk pula, . Ione 5$ På p:: la 1 5 crio
1ARBETSKATALOG rnck Itkl er bt im if tig r udtt b har 0 vi nod 44 20 em. • d tikett$ ektenzu de »totem) bälta )cor 105 cra. 2 nr. 4 Utrt sko, att 3 Vor • • karf 245. Izettangulärt d trarrandning i vitt och häladzeliknonde .dbroderade 1,711-4triotiv lnrg:e e kanterna. rtikett$ Rättat med blyerts till 90 X 150 CM. "handduk". groippinighilliffekrolloilimot
1ARBETSKATALOQ 4It zva2 i ratt, cm. a 233 ork trädd 200 et3e
1ARBETSKATALQ Ulv. 07..64. 223.. Isade/ ana 4ed vi ende amelklockor lädt%Ld = nr. 156D 190) två ko OV (de..M g. nr.. /26) soh et 1 = nr. 148 el. 201), t i ett enda äs co Utet.kat. nr. /60. Omvänt V.formig dyna, fylld med vas liknande halm. Ytteraiden klädd med grovt gråaktigt tyg, mönstrat med vertikala grupper av en bred och två omalare evartbruna linjer. På inner. eidan och framtill grov, brunaktig, juteliknande väv. Framtill går dynan upp i en speta, eom slutar med ett runt, framåtriktat huvud. Till eadeldynan hör två kulformiga kuddar med samma yttermaterial eom 1 klädseln till dynan, samt ett sadeltäcke av röda, blå och vita filtstycken. Sadeln illa skadad av mal 1961 och då reetau. rerad. • Den V-formiga dynan a Höjd 160 cm. Längd 50 cm. Tillhörande klotformiga putor: /lax. diam. 30 cM. Sadeltäckets Höjd hopvikt 70 cm. Längd 130 cm. Förutom i ingressen nämnda föremål torde före- målen nr. 227 och 239 möjligen höra hit.
1ARBETSt(AIALOO 93 Xmito 07,64* esg Iffirintaratki ACINIMININININew tCtiti..ta,„ 1115110111/111mmo eminIMIIIIMENCif e tp.6174104^4 - 0J3, annewmategoN effilIMIIIIIIHNIM ReUt-PgulUrt vitt tUritycko ned ett Pillinpelleinia, rat:4;11ot« i &at ock end brodyr' med 8alds. ne.TIREMARckaft:17/ifeiinumenizazimiiirj' VIMER-E-WdEgäRd: ke t elolutminatillrate', trete Drop. gn drivit; vRat.P,4 /6 35 Z Q o IIIarentgOEfflar..-T,O.r,t,k,ad-9 Huvudbonad. ntike 0, Dubbeleing* egralo uv aU ued rund glonomokUrning och med tankande avcrt lindning loltird med evurt entxti, trOlicon t444T4 Ärldrna de coUren ot nvänttk vid lindning bilder en tets nrt vt en franentft. atm* Diemö otta 3 Yr now diUft 4 em*
1are singing. The morning bells chims...
1Aride.rsson Ch.: Floden Okavango. Sthlm 1861. Wjere.ts.termann, Ethnographisthe BeObachtungen Uber. die,Ovambo. Z.f.E. 1931:4 Bern] Itää= ]932.
1ar Im 12.7.999
1Arkeolodska föremål från San Juanico. Mexico D. Samlingen förv,rvades vid ett besök i det tegeibruk, där dr Georg ilant utfört grävningar hösten 1931. Yy,dplatsen är belägen i utkanten av Mexico City. Lerfigur, Lång, ganskaojämntjock bål, ben. och armar saknas, men figuren har tydligen intagit sittande ställning. An- siktet något hjrtformigt med nosliknande utdraget näs- och kakparti, kaffebönsliknande ögon, stora öron-' trissor och två haiskedjor. 1 likhet med efterföljande är den av arkaisk typ. • H. 10.5 em. D:o. Mycket stort huvud i förhållande till kroppen; kort bål och långa ben, det högra samt armarna avslagna. Ansiktet ganska _ platt, ögonen rektangulära inskärning- ar, ö,Lontrissor och bakom dem nedgående delar av hu-, vudbonad. Föreatäller.mÖ ligem en kvinna. Huvudets överdel saknas. L. 14.2 cm. 3. Lerhuvud. Stort och sypnerlkgen väl bibehållet huvud. Huvudbonad i form av ett med inristningar prytt brett band över pannan. Ansiktet rödmålat, mun och ögon ovala pålagda lerskivor, de senare med en rund skiva som pupill. öronen äro långa och öronprydnaderna små samt dekorera- de med intryckta punkter. 10.3 x 8 cm. 4. Tvenne Ika huvud fastsatta på en lerrulle, som möjl. varit handtag eller liknande. Huvudena, som äro av pri- mitiv typ, nästan identiska, samt ha spår av röd färg. 7.7 x 5.6 cm.
1Arkeologer som arbetar med den tidigaste befolkningen av Stilla havets öar, som skedde för ca 3500 - 3000 år sedan, hittar ytterst lite bevis för att krig och våldsamheter skulle ha varit en stor del av vardagen för dessa människor. Öarna i Stilla havet låg öde när man först befolkade dem, gissningsvis behövde man inte slåss om mark och fiskevatten. Blev det för trångt så flyttade man till en ny ö. Väpnad konflikt i större skala uppstod först när öarna i centrala Polynesien hade hunnit bli kraftigt befolkade för cirka 1000 år sedan. Då uppstod konkurrens om odlingsbar mark, rätten till stränder och fiskevatten. Legender berättar att det pågick ständiga krig mellan Tonga, Samoa och Fiji i många hundra år, detta har även bekräftats av arkeologiska fynd. Överbefolkningen och konkurrensen om mark ledde till väpnade konflikter och var förmodligen en av orsakerna till att folk begav sig längre bort och koloniserade öar såsom Hawaii, Nya Zealand, Marquesasöarna och Påskön. Uppfinningsrikedomen var stor och man använde de råmaterial som fanns tillgängliga. Vapenarsenalen bestod t.ex. av klubbor, spjut med sten- eller benspets, svärd med hullingar av hajtänder och även rustningar gjorda av kokosnötsfibrer och hjälmar tillverkade av piggsvinsfiskens (Diodon holocantus) skinn.
1Arkeologi.ska föremål från 'Paraguay Gåva av plantageägaren Torsten Lindgren, Paraguay. 1. Gravarna.. Stor-urna helt täckt mOd fingerintryckSornamentik, kanten något skadad3piam. 64.6 cm) - _ :Sä vidare bild och närslutet särtryck ur Ethnos 1936:5. "Begravningsurnai funnen i Colonia Ensa) innehöll endast några få benskärvor och jord." Text inom citationstecken är utdrag ur herr Lind- • -\ , grens originalkatalog. 2 (2) Lerkärl. Med smal ganska hög hals samt två öron. Formen hoptryckt sfärisk. Dekor saknas. %Diam. 18törsta br. 20.5Ch. .15.5 cm. • "Gammal lerkruka funnen V jorden söder om den eng- elska missionsstationen Macht lawaya "Chaco Para- guay". Ma,niut /444)--cr n.,,...„. ..., , (. 3(21) Underkäke 'av människa. "Funnen på ung 1 Meters djup tillsammans • med andra söndersmulade benrester vid grävning för husbyggnad på. Est. Hermosa..Av nu levande indianer * . okänd begravningsplats." kAi4t.ci 4(31) Läpprydnad. T-formig,rförfärdigad av hård stenart/liknande kvarts eller agat; något ådrig) gfåviti spetsen brungrå. L. 4.6 cm. "En. liten slipad marmorsten (märkt) också funnen Fjorden på min Estancia."
1Arkeologiska textilier från förcolumbiska gravar på Perus kust Inköp i Berlin okt. 1937 av dr S. Linné för 18 RM. 1. Band. Ursprungligen troligen bård till en större. mantel - eldyl. Det synnerligen väl bevarade textilfragment-et. • har någåt som liknar stadkånt på långsidorna, men däri- från utgående trådar tyder på att det icke varit ett band utan en del av en större vävnad. Ena kortsidans. kant är kastad, den andra är likaledes kastad men av- slutas av ett parti i annan, lösare teknik. Det är de.-- korerat med sicksackmönster kombinerade med stiliserade fiskfigurer samt större figurer framställande troligerr_ något djur med fyra fötter i långt driven stilisering. Färgerna äro rött, gult, vitt och grönt. br. 5.8 cm. • 2. Textilfragment. Rektangulärt tygstycke, möjl. del av något klädes-- plagg t.ex. mindre skjorta eller mantel. Den ena sidan har stadkant, motstående sida är kastad under det att övriga sidor, långsidor, ojämna,.varför fragmentet lös- . rivits från en större textil. Dekoråtionen utgöres av 8-kantiga figurer, symmetriskt placerade i radyr såväl horisontellt som vertikalt och diagonalt. I dessa, som ha textilens ljusa bottenfärg äro inskrivna små figurer av två olika alternerande typer. Vid den kastade sidan finnas. dessutom 5 fyrkantiga ornament, trol. framstäl- lande stiliserade ansikten. Den motstående sidan slutar i ett trappstegsformigt parti i den ljusa-bottenfärgen.
1Arkeologiska textilier från Perus kust. Ur missionären Wilhelm Schaefflers samlingar. Hemförda av herr Rolf Blomberg. Föremålen förvärvades av heri:» Blomberg genom byte mot en tsantsa från ji.baro-indianerna. Hetr Schaeffler skriver om föremålen: "Mumienkleider, ausgegraben in den Ruinen .von Chan-Chan, nahe Trujillo, Departamento de La-Libertad, im • Norden von Peru. Ausgegraben im Februar 1936. Nach meinem besten Wissen aus der Chimu Kultur, weil zusanmen mit Toepfen • aus-schwarzen Ton gefunden." • 1. Textil-fragment. Del av smalt långsträckt tygStycke.. Prag entets ena kortsida slutar i en av varpen gjord tunn frans. . Längs. ena långsidan äro fästade 4 smala band; det yttersta i brunrött är försett med frans. De 4 band- en äro löst sammansydda. Långsidorna äro försedda• med stadkanter. Mönstret utgöres delvis av stili- serade människofigurer, två dylikaställda på längd en kunna urskiljas. Tygets bottenfärg är gulgrå, övriga färgen äro gult och rött. Av någon anledning • äro vissa delar mörkare. Mönsterbildning huvudsak- . ligen genom spaltteknik. L. ung. 90 cm., br. utan frans ung.21 cm. 2. D:o. Synnerligen illa .åtgånget tygstycke, endast ena di- dan kan fixeras, då den är försedd med stadkant. Grova stiliserade djurfigurer, delvis i spalttek-. nik. Färgerna utgöras åv ljusrött, gulgrönt, två • nyanser av mörkare grönt snett brungrönt. L. ung. 120 cm.
1Armband. Armband av växtfibrer, sammanbundna på mitten med ett svart och ett rött tyg. Ett .tvinnat snöre av fibrer är fäst vid mitten. Funktion: W. Råbergs uppgifter: "Armband för dans." Fibrernas längd: ca 15 cm. Nr 94 o. 95 ett par. W. Råbergs saml. Gåva 1974. Insaml. i Wambaonirådet, Agameti, Nigeria. 410 Kar. 21.2.75. B.S -g. Lerkärl i svartbränt gods; bukigt kärl utan • 15,5 cm- 1 hals och utan dekor. Höjd: ca 11,5 cm. Diam.: ca 15,5 cm. Anv.: gryta för ev. matlagning. W. Råbergs saml. Insaml. i Grand Cess, Liberia. Gåva 1974. Kat. 11.4.75. B.S-g.
1Armo Svenonis. AB. Hedin. Nobilis Doctoris Philosophioe ac artecum Liberolium Magistri Commendatories de Stella Polaris' Sven Hedins vapen, enligt förslag av Agi Lindegren. Stadfäst av konung Oscar II.
1Armring. Armring av läder, sammanfogad på det smalaste stället med en knut som passar i en ögla. Diam.: ca 8 cm. Max. tjocklek: ca 1 cm. W. Råbergs saml. Gåva 1974. Förv. i Musaia, Sierra Leone. Jfr. 1974.18.110. • Kat. 14.3.1975. B.S-g. • 1974.18.112. Armring. På yttersidan trådar Armring och av på läder. båda sidor därom en hopsydd ristad med vågdekor. smala skinn• Diam.: ca 9 cm. Bredd: ca 2.4 cm. Råbergs saml. Gåva 1974. Ins. i Musaia, Sierra Leone. Kat.14.3.75.B.S-g.
1ARP. /ä,
1Arrowak
1as ,r, 7.. 37f, d„,
1a-s 1906. 21. a.u. 27 : O.R. Norcku, 92w„ 06.21. 1. Kastpil med fyra benspetsar. Från Aleutiska öarna. A.E.Ust. nr.303. 2. Båge av trä med tarmsträngar. Uppgives .i A. T t.Kat. nr.304 vara Alaska. Stycke av nr.2, visande ornament. De äro i rött och svart. 3-6. H rpunpilar. uppgivas L.E.Utst.Kat. nr.305 vara från Alaska, men en bär en originaletikett som angiver den vara från Aleuterna. 7. Pil med klumpspets. Uppgives också från Alaska. (A.E. Utst.Kat. nr.305). 8-9. Pilar, tvenne, vanliga, med benspetsar. På den ena är 'den , • ena styrfjädern borta. Liksom de föregående upp givas de i katalogen som från Alaska. . Pil mycket skadad, med tvivelaktig spets och lossnad styrfjäder. Finnes ej upptagen i A.E. Utst. katalog.
12Aschanti-neger: manstyp.
1Ashanti Mandingo Längst bak är de stammar placerade som förekommer i flera länder: Västafrika forts.
1Asiatiska utställningen på Kungsgatan 30
1A Sil Majestad Gustava Adolfo VI Bey de Suecia Rogamos acepte esta modesta colecciön de pit'zas arqueolögicas cubanas El Presidente de la ACADEMIA DE CIENCIAS DE CUBA Dr. Antonio Niiilez Jinusnez • La Habana, septiembre de 1969
1Ask av agat , med lock. Rund och flat. Ask för stämpelfärg. Kina.
1Ask av lergods glaserat. Med lock. För stämpelfärg. Cladon. Korea.
1Ask med kvinnligt hormon Jag är 27 år gammal, mycket lång och vacker. Jag kommer från en fattig familj och har haft svårt att försörja mig, så jag började uppträda på begravningar. Jag älskar att vara vacker. För mig är skönhet det viktigaste av allt. Till och med när jag är död vill jag att alla ska titta på mig. Se på mig, och säga att hon var vacker. Hormoner är väldigt dyrt i Vietnam. Så jag lägger väldigt mycket pengar på hormoner, silikon och även p-piller för att behålla min skönhet. Och såklart även på smink och sådana saker. Jag använder också en kanyl för att spruta in silikon i rumpan. Först behövde jag använda hormonet för att brösten skulle börja växa, och efter det för att behålla dem. Varje gång jag injicerade hormon i min kropp var det extremt smärtsamt. Jag kunde bara inte fortsätta. Och jag ville heller inte göra det längre, för jag hade hört rykten om att om man använde det ofta kan man dö i förtid. När jag fick höra att det går att äta p-piller istället gick jag över till det. Jag tar tre gånger så stark dos som de kvinnor som tar det som preventivmedel. Cathy, Hanoi Burk Mitt smeknamn är Lilla Dinosaurien. För fem år sen var jag aktiv i den lesbiska rörelsen och organiserade många aktiviteter för lesbiska i Saigon. En dag gjorde jag den här burken som en speciell present till min flickvän. Men innan jag hann ge henne den gjorde vi slut. Så jag behöll den. Då trodde jag inte att jag skulle kunna älska någon igen, att det inte skulle finnas kärlek i mitt liv igen. Men nu har jag en ny flickvän. Vi har varit ihop i två och ett halvt år, bor ihop och driver ett eget företag. Jag driver också ett skyddat boende för lesbiska som har blivit utslängda från sina familjer och som blivit misshandlade eller sexuellt utnyttjade. Så att de alltid har någonstans att ta vägen. Lilla Dinosaurien, Saigon Chokladask Jag fick den här asken av min pojkvän. I Vietnam, när vi är i ett förhållande, har vi alltid ett behov av att definiera vem som är storebror och vem som är yngre. Min pojkvän var den mer passiva av oss, som att han ville bli omhändertagen. Eftersom han var speciell för mig, ville jag inte öppna den och äta upp chokladen. Istället sparade jag hela chokladasken och har kvar den även nu, när vi har gjort slut. På chokladasken står det skrivet:“ Till dig min käraste, älskar dig förevigt”. Man, Hanoi Inbjudan När dokumentären ”Which way to go to sea” kom 2011 fick lesbiska i Vietnam stor uppmärksamhet i media. Så när de hörde om filmen och såg den blev de riktigt upplyfta och stärkta. Även jag blev exalterad. Filmen visades bara för inbjudna, inte officiellt. På CCHIP* pratade vi om att filmen var en slags milstolpe för samhället och därför behöll vi inbjudan. I dokumentären intervjuas 5 eller 6 lesbiska par. De flesta är från södra Vietnam. Saken är den att när filmen visades var alla paren i den inte beredda att komma ut inför hela samhället, så när filmen spelades in hade CSAGA* (som gjorde dokumentären) inte deras tillåtelse, och vissa par hade gjort slut och ville inte att någon skulle se deras relationer. Men det är den första dokumentärfilmen om lesbiska par i Vietnam och därför är den viktig. Nhung, Hanoi *CCHIP står för Centre for Creative Initiatives in Health and Population, och CSAGA står för Centre for Studies and Applied Sciences in Gender, Family, Women and Adolescents.
1Asm.417.. deek14.1742.,g,tk PiAZUM .A:gie.R0.34)«n/Tä 24137f bk,T2 _10'0M .:>1")C.,_-1,11.3 4Nt..5.:å.s1V5 . . Sa 'Å^Åk US'a • 'ÅK Å SI.Q<NI'il ,c aeN .i151304A
1Asmatområdet Australien Nya Guinea
1A Statens Etnografiska Museum Inv. 56.39. New Foundland -- Labrador Naskaupee-stammen Gåva av Docent Carl-Gösta Wenner, Stockholm
1A-t-,7t-W 3
1at»o $90~ *rart *4x0 516 Ptisx " • fidn'tx «ffle ga-P1ZT4r, omrama uP ute4:00Z31 3;inut •Iturip7;catlao mad txgr; trt,Un '3uptraRE taao 2,17eike leao3 ney.uox •Eftnnafitu Le unr rfin 021•40411 • luo L6 Ount 'Wo Pinaq Ut PM! orinpett 07342R3 ?J 43ppsxont14 la tiuropIt 494 4VPAAGtosPnIXII144 " XP; V4910 PaW ornt 444) 11~45 !TT;War-x3I n-vioAtUa 41,0 trinrOtra4o ryttddp iixteittpz.:Tou Tipp Gunt 4thrtzogisttartgputoq pop :3121-04.5:2-gary.,1491,',g stewrzeg Tt «H *agiOny UtiOtteX0d $C9 amigo x »ZU uto 4erg.ted womxpuvrAgo tu« $aP Vd 4413¥40 ,outgrieuxolo mond 0»1› 4,9u.owex .049-204£ Vd n 04$0113 34:17a 104 albn 40=0141141 42.o gta 04.gu 544 tune tfoo vana* 4.0oreiggdd oc-a tx® unnurao trecoug4o Itrazd .1300 /Og nue:lut; ula tU4 P(10403» 4 u444440q wund up4trgskt'rt nnttlatmue 4* .3 Re3apupyo OUO2% 444ina '''413411 'non ›mapuItA0-44~11 ~än t 4414:igaam ting $511:44:i4 47,ver %kg • zrevp kyvvaralb.rtz noc pumna 4.,u52-4 pols uxa 001'911\751S13821V .>Q41.0 °An -g9.
1atat_hal. Av,brunakt t gods. Plan bot tonyta -och svagt utsvängd mynninskant. Innersidan p denna och bottenpartiets yttersida målad med en brun., aktie färg. Yttersidan i övrigt med vit färg, på vilken finns linjedeker i svart. Höjd 6 cm. max. diam. 9 gå. MynningsdiaM. 5 cm. Halvs färisk form med något koniSktsbottenparti och plan bottenyta. Inncrsidan täckt med brun. aktig färg, yttersidan med vit färg, på vilken finns målad linjedekor i svart och rödbrunt. Höjd 5 cm. Max.diam. 10 cm. mynningsdiam. 9 om. ' Katalogiseringen verkställd av ..11;.dr.Stig Ry- den.
1at h l'%G/ts 0 - 01 N/50 kAionvspo sO1 ooit, 4) 4449 •,,,44-rszAPd 4441tiri, oft444004,7 wipplott: 4.3,9-vyvvy, ayvY2NA.A. kro v■ GZ 9661
1A-t-rt-v- IV96. 36 . 2.2 FOLKENS MUSEUM 778, y 75 Z. s 72 5- ( 44..4mg) ) kurpa1,4-14-41,,, 6--ZN-1- 1.... ---- 0 ,- %--',,s — i L 21.s cm, - 5 2 c-t~ /5-2.\.2.4./c...te_e-t" 4-->znyRegiok. ruoä.z4.0,..,. 996 • 3(0 • 9 S ö 2-6 . 3G IS II 1996 ' wkDri Luft. -y, 31--cv" M6( 113 5+- Phrez-leittratAki 21.11.199',
1Att bjuda ungdomen på äfventyr Sven Hedin förberedde böckerna om sina expeditioner redan under tiden i fält. Dagboken och breven till hemmet blev de första utkas- ten till den reseberättelse som efter hemkosten med familjens hjälp snabbt kunde skrivas färdig och ges ut. Innan Hedin började med det långt mer omfattande arbetet att skriva den vetenskapliga redogörelsen för sin forskningsfärd gav han dess- utom ut en billig och lättläst ungdomsupplaga. Ur den första expeditionen (1893–1897) kom Genom Asiens öknar, medan Tibetanska äventyr skildrade andra expeditionens vedermödor (1899–1902). Den tredje expeditionen (1905–1908) beskrevs i boken Scoutliv i Tibet, dedicerad till Sveriges scouter. Han skrev också en ren ungdomsbok Tsangpo Lamas vallfärd, diktad men kunskapsmässigt baserad på hans upplevelser i Tibet. Böckerna spreds över landet och befäste Sven Hedins ställning som en av dåtidens mest lästa svenskar. Hedin i skolbänken Hedins deltagande i det tidiga 1900-talets skolboksprojekt var en starkt bidragande orsak till att upptäckaren Sven Hedin var känd och beundrad land och rike kring. Reformvänliga pedagoger önskade sätta modern svenska i händerna på rikets skolbarn. Man önskade bibringa dem kunskap om vårt land och dess historia liksom om världen omkring oss, samtidigt som man önskade stödja kärlek till fosterlandet och sunda vanor. Långt in på 1930-talet tummade skolbarnen nya upplagor av Sven Hedins Från Pol till Pol, medan Anna Maria Roos böcker om Önnemo och dess folk än i dag tänder nostalgiska minnen hos dem som en gång stavade sig igenom deras berättelser. Selma Lagerlöfs Nils Holgersson har sällat sig till de eviga klassikerna, dit den mindre lästa skolboken av Verner von Heidenstam, Svenskarna och deras Hövdingar, också kanske hör. I Vegas kölvatten En ofta berättad historia om Sven Hedin, också gärna återgiven av honom själv, var hur han den 24 april 1880 från Söders höjder kunde iaktta det magnifika skådespelet, då Adolf Erik Nordenskiöld och hans besättning ombord på barken Vega gled in över Stockholms Ström för att motta nationens hyllning. Så ville han en gång själv åter- vända till fosterlandet! Så ville han själv kunna förorsaka nationell yra! Åtskilliga gånger skulle han också återvända till Sverige för att mottas av hurrande folkmassor, familjens varma famn och nationens äretecken. Det mest minnesvärda och välregisserade mottagandet bjöds honom dock den 17 januari 1909. Han hade avslutat sin tredje expedition ägnad åt den Tibetanska högplatån och under vägen hem hade han hyllats i Indien, Japan, Korea och Ryssland. Med syster Alma vid sin sida far han med Finlandsbåten från Åbo. I Furusund byter de till lots- båten med det magiskt klingande namnet ”Vega” och ombord på den eskorteras de in till Stockholms Ström, där folkmassorna väntar på kajen nedanför Grand Hotel. Cirkeln hade slutits, nu var han Sveriges mest kände svensk. Världens mest berömda stövlar De stora upptäckternas historia är kantad av heroiska såväl som obetänksamma bedrifter, av framgång såväl som undergång. Under några veckor i april 1895 försökte Sven Hedin färdas tvärs över Taklamakanöknen, något som i grunden var illa betänkt, men som vändes till ett hjältedåd. Egentligen slutade den som en katastrof, men en katastrof som Hedin skulle dra mycken nytta av. Karavanen gick under av vattenbrist innan den nådde igenom öknen, två män stupade liksom nästan alla kamelerna, mycket av Hedins ut- rustning gick förlorad. Men Hedin lyckades krypande nå Khotan Darya och finna en vattengöl i den annars torra flodbädden. Historien för- täljer hur han, sedan han druckit sig själv otörstig och iakttagit livs- andarnas långsamma återvändande, fyller sina stövlar med vatten och vänder tillbaka in i öknen för att undsätta den
1att Brahma inte dyrkas i Indien. Peking – Kejsarens stad Vinterpalatset i Peking byggdes på 1400-talet som en kopia av ‘Det Himmelska palatset’. Dock sägs Vinterpalatset bara ha 9.999 rum till skillnad från Himmelspalatsets 10.000. Ty endast Himmelen är perfekt! Här, i Vinterpalatset mitt i den Förbjudna staden, levde Kinas kejsare, Himmelens Son, som ende man omgiven av eunucker och ett harem med flera tusen kvinnor. Ingen vanlig dödlig fick se hans heliga ansikte. Härifrån styrde han sitt rike med Himmelens mandat. Om landet drabbades av ofärd, berodde det på att kejsaren inte hade styrt enligt Himmelens vilja. Staden Peking är, liksom den Förbjudna staden, muromgärdad och i norr och väster omgiven av berg som skyddar mot invaderande stammar och kalla vindar i enlighet med de kinesiska lagar, enligt vilka goda eller skadliga krafter i naturen kan bestämmas. Peking var jordens centrum och här utförde kejsaren de offer till Himmelen och förfädersandarna som var så viktiga för hela folkets välgång. Sultanens Yogyakarta – ett centrum i världsalltet Staden Yogyakarta, som anlades på 1700-talet, ligger mitt emellan vulkanen Merapi och Sydhavet. Enligt javansk kosmologi är sultanpalatset Kraton i Yogyakarta en jordisk kopia av världsberget Meru, Palatset är den viktigaste symbolen för furstendömets storhet och makt och sultanen själv är rikets politiska, religiösa och symboliska centrum. Sultanens ämbetstitel är Hamengkubuwono ‘Han som bär jorden på sitt knä’. Han ses som universums härskare, världsalltets pelare, en inkarnerad gud. Yogyakarta har en halvt autonom ställning inom republiken Indonesien. Här visas en symbolisk bild av staden Yogyakarta med Kraton (vår värld). På ena sidan syns vulkanen Merapi (himlen), på andra sidan Sydhavet (underjorden) Jorden bärs upp av underjordens orm. Världsträdet strävar mot himlen och över världen svävar solfågeln Garuda. Luften över Jerusalem är mättad av böner och drömmar Namnet Jerusalem är förknippat med händelser, personer och platser med fundamental betydelse för både judar, kristna och muslimer. Innanför Jerusalems gamla stadsmur finns Klagomuren, den Heliga Gravens kyrka och Klippdomen, centrala sinnebilder för respektive tros heliga historia. Judar, kristna och muslimer tillber samma Gud, de har en gemensam anfader i Abraham, och de delar i grunden en etik som har sitt ursprung i de tio budorden. Även om alla tre religionerna ser Gudomen som ofattbar och ogripbar förnims Guds nåd och det heliga på ett påtagligt sätt på just de här tre platserna i Jerusalem. Striderna om politisk överhöghet över staden har således en ytterligare dimension som försvårar diplomatiska lösningar i en anda av rationellt samförstånd. Stadens och platsens helighet är inte förhandlingsbar. Auroville - en utopi Auroville i södra Indien är ett utopiskt experiment, ett försök att skapa det ideala samhället. Denna mönsterstad, som invigdes i februari 1968, är frukten av mötet mellan den indiske filosofen Sri Aurobindo (1872–1950) och fransyskan Mirra Alfassa (1878–1973), också kallad Modern. Syftet med Auroville var att förverkliga mänsklig endräkt. Här skulle människor samexistera utan lagar, utan privat egendom i universell fred, frihet och förståelse. Man räknade med en befolkning på 50 000 personer. Idag har Auroville 1 200 invånare från 31 länder, människor som har föresatt sig att leva ett kollektivt, andligt och icke-materialistiskt liv. Invånarantalet växer med endast ett tjugotal per år. Aurovilles stadsplan påminner om en galax: en rundel, två och en halv kilometer i diameter, är uppdelad i fyra ‘tårtbitar’ eller funktionella zoner: en för boende, en för kultur och bildning, en för arbete och en för internationella relationer. Mitt i galaxen finns ett banyanträd, en amfiteater och en sfärisk byggnad för
1att få se systrarna Mina och Augusta komma från Mbgu men förgäves. Br. N. och jag har därför beslutat oss för att i morgon gå till Diadia. -6. Lämnade kl 9. K. och tog vägen genom en mängd byar till D. Eftersom vägen var ny både för oss och våra bärare gick vi rätt ofta rådvilla, om vi var på den rätta vägen eller icke, och ibland gick vi fel. På halva vägen möttes vi av en hövding, som ville ha skänker för att vi gick över hans berg. Detta blev naturligtvis ej beviljat. Han var dock ganska godmodig och försökte uttala mitt namn, som för infödingarna tycks vara riktig hebreiska. Tre av gossarna var med oss. Till en början var de glada och språksamma, men när tröttheten började inställa sig, gick de tysta och slutna. Vi sökte emellanåt att uppliva dem, vilket lyckades rätt bra. Först 4.30 e.m. kom vi fram till målet. Bröderna hade då redan uppgivit hoppet att få se oss, varför de nu, när vi kom en annan väg, blev storligen överraskade. De var friska och vid gott mod samt höll på med att avsluta dagen. Vi omringades vid framkomsten av barnen och arbetarna, vilka alla skulle hälsa sitt ”Manimpi”. Det var synnerligen, kärt att få träffa dessa kära bröder, som jag förut varit något tillsammans med. Och vi hade nu stora anledningar att gemensamt tacka vår älskade fader. Det förefaller mig, som var det endast ett par månader sedan jag sist såg Skarp, och det är nu 2½ år. Ack, ”de fly våra år likt brusande strömmar i gryende vår, likt fallande löven i skogen men herren är trofast och trogen”. -7. På f.m. var vi samlade i den nya kyrkan, som dock icke är fullt färdig, då br. N. talade. På e.m. har vi suttit inne, och samtalat om ett och annat från hembygdens skogar och dalar. -8. Loangamännen strejkade i dag emedan de för olydnads skull gått miste om sitt fisktyg. Br. S. är därför ledig och har fått en välbehövlig vila. Männen har gått till Kibunzi i hopp om att möjligen få stanna där för att få samma sötebrödsdagar, som våra fyra har. Har närmare besett stationens arbeten, slagit gräs och något snickrat. Arbetena syns vara utförda med samma omsorg och man lägger även om på att göra dem så billiga som möjligt. Utan tvivel är br. S. den rätte mannen för ett chefskap. Må Gud välsigna denne käre broder, att han må bli rill en stor välsignelse för den trakt, där han slagit sig ned. Br. R. var sig full lik, läste från morgon till kväll, så fort han fick en ledig stund, och höll däremellan föreläsning över sockret för N. och mig. -9. Lämnade D. kl 8. f.m. och kom hit till K. kl. 1.30 e.m. Vid elvatiden lägrade vi i en by vid namn _______________________. Väntade att få se systrarna här, men förgäves. -10. Systrarna Mina och Augusta har nu. Ledsagade av br. Andersson, anlänt. Vi höll på att inta vår kvällsmat, och hade uppgett hoppet även för denna dag, då gossarna började skrika: ”mindele, mindele”. Augusta hade gått större delen av vägen och kom en halvtimme före de andra. Vi sände våra män att möta de andra, vilka gjorde att de nog kom förr, än de annars skulle ha gjort. -11. Systrarna har nu ställt i ordning sina rum, och vi har hjälpt dem, i det vi kunnat. De bor i ena änden av det stora huset, och jag bor numera i den andra. Br. A. gästar f.n. under mitt tak. -13. Har nu fått hönsgården färdig. Eftersom inget synnerligt nämnvärt har passerat, vill jag i stället anteckna en av br. N. författad sång om källan. ”Vid bergets fot på havets sand, Där vågen brusar högt mot strand, Där vattnet piskar klippans häll, från morgon intill sena kväll, Jag såg en man med ängslig blick. Han främling var i all sitt skick, Hans huvud böjt och gången matt, Som vandrar, då det blivit natt. Han suckade: O, jämmerdal, Där människan
1att hon börjar att älska honom. Hon är naturligtvis omedveten om, hvad som finnes i snuset. il »Ilabateka». 1) »Isliinga». c »Uvenhle». (I »Incamatyela . »Umuwclcla». t »Umkapalanga». g »Isitwa». II »Usililo». Om man sticker med en knifspets i »Usililo» kommer det liksom tårar ut och dem tager man och stryker pa de andra bitarne. Detta skall hafva den verkan, att Hickan börjar gråta efter den, som så gör. i Påsen, i hvilken medicinerna förvaras. j Vingpenna, använd som fodral. 2 För att hämnas på flickan och göra henne sjuk. om han ej . lyckas att vända hennes hjärta till sig, använder mannen dessa mediciner. De malas och blandas med lejon- fett. Med medicinen struken på handen tager han i henne och hon börjar blifva hysterisk och skrika. a »Umkanda». b »Uncinci». c »Inhlanganisela ihabia», som kommer flickorna att skrika. (1 »Upiko». 3 Mediciner, som en yngling lägger i en flickas mat, för att hon skall börja att älska honom. Innehåller : »Utyisiswe». »Upamapuca» (de svarta smulorna). »Isipikileli» (fjädern). »Isidala, Amavuta emvubu». (Fett af flodhäst). ZULtT-MEMCINER. 23 Medicin, som ynglingen stryker öfver flickans ögonbryn! för att hon skall se endast honom och glömma den andra, som han fruktar, att hon älskar. Innehåller: »Inkungwini», »Umpi ka i boni». Mediciner, som ynglingen använder, för att flickans 5 hjärta skall vända sig till honom. »Ilabateka». »Unganisela». »Isiwisa». Dessa mediciner malas och blandas med lejonfett. Med 6 sådant i handen tager han i flickan och hon skall då börja älska honom. » Usahlulamanye » . »Umtiti wempisi», (kött af hyena). »Umdaka wendblovu». »Indabula lovalo», (en hvit sten). »Umpi ka i boni». »Isinqanti». »Ukebeli weni». »Uvuma» eller »Isikwali». Kräkmedicin, användes 7 för att få kasta upp gallan. Blott en tumslång bit får användas till en dosis. Denna stötes och blandas med en kopp ljumt vatten och drickes. Ofvanpå detta drickes kallt vatten. Den svider och bränner i halsen. Denna medicin är sällsynt, ej känd af de infödde i all- mänhet. Köpt af en infödd af Amabomvu-stammen. Växer i trakten af Greytown, Nafal. Två slags mediciner, som malas och blandas. Dettas skall mannen dricka, om hans hustru ej får några barn. »Intalibombo». »Ihluse». »Umbinda» och »Ikungini» (svart). Dessa mediciner!) biter man uti, om åskan går, för att man ej skall träffas af blixten. Flera mediciner, malda och sammanblandade. Drickes, 10 om man är sjuk i magen. »Umakubalo». »Umsisi», att äta eller dricka, om man är sjuk eller IT har feber. Man skall då äfven koppa sig här och där på kroppen samt hälla af medicinen i såren. Samma medicin som K) och 11. 12 Ingwavuma». a »Izindiandia». \, »Usahlulamanye». c 24 FRI' I. WALBEEGS SAMLING AF ZDLUSAKEE. d »Isisevu». o »Ilabateka». f »Ipengulula. g »Isimagade». h »Amangwe». 8 — 12. Erhållna af en infödd »doktor» af Nzondi- stammen. 18 Ett halsband att sätta på sig, dä man väntar åskväder. Man biter eller gnager litet af dessa mediciner och spottar ut dem i luften. Därigenom hindrar man blixten att träffa sig. a »Umapindana», (mot åska). 1) »Umuwelela», (mot åska). c »Umanaye», (mot åska), men äfven att tvätta sig med, om inan är sjuk i kroppen. »1 »Ubulibase», brännes och man inandas röken, för att bota hufvudvärk vid åskväder eller eljest. e »Umvalo valayo», (mot åska). f »Umkataso», (mot åska) och mot hosta och förkylning. g »Umpi ka i boni», (mot åska). h »Indungulu (i hornet a), mot åska och mot förkylning. i »Umsisi» (i hornet b) eller aska af brända och sam- manblandade mediciner. Om åskan går, äter man något däraf eller koppar sig på kroppen och häller af denna blandning i såsen, eller tager man däraf på fingret och stryker ett svart streck i pannan rätt ned öfver näsan. Detta tvättar
1att minnas dagen då jag nästan miste livet till en homofobisk folkmassa. Moshen från Uganda OBJECT: MONEY In the middle of a charged crowd in Kampala the capital of Uganda, on 24th august 2015. Beaten, thrown on the ground and threatened to be burnt to ashes because I’m a shame to the community. A waste of human existence since I was caught being intimate with my same sex partner. “Burn the Curse!!!!” shouted the angry man from the crowd. I trembled and saw no chance to escape. Someone poured liquid on me that I was sure was petrol and at the same time I drew what I thought was my last breath. My skin was irritated because of the liquid poured on me, it was wet and foul-smelling. Luckily enough a tall, dark, strong man emerged from the crowd and whisked me away to a waiting motorbike, straight to the police station with me bleeding constantly from my forehead. While on the way, the man demanded money and if I didn’t give him it, he would not KHVLWDWH�WR�WDNH�PH�EDFN�WR�WKH�FURZG�VR�WKH\�FRXOG�¿QLVK�PH�RII��,Q�P\�MHDQV�WURXVHUV�� which were all in pieces, I checked and found a 10.000 Uganda shillings note of which he took 7.400 and gave me back change of 2.600 Uganda shillings. It is this change I came with to Sweden. It makes me remember the day I almost lost my life at the hands of a homophobic crowd. Moshen from Uganda
1att vissla som en fågel eller blåsa i sin flöjt av fågelben kunde schamanen förvandla sig till en fågel. I de övre andliga nivåerna ofta i gestalt av en harpya, den största av amerikanska örnar. På marknivån förvandlade han sig till en jaguar. amazonas krympande regnskog Ursprungsfolken i Amazonas brukar naturen i regnskogen på ett småskaligt, ekologiskt hållbart sätt. Marken skyddas mot överexploatering och erosion. Djurlivets mångfald hotas inte. Men idag krymper regnskogen mycket snabbt på grund av skogsexploatering och dammbyggen. Avskogningen får följder för hela jordens klimat. Regn- skogarna i Amazonas fungerar som jordens lungor – växtligheten syresätter en betydande del av vår planets atmosfär. Klimatförändringarna påverkar livsvillkoren för ursprungsbefolkningen, som tvingas att anpassa sig till det växande storsamhället. Exploateringen av regnskogen hotar ursprungsfolkens möjlighet till självförsörjning. Idag sker ofta brott mot konventionerna om ursprungsfolkens rättigheter. Många ursprungsfolk i Amazonas formerar sig politiskt. Inte sällan tar sig konflikterna våldsamma former.
1au__a_ra 12.7.527
1aukasu saland Inv. Gåva från sterbhuset efter ingenjör Hjalmar 59.2. Emanuel Nobel (1863-1956) genom herr Hans Nobe10 Nybro- gatan 77 Föremålen hemförda omkr. 1890 av ingenjörNobel. 1. lig1Pao"RuTkån. • Av tjockt svarthruht kläde eller filt. Halv- tir.helformigt snitt med rundåt uttag för halsen och två intag över axlarna. Yttersidan något luden. Upptill på framkanterna nära halsuttaget,ett tudelatodekorerat • silverbeslag för att, hålla samman kapcan. Höjd 12 em. Max.hredd 230 cm. 2. Som nr. 1 men axelpartdet på innersidan fodrat med blått tyg. Metallbesiaget ersatt med två band fastgjord med en besättning på vardera sidan. Höjd 150 cm. Max.bredd 320 cm* 3. Btt -:Yar filtstövlar. a-b, ,Skaften övervikt. Höjd 60 em. l'otlängd 30 cm. . lått.; Jm.f. Max Tilke: KostUme und Gevbandformen, • Tubingen 1945, sid.34 Taf. 68* Katalogen upprättad 1960 av 2.Rydån
1Australien, Söderhavet
1Australien och 1959.1 Nya Guinea - se originalkatalog eller Vogel senare A4-katalog 1959.2 Kaukasus - Ryssland Nobel 1959.3 Paraguay Lindgren 1959.4 Japan - se originalkatalog eller snK.K.Das Omholdt senare A4katalog. 1959.5 Japan och Söderhavet Bocks sterbhus 1959.6 Australien Kallnar 1959.7 Ladakh, Tibet, Bhutan Schmid • 1959.8 Kina - se originalkatalog eller senare A4-kataligo Littorin 1959.9 Japan Pettersson 1959.10 Sydamerika Ax+son JohnsOn 1959.11 Afrika m.m. Davide 1959.12 Från Vegaexp. (kritpipa) Lindblom 1959.13 Nepal Lindströms Antikhandel 1959.14 Centralamerika Dada 1959.15 Sydamerika Arrhenius 1959.16 Afrika m.m. Sterner 1959.17 Japan, Ainu Langewis' 1959.18 Japan, Kina och Siam Lindströms Antikhandel, 1959.19 Etiopien Jehrlander 1959.20 Japan och Kina Sjösvärd 1959.21 Nordamerika Söderlund 1959.22 Siam och Ashanti, Västafrika Antikvitets- handeln Sarco Present,Sthlm 1959.23 Tibet och Indien
1Australien Vattenkorg av palmblad Nr: 1860.01.0021 Nya Holland, Australien Korg av smala rottingvidjor Grövre vidjor gör korgen stadig, vertikal och spiralflätade vidjor. Vid ena kanten ett pann-bärband. Nr: 1920.14.0029 Queensland, Australien Förvaringskärl av bark För mat, vatten, småredskap och som vagga åt nyfödda barn. Nr: 1912.01.1070 Sunday Islands, Australien Sandaler Görs av bark från ett ungt träd. Barken mjukas först upp genom att tuggas. Nr: 1912.01.0922 Kimberley, Australien Elddon Den kluvna grenen hålls öppen med en träpigg. Torrt gräs placeras i klykan, sedan ”sågas” med ett trästycke som täljts platt som ett knivblad. Se sågmärket i den kluvna grenen. Nr: 1912.01.0625 Australien Stenkvarn med malsten De filade räfflorna i skivan ökar malnings- effekten. Malstenen av hårdare stensort än malskivan. Nr: 1920.14.0010 Queensland, Australien Didgeridoo Nr: 1996.13.0001 Larrakyia, Australien Nöt från Baobabträdet Dekorationen görs medan frukten är färsk och grön. Nr: 1912.01.1168 Kimberly, Australien Nöt från Baobabträdet Nr: 1912.01.1171 Kimberly, Australien Nöt från Baobabträdet Nr: 1912.01.1172 Kimberly, Australien Nöt från Baobabträdet Nr: 1912.01.1177 Kimberly, Australien Nöt från Baobabträdet Nr: 1912.01.1174 Kimberly, Australien Sköld av trä Handtaget på baksidan är urholkat i själva träet. Nr: 1883.04.0013 Australien Stridsklubba med utskuret huvud Nr: 1891.01.0020 Cardwell, Queensland Australien Sköld av trä Nr: 1901.18.0026 Queensland, Australien Parersköld Nr: 1906.13.0017 Victoria, Australien Sköld av sandelträ Nr: 1912.01.0248 Roebourne, Västaustralien Sköld utan upphöjning på mitten Nr: 1916.01.3402 Queensland, Australien Sköld Mycket lätt och användbart försvars- medel, som mer användes som en slags parer-sköld, varmed fiendens vapen slogs åt sidan. Nr: 1912.01.0230 Kimberly, Australien Korsbumerang av två platta skivor Till hälften bestrukna med röd ockra. Nr: 1916.01.3984 Queensland, Australien Bumerang Tillverkas av rötter som har den rätta vinkelformen, vilket ökar hållfastheten. Nr: 1912.01.0103 Sunday Islands, Västaustralien Bumerang med gula tvärband Användes mest vid dansfester och lek. Nr: 1912.01.0052 Sunday Islands, Västaustralien Bumerang Nr: 1912.01.0092 Lower Leverynga, Västaustralien Bumerang med ornament Nr: 1904.20.0032 N. Holland, Australien Bumerang Nr: 1912.01.0088 Västaustralien
1Av:sam se (.<sidan, ELANDER5.000.8503.5.65. HA • - Gen. n:r . - I ' Sam!. 'n» • 30.30.119 I • • : Dep. n:r I Föremål: Kudde. .Vndersidan övervägande - mörkröd, med ett COrre.fyrkantigt..,fält ....j....mittera: delat i fyra rutor och _rikt utfyllt med gmA•triska mönster i vitt', gult, grönt, rött och svart; ändarna gula med målade figurer i rött och grönt . 'På överaidan..röda Insaml., Gåva av— Löjtnant G. Moberg A 1930 Kg:~ Lokal: Oulliminden, Stzlhara,, Afrika. Stam: Tuaregerna 'Utställt: I Depon: Magasin: I Byte till: • - - - . Negat. n:r S. nr.• Bild n:r Skiopt. „ . Kliché,, • Publ. STATEN ETNOGR. olm
1av. 53.15. 7. Krukskärva Kantstycke'av skål av samma typ som föregåendå'.. Rödbrunt gods. Ornament: Längd c:a 6,7 cm Maxbredd 5,3 om 8. D:o Kantstycke av skål, med utsvängd kant.' Gråbrunt'gods. C:a 4 cm .nedanför kanten inristade ornament i följande mönster: Längd . 8 cm Max.bredd. 6,2 cm.
1av 1800-talet och efter den flod av västernfilmer och pojkböcker om indianer och vita som sköljt över oss under 1900-talet så har prärieindianen till häst - speciellt dakota-indianen med sin spektakulära fjäderbuske - övertagit rollen. Nordamerika I Nordamerika har naturligt nog inte färgprakten i indianernas fjäderprydnader varit lika stor som i Sydamerika. Förr kunde man på prärien avgöra vilket folk en indian tillhörde genom att se vad han hade på huvudet. Huvudprydnaderna varierade alltså men ofta ingick fjädrar. Örnens fjädrar var de mest eftertraktade, hök- och ugglefjädrar ansågs inte lika värdefulla. Nordamerikas indianer, både i öst och i väst, betraktade örnen som helig. Den representerade gudarna; dess fjädrar var laddade med kraft och kunde därför användas både som prydnad och för 'medicinska' ändamål. Örnfjädrarna var betalningsmedel hos prärieindianerna liksom wampumpärlorna var längs atlantkusten. På prärien utgjorde fjädrarna ett språk. Varje fjäder hade sin särskilda betydelse och var också ett minne av någon speciell händelse i bärarens liv. Men detta fjäderspråk var inte enhetligt utan föränderligt från folk till folk och från tid till annan. En fjäder vars spets färgats röd minde t ex hos dakota om en dödad fiende. En avklippt fjäder betydde att fienden hade fått strupen avskuren. Flera snitt längs fjädern berättade hur många strider krigaren hade varit med om och en spaltad fjäder betydde att han blivit sårad i strid. Spjut och dansstavar liksom ceremonistavar och pipskaft var också dekorerade med fjädrar. Präriens örnfjäderbuske kom nog ursprungligen från skogsindianerna i öst som i stor utsträckning drog ut på prärien när allt fler europeiska nybyggare kom under 16- och 1700-talen. Enligt flera tidiga resenärer gjorde skogsindianerna också sina kappor och mantlar av fjädrar. Det berättas också att man i det arktiska området längst i norr skar hela fågelskinn med fjädrar på i remsor för att sy ihop dem till värmande 'anoraker' mot kylan. I Kalifornien, där ekollon var den huvudsakliga födan, hade indianerna utvecklat ett fulländat korgfläteri. Korgarna som användes till att samla och förvara ekollonen i pryddes med fjädrar. Hos t ex poma-indianerna kunde korgarna helt kläs in med fjädrar i olika färger, en högt utvecklad konstform. Indianerna i Kalifornien hade också speciella dansdräkter som de dekorerat med mängder av små fjädrar så att ytan fick en mosaikliknande effekt. Hackspettens röda huvudfjädrar var speciellt eftertraktade och blev ett betalningsmedel och värdemätare bland indianerna i Kalifornien. De jordbrukande pueblo-folken i sydvästra Nordamerika pryder fortfarande sina kachina-figuriner och masker med fjädrar och placerar bönestickor av fjädrar på sina altare. Kachina-figurinerna representerar övernaturliga väsen, alla med individuella egenskaper och krafter, och spelar en viktig roll i barnens etiska och religiösa fostran. Liksom mundurucú höll pueblo-indianerna fåglar i fångenskap för fjädrarnas skull och i äldre tid importerade de fjädrar och kanske levande arapapegojor från Mexiko. Europa I Europa har modet när det gäller fjäderprydnader växlat. Under 1600-talet och slutet av 1800-talet var de speciellt populära. Modet dikterades även i slutet av 1800-talet från Paris.....
1AVA AV EVANGELISKA -F-0 ft'R.Exik. NR 1 7A-7-7-»2L/9 2 A.A2 3,9kNO966-,g 3. A B 4 5 G 59 A.056 62 13 141 15,A-B 92 4-Z/;y77/1_/...17,P.5 16.13. 49/71,9224?,5 / 171 13.121 ÅH Sk° (✓ „5-A.i2-4-2, g k). 1.8 ✓Y6:/iP/91/U5 , 19 /1. //Y,7-2v/V2Y7- (iaz.L/k/v1-)no£) 2,4 . 25 .13.614
1av ben ()äh trä: ASpetsen: L.0.231,. br. 0.018, tj. &Skaftet: I. 0.369, .diam. 0:009 na. 3 hullingar åt.,samma håll.• bre ändan gängad. Skaft et skilt från spetå.en. Gravfynd. Julinnehaah, Syd- grönland. av ben. L. 0.237, br. 0.019, tj. 0.008 rn. 2-kraf- tiga hullingar åt ena silan, 1 obetydlig At den andra. Skaftändan gängad. Julianehaab, 'Sylsrönland. 594 83606a. 0 Eldstål av järn.-'14. 0.098, br. 0,037, tj.'0'.004 M,--ögle- formigt. Gravfynd. Julianehaab, Sydgrönland.- 5-95 83606b. 6..Krutmått av ben och trä14. 0.041, br..0:021,tJYQ:013-m. Botten ar trä. Under mynningen 2 små o hål , Gravfynd. Julianehaab, Sydgrönland, • 5% Hake av ben. L. 0.027, hr. 0.012, tj. jrF upp- 83406e. hängning.. Gravfynd. Julianehaab, Sydgrönland. 599- 836064: p=Trdnål av ben. L. 0.063, br. 0.008, tj. För bog- T serrem."2 snettgående hål med på ena',s4dän gemen- sam mynning. Gravfynd. Julianehaab, Sydgrönland. — 83606e: Hake ta 1124212un av ben. L. .0.044, br. 0.019, 004 Juliane- T haat), Sydgrönland. 599. 83607a. Fiskkrok av ben. L. 0.063, tj. 0.007 ro. Hullingarna-av-, A- 17 brutna, lösa. Gravfynd. Julianehaab, Sydgrönland. 600 83607b. p Amulett? av trä. L. 0.148, hr. 0.037, tj, 0.011 in. numnoigt formad människofigur .utan armar. Ena:benet.jämn- tjockt, det andra spetsigt.. Gravfynd: Julianehaab, Sydgröhland, o 83607e.: Ben till av ben.. br. 0.015., .607,m. Grav- fynd. Julianehaab, Sydgrönland:, 6074 '83607d. p. Spets till fågel-211 av ba-1. L. 0.157, hr. 0.012, tj, 000.5 m. Svagt böjd. gravfynd. Julianehaab, Sydgrönland: 6153 83607e. Föremål av 'Marat ben. L. ,föremål' 0.014, av diam. .okänd 0.012 användnin m. Gbnömborrat, Grovfynd pro- Julianehaab, Sydgrönland. • CO4 83607f. et Föremål av ben. J, 0.027, hr. 0.012, tj. 0',".000'm Okänd T användning. Gravfynd. Julianehaab,.Sydgronland. 605 83608a. Ben för bosserrem. L. 0.176, hr.: 0.019, tj. 0.01 m. gravfYnd:' T. Julianehaab, Sydgrönland. 6065 836081). -CtKnivskaft av ben. L.. 0.082, hr. 0.013, tj. 0.011 m. Böjt. Obetydliga Julianehaab, rester Sydgrönland. av bladet • av järn; Gravfynd. Ge)g- 83608c. Iskniv (spetsen) av ben. 1. 0.255, hr. 0-.031,,:tj.0.014 'Med tånge, vilken liksom delvis bladet•är konkav på ena sidan. På tången Gen Mängd 'skåror.:Juliane- haab, Sydgrönland.
1Av brunektigt lergode.Diekformig med sned kant , . finna apal4 av dekor. 8 Rajd 0M.# diam* 4 am. 27. Dg*. D2.o ,41vetariek o t kupig Angora d 1 on.4 diam. 2 om. 28. Dgo.- o ffelvsfäriek form. 1 tama a diam 2 om. 29. Die. »s.o. Diektormig med tielglaeformig kant. Hejd 1 cam. y diam. 2 om. 30.. Do o. 11.41verkelek form. 'gejd 1 em.9 diam. 2 om. 31. X40, galTaariSiC roim. 880 1 cm.* diam. 2 cm. »10. åks o.0.4:»ofiSOk' Raja 1.5 4440. 33. »go. »go galvglekbk. tom., gkadad.' lit1j4 1 orn.i46,1441. 1.5 em. _ D80. 349. Platt mad kugg ovanni da iii834 04 om., Cliaat# 2 6m. 35. P.4 o. Dgo. Cal-veta-144k. 338.j4 1 cm.0 atom. 1.5, om.
1av en bred bladrems'a som är fastsnörd med två varandramötande fiberspitaler. Vid öppningens kant löpa de utgående parterna om kantfibern och sedan i halvslag om varandra. Från öppningens ena snibb hänger ett fibersnöre.
1av en människa,som med båda händerna håller ett obe- I stämbart föremål. De båda tillplattade vätskebehållar nas sidor äro dekorerade med reliefornament,vari ingå halvmånar och solar (?:). Chimu- eller Tallankultur. Höjd 20,5 cm. • 128. Gravkärl av lergods. Svartkeramik. Dubbelkärl,visselkärl. Av samma grundtyp som närmast föreg.nr. Främre delens mynningsrör ersatt med huvudet och .axelpartiet av en • människa,som med båda händerna håller framför .sig ett dekörerat föremål med fågelmönster. De tillplat- tåde vätskebehållarnas sidor dekorerade i relief.med • ormliknande zigzagmotiv. Se foto., Chimu- eller Tallankultur. Höjd 2115 cm. 129. Gravkärl av lergods. Svartkeramik. Dubbelkärl,visselkärl. Främre mynninåsröret ersatt med huvudet och axel- partiet av eh människa vars armar vila i relief på kärlets överdel. De tillplattade vätskebehållarnas sidor dekGrerade i relief' med stiliserade fiskar m.m Chimu- eller Tallankultur. Höjd' 21,3 cm. 130. Gravkärl av lergods. Svartkeramik. Kärl av nordlig kusstyp med "henkel". På kärlet i friskulptur en fågel (papegoja, ?). Skadat och lagat. 'Chimu- eller.TallankUltur. ,Höjd 18 cm. 131. Gravkärl av lergods. Svartkeramik. Tillplattad globform. Enda . , i öppningen ett katthuvud med vidöppet gap. Ett litet ' 1 handtag.' i
1av erd.--srit eD och elni t 269 a halvgenom&dat med ,oregelburdet ttillungen has ° Tana 20 .Bredd 151 Il VII•stratkrd 'em 2664 av grå-1~ bergart mod tan net Tta4 and 405 oza Bbt •213 291 Nto Sota 2660. men av ljust hem bergart, mindre kuple yta oamt •avrundad basäntlaw ängd 298 cia Bredd 2 13
1Av H.M. Konungen anmodad att söka bestämma en Honom tillhörig figur av bränd lera från Mexico ber jag härmed få göra följande uttalande: Figuren är äkta. Den är från Colima, Mexico (Cultura Occidente de México). Den är med allra största sannolikhet ett gravfynd. Åldern: Svår att bestämma, men torde kunna uppskattas till 300-800 e. Kr. Av mexikanska regeringen inbjöds jag att 12-21 september deltaga i invigningen av fem nya museer. Därvid var jag i tillfälle att studera det antropologiska museets rika samlingar och även stora privatsamlingar. Jag medförde goda fotografier av figuren vilka jag visade för landets arkeologiska specialister. Nyligen har den även undersökts av en framstående museiman från Förenta Staterna och av en konsthandlare i Los Angeles. Den förre har utfört arkeologiska arbeten i Colima varifrån figuren härstammar och den senare har (enligt egen utsago) försålt hundratals figurer av detta slag. Samtliga ha instämt i ovanstående utlåtande. Stockholm den 19 november 1964 S. Linné
1av kalebass med bärsnöre,•beSiagen med mäs- singsdubbar och lindad med ståltråd. Cylind • riskt underrede av metall; i rem vfäs • huvud av lergods. Jfr foto ! Höjd 60 cm som föregående, underrede.av trä, huvud.. Höjd 30 cm utan beslag, Underrede av träipitens.bas omgiven av flätverk, utan huvudHöjd 37 cm nästan ny, utan underrede, prydd med rist- ningar, bl.a. bokstäver:_. Höjd 34 cm Vattenpipa i tämligen ny, utan huvud. Höjd •24 cm' Vattenpiga äldre, utan huvud. Höjd .28 cm Piphuvuden av<lsods för vattenpipor, använda.' H6jd cirka 4 cm av lergods för tobakspipa, ornerat ss 259, brustet och lagat å museet. Höjd 271. Piphuvud • av trä för tobakspipa, orneratmed metall- trådsTönster. Höjd
1av- örat, utan uppbäres genom en läderremi som löper tvärs över huvudet.
1Avskrift. Första sidesartikel i Svenska Journalen, Seattle, Wash. torsd. den 23. januari 1936., Oregonsvensk samlar indiankuriosa för etnografiska museet i Sverige. I Arlington i Oregon bor en svensk vid namn Chas Beckman, som gjort till sin uppgift att förse EtnografiSka Museet i Stock- holm med pilspetsar obh andra indiankuriosa, han under årens löpp' grävt upp längs .stränderna av Columbiafloden. Två_sändningar ha redan funnit vägen hem och en tredje avgår från Portland den 8. februari med M.S.. Margaret Johnson. Mr. Beckman har skriftligen bett vicekonsul Eric E. Petter- son ombesörja denna sändning. Samtidigt skickade han ett tacksä- gelsebrev, som han erhållit från.museetsföreståndare professor Gerhard Lindblom. Professorn nöjer sig ej med några artiga fraser, utan skildrar på fyra maskinskrivna sidor, hur andra svenskar off- rat krafter, tid. och pengar för att utöka. museets samlingar (Här följer citat ur och ref aV skrivelsen). Brevet som alltigenom är hållet i en personlig och hjärtlig ton • avslutas med ett tdck för löftet om ännu en sändning och ett po'st skriptum som påpekar det nya namn museet gavs, då det den 1. juli 1935 skildes från Riksmuseet.
1Avskrift. Inv. 54.37. Hierta-Retzius-Stiftelsen' Stockholm, 5. 11. 1954. Eriksbergsgatan 3, 3 tr., Stockholm 0. Till Statens'Etnografiska Museum. • Under ordnande av en del kvarlåtenskap efter pro- fessor Gustaf Retzius, som förvaras i Hierta-Retzius- stiftelsen, påträffade jag för några dagar sedan inne: liggande kuvei-t med finska metkrokar (från Kårelen), hem- förda'av G. Retzius och framlidne professor, E. Nordenson. Resan lär ha företagits 1874. I Retzius' "Finska kranier" (1878) samt i en Populär mindre reseskildring kan möj- ligen finnas något av intresse i sammanhanget. Efter samtal med arvingar till E. Nordenson över- sänder jag härmed krokarna till Etnografiska museet. De flesta av dem förefalla helt nya, d.v.s. mycket litet eller ej alls använda. Av de sistnämnda har jag med ar-. vingarnas samtycke tillåtit mig behålla ett exemplar, all- deles likt de drriga. Såsom mycket intreåserad amatörfis- • kare träffar jag ofta kolleger och skulle gärna vilja visa dessa pr.imitiva krokar. Det förefaller ju som om man fort- farande tillverkade och förmodligen använde dylika "sten- • åldersdon" så sent som på 1870-talet. Vad jag särskilt fäst mig vid - utom det omsorgsfulla utförandet - är att då långa krokskaften äro spetsiga upptill, väl ett mått på storleken av den fisk man räknade med. .0m så önskas, skall jag naturligtvis överlämna även den krok, jag tillsvidare behållit, till museet. T.G. Halle Sekreterare i Hierta-Retzius-Stiftelsen Eriksbergsg.3,III - Stockholm
1Avskrift. ovs P.M. beträffande hemsänt gods från Bolinders resa i Angola. 1. Underrätta benäet Transatlantic, att allt gods, som kommer från min expedition, bör sändas med båt till Stockholm, om Transfarty- get ej anlöper denna stad. Järnvägsfrakten är onödigt dyr. 2. Ganska mycket utrustning med. mera hemsändes från Angola för att undvika dyr frakt över kontinenten. Även dessa kolli måste adres- seras till museet, då min våning är uthyrd. Samtliga koffertar, väskor o.a. reseffekter innehålla begagnad utrustning, kläder och varor köpta i Sverige. Dessa effekter torde ej öppnas! 3. Utrustning o.d. hemsändes även i tre trälådor, av vilka den för-. sta, mydket stora, avgick med Trans"Marianne" i slutet av oktober från Lobito. De två .andra, senare ankommande trälådorna äro märk- ta "Bolinder, personligen". 4. De kolli, som innehålla tillbakasånd utrustning m.m. är det som sagt bäst att vi själva få packa upp vid hemkomsten. Där finnas en del ömtåligare etnografika,' men de äro ej lätta att finna utan vi- dare. 5. Jag hoppas att samlingarna komma före mig hem. De böra packas upp, men det det är att iakttaga, att de masker och dansdräkter av barktyg och bast, som ligga i säckar i lådorna, fl böra tagas ur säckarna, för att icke plaggen skola blandas ihop. De ha ej kunnat märkas till följd ev hemlighetsfull nattlig inpaeLning i mörker. 6 I två koffertar, som sändas hem, en grön och •en brun, ligga skinn förpackade, vilka skola sändas till beredning. Skulle Du vilja vara nog vänlig att skicka. de båda koffertarna till Tranås, (Var i Tran- ås?)•där.man ju bereder sådana. Jag sänder nyckeln, så att Du kan övertyga Dig om, att koffertarna innehålla skinn och skicka nyc- keln med till Tranås. 7. Sedan detta. skrivits, har ännu en reseffekt, en svart plåtlåda, innehållande skinn, eänts härifrån. Något misstag kan ej uppstå, då detta är den•enda svarta plåtlådan. sänder ej nyckeln, som är klumpig, men det gamla hänglåset kan brytas sönder, sd att Da kan övertyga Dig om innehållet. Vill Du benäget sända även denna till Tranås. Det är angeläget, att skinnen komma snaråst under be- handling, man är ej värst styv i att bereda dem här. De äro huvud- sakligen gåvor från administradorer o.a. - här är• synnerligen gott om leopard. Man får behålla skinn:och emballage i Tranås, tills vi återkomma så att Du slipper lägga ut något annat än frakten dit ner.
1Avskrift av Orres brev, 2 Inv. 50.44. Katepa, munganga, 'ana och riåria:Muroji äro ju ej; strängt avskilda. Katepa är ock läkare och kan ju ock fuska i trolleri. En läkare kan vara också de 2 nalla. Men katepa är den som skyddar folket för de övriga, är, kan man säga, präst, hjälpare och rådgivare. Från negersynpunkt en god man. Men katepa är strängeligen för- bjuden att praktisera och stoppas i fängelse om han upptäckes, men de praktisera naturligtvis i alla fall. De övriga går ju ej att få tag i. De arbeta i hemlighet. taila och vana muroji sälja mediciner att döda folk (dvs mestadels en liten skinnsäck ned olika saker i som jord och benbitar), som om de döljas i ett hus ofelbart döda den som bor där - och det gör den ock om e5 en katepa tillkallas tvärt. Jag skall nedan ge ett exempel. Katepa kan förstås hypnotisera,.förlama folk etc., och som negrerna tro på det så sker det. Mediciner - amulett - etc. .Itumbu. Muroji är en person som äger Ndumba - Iromba etc. Kvinnor ha Tuye- bera (Ndumba), män Iromba. Mestadels gubbar och gummor. I flesta fall, man kan ock ha Ndumba. Uroji = witchcraft. Dessutom finnas Nsuji = en käpp med en skulpterad man på toppen. I dess huvud borras ett litet.hål. Däri lägges mediciner (givas av Tia5a, ibland katepa). Käppen går ut på natten och dödar den ägaren önskar (är då i människoskepnad), vänder åter och blir. käpp igen. Nyalumava = samma sak men bättre. Huvudet på skulp- turen är klädd med en ung kvinnas skalp (ägaren måste själv döda henne). För att en människa skall kunna förgiftas, förtrollas eller skadas med uroji - således för att "uroji" skall bita - måste man veta off- rets riktiga, hemliga namn.. Jag har frågat flera Atutepa och aUna:"Varför förtrolla ni ej, eller förgifta oss vita ?", och får till svar:"Hur kan vi det. Vi veta ju ej.era riktiga namn,". Så länge de tro det äro vi ju immuna. De försöka ju ibland i alla fall. Negrerna tro ej på naturlig död. Den har tillkommit genom människans avundsjuka, girighet, lättja, svartsjuka - och så tillkom trolleri, för att genom Ndumba de stjäla, ärva, hämnas. "Nzambi" (en vag föreställning om Gud) tillstadde då reinkarnation, så människan kan fortleva i sina barn. När barnets första rörelse märks (hos andra vid första smärtorna) "horia's" för att få reda på vems ande
1Avskrift av Orres brev, 6 Inv. 50.44. 50.44.3: 9, Guide. Katepa säger:"Du kommer långt ifrån, passerat floder= a-c. =a) båt; b) är rik; c) och önskar råd i affärer (c= mynt). 0 = - " - 10, En sjuk frågar. Betyder: Du har ingen hustru (a), har ätit a-b. kött hos en ainan (b). Hon har Ndumba och söker förtrolla dig. = a D-^ - " - 11. a= kalebass, b= tecken på vett. "Du är sjuk, ty du har druckit okredensat öl. Gör ej om det ty då dör du." 12, a= chihidriu, b= sat lunda. "Du klagar för att du ej har något a-b. anseende ibyn (a), visar att du baktalas av en vän. (b)". G=e 13. Två ben', Ikishi ya Kaluwi. "Du.misslyckas i jakt. Offra åt Kaluwi. Rensa toppen på en termitstack, sätt en käpp där med på toppen en vit kopp och glaspärlor, bed om hjälp och du bom- mar ej". (Innan offer sker bör helst kroppen renas. med kräk- medel och avföringar.) - 14. Guide Katepa. "Ni äro flera stycken. Har kommit lång väg utan äventyr för att begära råd." V - " - 15. Iyanda (vari säd krossas), Lukonka. Guide Katepa. "Du är ej nöjd med livet. Kommer till mig för att begära råd därför." = Iyanda g= Lukonka (SukOnka ?)
1Avskrift av Orres brev, Inv. 50.44. De dödas andar vistas omkring ett träd, en gren av vilket alltid omplanteras när byn flyttar. Där bedes till de dödas andar och introduceras gäster med bön om beskydd för dem. Egendomligt nog är mannens ande svartsjuk, ej kvinnans. Vid kvin-, nans död får mannen förstås betala hennes familj, rena sig och familjen. När mannen dör måste kvinnan eller hustrurna ren- göras, mannens ande drives ur hennes kropp. Det beåtår däri hos Achokwe (= Chokwe) att kvinnan söker en älskare, som ej är så lätt då hon måste endast vara klädd i en "loin cloth". När • hon funnit en, kan hon gifta om sig, efter andra ceremonier (mannens ande blir då svartsjuk på älskaren, ej på en ny make). Hos södra Lunda måste den döde mannens arvtagare idka ett samlag med den avlidnes hustrUr inför vittnen (akten får dock ej full- • följas) även om det är hans egen mör, men hos Lunda går i all- mänhet arv genom kvinnolinjen. Mannens systerbarn ärva. De flesta Atutepa (de stora och mäktiga) äro hövdingar, och Utepa går i arv, eller ock ha de lärlingar, unga pojkar, som förresten meddela vad som händer och sker i byarna. Ett par exempel. Jag hade en kock som sov med en havande kvinna synnerligen farligt. Moder och barn dogo. Jag visste intet om detta. Min kock rymde och jag engagerade en annan. Plötsligt blev han sjuk och efter ett par dagar var han döende. Jag kände .knappast någon puls, och han andades knappast. Han sades vara. förtrollad. Då talade en annan om historien om min föregående kock. Jag gick in i hans hus, hittade i taket en medicinpåse,, tog ner den, och kastade ut den, och förklarade för kocken att det ej var honom'de voro efter utan den föregående kocken, och nu var det slut. Ingen neger (utom katepa) vågade röra medici- nen. Ett par dagar efteråt var kocken frisk. En annan, gäng bland Achokwe, tog jag mig en promenad sent på kvällen, intet lyse i mitt hus, då jag såg en gammal käring försöka gå in för att stjäla. Jag ropade till henne att stanna, som hon gjorde, gick upp och skällde ut henne och sade till henne att försvinna. Hon svor.på efteråt att jag fastnaglat henne vid marken med mina ord, och hon ej kunde röra sig tills jag sagt att hon kunde gå. Mitt hus fick sedan vara i fred.
1Avskrift M. Månsson Arsenalsgatan 2 Stockholm Stockholm den 1 december 1943 Professor Gerhard Lindblom Statens Etnografiska Museum Stockholm Broder Refererande till vårt samtal för någon tid sedan översänder jag härmed tvenne fotografier av de av mig omnämnda originalfotografierna av de japanske kejsaren Meji Tenno och hans kejsarinna, som jag för- värvade samtidigt med den kimono, som jag överlämnat till museet. Jag ber Dig särskilt bemärka, att vapnet, återfinnes i hörnet av ramarna, har just 16 blad, som kännetecknar kejsarens vapen. 1 Japan se] man ofta efterbildningar, dock aldrig med 16 blad, men väl 15. Med många vänliga hälsningar Din tillgivna Martin Månsson
1ax.wm\:■; i\ 1 Kliagans L 89 em. STATENS ETNOGRAFISKA MUSEUM, Stockholm ET N 0 G R. ,A+Rd 0E. 'do ELANDER . GBG. 4581.9.84. Gen. n:ri' Saml. n:r - - I 1915.4.29 el.b1 Dep. n:r Föremål: Syärd.Fäste klätt med plåt (för- AllYrad. järnplåt)? .Parerplåt-a. -av stål4K3 ;n-gan märkt med två halvmånar.SkIdan av 11 der,klädd med rödrandigt tyg.Märkt: G. As- souan 1891, Insaml„ CMD11747 Clionungert .o .Drottn. iir: 1891 . Köp från: ' , , Lokal: 4¥42411 Egypten 4...44~. Stam: Utställt: Magasin ,: IDepon: Byte till: Negat. n:r Bild n:r Skiopt. ,; nicht: „ Publ.
1ax" Z1.0 <Al, NATURHISTORISKA RIKSMUSEUM T" 2, (.1 y i/As 2 i ,,t6,4241 4c2le;44.°154"'.-- I d
1AZD - Z.2 Guayas delta, Ecuador:. Hemförda av Rolf Blomberg. Huruvida dessa föremål, som 'snarare ha storlek motiveran- de benämningen lerpärla än sländtrissa, verkligen varit redskap, kan måhända betvivlas. Vikten, 2-10 gram talar emot praktisk an- vändning, men å andra sidan ha ett stort antal sländor med sländtrissor av detta slag anträffats arkeologiskt i graVar på Perus kust, se Max Schmidt, Kunst und Kultur von Peru, Ber- lin 1929, s. 518. Se även E.H.. Snethlage, Form und Ornamentik AltPeruanischer Spindeln. Båessler—ArChiv XIV. Berlin 1930. 1. Sländtrissa. Rundad .form med något tillplattade partier vid den - genomborrade kanalens mynningar. Den är•dekorerad med ett band av stiliserade opmfigurer.i hög relief. H. 2, diam. 2.5 cm. 2. D:o. Som föreg. men nött. H. 2.1, diam. 2.1 åm. D:c. Form som nr 1, dekorationen utgöres av snäcklinjer i relief. Nött. H.1.8,diam. 2.1 cm. D:o. Form som nr 1, dekoration som föreg. , men skarpare. H. 2, diam. 2.1 cm. D:o. Form som nr 1, dekoration som föreg. H. 1.9> diam.2cm. D:o. Form som nr 1. Dekorationen utgöres av tre runt om gående inskurna linjer åtföljda av rader intryckta punkter. H. 2.3, 'diam. 2.3. cm. D:o. Form som nr 1. Dekorationen liknar nr 3. H. 1.9, diam: 2 cm.