logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTBeskrivning

CountValue
1a,1221. oslipad. (Orig.nr. 9. 1097)
1a,b Sporrar. Av silver, ett par. Hjulen äro av järn. Gaffeln är dekorerad med ingra
1A, med flera spetsar, fågelpil?
1a: 8, Alaska och Canada. Invånare, hund, foto och vykort. Gåva 1936
1a: Afrika, 34 originalillustrationer Lindblom, 1930, "Jakt och fångstmetoder bland afrikanska folk" 1925-26 (fotografikatalogen). b: Afrika, 61 klichéavdrag Lindblom, 1930, "Jakt och fångstmetoder bland afrikanska folk" 1925-26. 5, 7, 8, 25, 59, 60 saknas (fotografikatalogen). c: Manuskript, Lindblom, överfört till arkivet (fotografikatalogen). d: Afrika, 122 klichéavdrag Lindblom, 1930, "Jakt och fångstmetoder bland afrikanska folk" 1925-26, 12,39,89,90,91,92, 93, 94, 97 saknas (fotografikatalogen).
1A: Har ingått i Lamans samling. Ett träkors med detaljer i metall. Utskurna bitar som bildar mönster. "Ett minne från den första katolska missionen i nuvarande Angola på 1400-, 1500- och 1600-talet. Korset som är från 1500-talet påträffades i slutet av 1800-talet på flera håll av de första protestantiska missionärerna. Det hade av folket förvandlats till en jaktfetisch och kallades 'santo', en förvrängning av portugisiskans 'Santa Cruz', d v s heligt kors." Utställningstext, SMF (fanns med föremålet). Jämför med ett fotografi på s 113 i Manker, 1929, av två liknande kors från bakongo i närheten av dåvarande Thysville, nu Mbanza-Ngungu, i Zaire. B: Öglan med handtag är även den en jaktfetisch. Består av ett litet horn och växtfibersnören inkletade i någons slags substans som stelnat. Bärs den runt handleden sägs den vara lyckobringande vid jakt.
1a: Madagaskar 1910-11, 81 fotografier, Foto: Walter Kaudern 1915, stadsbilder, byar, invånare (fotografikatalogen). b: Madagaskar 1910-11, 58 fotografier, Walter Kaudern 1915, invånare, porträtt, (fotografikatalogen). Bilder finns även på Världskulturmuseet i Göteborg.
1a: Mexico, 71 fotografier (äv. förstoringar), Fornlämningar, föremål, Foto: Waite, C. B. (fotografikatalogen). b: Mexico, 34 fotografier, Arkeologiska fynd, Foto: Waite, C. B. (fotografikatalogen). c: Mexico, 5 fotografier, monument, Foto: Waite, C. B. (fotografikatalogen). d: Mexico, 37 fotografier, Invånare miljöer, Foto: Waite, C. B. (fotografikatalogen). Nr 37 saknas. e: Mexico, 20 fotografier, Landskap, fornlämningar, Foto: Waite, C. B. (fotografikatalogen). f: Mexico, 62 fotografier, Invånare, danser, Foto: Waite, C. B. (fotografikatalogen). 6 förstoringar, hylla g: Mexico, 22 fotografier, Byggnader, monument, porträtt, Foto: Waite, C. B. (fotografikatalogen). h: Mexico 1911, 26 fotografier, brevkort, Motiv från inbördeskriget 1911, Foto: Waite, C. B. (fotografikatalogen).
1A: Överdel till sko. Av svart bomullstyg i tuskaft. Med förstärkningar av grått skinn fram och bak, förstärkningen bak har tråd och nålen kvar istucken i tyget. Öppningen för foten delvis fållad. Fodrade med vitt bomullstyg i tuskaft. Ligger ihopvikt. B: Sula av bomull. Ovansidan av blått bomullstyg i tuskaft med tryckt mönster i beige, kantat med grönt bomullstyg i tuskaft som vikts in mot sulan. Ett vitt bomullstyg i tuskaft ligger ovanpå sulan med ett vitt tvinnat snöre virat om sulan med en synål istucken på undersidan. Sulan är 1,8 cm tjock och verkar vara gjord av många lager bomullstyg. Undersidan av vitt bomullstyg i tuskaft, med stoppad klack-häl. Sulan har täta stygn av vitt snöre. A: längd: 27,5 bredd: 9 B: längd: 24 bredd: 9
1a.
1A.22:I;78/01 eller 02. Silke i papper, tvättat enligt lapp.
1A.A.A., 1 Rue de l Ábbaye, Paris VI. Karl Gustav Izikowitz har här köpt föremål från Afrika 1962. Förmodligen någon slags antikvitetsaffär eller auktionshus.
1A. Abassi.
1A. Aiyappan, Superintendent-Government Museum, Madras.
1A. Anisimovs. (25 August 1949). Foto: Pöppel. Dieser "Mensch" an die "Schwarze" 300 Kisten Waffen-Maschingewehre, Automaten, Munition u.s.w. geliefert hat um "Frankreichs Macht" in A.o.F. zu stürzen in Jahre 1947, November. (Den här personen sålde 300 lådor maskingevär och ammunition till svarta för att undergräva den franska kolonialmakten i november 1947.) Se 556:1,a,b. 688:1,2 Inv. 48.22.,9. Inv. 49.22.10,11,13,16.
1A.B.C. bok. Nkanda Ubadukulwanga Tanga Mu Kifioti. 1901. (generalkatalogen).
1A. Berg genomgick missionsskola efter sin makes död 1889, för att sedan resa till Kina där hon vistades mellan åren 1902-1937. Samlingen i sin helhet skänktes till Svenska Missionsförbundet i Stockholm som och auktionerade ut föremålen. Ett tjugotal av föremålen inköptes då av Leksands Missionsförening (Anna Bergs hemortsförening) och finns bevarade där. Föremålen finns inte katalogiserade. Förteckningen bygger på en sammanställning från Leksands Missionsförening: FÖREMÅL: Två Vaser, fyra dockor, äldre kinespar, ätpinnar, servettringar, liten tavla, duk, två små jadeurnor, porslinsfigurer, kudde, ¿julnatten¿ ­ ett litet skåp att öppna. En kista av kamferträ innehållande bl.a. kinesiska pengar, gåva till A. Berg från ¿kinavänner¿ på sextioårsdagen. Tavla med kinesisk skrift (1Mos 28:15), Bonad (fader vår på kinesiska). ANDRA SAMLINGAR INOM LÄNET: I Dalarnas län finns det etnografiska samlingar på Zornsamlingarna i Mora, Stora Skedvi Hembygdsgård, Garpenberg hembygdsgård och Åls församlingshem i Ål/Insjön. Dessutom finns privata samlingar hos Bertil Sahlberg i Säter, Arthur Nordqvist i Dalsjö och på Siljansgården i Tällberg. Några enstaka föremål finns på Hildasholm - det som var Axel Munthes sommarhus i Leksand.
1A. Bergh, kapten, verksam på Grönland.
1A. Berthelsen, doktor.
1A. Bourn, grosshandlare, har tagit upp porslin efter det utanför Elfsborg den 17 september 1745 förolyckade skeppet "Göteborg" tillhörande Svenska Ostindiska Kompaniet.
1A. Cnattingius
1A. Croneborg, ambassadör. Gift med L.
1A. Danielsson, fröken.
1A. E. Bierberg, kontorschef.
1A. E. Nordenskiölds biblioteksrum. En skärm med teckningar från Vegaexpeditionen. Bilden föreställer alltså inte själva Vegautställningen men har förvarats i samling 0006.
1A. E. Wandel
1A. G. Bergman, fru, Zaandam, Nederländerna.
1A. G. Nathorst ledde denna expedition med Antarctica. Avgick från Göteborg. En uppgift var att ta reda på vad som hänt med Andrées expedition med luftballong. Med var bl. a. Axel Hamberg och Johan Gunnar Andersson. Oscar Dickson finansierade. Man klev i land på Vitön men fann inga spår av Andréexpeditionen som kom dit ett år tidigare 1897.
1A. Gauffin, överintendent.
1A. Gómez-Mira, läkare. Gift med Lisa.
1A. Greiffe, verksam i Japan, skänkte föremål till Etnografiska museet, Göteborg, 1938.
1A. M. Cronin
1A. M. Österberg, har sålt föremål till Etnografiska museet, Göteborg, 1898. Föremålen hade samlats in av Carl Johan Pouncette.
1A. Markstedt, sjökapten. Är detta Anton Markstedt, född 1836, Skellefteå?
1A. Norlings Antikhandel, Mästersamuelsgatan 42, Stockholm
1A. Olby
1A. Olsson, finns på bild från biblioteket, Göteborgs Etnografiska Museum, i samband med Henry Wasséns "30-årsfirande" 1960. Var hon anställd vid museet? Eventuellt hette hon Agneta
1A. P. Maudley
1A. Rothstein, löjtnant.
1A. S. Hagander, antikvitetshandlare.
1A. Sjögren, disponent. Skänkt arkeologisk samling från Mexiko.
1A. Steffen
1A. Svärd: Svärd av metall (järn, ytbehandlat från tidigare) med tygklätt handtag - tryck i vitt, rött och blått på tuskaftvävt bomullstyg. Handsytt. B. Slida Kärna av trä eller bambu där eggen förs in, klädd med blått och vitt reservagefärgat bomullstyg i tuskaft. Dekorerad med fem (5-8 cm breda) remsor av tuskaftvävt vitt bomullstyg, ev. limmade och fastsydda på fodralet och med kvarlämnad löst hängande ände på fyra av dem. Ev. limmade och sydda för hand. Bär/axelrem av blåa indigofärgade bomullsremsor vilk sitter fastlindade i läder och växtfibersnoddar som i sin tur sitter instuckna i fodralets övre del.
1A. Träfigur. Halsen som en ränna runt om. Armarna raka och sträckta längs sidorna. Utförda i svag relief. Benen tappformiga. Längd c:a 30 cm. Ollachea-dalen, Peru Avbildad Nordenskiöld 1906, tavla 3:1 (generalkatalogen)
1a.Vchaguat förtiånePört'av bohag
1A.W. Bahr, född i Shanghai 1877.
1A. W. Brusewitz
1A. W. Ericson
1A. W. Plate (& Co) fotograf och antropolog vars företag, grundat 1890, existerar än i dag i Coloombo, Sri Lanka/2010/AS
1A. Westberg, fotograf, Filipstad
1A. Westerberg, kapten, befann sig i Kairo 1865.
1A´pis, fornegyptisk gud i tjurgestalt, dyrkad i Memfis från 1:a dynastin. A. betraktades som en uppenbarelseform av guden Ptah eller som dennes son. Senare representerades A. av en levande tjur, vars beteende tolkades som orakelsvar. I A:s helgedom ingick ett tjurstall. Apistjuren blev föremål för omfattande invignings- och begravningsceremoniel. Serapeion i Sakkara rymmer rader av väldiga sarkofager med Osiris-Apis-mumier. Anläggningen upptäcktes 1851 av den franske egyptologen Auguste Mariette. (2009-11-10 Nationalencyklopedin, Lång, http://www.ne.se/lang/apis/116277)
1a) Cylindrisk form svepkärl av björknäver med utskuren® skrapad dekor på yttersidan!) mörk av ålder. Kanten förstärkt upptill och nedtill på asken, upptill på 1.9.cket. Locket = b). Höjd: 23 cm. Max. diam.: 17 cm. Lookets höjd: 8 cm. Martin 18959 Taf. 11:4. Nordasien.
1a) Indien, 35 st. (F. Kugelberg), b) Persien 6 st. (Fr. E. Sundvall), c) Syrien 3 st. (Fr. E. Sundvall). Landskap, jordbruk, byscener, tempel, människor. Missionsutställning 1907, 13 förstoringar, 1 saknas. Genomgången av Håkan. (fotografikatalogen).
1a) Modell
1a£25 imf. 07.24.101, Längd; 42,5 om. Bredd:8 em.
1A* bränd lera.7e,-) Kissi.
1A1, typ gi Inristade ornament,. TarijatBolivia.
1a1d.Tx med treuddad järnspets. Varje udd försedd med hullingar.
1A22 dso
1a9 bukene gud. All bön börjas med att anropa honom och all mat erbjudes som ett offer åt honom före fört trandet. Sivas äldre son. Han föreställas äta något. Hane "vehikel" är råttan nedanför. Denna gudomlighet ser man överallt både i de större och mindre templen, kanske mest i de Genarea som varje liten by består sig med. Buken framställes alltid naken och omåttligt stor. Den av olja och aska nedsmorda stenfigurens vanligen svartbränd av allt offrande. gör på åskådaren ett vederetyggligt intryck.
1aa, tidigare å: 30 (dessa har behållit "å") + 47 förstoringar (dessa har fått "aa"), Japan, foto, vykort, tryck, 3 st. sv/v kopior förstoringar varav 2 handkolorerade, miljöer, invånare, frisyrer. Förstoringar samt träsnitt och tryck i asiatiska samlingen. 27 st. tryck lagda till trycksamlingarna.
1AA Bronson, född i Vancouver, 16 juni 1946, bor och arbetar i Toronto och New York. AA Bronson levde och arbetade som en del av konstnärernas grupp General Idea från 1969 till dödsfallen bland hans två partners under 1994.
1Aagot Nystrand, född 1925, död 2007, journalist. Bodde på Rehnsgatan 8, Stockholm (1984), mor till Casimir Bugge Nystrand.
1AAmt, (1268). ("1298").
1aa O dnet nagot 'Undre amt uppt 1 utan ernamentawntahärn4 Zlingane läncd 20 em, Bredd (upptill) 103 000 skidarm Id 26 emö At:10h Sumatra aähp Mete av ljukobrunt hern9 1 Övre ändan kravet 00h PYYtt av an 01ät b1ad041rkel. fr ftgatal0C" 04A144 Skida 9044a0e, Pdatete 1ängd 10 amg. Brodd 394 Oio Ellneane längd 20 em, Bredd (på mitten) 196 em, 41401 Sumatra
1Aare Ruth Mörner, född 2 november 1926, Tallinn, Harjumaa, död 31 maj 2008 gift med Magnus Mörner.
1Aarne Michaёl (Mikko) Tallgren, född 8 februari 1885 i Ruovesi, Finland, död 13 april 1945, finländsk arkeolog. A. M. Tallgren tjänstgjorde vid Arkeologiska kommissionen vid Nationalmuseet i Finland 1906-20, blev filosofie doktor 1914 och docent i ural-altaisk arkeologi vid Helsingfors universitet 1919, professor i arkeologi vid Dorpats universitet 1920-1923 (ersattes av den svenske arkeologen Birger Nerman, som höll tjänsten 1923-1925) och den förste innehavare av professuren i Finlands och de nordiska ländernas arkeologi vid Helsingfors universitet 1923. Tallgren var internationellt sett i början av 1900-talet en av Nordens mer kända arkeologer, banbrytande i sin forskning om östra Ryssland och västra Sibirien. Redan åren 1908-1909 var han verksam i Ryssland, då han bland annat sistnämnda år reste längs floderna Kama och Volga, vilket 1911 resulterade i avhandlingen Die Kupfer- und Bronzezeit in Nord- und Ostrussland 1. 1915 återkom han till Ryssland och denna gång till Enisejskis guvernement där han inriktade sig nu på kulturmiljöerna på båda sidor av Uralbergen. Ännu idag anses dessa studier och arkeologiska utgrävningar såsom de bästa från denna region. Ryska revolutionen kom dock att bryta vidare möjligheter till en fördjupning i ämnet, även om han på 1930-talet återbesökte det land som då hade fått namnet Sovjetunionen, en resa som han har beskrivit i en reseskildring. A.M. Tallgren grundade 1926 tidskriften Eurasia Septentionalis Antiqua (som utkom i 12 nummer mellan 1926-38). I sin ungdom gjorde han även forskningsresor, men då till museer och bibliotek, i bland annat London och Paris. (wikipedia, 2011-02-16)
1aauemoralm lika, med nr.34 Ceylon.
1ab (tidigare ä): 4210, skilda världsdelar, stereoskopbilder. Dessa är i sin tur uppdelade i aba.0001-0903, abb.0001-0593, abc.0001-1351, abd.0001-0195. Flera lådor helt onumrerade.
1Abacus, räkneapparat (A) med omslag (B) av vanlig japansk typ...
1Abagaie (E.8) För tröskande oxar, för kalven (för att den ej skall ta mjölken från kon). Djup: 10 cm. Diam: 15,7 cm.
1abam. (A.4) Användes 1 husen vid pond. jas för kamfer och välluktande pulver, som strös på glöd. Av mässing. Längd: 11 cm. Höjd: 4,5 cm. Bredd: 3,2 cm.
1Abba, vävd mansskjorta med korta ärmar, brukad av kurder och araber. adana. Utst. kat. nr ni. På etikett: Habba (Chaba), Adana 1907. Kort fyrkantig form, öppen framtill, halvkorta ärmar. Tyget tätt vitt och svartrandigt. Upptill i öppningen på framsidan. Röd och blå mönstring i Väven. Helt blått på undersidan av ärmeni Krage i svart med gula kanter. _ Höjd 65 cm. Bredd 110 öm.(generalkatalogen)
1Abbessinsk ung man. Foto: Comini, Asmara.
1Abbey-stammens kung
1Abdullah. Han fotograferades av Oscar Ekholm i Singapore 1884.
1Abdullah Frères (aktiva 1870-1890) var tre bröder som drev en kommersiell fotostudio i Konstantinopel med filialer i Kairo och Alexandria. År 1862 utsågs de till officiella fotografer med uppdrag att dokumentera det ottomanska riket. De sålde också många bilder av Egypten och Mellanöstern till turister. År 1899 sålde de sin verksamhet och arkiv till Sebah & Jollier (eller Joaillier), vilket ledde senare till en sammanblandning av produktionen från de två eftersom senare papperskopior från Abdullah Frères negativ är präglade med Sebah & Jolliers stämpel.
1Abdullah Quajar var en tidig persisk fotograf.
1Abdul Rahman Surizahi, musiker från Belutsjistan (del av Pakistan), spelar bland annat benjo, en typ av cittra från Belutsjistan. Han turnerar regelbundet över hela världen, både som solist och som medlem i olika grupper. Han betraktas som en levande legend bland musikälskare i Iran, Pakistan, Afghanistan och delar av Indien. Han har belönats med det prestigefyllda tyska priset "Preis der Deutschen Schallplattenkritik" och det norska folkmusikpriset. Inspelningar där han har deltagit inkluderar utgåvor på Occora etikett, Golbang; The Sacred Music i Balochistan, och många folkmusikupptagningar i Balochi världen. (www.padik.se, 2014-04-09, google translate)
1Abedeen floating restaurant
1Abel Hingimía, bror till Tomas, var med på Henry Wasséns resor. Abel hade en dotter som hette Francia. Abel dog "några år efter 1934".
1A bell, pittala sinuva (Sin.), normally carried by elephants and bulls. Prof. M. H. Goonatilleka
1A bell, sinuva or ghantaraya (Sin.), used by Sinhalese and Hindus in Buddhist or Hindu temples all over Sri Lanka. Prof. M. H. Goonatilleka
1Abelli´s magiska teater, den förtrollade sparven
1Aberdeen, Hong Kong. Ett stort antal båtar i olika storlekar i en hamn.
1Aberdeen of H. K.
2Abessinien
1Abessinien, Eritrea, foto, vykort, målningar. Samlare J. Ivarsson (missionör). Inköpta till museet 1905. Invånare, miljöer. 39 st saknas. (fotografikatalogen).
1Abessinien, foto, foto: Sundström, 1913, föremå (fotografikatalogen).l
1Abessinien (Etiopien). Foto. Gåva:Lenk. Kyrkomålningar, invånare mm. (fotografikatalogen)
2Abessinier.
1Abessinier. Foto: Luigi Naretti.
1Abessinska.
1Abessinska. Bilen.
1Abessinska barn vid en rustik hydda. (Fanciulli abissini presso una capanna rustica).
3Abessinska kyrkomålningar.
1Abessinska präster. Eritrea. Asmara.
1Abessinsk munk.
3Abessinskor.
1Abessinskor. Bilen.
6Abessinskor. Foto: Naretti, Massaua.
1Abessinskor med bördor. Foto: Naretti, Massaua.
1Abessinsk soldat. Eritrea.
1Abessinskt. "Kojnat".
1Abessinskt. Ej för krigsbruk, utan som skyddsvapen på resor. "Hankasjo" eller "Mesreeh".
1Abessinskt bröllop. Foto: L. Naretti, Massaua.
1ABF - Arbetarnas Bildningsförbund är Sveriges största studieförbund. ABF växte fram som en politisk rörelse. Grundarna är Socialdemokraterna, LO och Konsumentkooperationen. Tanken var att organisationernas medlemmar skulle få verktyg för att kunna påverka sin egen situation, och få en möjlighet att förändra samhället.
1ABFMS. Missionären troligen Mr Lewis.
1ABFMS missionärer Makarna Frederickson. Diatungwa va tadi s. 102
1Abgegangen ein Privatbrief des Chang-shi nach Tun-huang-fu und zusammen 16 (Rechenschafts-) Berichte (und zwar) 12 nach Tun-huang-fu, 2 nach Tsiu-ts'üan-fu und 2 an Wang Huai und K'an K'i. Im 6. Jahre Tai'shi (=270 n. Chr.), am 15. des 3. Monats hat (dies) ... der Ts'ung-yüan-wei von Lou-lan Ma Li dem Hing-shu (?) ... Sund Teh-ch'eng übergeben. Conrady V, 107, text p. 137.
1Abishek Shirali
1Aboriginer bland träd och buskar.
1Aboriginer i arbete.
1Aboriginer med sina vapen.
1Aboriginer utanför en hydda.
1aboriginska tavlor
1Aborternas omfattning; Orsaker och omständigheter (ex. ogift moder); Metoder; Undanskaffande av fostret; Samhällets reaktioner (ex. överseende, ogillande); Barnamords vanlighet; Orsaker och omständigheter (ex. illegitimt havandeskap, missbildning, fadern eller modern död); Änglamakerska; Använda metoder; Undanskaffande av kroppen; Samhällets reaktioner;
1Abraham Fornander, etnograf, ämbetsman. F. blev 1842 bofast på Hawaii. Se Nord.Fam.bok samt Svensk Släktkalender 1901, s. 570. Judge of the Supreme Court, Honolulu.
1Abruten ända till en kanotpaddel. Utskuren stiliserat krokodilhuvud under detta ett tvåcentimeters fält av spiraler skurna i relief
1Absiden till byzantinsk ruinkyrka vid underjordisk flod intill Korgos (Corycos)
1AB Svensk Filmindustri (SF) bildades den 27 december 1919 genom en sammanslagning av AB Svenska Biografteatern och Filmindustri Skandia AB. Genom sammanslagningen kom SF att bli det största filmbolaget i Sverige med egen filmproduktion och ca 70st biografer runt om i landet. Bolaget hade från början representation i London, Paris, Amsterdam, Berlin, New York, Mexico City och Shanghai. Idag är SF nordens ledande kommersiella filmbolag med huvudkontor i Sverige och dotterbolag i Norge, Danmark och Finland. Bolaget producerar filmad underhållning för bio och TV och är dessutom den ledande distributören av utländsk film på samma marknad. Den egna produktionen utgörs av mellan 20-25 st långfilmer per år och tillsammans med utländska filmer marknadsför SF cirka 50st filmer för bio/DVD per år. Som ett av världens äldsta filmbolag har SF producerat flera kända filmklassiker och arbetat med några utav världens mest kända skådespelare och regissörer. Dessutom har bolaget under åren byggt upp ett fantastiskt rättighetsbibliotek av mer än 1200 filmtitlar som säljs internationellt. SFs ambition är att fortsätta att utveckla den egna filmproduktionen och tillsammans med andra producenter och kreatörer skapa spännande filmer för alla tillgängliga underhållningskanaler på den nordiska marknaden. SF är ett dotterbolag inom Bonnierkoncernen och ett systerbolag till biografbolaget SF Bio AB inom affärsområdet Bonnier Entertainment. (www.svenskfilmindustri.se, 2013-06-13)
1a-b Tofflor ett par av läder,med breda,tvärskurna uppåt böjda spetsar. (Orig.kat.:Smitts förteckning RM 223)
1Abuelita Bailarín, Colombia, chocó, född ca 1965-1968. Fotograferades av Sven-Erik Isaksson 1972.
1A bull/bullock/ox. An animal character in the story portion of Kolam. Wood, vel-kaduru (Sin,) (Nux vomica). Iconography A long snout, painted in ash and colour. The nose is prominently painted in black. The nostrils are perforated and painted in red. A thick palate in red. The normal bo-leaf (the leaf of a sacred fig tree) decoration on the forehead, drawn in black with a reddish border. The reins of the bull are merely drawn in both sides of the face. There are no horns or ears, only the slots. 2000 03 23 Dr M. H. Goonatilleka
1A bull/bullock/ox. An animal character inthe story portion of Kolam. Wood, vel-kaduru (sin) (Nux vomica). Iconography The snout is longer than in 1916.9.200A. The nose and the lower palate are strong. The incision of the mouth indicates that yhe animal is in the act of grazing. The forehead is the usual bo-leaf (the leaf of a sacred fig tree) decoration. The face is painted in a grayish colour. The nostrils are perforated. There are no horns or ears, but slots for fitting horns are visible. 2000 03 23 Dr. M. H. Goonatilleka
1Abul Qasim Khan Arab Shaibani, känd som Imad ul-Mulk III, född 1868, död ? (Abolghasem Khan Arab Sheybani (Emadolmolk)).
1a-c
1ac (tidigare ö): 1313, skilda världsdelar, negativ.
1ac22 jmf. 07.21.138. Eka
1aca. Av flätverk (palmblad?), hög, smal, liknande en kalebaseflaeka med två insnörningar på mitten. Rund men med platt, kvadratisk botten. I kanten av Mynningen ett snöre som bärband. Höjd: 37.5 cm. Mynningene bredd: 6 cm. Bottnens sida: 10 cm;aipa
1Acatlaxqui används vid dansen med samma namn. Den är gjord av ett knippe vassrör dekorerade med färgade hönsfjädrar. Det största vassröret har en längd på omkring en meter. Till detta är ett antal tunnare vassrör kopplade på så sätt att när dansaren kastar acatlaxqui uppåt i luften glider de mindre rören ut, en framför en annan, och formar en lång båge. Acatlaxqui kommer från acatlaxque, ett ord som på nahuatl betyder "han som kastar vassröret". Acatlaxqui dansas av aztekindianer i några få byar i nordvästra delen av Sierra de Puebla i Mexico. Förutom i den mest kända av byarna, Santa Catarina Nopochtla i Pahuatlán, Puebla dansas den även i Atla och Tlalcruz-byarna inom samma område. Dansen uppförs av 15 till 20 män och en liten pojke klädd i en vit kvinnodräkt med axelkrage, quechquemitl, över blusen och en stor kulört knuten näsduk kring huvudet. Denna figur kallas i andra danser för Malinche, men i denna dans kallas hon "La Maringuilla". Pojken/hon bär en skål och en näsduk i ena handen och en liten silverfärgad träorm i den andra handen. Efter gudstjänsten i kyrkan, under vilken dansarna knäböjande sitter på golvet, börjar dansen framför altaret. I två rader dansar de fram och tillbaka , vävande in och ut i intrikata mönster. Den svaga musiken från flöjt och trumma dränks av ljudet från dansarnas sandaler. Dansarna fortsätter sedan dansen utanför kyrkan, först dansar de i en lång rad fram och tillbaka framför kyrkporten, sedan formerar de en cirkel kring den lilla Maringuilla och en man svänger den lilla ormen ovanför "hennes" huvud. Dansarna formerar sig två och två och dansar runt centralfiguren och sedan tillbaka till platserna i cirkeln. På en given signal lyfts "den lilla flickan" upp på en träplattform som bärs av två män inne i cirkeln. Under hela dansen har dansarna burit sina acatlaxqui. Nu har dansens höjdpunkt närmat sig och dansarna kastar sina acatlaxqui i en båge upp i luften. De bildar formen av en dôm över huvudet av Maringuilla som nu dansar inne i dômen på sin plattform. Till ackompanjemang av flöjt och trumma fortsätter dansen, kyrkklockorna slår och raketer skjuts upp. Med ännu en armrörelse drar dansarna vassrören tillbaka igen för att än en gång skjuta ut dem över Maringuillas dans. Betydelsen av denna dans var inte känd för indianerna själva och det har inte varit möjligt att hitta någon betydelse av dansen i spanska krönikor eller i codices. Man tror dock att ormen tillsammans med en tydlig indiansk karaktär på dansen skulle tyda på en dans från förspansk tid. Uppgifterna är hämtade ur Bodil Christensens artikel "The Acatlaxqui Dance of Mexico", Ethnos no 4, 1937, sid 133-136.
1Acatlaxqui används vid dansen med samma namn. Den är gjord av ett knippe vassrör dekorerade med färgade hönsfjädrar. Det största vassröret har en längd på omkring en meter. Till detta är ett antal tunnare vassrör kopplade på så sätt att när dansaren kastar acatlaxqui uppåt i luften glider de mindre rören ut, en framför en annan, och formar en lång båge. Acatlaxqui kommer från acatlaxque, ett ord som på nahuatl betyder "han som kastar vassröret". Acatlaxqui dansas av aztekindianer i några få byar i nordvästra delen av Sierra de Puebla i Mexico. Förutom i den mest kända av byarna, Santa Catarina Nopochtla i Pahuatlán, Puebla dansas den även i Atla och Tlalcruz-byarna inom samma område. Dansen uppförs av 15 till 20 män och en liten pojke klädd i en vit kvinnodräkt med axelkrage, quechquemitl, över blusen och en stor kulört knuten näsduk kring huvudet. Denna figur kallas i andra danser för Malinche, men i denna dans kallas hon "La Maringuilla". Pojken/hon bär en skål och en näsduk i ena handen och en liten silverfärgad träorm i den andra handen. Efter gudstjänsten i kyrkan, under vilken dansarna knäböjande sitter på golvet, börjar dansen framför altaret. I två rader dansar de fram och tillbaka , vävande in och ut i intrikata mönster. Den svaga musiken från flöjt och trumma dränks av ljudet från dansarnas sandaler. Dansarna fortsätter sedan dansen utanför kyrkan, först dansar de i en lång rad fram och tillbaka framför kyrkporten, sedan formerar de en cirkel kring den lilla Maringuilla och en man svänger den lilla ormen ovanför "hennes" huvud. Dansarna formerar sig två och två och dansar runt centralfiguren och sedan tillbaka till platserna i cirkeln. På en given signal lyfts "den lilla flickan" upp på en träplattform som bärs av två män inne i cirkeln. Under hela dansen har dansarna burit sina acatlaxqui. Nu har dansens höjdpunkt närmat sig och dansarna kastar sina acatlaxqui i en båge upp i luften. De bildar formen av en dôm över huvudet av Maringuilla som nu dansar inne i dômen på sin plattform. Till ackompanjemang av flöjt och trumma fortsätter dansen, kyrkklockorna slår och raketer skjuts upp. Med ännu en armrörelse drar dansarna vassrören tillbaka igen för att än en gång skjuta ut dem över Maringuillas dans. Betydelsen av denna dans var inte känd för indianerna själva och det har inte varit möjligt att hitta någon betydelse av dansen i spanska krönikor eller i codices. Man tror dock att ormen tillsammans med en tydlig indiansk karaktär på dansen skulle tyda på en dans från förspansk tid. Uppgifterna är hämtade ur Bodil Christensens artikel "The Acatlaxqui Dance of Mexico", Ethnos no 4, 1937, sid 133-136. Jämför med 1935.47.167. Detta är dock en ny acatlaxqui.
1a-c bilder. Utbyte från Nordiska museet. Gåva av bokförläggare Håkan Lindström. Ursklipp av upptäcktsresande Stanley, Humbolt, Livingstone osv. Teckningar till museets samlingar av teckningar. (fotografikatalogen).
1A clay flower vase, mal-banduna (Sin.). or Cooking vessel, valanda (Sin.). Kitchen utensil. Prof. M. H. Goonatilleka
1A clay vase, mäti banduna (Sin.). Prof. M. H. Goonatilleka
1A clay vase with a foot. A curio. Prof. M. H. Goonatilleka.
2A clay vessel, häliya (Sin.). Prof. M. H. Goonatilleka
1aclimrsa, (sten):., (Crig.nr... 25.3),,
1A club, yagadava (Sin.), used as stage property in Kolam performances. The club is made of wood, vel-kaduru (Sin.) (Nux vomica). It is made to look like an iron club, painted in a reddish colour with a black border. Prof. M. H. Goonatilleka
1A coastal Tsimshian (Gitandaw) Native of the Eagle Clan.
1A coconut scraper, hiramanaya (Sin.), used in households all over Sri Lanka. The scraper is made of wood. The metal blade is missing. Prof. M. H. Goonatilleka
2Acolman
1A cooking vessel, valanda (Sin.), made of clay and plaster of Paris. A kitchen utensil. Prof. M. H. Goonatilleka
1Acta konservering startades 2008 av konservatorer som tidigare bland annat arbetat vid Riksantikvarieämbetet.
1ActionAid är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som samarbetar med över 2000 andra organisationer världen runt. I december 2003 flyttades det internationella huvudkontoret till Johannesburg i Sydafrika. I mars 2006 öppnades kontoret i Sverige.
1A cylindrical vase, mal-banduna (Sin.), made of clay and bamboo. Prof. M. H. Goonatilleka
1Ada. Två gröna omogna anoner.
1Adachi Ginkô. Aktiv ca 1874-97
1A dagger, kiricciya (Sin.), used as stage property in the story portion in Kolam performances. The dagger is made of wood, vel-kaduru (Sin.) (Nux vomica). Prof. M. H. Goonatilleka
1Adam Afzelius (1750­1837), docent i österländska språk, demonstrator i botanik, känd och aktad lärjunge till Linné ­ hade, trött på Sverige och ¿plågo-orten¿ Uppsala, flyttat till London i slutet av 1789, där han umgicks i de vetenskapliga kretsarna kring Banks och Solander och arbetade på en revision av andra upplagan av Linnés ¿Flora Suecica¿. Detta arbete avslutade han aldrig, utan avreste till Sierra Leone, dit han anlände tillsammans med August Nordenskiöld våren 1792. Hans uppgift var att utforska regionens naturtillgångar och anlägga försöksodlingar med tanke på en potentiell framtida export av jordbruksprodukter från kolonin. Samtidigt samlade han örter och frön som han skickade till Europa, till Banks i London och till linnéanen och vännen Carl Peter Thunberg (1743­1828) i Uppsala. Efter något år i Sierra Leone drabbades han som så många andra av feber och tvingades återvända till England för att återvinna hälsan. Våren 1794 var han dock tillbaka i Freetown, denna gång för att stanna i två år. Frankrike och England låg vid denna tid i krig med varandra, och Afzelius fick strax efter sin återkomst uppleva hur den nu fungerande kolonin ödelades. En fransk flottstyrka anföll staden, stormade, plundrade och brände. I den allmänna katastrofen förlorade Afzelius sina odlingar, sina samlingar, sina dagböcker och handskrifter. Han beskriver sig själv efter denna händelse "som en fattig tiggare i en öken". Med stor möda byggde kolonisterna sedan upp sitt samhälle igen, liksom Afzelius sina trädgårdar och odlingar. I dagböckerna från hans sista år i Sierra Leone ­ publicerade först 1967 ­ kan man följa hans dagliga liv i kolonin och ta del av hans observationer av det egna hälsotillståndet, hans beskrivningar av insamlade växter och djur, hans anteckningar om utflykter i landskapet och hans iakttagelser om afrikanernas liv. Liksom Wadström, Strand och Nordenskiöld var Afzelius swedenborgare och hade drömt om att leda en upptäcktsfärd till det ljusa gudsriket i Afrikas inre. Det var en dröm som inte blev till verklighet. 1796 återvände Afzelius till London. Hans naturaliesamlingar från Sierra Leone hade till största delen förstörts vid det franska anfallet mot Freetown, så med sig hem förde han bara 2.000 torkade växter och 1.600 insekter, som han ägnade sin tid i London åt att ordna. Utöver naturaliesamlingen hemförde han också en etnografisk samling om femtio föremål, som vid hans hemkomst till Sverige 1799 överlämnades som gåva till Uppsala universitet. De tre större arbeten som han planerat inför hemkomsten lyckades han aldrig färdigställa ­ en flora och fauna för Sierra Leone, en avhandling om Sierra Leones antiloper och en uttömmande beskrivning av landet Sierra Leone.
1Adam Afzelus avreste till Sierra Leone, dit han anlände tillsammans med August Nordenskiöld våren 1792. Hans uppgift var att utforska regionens naturtillgångar och anlägga försöksodlingar med tanke på en potentiell framtida export av jordbruksprodukter från kolonin. Samtidigt samlade han örter och frön som han skickade till Europa, till Banks i London och till linnéanen och vännen Carl Peter Thunberg (1743­1828) i Uppsala. Efter något år tvingades han återvända till England på grund av feber men återvände till Freetown 1794 och stannade två år.
1Adam Norberg, antikvarie SMVK.
1Adam Richard Gavin, född 12 oktober 1815, död 26 november 1900, sjökapten. År 1829 gick han till sjöss som kajutvakt i briggen Venus som tillhörde James Dickson & Co. Efter 4 resor med detta skepp i diverse olika positioner tog han sjökaptensexamen av första graden och fick därefter burskap i Göteborg den 6 december 1839. Hans första fartyg som befälhavare blev den nybyggda barken Caledonia som också tillhörde James Dickson & Co. Under den första resan som påbörjades i slutet av juli 1840 gick han på grund vid Maplin Sands i Themsenmynningen och förlorade ankare och kättingar. Låg kvar i London till nyårsafton då avgång till Cadiz skedde utan last. Där lastades salt för New Orleans, varifrån Caledonia återvände med tobak, bomull och färgträ. Återkom till Göteborg den 8 augusti 1841. Den 31 oktober samma år gavs sig Adam Richard Gavin iväg på en världsomsegling som befäl på Caledonia. Caledonia anlöpte på utresan Portsmouth i England samt Kapstaden som lämnades den 19 mars 1842. Ankomsten till Sydney skedde den 14 maj samma år. Gavin anlitade agenten A.B. Spark för försäljningen av större delen av lasten. Caledonia avgick den 8 9 juli med Valparaiso i Chile som mål. Där lossades resten av lasten genom förmedling av firman Myers & Co. I Chile lastades kopparmalm i Huasco och Pena Blanca. Den 9 november 1842 lämnade Gavin och Caledonia hamnen i Pena Blanca, gjorde ett kort uppehåll i Valparaiso och satte därefter kurs mot Liverpool. Kap Horn rundades och den 11 mars 1843 var skeppet i Liverpool. 28 april avgick Caledonia till New Orleans utan last och kom dit den 9 juni. Där lastades tobak, bomull och färgträ och den 23 juli avgick fartyget mot Göteborg dit ankomst skedde den 9 september. Adam Richard Gavin fortsatte som kapten ombord på Caledonia och gjorde flera långresor. 1843-45 seglade han till Mauritius och Batavia och på nästa resa, som slutade 1847, blev slutmålet Melbourne. Under en resa 1847-48 anlöptes Adelaide i Australien och Batavia, samma hamnar besöktes även 1848-49 men då angjordes också S:t Helena på hemresan. Sin sista resa med Caledonia gjorde han 1850-51, då han också gick till Adelaide och på återvägen anlöptes Akyad i Burma för att lasta ris, Kapstaden, Cowes i England och slutligen Amsterdam innan återkomsten till Göteborg. Efter att ha lämnat befälet på Caledonia 1851 fick han istället befälet över nybyggda Oscar I, James Dickson & Co:s största fartyg. (Det gamla Göteborg, websida, läst 2018-02-13) Son till Adam Gavin och Catarina Magdalena Meijer.
1Adams dotter. Hon är även med på en bild som David Hummel tog 1931 (se bild 1037.0046). I bältet sitter en mjölkkrok.
1Adams dotter i sommarklädsel
1adan.. Aso1epiad6),,, varav veden till elddonen tages
1ad citrongul färg.
1Adderly Street, Cape Town.
1Adelsohn Liljeroth, Lena, född Liljeroth 1955, politiker (moderat), riksdagsledamot sedan 2002, kulturminister sedan 2006. Adelsohn Liljeroth är utbildad på Journalisthögskolan och var länge verksam som frilansjournalist. Hon var 1998–2002 ledamot av kommunfullmäktige i Stockholm. Adelsohn Liljeroth är sedan 2002 ledamot av riksdagens kulturutskott. Hon har tidigare haft ett antal kulturpolitiska uppdrag, bl.a. som ordförande för Fryshuset i Stockholm och som styrelseledamot i Dramatiska institutet och Svenska institutet. Adelsohn Liljeroth utsågs 2006 till kulturminister efter att Cecilia Stegö Chilò (född 1959) tvingats avgå. Gift sedan 1981 med Ulf Adelsohn. (2009-11-20 Nationalencyklopedin, Lång http://www.ne.se/lang/lena-adelsohn-liljeroth)
1adfläkt;, flätad av ett solfjäderspaimblad. 3? x 40,5 cm.
1Adi Mila (Lailai), Fiji
1Adina Ekbergh, lokalansvarig, Etnografiska museet.
1ading, Kryddnejlika. Khandeeh Indien Bhiler
1adi räsman K. Torr-het. Tarmstärkande, mjölk-, urin och bloddrivande. (generalkatalogen)
1adjunkt. Skänkt föremål till Paulinska skolan, Strängnäs 1834.
1Ado Baessler, tysk forskningsresande, död 1938 (?). Han gjorde minst fyra expeditioner till Afrika. Han reste även i Sydamerika 1929. Han uteslöts ur der Gesellschaft für Erdkunde eftersom hans föreläsningar och tidningsrapporter ofta var helt fiktiva skildringar. (Deutsches Bundesarchiv)
1Adolf Bastian 1882. Zum hundertjährigen Geburtstage Adolf Bastian am 26. Juni 1926. (På 100-årsdagen av Adolf Bastians födelse, 26 juni 1926).
1Adolf Bastian 1890. Zum hundertjährigen Geburtstage Adolf Bastian am 26. Juni 1926. (På 100-årsdagen av Adolf Bastians födelse, den 26 juni 1926).
1Adolf Erik Nordenskiöld, 1832-1901, friherre, polarforskare och mineralog.
1Adolf Fredriks Kyrkogata
1Adolf Hofer, fotograf på Etnografiska museet.
1Adolf Jansson, född 29 maj 1871, Adolf Fredriks församling, Stockholms län, död ?, fotograf. Bodde på Regeringsgatan 56/Lästmakargatan 26, Stockholms kommun 1904-1906. (Nationella fotografiregistret)
1Adolf Kjellberg, död 1937, arkitekt. Besökte Japan och Kina 1910. Han var gift med Rosa Åberg.
1Adolf Nordenskiöld åkte till Grönland 1870. Expeditionen gjordes med Sven Berggren (Wikipedia 2014), Per Öberg (www.filipstadsbergslag.com) och Theodor Nordström och bekostades av Oscar Dickson. (Svenskt biografiskt handlexikon / II:201). Ett syfte var att studera och skaffa slädhundar. Detta var en förberedelse för den kommande expeditionen till Spetsbergen, den så kallade Svenska polarexpeditionen 1872-73. Han kom dock fram till att hundar inte skulle vara lämpliga för expeditionen. Under expeditionen fann man även en stor järnmeteorit som nu finns på Naturhistoriska Riksmuseet. År 1871 var Fredrik von Otter chef på kanonbåten Ingegerd med befäl över briggen Gladan på dessa fartygs expeditioner till Baffinbukten för att från Discoön vid Grönlands västkust hämta den så kallade Nordenskiöldska järnmeteoriten på cirka 25 ton. (Wikipedia 2014). Med här var Theodor Magnus Fries och Josua Lindahl.
1Adolfo de Hostos, Porto Rico.
1Adolfo Farsari, född 11 februari 1841, död 7 februari 1898, var en italiensk fotograf som arbetade i Yokohama i Japan. Efter att ha gjort en kort militär karriär, bland annat i amerikanska inbördeskriget, ägnade han sig åt entreprenörskap och blev kommersiell fotograf. Hans fotografiska verk var högt ansedda, speciellt de verk där han handkolorerade porträtt och landskapsbilder, vilka han för det mesta sålde till utlänningar och gäster från andra länder. Farsaris bilder blev mycket spridda, och presenterades eller nämndes i böcker och tidskrifter, samt återskapades ibland av andra artister i andra medier. Bilderna skapade utländska föreställningar om människor och platser i Japan, vilket till en viss grad påverkade hur japaner såg på sig själva och på Japan. Hans studio, den sista mer kända studion ägd av en utlänning i Japan, var en av landets största vad gäller fotografi. Det var till stor del Farsaris ambitiösa tekniska standard och entreprenörsförmåga som gjorde att fotografin i Japan utvecklades som den gjorde. (Wikipedia, 2010-02-04)
1Adolf Schück.
1Adolf Strohm, herr. Har samlat in föremål i Gabon som 1888 donerades av honom till Riksmuseet (idag Etnografiska museet, Stockholm).
1Adolphe (Alfred) Clavier, född 1821 i Saint-Tropez, Frankrike, död 1894 i Sétif, Algeriet, var en fransk fotograf verksam i Algeriet.
1Adorant med hoplagda händer, bararmad. Grovt arbe Fötterna nu .avslagna. Höjd: 12,6 cm. Aukt. kat. 198. (jfr. ovan 26 och 2?). Kina
1A double-eyed drum, tammättama (Sin.). Two drums are fastened togeher in a frame, kanda (Sin.). The drum is used in the five-fold orchestra, commonly referred to as the panca-turya nada (Sin.), in temple festivals and royal ceremonies. The drum is made of wood, cane and leather. Prf. M. H. Goonatilleka
1Adress, japan, Carl Sjöbloms samling
4Adress...
61Adresser och diplom (450-510)
1Adress i form av en karta över delar av Europa och Asien med S.H:s resor i Centralasien och Ti bet inlagda. Inlagd i ett brunt kartfodral stämplat omväxlande med S.H. och tre kronor."Kartografiska Sällskapet bringar Central-Asiens kartläggare Sven Hedin sin hyllning vid hemkomsten från hans femte forskningsfärd." Stockholm i janurari 1909. Restaurerad i Riksarkviet 1953. (generalkatalogen)
1Adresskort. Tolv i rött tryckta, adresskort från köpmän i Kanton. (Orig.nr. 169 b) Kina, Kanton.
1Adress till Sven Hedin den 17 januari 1909 från Sällskapet Idun. Utförd av 0lle Hjortsberg. Pärm blått skinn med infällningar utförd av G. Hedberg (något skadad)...
1Adrian A. Gebrands, Leiden.
1Adriana Munoz är intendent på Världskulturmuseet.
1Adrian Milliner
1Adrian Pingstone
1Adrien Taunay (1803-1828), konstnär, verksam i Sydamerika.
1adr svärd som föreg. Bärrem av vitt skinn. Husisidalen Watusi
1Adult, mumie. Dels ett kranium, dels vänster fot. Huruvida dessa stammar från en och samma individ går endast att spekulera kring. Huvudet har textilier kvar på hjässa och i ansikte. Möjligen rester av svepning. På hjässan återfinns en tunn textil i tuskaft medan den kvarvarande textilien i ansiktet är grövre, möjligen panamaväv. Själva huvudet är uppträdd på en ställning genom foramen magnum och befinns således i upprätt position. Foten består av alla sju fotrotsbenen (calcaneus, talus naviculare, cuboideum, cuneiforme I-III) samt alla mellanfotsben (Mt I-V).
1Adult. °Underkäke med objektsnummer: 1951.37.45 hör till detta kranium. Mats Pettersson, osteoarkeolog
1Adult. Består endast av en distal del av höger lårben/femur. Kvarvarande limrester indikerar att även skaftet existerat. Detta står dock ej att finna nu. God kondition.
1Adult. Kön? Hela benelement. God kondition.
2Adult. Kön? Hela benelement. God kondition. Delvis vitfärg/kalk?
1Adult. Kön? Hela benelement. God kondition. Föreliggande benelement hör eventuellt samman med 3001.30.0004.
1Adult. Kvinna? Cribra orbitalia i höger såväl som vänster ögonhåla, särskilt den senare. Detta är ett tecken på att individen led av näringsbrist under skelettets utveckling, alltså i barndomen. Dessutom ngt perforerat invid vänster tinning (frontale och parietale). Möjligen även läkt porotic hyperostosis på nackbenet (occipitale).
1Adult. Vänster mellanhandsben (metacarpal III).
1Adult. Vänster överarmsben. God kondition.
1Adulta kraniefragment från minst tre individer: 2st överkäkar, 1st kindben, 2st underkäkar.
1Adulta revbensfragment samt phalang 1 (manus).
1Adulta skelettelement: underkäke, tand, 5 st halskotor. En del mjukdelar kvar på halskotorna. Dessa benelement hör högst troligt samman med flera av de individer som ingår i 1906.01.
1Adult individ. Består endast av höger överarm/humerus; armbågsben/ulna; strålben/radius och språngben/talus. Humerus, ulna och radius hör samman och kan möjligen sammankopplas med individ uppmärkt 1903.03.7300. Föreliggande armdelar är dock något kortare i längd än den vänsterarm som 1903.03.7300 bl a omfattas av.
1Adult individ. Höger och vänster lårben. Moderat-dålig kondition.
1Adult kvinna (enligt mätningar på överarmsbenet). Mestadels Hela benelement. Endast postkranialt material. God kondition
1Adult man. Perforeringar i ögonhålorna, höger kindben samt vänster och höger hjäss- och pannben.
1Adult man. trepanering (rektangulära inskärningar) mittpå pannbenet (frontale).
1Adult revbensfragment.
1A dur)2 3 bambu. Det längsta 87,7 cm. Java.
1Advokat, Karlskrona.
1Advokat Marianne Ahrne, Mosebacke torg, Stockholm
1Advokat med klient.
1Aek ovaleav träolmg. ook.Looket prytt med inbrände, ornaffient o. försett med handtag. Längd 32 em. Bredd 16 em. (Orig.kat.: PM n:r 2,735) Lame rnn ~rorBakvl ri
1Ael av björkbark, rund, piggsvinsborstornament, Chippewa, Georgian Bay, Ontario, Kanada.
1a En flöjt tillkommen sedan inventarietekreve.(sign, 03.30 Indianer Taxi jadalen).
1Aerial View of Beach, Durban.
1Aero-Materiel A. B.
1a-f: 47, Indien, Sri Lanka, Nepal, Bhutan, foto, brevkort, transportmedel, invånare. g-k: 40, Assam, Burma, ;alacca, Siam, Annam (Laos). Foto, brevkort. Transportmedel, invånare. l-n: 38, Kambodja, Kochinkina (Vietnam), Annam (Laos). Porträtt av Kambodjanske kungen, hans bostad, elefanter, favoriter, dansöser och fångar. Porträtt av vietnameser. Nr 70.l.1b saknas. o-g: 17, Kina, Manchuriet, Rin-Kin-öarna. Fopto, brevkort. r: 47, Formosa (Taiwan). Foto, brevkort. Invånare. s-u: 35, Filippinerna, Borneo, Java. Foto, brevkort. Invånare, en del sjuka. (fotografikatalogen).
1A fan referred to as vatapata, avana, avanpata, pavanpata, or vijinipata (Sin.). The fan is made of palmyrah leaf and ebony wood. It is symbolical of dharma-cakraya. Prof. M. H. Goonatilleka
1af asbest. 1 brug4 Original til • fig. 53 p. 221.
1AFätlapar. Ett par rottingkäppar, försedda med en liten valkformad ring av rött tyg. Längd: 93 cm.
1Affärsbanker; Insättning och bankkonton; Checkar och dragna växlar; Banklån och diskonteringar; Banktjänster och avgifter; Avräkningsanstalter; Specialutbildad personal; Regelverk och lagstiftning;
1Affärsgata
1Affärsrörelse i vardande
1Affischen är uppdelad i fyra bilder. Affischen visar motorcykeltävling, radiosändning med morse, segling samt modellflygning. Varje bild är beledsagad av en dikt om fyra versrader.
1Affischen är uppdelad i fyra bilder. Affischen visar segelflygning, prickskytte i snö, fallskärmshoppning och motorbåts ("galosh") tävling. Varje bild är beledsagad av en dikt om fyra versrader.
1Affischen är uppdelad i nio stående rektangulära bilder med den i mitten givande titel och föreställande en bonde i blå jacka med en korg med säd och en flicka i ljusgrön jacka med en korg med bomull. De åtta tecknen som illustreras är: jordförbättring, terrassering, urval (försöksodling), skydd (besprutning), omhändertagande (luckring, rensning), vatten (konstbevattning), förtätning (planteringstäthet), industri (reparationsverkstäder).
2Affischen är uppdelad i två vertikala bilder som visar olika aktiviteter för soldaterna. 1. teoretiska studier 2. civila sysslor som hängning av tvätt, snickring, klädlagning, matlagning, skolagning och hårklippning 3. fysiska och militära övningar som prickskytte, basketbollspel, gymnastik, skytte med pansarskott och kulspruta och bajonettfäktning 4. militärpolis, fabriksarbete, promovering av modellarbetare, gatsopning och hembärning av bördor och barn.
1Affischen är uppdelad på två liggande bilder. Den första bilden visar två soldater nedanför en radarskärm och en kinesisk flagga. Den andra bilden visar milisflickor vid en fyrpipig luftvärnspjäs.
1Affischen är uppdelad på två liggande bilder. Den första visar hur två fiendeplan träffas av luftvärnseld och den andra hur två plan störtar i havet till milisungdomarnas och soldaternas jubel.
1Affischen består av åtta mindre, fyrkantiga bilder mot en tryckt grön brokadliknande bakgrund med blommönster där bilderna föreställer olika aktiviteter: hälsa Ordförande Mao, gymnastik, löpning, bergsklättring, gymnastik, basketboll, hoppa rep och simning.
1Affischen består av åtta mindre, fyrkantiga bilder mot en tryckt grön brokadliknande bakgrund med blommönster där bilderna föreställer olika aktiviteter: marschera, kasta handgranat, simhopp, hoppa rep, uppvakta utländska besök, bordtennis, dragkamp och konståkning på skridsko.
1Affischen består av en färglagd och sju svart-vita mindre bilder, uppenbarligen ursprungligen träsnitt, mot en orange bakgrund. Bilderna visar 1) en röd uppgående sol över ett grönt terrasserat landskap, 2) Möte ute på fältet, 3) Kritikmöte, 4) Stenbrytning, 5) Vattendammar, 6) Tunneldrivning, 7) Bevattningskanalbygge och Terrassering.
1Affischen föreställer en bonde i vit skjorta och gröna byxor som håller en näve sädeskorn i vänster hand. Bakom och bredvid honom en ung man, fyra unga kvinnor och en liten pojke. I bakgrunden två andra grupper nedanför berg av säd. Triplett, se även 1996.20.0581 och 1996.20.0760
1Affischen föreställer en bonde i vit skjorta och gröna byxor som håller en näve sädeskorn i vänster hand. Bakom och bredvid honom en ung man, fyra unga kvinnor och en liten pojke. I bakgrunden två andra grupper nedanför berg av säd. Tripplett, se även 1996.20.0491 och 1996.20.0760
1Affischen föreställer en bonde i vit skjorta och gröna byxor som håller en näve sädeskorn i vänster hand. Bakom och bredvid honom en ung man, fyra unga kvinnor och en liten pojke. I bakgrunden två andra grupper nedanför berg av säd. Tripplett, se även 1996.20.0581 och 1996.20.0491.
1Affischen föreställer en flicka på en stege i rosa blus coh blå byxor som binder upp en gren med en mängd omogna äpplen. Grenen stöttas av en pojke i gul jacka, röd skjorta och gröna byxor samt en vuxen man i brun jacka och gråbeiga byxor. I bakgrunden människor som lastar traktordragna släpvagnar. Konstnären Zhang Xiaotao var arbetare.
1Affischen föreställer en Han-kines i grön skärmmössa och grön skjorta som med ett leende pekar ut över en grönskande slätt för en uighur i mössa och uppknäppt vit skjorta och blå undertröja samt en kvinna i sjalett och röd blus. De två sistnämnda håller i en karta och kvinnan har en hacka på axeln. Nedtill till vänster ett stort antal människor som gräver och hackar. Titeln både på kinesiska och uighuriska.
1Affischen föreställer en ung kvinna i grön blus och med en röd pappersblomma på bröstet som skojar med en liten flicka i en bredbrättad halmhatt framför en bordsspegel. Bakom kvinnan en nätkasse med en hink och några böcker. Utanför det öppna fönstret ett välkomstmöte för studenter som flyttat ut på landsbygden (enligt en banderoll).
1Affischen föreställer en vacker flicka med fläta och en vit och lila blus med gevär på ryggen som i höger hand håller en handgranatsattrapp som hon är beredd att kasta. Hon är ombord på en båt och bakom henne syns flera djonker varifrån man kastat ett regn av handgranater fästade med rep som virvlar genom luften. Liten reva nedtill.
1Affischen föreställer två stålverksarbetare med hjälmen med skyddglasögon som håller i ett spett. Männen är gulfärgade av ljuset från en stålsmälta. Bakom dem syns ytterligare stålverksarbetare som med höjd knuten näve läser något från ett papper. Reva i höger kant.
1Affischen heter: Arbetarna och bönderna välkomnar tillsammans våren ( Gongnong yijia xiyin chun). Bilden visar en ung vinterklädd flicka som kör den första röda handtraktorn i en lång rad sådana omgiven till höger och vänster av tillskyndande traktorarbetare. De traktorkörande bond- pojkarna och flickorna ser glada och stolta ut i snöfallet. Till vänster vid sidan om den första handtraktorn går en bondflicka och en fabriksarbeterska arm i arm. Till höger springer några barn och en pälsklädd bonde som uppenbarligen tagit emot traktorleveransen.
1Affischen heter: Arbetets stora armé ( Laodong da jun ). Bilden visar ett antal män och kvinnor, de flesta unga, uppe på flaket till en lastbil. En man hjälper en pionjärflicka med sin röda halsduk att klättra uppför en stege till flaket och en annan flicka lastar upp spadar och bärstänger på flaket. En gumma ger en hacka till dem som skall ut i arbete. I bakgrunden ett myller av folk som cyklande drar ut i arbete. POL
1Affischen heter: Att få föregångarens hästpiska ( Jieguo qianbei mumagan). Bilden föreställer en äldre herde i mongolisk folkdräkt, stövlar och skärmmössa som överlämnar sin rosettförsedda piska till en avsutten stående mongolflicka som gör honnör. Bakom herden vid en bil fyra personer och några mjölkflaskor och bakom herdeflickan tre uppsuttna flickor. I bakgrunden en hjord med hästar och längre bort en fårskock (?) ute på grässtäppen, men också några kraftledningsstolpar. POL
1Affischen heter: Att studera noggrant i böcker öppnar vägen för Marxismen. (Renzhen kan shu xuexi, long tong Makesizhuyi). Bilden visar en man i brungrön jacka med Mao-märke på bröstet läsande i första delen av Mao Zedongs valda verk mot en bakgrund av demonstrerande människor framför Tian Anmen-porten i Peking samt en grupp människor stormande Vinterpalatset i St Petersburg och längst bort några män med Pariskommunens fana. Tryckår ej angivet. POL
1Affischen heter: Barnens allmänna undersökningsdag ( Ertong pu jianri ). Bilden visar två kvinnliga barfotadoktorer där den ena med stetoskop undersöker hjärtat på en pojke, medan den andra för anteckningar. Två flickor väntar på undersökning och flera barn skyndar till utifrån. Lokalen är uppenbarligen en sjukstuga. POL
1Affischen heter: Bergsbyns apoteksfilial ( Shancun yiliaozhan ). Bilden visar en ung kvinnlig "barfotaläkare" som just levererat en stor korg med medicinalväxter till bergsbyns apotek. En kader och en gammal bonde examinerar några växter. I förgrunden ett lågt bord med en handkvarn, två växter i en kruka samt en platt korg fylld med svampar. POL
1Affischen heter: Bergsbyns nya sköterska ( Shancun xin hu ). Bilden visar en ung kvinna i grön blus, blå byxor, ljusblått förkläde och gymnastikskor som står framför sin öppna ytterdörr och tittar ner i dalen med en flod, ett vattenkraftverk och terrasserade sluttningar. Vid sidan om henne fyra handfat, en insektsspruta och en "svarta tavlan" med ett Mao-citat. POL
1Affischen heter: Den varmhjärtade människan som gör ett bra arbete för familjeplanering ( Gaohao jihua shengyu de rexin ren ). Affischen är indelad i 12 mindre bilder. 1) Barfotadoktorn Zaomei ( Dadel- körsbär ) lämnar läkarstationen 2) Hon vandrar genom sädesfälten 3) Överlämnar P-piller 4) Lyssnar på en kvinnas erfarenhet av barn- begränsning 5) Diskussionsmöte 6) Diskuterar med en man på trösknings- platsen 7) Zaomeis mor vill få henne att sluta äta P-piller så att Zaomeis mor kan få ett barnbarn. 8) Zaomei diskuterar med gamla mamma 9) Männen diskuterar: I det gamla samhället föddes det så många barn men många dog... 10) Stormöte 11) Zaomei lägger fram fördelarna med familje- planering 12) Flickorna i Folkmilisen drar iväg på skjutövning efter att i aftonskolan ha diskuterat familjeplanering. Affischen är ett kollektivt arbete. POL
1Affischen heter: En ny sparsam och flitig generation ( Ye da geng qinjian ). Bilden visar en gammal bonde med handduk om huvudet och pipan instucken i bältet som demonstrerar korgflätning - i det här fallet munkorgar för kor - för en ung man i röd tröja. Bakom dem några kor och kalvar samt en ladugårdslänga med plogar upphängda på väggen. Till höger ett brunnskar med en vattenkran. POL
1Affischen heter: Fast besluten att stanna på landet ( Zhi zai nongcun ). Bilden visar en ung flicka, uppenbarligen ursprungligen en stadsbo, som häller upp grismat i en so. Elva griskultingar finns vid eller närmar sig son. Vid sidan om flickan en piprökande bonde som lutar sig mot den bärstång som flickan burit fram grismatskärlen med. Dessutom en ung kvinna, två barn och en flicka som för protokoll. I bakgrunden till vänster två handtraktorer på ett grönskande fält och till höger solrosor som växer bakom en mur. POL
1Affischen heter: Festdagens natt ( Jieri zhi ye ). Bilden visar tre militärpoliser och en folkmilispolis som samråder vid brofästet till den stora bron över Jiangzi vid Nanking. En av soldaterna sitter på en motorcykel med sidovagn. På uppfarten till bron lastbilar med maskiner och på en annan uppfart järnvägstankvagnar. I snöfallet på himlen syns strålkastarljus och exploderande fyrverkerier. På marken avbrända smällare. Anm. Med "festdagen" avses i detta fall uppenbarligen "Vårfesten", d.v.s. det tradditionella kinesiska (mån-)nyåret. POL
1Affischen heter: Fest vid det gula guldets tid ( Huang jin shi jie ). Bilden visar hur fem ungdomar med höjda nävar avlägger eden vid inträdet som kommunistpartimedlemmar, förestavade av en ung kvinna. Detta sker på tröskningsplatsen med byns befolkning sittande på eller lutande sig mot veritabla berg av säd. Till vänster en traktor och en våg att väga sädessäckarna på och till höger ett bananträd. POL
1Affischen heter: Folket litar på oss ( Renmin de zhutuo ). Bilden visar tre flickor i Folkmilisen, de två yttre med automatkarbiner och den i mitten med en pistol i hölster, gående på en gata traffikerad med lastbilar och en buss till vänster där det också finns en flervåningsbyggnad under uppförande. POL
1Affischen heter: Folkkommunens fiskdamm ( Gongshe yutang ). Bilden visar ett antal män och kvinnor som drar samman ett stort fisknät med hundratals mindre men framförallt större fiskar. De flesta fiskarna är karpar, symbolen för lycka, rikedom. styrka och framgång i karriären men också för virilitet. I förgrunden är vattnet grönt för att övergå i allt ljusare blått. Bildspråket är klart påverkat av klassiska sidenbroderier. Konstnären är bondemålare från Huxian. POL
1Affischen heter: Folkkommunens vår är sedan länge här ( Gongshe chun zhang zai ). Bilden visar en gammal bonde med handduk om huvudet och pipa i bältet tillsammans med några ungdomar som från växthus staplar tomater, röd paprika, gurkor, kålhuvuden och auberginer i korgar. Detta trots att det ligger snö på marken. I bakgrunden en traktor med flakvagn som lastas med grönsakskorgar. Konstnären är bonde. POL
1Affischen heter: Före milisövningen ( Yanxi zhi qian ). Bilden föreställer en äldre bonde som i en tunnel för ett antal ungdomar demonstrerar hur man kastar en handgranat. ( OBS! Mannen är vänsterhänt!) I bakgrunden en flicka och en pojke som klättrar uppför en stege till marknivån med en måltavla för skytte. Till vänster en sambandscentral med en telefonerande man och till höger i förgrunden tre män som bär spannmålssäckar till en våning längre ner. POL
1Affischen heter:Förena er för att uppnå än större segrar ( Tuanjie qilai zhengqu geng dade shengli ). Bilden föreställer en stor mängd människor, många iklädda de nationella minoriteternas folkdräkter, som tågar nedför trapporna framför Folkkongressens byggnads östra fasad. Längst till vänster några barn med "pionjärernas" röda halsdukar och med blommor i händerna nedanför några arbetare med röda fanor. Namnet på konstnären (Jiangnan chun) är troligen en signatur, då den bokstavligen betyder: "Vår söder om floden ( Jiangzi )". POL
1Affischen heter : Försöksprov ( Shibo ). Bilden visar några ungdomar och en äldre man som tittar på resultatet av en mekanisk såningsmaskin som dras bakom en hjultraktor. En man med hästpiska och tobakspipa står i mitten av gruppen och bakom denna en plog förspänd av en vit och en brun häst. Till vänster nedtill blommande körsbärsblom och upptill till höger vajande pilträdsblad. POL
1Affischen heter: Glatt firande av vårfesten. (Huandu chunjie shu haoxing). Bilden visar en ung flicka sittande på den murade britsen, kang, vid ett lågt bord och görande sig beredd att skriva slagord på röda pappersremsor. Hon är omgiven av ungdomar och vuxna varav en spelar på ett stränginstrument och en annan gör "pappersklipp". I förgrunden till vänster kastanjetter och en "pipa" ( ett stränginstrument ) samt en röd järnvägslykta. ( Den röda järnvägslyktan anspelar på "modelloperan" "Den röda lyktan" som framfördes under Kulturrevolutionen och som handlar om en kommunistisk järnvägsarbetare som hellre blir martyr än han överger sin politiska övertygelse.) POL
1Affischen heter: Grässlättens nya herdar ( Caoyuan xin mumin). Bilden visar några mongoliska ungdomar i folkdräkt som visar två flickor av Han-folket, och uppenbarligen ursprungligen stadsbor, hur man klipper en bagge med en elektrisk fårsax. I förgrunden en mongolflicka med sjukvårdsväska, några lamm och en mongolpojke med en skällande hund. I bakgrunden en lastbil och en hästkärra fullastade med ull. POL
1Affischen heter: Här finns sexhundra miljoner i detta gudarnas land med alla Shun och Yao. ( Liu yi Shenzhou jin Shun Yao ). Titeln är ett citat ur en dikt av Mao Zedong. Shun och Yao var två legendariska härskare. Gudarnas land = Kina. Bilden är uppdelad i fem horisontella band med olika aktiviteter. Påfallande är att huvuddelen av personerna är klädda i olika folkdräkter. Här finns diskussionsmöte, väggtidningsskrivande, stålsmältning, traktorproduktion, grisuppfödning, atomfysikstudier, insektsbekämpning, sång och dans, bågskytte, barnavård, gummiträdstappning, fåravel och försvar.
1Affischen heter: I den ljusa morgonen välkomnar vi distributionen av nya böcker. ( Yingche zhaoxia song xin shu ). Bilden visar en ung flicka i rosa blus och snickarbyxor åkande på en trehjulig flakmoped lastad med bokpaket. Vid sidan om henne en cyklande man i grön uniformsjacka och med en liten handväska på styrstången. I bakgrunden människor som läser väggtidningar kritiserande Lin Biao och Konfucius. Tryckåret ej angivet, men är troligen 1974.
1Affischen heter: Jordbrukets nya elever ( Nong da xin xueyuan ). Bilden visar en bonde med en bärstång på höger axel med paket, väska och en korg med majskolvar. Mannen visar vägen genom ett majsfält för två flickor. Den främre flickan har röd jacka och ett hopvikt täcke på ryggen och med ett handfat i en nätkasse. Den andra flickan har en blårandig jacka och diverse väskor på ryggen samt en skära i handen. I förgrunden flyger fyra svalor över fältet. Den ursprungliga förlagan är daterad "Lanzhou 1973". POL
1Affischen heter: Kritikmöte i hemmet. ( Jiating pipanhui ). Bilden visar en bondfamilj på och vid den murade britsen, kang, där fadern läser något från ett papper och dottern skriver en väggtidning. I förgrunden en symaskin skyddad mot damm av ett plastskynke samt några spannmålssäckar och en stor mängd majskolvar. Tryckåret är ej angivet men är troligen 1975. POL
1Affischen heter: Lär av varandra ( Hu xue ). Bilden visar ett antal människor, främst ungdomar, sysselsatta med att med maskiner plantera risplantor på terrasserade risfält. På vallarna mellan risfälten ett stort antal besökare, uppenbarligen på studiebesök. Bilden domineras av olika gröna och gula fält med människornas blusar och skjortor som färgaccenter. I förgrunden täta bambusnår. POL
1Affischen heter: Med hela mitt hjärta ( Quan xin quan yi ). Bilden visar en ung flicka med två flätor, skär halsduk och vitt förkläde som med ett bessman väger ett antal tomater. Runt henne finns berg av olika grönsaker i korgar eller staplade på diskar: sötpotatis, tomater, gurkor, lök, kål och salladshuvuden etc. I bakgrunden ytterligare en kvinnlig expedit med ett bessman samt längst bort några kunder.
1Affischen heter: Olika slags medicin för revolutionen och medicinalväxter för revolutionen ( Wei geming zhong yao, wei geming cai yao ). Affischen är uppdelad i 25 (5x5) mindre bilder föreställande diverse medicinalväxter, men också djur som kor, höns och hjortar men även björn. Under varje bild en kort beskrivning av vilken del av växten eller djuret som skall användas och vad preparatet är verksamt mot. Konstnär och tryckår okända. POL
1Affischen heter: På väg till rekordskörden ( Fengshou lu shang ). Bilden visar tre flickor som tvättar en handtraktor lastad med hirsch med vatten från en bäck. I förgrunden syns styret och sätet på ytterligare en handtraktor där sätet och hirschlasten delvis är täckta av ett plastskynke. I bakgrunden ytterligare en handtraktor men körd av en ung man och längre bort ett berglandskap med en akvedukt. POL
1Affischen heter: Produktionsbrigadens ankflock ( Dadui yaqun ). Bilden visar en mängd, huvudsakligen vita, men också svarta och bruna, ankor simmande på en vattenyta. I förgrunden två flickor, den ena i röd jacka och ljusgröna byxor och den andra sittande på strandbanken med gul jacka och lila byxor. I händerna har flickorna långa bambuspön. Konstnären är bondemålare. POL
1Affischen heter: Produktionsbrigadens hönsuppfödningsplats ( Dadui yangjichang ). Bilden föreställer tjogtals med hönor och ett antal tuppar som just utfodras av två flickor, den ena med långa flätor, röd jacka, gult förkläde och blå byxor och den andra med skär jacka, grönt förkläde och bruna byxor som just häller upp vatten i den ena av två vattenhoar. Konstnären är bondemålare. POL
1Affischen heter: Ravinens nya källa ( Shangu xin quan ). Bilden visar ett gäng ungdomar, en liten pojke och flicka samt en äldre bonde samlade kring en eldriven vattenpump som pumpar vatten i en bevattningskanal. I bakgrunden ytterligare ungdomar på en terrasserad kulle och på avstånd ett berg. POL
1Affischen heter: Segerrapport ( Baojie ). Bilden visar tre roddbåtar som vrickas fram av folkmilisflickor som övat prickskytte mot flytande mål i havet. Den närmaste båten har fem flickor varav en i aktern med en lång vrickåra och en stående flicka som signalerar mot land med en röd flagga som tecken på framgång i skyttet.
1Affischen heter: Silverfloden flyter ned från himlen ( Tianshang Yinhe luo tai xing ). Bilden visar en strålkastarbelyst tröskningsplats på en platå i ett brant, men terrasserat grönt berglandskap. Diagonalt flyter en bevattningskanal ("Silverfloden"). Längst ner till vänster syns en flod med en bro djupt nere i en dalgång. Tröskningen sker med en maskin som sprutar ut den tröskade säden. En blek fullmåne lyser över landskapet. POL
1Affischen heter: Stöd bönderna i att förmedla kunskap (Zhi nong chuan yi). Bilden visar ett antal unga bönder, män och kvinnor men också en gammal bonde med skägg och handduk virad om huvudet samt en mamma med en liten pojke med öppen bak på byxorna samlade kring en man med Mao-mössa, lila jacka och med en skruvmejsel i handen som demonstrerar någonting vid en tröskningsmaskin (?). I bakgrunden ett antal majskolvar upphängda i ett träd och en sädesstack. I förgrunden en våg, några sädessäckar och en svart tavla med ett kopplingsschema för en el-motor som står lutad mot en pall med en mugg och en ask färgkritor. Tryckår ej angivet. POL
1Affischen heter: Triumfsången om sammanhållningens seger ( Tuanjie shengli de kaige ). Bilden visar leveransen av en grönmålad lastbil av märket "Samman- hållning" ( Tuanjie ). Bilen är omgiven av en stor mängd människor: arbetare med en bensindunk, fettspruta och en tryckluftkompressor till vänster. Till höger människor med stora plakat med tecknen för "Dubbel lycka", stora röda rosetter och en bärbar jättestor trumma samt en fotograf med kamera och blixtaggregat. POL
1Affischen heter: Vänskapens blommor ( Youyi zhi hua ). Bilden visar två unga flickor sittande vid ett runt bord. Den ena har blå byxor, lila tröja och rutig väst och den andra har blått förkläde och röd tröja. Bägge ser ut att ha flätor. På bordet och vid väggen står mängder av höljen till termosflaskor och flickan med förklädet håller en färgspruta i handen. I bakgrunden en fabrikslokal med kvinnliga arbetare som framställer termosar. I förgrunden en rödblommande buske i en blåvit porslinskruka. POL
1Affischen heter: Varje brigads sädesilos är fyllda ( Sheshe duidui liang man cang ). Bilden visar hur man på en tröskningsplats öser i säckar med säd som sedan bärs upp till den högt placerade ingången till en sädessilo. Marken i förgrunden täcks av högar av gul säd och i bakgrunden kör en traktor med en flakvagn med sädessäckar under några höströda lövträd. POL
1Affischen heter: Varje traktor glädjer hjärtat ( Taitai duo chen xin ). Bilden visar en bonde med vit jacka, rött bälte och halmhatt i handen tillsammans med en ung man och två unga kvinnor, varav den ena sitter på en handtraktor. Bakom gruppen en utomhusanslagstavla och längre bort en lång rad med handtraktorer uppställda framför en flervåningsbyggnad. I bakgrunden gröna kullar. POL
1Affischen heter: Vårt blomstrande mäktiga fosterland (Weida zuguo xinxin xiang rong). Bilden visar Folkrepublikens statsvapen med Tian An Men-porten under fem gyllene stjärnor omgiven av en krans med sädesax och nedtill ett kugghjul - allt mot en röd bakgrund. Nedtill en mängd jublande människor, unga, gamla, Han-kineser och olika minoritetsfolk, de flesta med blommor i händerna. Statsvapnet har som bakgrund ett grönskandde landskap med ris- och sädesfält, vattengrag städer och industrier. POL
1Affischen heter: Vi får hela parken att blomma om våren (Shuang shou xiu chu man yuan chun). Bilden visar fem Uighur-flickor och en Han-kinesiska som alla bär insekts- giftsbehållare på ryggen och har sprutmunstyckena i handen. Uighur- flickorna bär folkdräkt, sjalett eller mössa medan Han-kinesiskan bär blus och uppkavlade byxor. Enkla tygmunskydd hänger på bröstet på flickorna. Runt omkring flickorna "ett hav" av blommande vita och skära körsbärsträd. Runt själva bilden en bred passe-partout efterliknande grön brokad. POL
1Affischen heter: Vi ser lyckligt hur man omplanterar riset utan att böja på ryggen ( Xi kan bayang bu wan yao ). Bilden visar en flicka i skär jacka och randiga byxor som kör en motordriven maskin för att mekaniskt dra upp risplantor inför omplantering. Runt om maskinen står flera ungdomar men även flera äldre män. I bakgrunden ytterligare plantuppdragningsmaskiner men också några kraftledningsstolpar. POL
1Affischen heter: Vi slutar aldrig att besjunga Ordförande Mao´s tänkande. ( Mao Zhuxi de sixiang chang bu wan ). Bilden visar en äldre uighur som spelar på ett långhalsat instrument med två strängar och han är omgiven av ett antal ungdomar i uighuriska kläder. Ungdomarna klappar takten och sjunger sittande på en matta under ett porträtt av Ordförande Mao. POL
1Affischen heter: Vi tränar för striden ( Yilian wei zhan ). Bilden visar ett antal kvinnliga medlemmar av Folkmilisen vid två dubbelpipiga luftvärnskanoner. Bakom kanonerna står flickor beredda med ytterligare ammunition samt två flickor med ett avståndsmätnings- instrument. I bakgrunden en industrianläggning. Tryckår ej angivet. POL
1Affischen heter: Yangko-dansarna kommer till Dadelparken, ( Zaoyuan laile Yangge dui ) Bilden visar några bönder som överlämnar ett stort vinkrus till Ordförande Mao som är omgiven av dansande bondflickor och bondpojkar bredvid uppdukade bord med frukter och temuggar. I förgrunden några bönder med trumpeter, cymbaler och stor trumma. POL
1Affischen som är ett kollektivt arbete heter: Den grundläggande vägen för jordbruket ligger i mekaniseringen (Nongye de genben chulu zaiyu jixiehua). Bilden visar en ung man i Mao-mössa, blåsvart jacka och röd skjorta som kör en handtraktor. Bakom honom en ung kvinna i rödrutig jacka som viftar med en skär halsduk där hon sitter på något slags jordbruksredskap. Bakom dem en man och en ung flicka körande handtraktorer. Dessutom till vänster en normalstor traktor och till höger en skördetröska. Bakgrunden/himlen utgöres av böljande sädesfält
1Affischens titel är : Sjung högt de revolutionära sångerna och gå segrande framåt. ( Gaochang geming ge shengli xiang qianjing ) En kortklippt arbetare i jacka och med handduk om halsen står sjungande framför en bakgrund av röda fanor, den ryska röda armén i Moskva och det kinesiska folkets befrielsearmé ( PLA ) nedanför noter och text till bl.a. Internationalen. Anm. Affishen skadad efter en vattenläcka. Affishen troligen tryckt 1974. POL
1Affischen visar en äldre dam som just klivit på en buss och av såväl konduktören som en soldat i uniform samt ytterligare en passagerare erbjuds sittplats. Till höger i bilden en mamma i röd jacka som håller sitt barn inlindat i ett grönrutigt tyg i famnen. I bakgrunden ett snöklätt landskap. P.S. Den nypåstigna damen är naturligtvis inte släkt med de övriga passaagerarna men behandlas som OM hon vore det.
1Affischen visar en äldre Uighur med skägg, pälsmössa, brun rock och gula byxor som överlämnar en piska och en vit häst med röd rosett i pannan till en uniformerad soldat. Två bruna hästar väntar på att bli överlämnade och en har redan blivit överlämnad. En grupp soldater och en miliskvinna betraktar scenen. Flera uighurer ser också på. I bakgrunden en slätt med hjorder av hästar och får. Längst bort snöklädda berg. Konstnären "Kader" är uighur.
1Affischen visar en armésoldat i grön uniform och skärmmössa och en folkmilissoldat i korgflätad hjälm som erbjuder varandra en vattenflaska respektive en handduk. Ovanför dom de fyra kanonrören till en luftvärnspjäs. I bakgrunden Shanghais waterfront.
1Affischen visar en bondekvinna i röd jacka med en hoprullad tidning i handen och en arbetare i blå pälsfodrad jacka och pälsmössa som i ena handen håller en jättestor skiftnyckel och med den andra håller en soldat i grön uniform och med automatkarbin i handen. I bakgrunden till vänster några terrasserade kullar och ett hav av röda fanor och till höger en skog av oljeborrtorn, röda fanor och en skylt med "Internationalen" på, allt under en rödflammande himmel.
1Affischen visar en flicka i röd hängselkjol, vit blus och med den röda pionjärhalsduken som hjälper till att tvätta fönstren i en buss. I bakgrunden den kvinnliga konduktören med en svabb, utanför finns ungdomar som tvättar två gröna bussar.
1Affischen visar en flicka som med ett uttryck av avsmak skriver en väggtidning under ledning av en äldre bonde (=farfar). Flickan har en skär rosett i håret, pionjärernas röda halsduk, skär jacka och rutiga byxor medan farfar har skägg, handduk om huvudet, grå jacka och bruna byxor och en långskaftad pipa vid bältet. De sitter vid ett lågt bord med papper, rivsten och tuschstav. Flickans rubrik är "Kritisera skarpt "Keyixiaza" (vem det nu är!?). Farfar håller i ett häfte med titeln: "Artiklar om att kritisera Lin ( Biao ) och Kong ( Konfucius ). Utanför fönstret ett blommande körsbärsträd.
1Affischen visar en man i pälsbrämad mössa, röd undertröja och blå jacka som drar en skottkärra med sten så fort att det blir fartränder i luften! I bakgrunden bygger en myriad människor med lastbilar, traktorer, grävskopor en damm med jättestora tecken som proklamerar att "Bevattning är jordbrukets pulsåder". Text både på kinesiska och uiguriska.
1Affischen visar en odräglig liten flicka i röd blus och gröna byxor och med en bredbrättad halmhatt hängande på armen som apar sig framför två soldater och en äldre bonde med långskaftad pipa. En pojke häller upp kokt vatten i några fickpluntor. En flicka serverar i bakgrunden en skål vatten till en soldat på en liten traktor framför ett enormt sädeslass.
1Affischen visar en pionjärpojke i grön mössa och jacka, blå byxor och gröna gymnastikskor som gör honör. Han har en stor spade i vänster hand och en ropare i ett snöre hängande över axeln. Bakom honom sex barn med en röd flagga och utrustade med vattenkittel, bärstång och en trumma. I bakgrunden människor och traktorer och lastbilar vid ett dammbygge.
1Affischen visar en ung kazak (?) med den typiska mössan och en Han-kines i arméuniform med händerna på varandras axlar stående i ett sädesfält med vete. Bägge har skäror i händerna. Text både på kinesiska kazakiska.
1Affischen visar en ung kvinna i brun blus och blått förkläde som dirigerar med en taktpinne en ung man som spelar tvärflöjt och en vuxen man som spelar erhu (tvåsträngad fiol). Bakom dem står en flicka i rödrutig blus och blått förkläde som bär på två hinkar och i varsin ände på en hävstång samt en bredbrättad halmhatt. Bakom dessa en ung man i blårandig skjorta vid en hackmaskin.
1Affischen visar en ung man i blå byxor och lila jacka som fattar en äldre bondes händer. De är omgivna av en äldre kvinna och sex sittande ungdomar samt en stående med en slägga på axeln. I bakgrunden en bandtraktor, en bro och en tågtunnel.
1Affischen visar fem ungdomar runt en vuxen man sittande på en hopfällbar pall. Mannen har sina glasögon och ett papper i vänstra handen och gör en triumferande gest med knuten högernäve. Tre av barnen bär pionjärernas röda halsduk. En flicka står på knä och har just skrivit "Inom jordbruket, studera Dazhai" med stora tecken på olikfärgade lappar. Till vänster några solrosor och i bakgrunden ett hus med en flicka som kommer springande genom dörrens bambujalusi.
1Affischen visar fyra barn vid ett runt bord. En pojke och en flicka bär pionjärernas röda halsduk. En flicka i en röd och vit klänning håller jublande upp en färglagd teckning föreställande Tian Au Meu-porten i Peking. Den andra flickan i vit blus och röd kjol håller just på med en teckning med samma motiv. En pojke håller i en akvarellfärglåda och den andre i blårandig tröja har ett leksaksgevär på ryggen och ett uttryck av pinknödig hänförelse.
1Affischen visar hur en flicka i röd jacka och blågröna byxor av mamman förses med en krage att skydda jackan mot nötning från bärstången som hon har i handen. Pappan i arméuniformjacka lägger en skrift av Mao Zedong i flickans väska ovanpå ett hopbuntat täcke. Lillebror står framför med en nätkasse med sedvanligt innehåll: handfat, emaljmugg, stråsandaler och anteckningsböcker.
1Affischen visar tio stycken små pojkar och flickor olika motiv med anknytning till jordbruket. En flicka i centrum av bilden håller upp en griffeltavla med en lastbil med människor på flaket och texten "Vi välkomnar att storebror och storasyster går upp i bergen och deltar i jordbruket". Motivet är framställt i en liten naiv stil som vore det utfört av ett barn. Själva bilden omges av ett tryckt grått brokadmönster.
1Affischen visar tre ungdomar som hjälper en äldre kvinna. En blåklädd pojke och en flicka med röd blus bär ett ämbar med vatten på en bärstång mellan sig och en flicka i gul blus och skära byxor sopar på marken. Kvinnan själv har ett litet téstånd och har en slev i handen.
1Affischen visar två familjer, en yngre och en äldre samt en ung flicka och en baby som tittar på en film som visas av en ung man i grön mössa och grön uniformsjacka (han är dock ej soldat). Filmprojektorn står på en transportlåda. I bakgrunden gröna berg och till höger en jurta och till vänster en inhägnad med får. En reva nedtill till höger.
1Affischen visar två pojkar som på ett leksaksspjut bär en äldre mongolkvinnas smärtingbag mellan sig. Kvinnan har lagt armen om en pionjärsflicka i vit blus och röd kjol. I bakgrunden en buss med en avstigen mamma med sitt barn i famnen samt en kvinnlig milissoldat. Till vänster några pionkärer med en röd fana nedanför ett jätteporträtt av Lei Fang samt Mao Zedongs sentens: Lär av kamrat Lei Feng. Text på kinesiska och mongoliska. Fotnot: Lei Feng var en mönstersoldat som ljöt hjältedöden.
1Affischer och A3-stora färgkopior av några av barnens kroppsspråk finns i affisch-arkivet.
1Affisch för basutställningen Med världen i kappsäcken. Bilden även använd som bokomslag.
1Affisch föreställandes ett ungt indianpar, man och kvinna, i en omfamning. Mannen bär vita byxor samt armprydnader med pärlbroderier och en örnfjäder i håret. Kvinnan bär en vit klänning med fransar och pärlbroderier. I bakgrunden berg och moln. Under bilden en text: "If there is anything better than to be loved, it is loving. Anonymous". Bilden signerad P. Cross, Alawa-sta-we-chess.
1Affisch föreställandes flera typiska indianföremål mot en ökenbakgrund. På bilden syns en tipi, en trumma, örnfjäder, flöjt, pipa (?), fjäderdräkt (?). Mot den mörka natthimlen en blå fågel. Under bilden står skrivet: "Together we meet and pray". Signerad Harvey.
1Affisch för Etnografiska museet och Nordamerikas indianer. Årtalet 1991 osäkert.
1Affischförslag till utställningen gjordes av elever från Konstfackskolan och visades samtidigt med utställningen. 14 sv/v fotografier finns. Se kommentarer i årsberättelse för 1951, s 284. Foto av en hörna med monter i utställningen neg nr 164. Textetiketter i original finns samt en målad original bild av mumie med kruka använd i utställningen.
1Affisch från utställningen "Afrikansk textil". Bilden var döpt till "ny affisch".
1Affisch med motiv av 39 människor framför ingången till Förbjudna staden i Peking. Människorna representerar Kinas minoriteter, dock är inte alla med på bilden. Texten på affischen lyder: "Länge leve hela nationens minoriteter!"./CR
1Affisch med motiv av barn runt en lärare. I rummet finns en plansch med texten: "Barnens sånger erbjuds det stora partiet". Texten på affischen lyder: "Barnens sånger vänder sig mot Peking"./CR
1Affisch med motiv av en familj samlad runt ett bord. Texten på affischen lyder: "Familjens kritikmöte". Familjen sitter församlad på kang´en och håller självkritik. Mao´s lilla röda ligger väl synlig och hela familjen är engagerad./CR
1Affisch med motiv av en flicka som undervisar i ett hem. Flickan som undervisar sitter på familjens kang och läser från ett stort papper med överskriften: "Citat av ordförande Mao". Texten på affischen lyder: "Instruktören"./CR
1Affisch med motiv av en pojke och en flicka som bär vatten till en äldre dam samt en flicka som sopar. Pojken har uniform och en armbindel med texten "Den nya fjärde armén", som leddes av kommunistpartiet mot japanerna. Den äldre damen har en teservering. Inne i huset skymtar en skylt med texten "Hedervärt hushåll". Texten på affischen lyder: "Efter föreställningen". Pojken och flickan är troligen aktörer i en pjäs, och efter dess slut hjälper de den äldre kvinnan med vattnet./CR
1Affisch med motiv av familj och vänner församlade runt ett bord. Personerna på bilden är iklädda mongoliska dräkter och mannen längst till vänster spelar den typiskt mongoliska hästhuvudfiddlan, vilket tyder på att affischen vänder sig till mongoler. Man firar vårfesten och skriver nyårshälsningar. På väggen finns en större plansch med texten "Revolution i hela världen". Mannen och kvinnan längst till höger håller i en skrivelse med texten "Ordförande Mao´s kärlek är djupare än havet". På affischen finns en text som lyder: "Att hälsa våren med högstämda tankar", samt fyra små sentenser med betydelsen: "Partiets kärlek är djupare än havet", "Fattiga och bönder är alla släkt", "En god springare för den vida världen" och slutligen "Slå rot på den vida grässtäppen"./CR
1Affisch med motiv av fem barn samlade runt en något äldre pojke som läser ur en bok. Texten på affischen lyder: "Berättelsen om Dong Cun Rui". Dong Cun Rui var en krigshjälte i Folkets befrielsearmé. Under ett anfall mot Guomintang-anhängare i Longhua-distriktet fick Dong Cun Rui i uppdrag att spränga fiendens bunkrar. När han skulle spränga den femte bunkern för att göra anfallet möjligt upptäckte han att sprängladdningen inte gick att aptera på ett sådant sätt att bunkern skulle förstöras. Han beslöt då att offra sig själv för Revolutionen, höll fast laddningen med handen och sprängde sig själv och bunkern i luften. Pojken på affischen som läser ur boken visar med högerarmen hur Dong Cun Rui höll upp sprängladdningen./CR Se: Bergman, Pär. 1976. Exempelberättelser och mönstergestalter i Folkrepubliken Kina kring kulturrevolutionen. Falköping.
1Affisch med motiv av fyra barn som sitter på en äng och lyssnar på transistorradio och läser i en bok. Barnen är iklädda mongoliska dräkter och omgivningen visar en stäpp med hästar och får, mongolernas viktigaste djur, vilket tyder på att affischen vänder sig till mongoler. Affischen är tryckt och utgiven i Hebei-provinsen./CR
1Affisch med motiv av Hua Guo Feng. Enligt B. Ojas anteckningar finns dessa bilder av ledarna i många hem och i de flesta offentliga lokaler. Texten på affischen lyder: "Ordförande Hua Guo Feng"./CR
1Affisch med motiv av Mao Ze Dong. Enligt B. Ojas anteckningar finns dessa bilder av ledarna i många hem och i de flesta offentliga lokaler. Texten på affischen lyder: "Den store ledaren och läraren Mao Ze Dong"./CR
1Affisch med motiv av personer samlade runt en soldat som läser ur en bok. Boken soldaten läser ur har texten "Diskutera proletariatets diktatur". Texten på affischen lyder: "Önskan om att hela landet ska få kännedom". Flickan på stolen läser Folkets Dagblad./CR
1Affischoriginal,
1Affisch till utställningen Att äta med gudarna
1Affisch till utställningen Color Cubano
1Affisch till utställningen Drömmen om det goda samhället.
1Affisch till utställningen Efter Columbus.
1Affisch till utställningen Fem indiska hantverkare.
1Affisch till utställningen Gudarnas Indien.
1Affisch till utställningen Guld från Colombia.
1Affisch till utställningen Historien om människan
1Affisch till utställningen Japanska tecken i tiden.
1Affisch till utställningen Kongospår.
1Affisch till utställningen Maya
1Affisch till utställningen Maya 1992
1Affisch till utställningen Maya Det gåtfulla folket
1Affisch till utställningen Melanesien - ritual och konst
1Affisch till utställningen Mexikansk textil
1Affisch till utställningen Nihonga
1Affisch till utställningen Resa med Vanadis
2Affisch till utställningen Skatter från Mexico
1Affisch till utställningen Tjukotka jägare och fiskare vid Berings sund
1Affishen heter: Ankor feta; ägg stora ( Ya fei, dan da). Bilden visar en flicka i röd jacka och grå byxor som samlar in ankägg inne i en ribbinhägnad. I bakgrunden en annan flicka i blå jacka och byxor som bär en äggfylld korg i en annan inhägnad under några pilträd och därbortom en strand med en förtöjd båt. Konstnären är bonde. POL
1Affishen heter : En sak av yttersta vikt ( Toudeng da shi ). Bilden visar ett antal människor anförda av en bonde som med sin pipa pekar mot en murad utomhusanslagstavla. Till vänster en grönklädd kvinnlig brevbärare med sin cykel med "klövjade" väskor framför en röd traktor. Till höger två flickor vid ett skrivbord med några papper, penslar och stämpelfärg och nedanför detta ett handfat med lim och en bred borste. Tryckåret okänt. POL
1Affishen heter: Hela Fosterlandet är rött ( eg. Fosterlandets berg och floder är ett stycke rött ) ( Zuguo shan he yi pian hong ). Bilden föreställer en stor mängd människor med röda blommor i händerna framför en stele med texten "Revolutionskommitté". Bland människorna, de flesta unga, märks arbetare, bönder och soldater samt en stor mängd representanter för olika nationella minoritetsfolk iklädda sina folkdräkter mot en landskapsfond med berg och floder, skogar och risfält, städer och ett oljefält med borrtorn. I ovankanten en jättestor "palatslykta" samt ett flertal ballonger. Affischen är ett kollektivt arbete av "Den stora Kulturrevolutionens bildskapargrupp". POL
1afflampatar enradig, kort, med pärlorna fästa på ett par snören. eka N a Gui sa.
1Afghanistan
1Afghanistan, 24, foto: Harten, Seydack, Mohn. Gåva: Mohn. Invånare, städer, miljöer, landskap. (fotografikatalog)
1Afghanska läderarbeten, pil och båge, smycken, schackbräde, målade koppar mm.
1A fire eater and chief of Shigom.
1A fish, maluva or matsyaya (Sin.), used as stage property in the Kolam story Maname kathava. The fish is made of wood, vel-kaduru (Sin.) (Nux vomica). It is manipulated by means of a string, one end of which is tied to the fish and the other to the head of the dancer. The term malu in the Umlauff Catalogue for this object is incorrect (it means bag). Prof. M. H. Goonatilleka
1A flower vase, mal banduna or mal pocciya (Sin.). It is made of clay and is ornamented with petal motifs. Prof. M. H. Goonatilleka
1Afong, Hong Kong kinesisk fotostudio som startade redan 1859.
1a Föreställer Kapi Mendt. Av samma typ som föreg. med svansen böj över huvudet. Gråvit kroppsfärg med mörka brunkantade fläckar. Käpp av vitt trä. Höjd med käpp 64,5 cm. Bali.
4Afrika
1Afrika, Asien. Teckningar. Lindblom. Tubformiga rökpipor. (fotografikatalogen)
1Afrika, batwa, babisa, baushi, balenge 1911-12, förstoringar, von Rosen, 1913, förstoringar, hylla (fotografikatalogen).
1Afrika, foto, Thomsen 1925, harpuner (fotografikatalogen).
1Afrika, Franska Västafrika. Foto. Inköpt av : Anisimows 1949. Invånare mm. Nytt: F:17. (fotografikatalogen)
1Afrika, illustrationer, foto, klichéavdrag, Lindblom 1928, invånare föremål. Lagd till föremålsfoto, nr 2, 3, 4 lagda till clichéavdrag (fotografikatalogen).
1Afrika, illustrationer, Lindblom 1934. Illustrationer till Lindblom: Spears with two or more heads, particularly in Africa, London 1934. Urtagen och lagd till föremålsfoto (förutom nr 258: 29, 26 och 7 - blir ny samling nr F:24 (fotografikatalogen).
1Afrika, Zimbabwe, Vykort, foto. Foto (delvis) von Sicard. Gåva: von Sicard och Bolinder. 1949. Föremål. Nr 4 och 8 saknas. (fotografikatalogen) Gustaf Wilhelm Bolinder avses här, inte hans far Christian A. E. Bolinder som avled 1933. (denna uppgift är förvirrande eftersom Christian Anton Erik Bolinder var inte far till Gustaf 2015-05-18/MJ)
1Afrika. Foto, klichéavdrag. Diverse 1935. Föremål. (fotografikatalogen).
1Afrika. Foto, Lindblom 1945. Illustrationer till Lindblom: Nose ornaments in Africa 1945. FO:11. (fotografikatalogen).
1Afrika. Foto:hornell. Förvärvat 1939. Invånare, föremål. F:05. (fotografikatalogen).
1Afrika. Foto: Sjöstedt. Afrika 1905-06. Invånare, jakt. F:07. (fotografikatalogen).
1Afrika. Foto (kopior). Dahlin, förvärv 1946. Invånare, landskap. (fotografikatalogen).
1Afrika. Landskapsbilder mm från Vita Nil-området, Dinka, Shilluk samt Massajer. Foto av okänd tysk. Ha tillhört professor A. Hamberg. Gåva av fil. lic. Per Gustaf Hamberg 1941. Landskap, invånare (fr.a.dinka). (fotografikatalogen, katalogkort)
1Afrika. Originalillustrationer. Klichéavdrag. Lindblom 1035. Dokumentation finns - se bildarkivets dokumentationspärm. Lindblom "Fightning-bracelets and kindred weapons in Africa, Stockholm 1927. (fotografikatalogen).
1Afrika. Teckningar. Gåva: Lagercrantz. Teckningar av armdolkar och slagringar. I omslag. (fotografikatalogen).
1Afrika. Tre föremål från Sumbu (Zumbo i dagens Mozambique?) vid Zambezi-floden och Undi och området sydväst om Lake Nyasa (Lake Malawi) hemförda av Alfred Burman som var guldsökare och upptäckare i Centralafrika.
1Afrika (?), foto. ?. Människa och gorilla (?), yeti (?). (fotografikatalogen)
1Afrika 1927, illustrationer, foto, Lindbom, Manker, knutar, flätningar och växtslingor i magiskt bruk, dokumentation finns i bildarkivets dokumentationspärm, överfört från föremålsfotodokumentation (fotografikatalogen).
1Afrika 1927-31, foto: Cipriani 1932, invånare, miljöer. Srämplade copyright by University of Florence. Dokumentation finns se bildarkiveets dokumentationspärm. (fotogragikatalogen).
1Afrika 1933-34. Foto: Anderbjörk. 1937. Miljöer, invånare. F:21. (fotografikatalogen)
1Afrika 1939. Foto och gåva oldevig 1945. Invånare Kwanyama stammen. (fotografikatalogen).
1Afrikagrupperna är en partipolitiskt och religiöst obunden solidaritetsorganisation som arbetar för en rättvis världsordning i solidaritet med människor i Afrika som tvingas leva i fattigdom och förtryck.
6Afrika konst, vandringsutställning för Stockholms skolor 1957-1959 med föremål från Etnografiska museet.
1Afrika konst, vandringsutställning för Stockholms skolor 1957-1959 med föremål från Etnografiska museet. Här syns bl. a. guldvikter från Guldkusten (Ghana)
1Afrika mm (247a), 22 st. teckningar och foton, Lindblom 1933. Illustrationer till Lindbloms och Leths "Two kinds of fishing implements" 1933. Urtaget och lagt till föremålsfoto förutom nr 247a:2, 8, 14-16, som fått nytt nr: F:25 (fotografikatalogen). Rumänien 1915 (247b), 4 st foton, gåva och foto: ptof. V. Christian, Wien, 1933. Fiskare med kastnät (fotografikatalogen).
1Afrikansk docka av lera i två delar med avtagbart huvud
1Afrikansk kardemumma.
7Afrikansk konst. Tillfällig utställning. Deponerade föremål från Etnografiska museet, Stockholm.
1Afrikansk textil 1997. Trappan, Etnogafiska museet.
5Afrikansk textil - gåva av Therese? se lista
1afrikanskt hår?
1Afrikaresanden kapten, kommendanten Alphonse Van Gèles expedition i Afrika åren 1889 -1891. Expeditionen gick bland annat uppför Oubangi (Ubangi) och man kartlade sambandet mellan Uele och Ubangi. Med på denna var, förutom Alphonso van Gèle, bland annat svensken G. A. Gustafsson (Gustafson). Även en "Christensen" ska ha varit med (Inst. roy. colon. belge, Biographie Coloniale Belge, T. L. 1948, col. 783-785, http://www.kaowarsom.be/documents/bbom/Tome_I/Rechter_de.Edouard.pdf).
1Afro-art, jubileumsutställning 1968-1983 1983
1Afrodisiacum från pangwe; sammanslingrade lianer. Efter Tessman. Lindblom-Manke(r), fig.1. Afrika.
18Afrodisiakum (preparat för att framkalla kärlek eller lust) i form av en rotdel
1A fruit, possibly pomegranate, delum gediya (Sin.), used for decoration. Prof. M. H. Goonatilleka
1aftimon (saregåt). K. Torr-het. Bra för tung och kallblodiga. (generalkatalogen)
1Aftonstämning på Jelovkafloden: Hemmavulkanerna Klutchefskaja, Odino, Srednaja, Plosskaja.
1af trä (ajagag) .Original til fig. 62,B p. 228. se bildark. kartong 8.
1af vejeten.(6 brustykker).Hustomt.
1af vejeten. Et stykke afsavet til andet fogaMaal. 1 brug. Original til fig! 52 B p. 220. Uiarassussuke Disko.
1Afzelius etnografiska samling innehåller den viktigaste uppsättning föremål från Sierra Leone vid tiden före 1800 som man känner till i Europa, vid sidan av de så kallade sapi-portugisiska elfenbensarbeten som framställdes i Sierra Leone för export vid 1400-talets slut och i början av 1500-talet.BR
1Ag, 10 tänder. Gråbrun flinta. (Se bildarkivet Längd 7,6 cm Bredd 2,9 cm, tjocklek 0,9 cm.
1Ag, att utskära kamtaggarna Med. Användes även av snickare. Benämnes "Manschar".
1aga. (E,2) "Kalakkattn" (?). Pör upptagning av jordnötter, som just här 1 Datakota odlas i stor skala. Längden på skaftet 1 verkligheten omkring 80 om för män; kvinnorna ha något mindre. Den vanliga jordhackan liknar E.2, men själva hackan är bredare. Längd: 29 cm. Bredd: 11 cm.
1Agave: tappning av pulque. 664
1Agave-tappare. (katalogkort)
1Agda Sundkvist, fru till sjökapten H. H. Sundquist, Paseo de la Reforma 985, Mexico 10 D.F.
1agdlunasiut) av trä. 27 x 23,5 cm. Godthaab •
1Ageglaa av silver..med pungade ornaments öppe Pueblo
1agen¿ (7485). Ett broderi av siden (7735), en Buddhabild av elfenben (7736), en signet av elfenben (7737), en Buddhafigur av jade (7738), en klangsten av jade (7739), ett bronsmynt ¿trol. från Chou-dynastin (Zhou-dynastin), 1100-255 f.Kr.¿ (7740). En vinskål av förgyllt silver på tre fötter (7859), en vas av porslin (7860), en Su-hu eller spjutfiddla med stråke av bamburör (8665). Två knivmynt fr. Zhou-dynastin (8677 & 8679), ett knivmynt fr. Han-dynastin (8678), två rundmynt fr. Chin-dynastin (8680 & 8697), två rundmynt Han-dynastin (8681 & 8686), ett rundmynt fr. Liang-dynastin (8682), två Puh-mynt fr. Chou-dynastin (8683 & 8685), ett ant-nose använt som mynt under Chou-dynastin (8684), ett rundmynt fr. Tang-dynastin (8687), fem rundmynt fr. Sung-dynastin (8688-8691& 8693), ett Puh-mynt fr. Han-dynastin (8692), ett rundmynt från Ming-dynastin (8694), två rundmynt fr. Ching-dynastin (8695 & 8698), ett rundmynt fr. Tartardynastin (8696). En amulett av brons (8699), en amulett av mässing (8700). Fyra st dräktdetaljer, krage och manschetter av silke i gobelängteknik (9230), ett ornament av trä ¿m. symbolisk innebörd¿ (9231). En målning förest. kattor (10 186), en målning förest. björn och skata (10 187), en målning förest. Buddha och tillbedjande figurer (10 188), målningarna är målade på putsgrund. En målning ¿med hägrar¿ (10 189), en målning ¿med taoistiska figurer¿ (10 190), en målning ¿förest. bonde med börda och kalebass¿ (10 191), samtliga målade på papper. Två lanskapsmålningar, ¿Ch¿ien Lung¿ (10 192). Ett bord, runt, rött med svart mönster (10 193), ett par fåtöljer, röda med svart mönster (10 194), ett skrivbord av teak (10 195), en fåtölj i ¿blackwood¿ (10 196), en pall i "blackwood" (10 197), ett par lampetter (10 198), en stol i Pekinglack (10 199), ett bord i Pekinglack (10 200). En skulptur i trä förest. ett lejon (10 201), ett fat i celadon (10 202), en vas, ¿s.k. flambé¿(10 203), tre st. vaser av porslin, ¿Ch¿ien Lung¿ (10 204), en kruka av lergods (10 205), en tallrik av lergods (10 206), en kruka av porslin (10 207), en urna av porslin, ¿K¿ang Hsi¿ (10 208). Ett par matskålar (10 209), en kruka av porslin (10 210), fyra skålar av porslin (10 211-213), ett fat av porslin, Famille Rose (10 214), ett par krukor av porslin (10 215), en tekanna i mörk lera (10 216). Ett kärl av lergods, ¿för heligt vatten¿ (10 217), fem skålar i olika storlekar och från olika dynastier (10 218-221), en mathämtare av porslin (10 222), ett bladformigt fat av porslin (10 223). En skål av brons (10 224), en vas av brons (10 225), ¿den trebenta paddan¿, figur av brons (10 226), ¿vita tara¿ av förgylld brons (10 227), en skål ¿i gurulack¿ (10 228), en skål på hög fot i lack och silver (10 229). Ett skåp med dubbeldörrar (10 230), en fåtölj av teak (10 231), en lampskärm av glas (10 232), en bordslampa med bronsfot (10 233), ett bord med rund marmorskiva (10 234), ett bord med fyrkantig marmorskiva (10 235). En tallrik av porslin (10 236), en liten åttkantig skål (10 237), två skålar med lock på fot (10 238). En gravfigur (10 341). SAMISKA SAMLINGAR: Museet har inga samiska samlingar. FOTOSAMLINGAR: Museet har inga fotosamlingar. RELATIONER TILL SAMLINGAR PÅ FME: Inget hittills känt. ANDRA SAMLINGAR INOM LÄNET: En stor samling från Etiopien finns på ett privat museum hos familjen Hylander i Runtuna utanför Nyköping. En samling med turkiska föremål från 1700-talet förvärvade av bröderna Gustaf och Ulric von Celsing finns på Biby gods i Gillberga utanför Eskilstuna. En liten samling ostindiaporslin finns på Julita gård. På Rockelstad gods i Sparreholm finns enstaka föremål från Eric von Rosens tid som godsägare.
1Agent. Trol. "agent of the Swedish West India Company in S:t Barthélemy from 1798 to 1799". /US
1Agent de Liaison de la Ligue des Sociétés de la Crois Rouge auprés de la F.A.O. et P.A.M i Rom (1977).
1agg. (C.22) Infläta° 1 håret på flick° Tofsen hänger ytterst 1 flätan.
2Aghurmi, grannby till Siwa.
1Ag lale. K. Kall. Mot sår och svullnader. (generalkatalogen)
1aglata2242 av gra-vit halvCenemaklnlic . bergart mon bred flat lånsetrUckt form 00Ymmotricht avemalnande mot den rundade udden. Jaeändan oregelbundet rakt avhuccan, 'längd 4 cc 9 bre4:4 2 am. jyt
1A glazed ash-tray, alu banduna (Sin.), made of a mixture of clay and plaster of Paris. Prof. M. H. Goonatilleka
1A glazed clay pot, kuda muttiya (Sin.), used as a household utensil all over Sri Lanka. Prof. M. H. Goonatilleka
1A glazed clay vase, mäti banduna (Sin.). Prof. M. H. Goonatilleka
1A glazed clay vase, pukuruva (Sin.), with a foot. The vase is used in a upper class household. Prof. M. H. Goonatilleka
1A glazed clay vessel, hattiya (Sin.), used for cooking all over Sri Lanka. Prof. M. H. Goonatilleka
1A glazed clay vessel, hattiya (Sin), used to boil milk rice. Prof. M. H. Goonatilleka
1A glazed clay vessel, hattiya or mi-kiri hattiya (Sin.), used to stor curd. Prof. M. H. Goonatilleka
1A glazed clay vessel, hattiya or muttiya (Sin.), used as a kitchen utensil all over Sri Lanka. Prof. M. H. Goonatilleka
1A glazed clay vessel, hattiya or muttiya (Sin.), used as a kitchen utensil to boil water all over Sri Lanka. Prof. M. H. Goonatilleka
1A glazed clay vessel, kalaya or sembuva (Sin.), used as a household utensil, or for games. This type of vessel is normally made of copper. The brim is damaged. Prof. M. H. Goonatilleka
1A glazed clay water vessel. Prof. M. H. Goonatilleka
1Agneta Olsson, Göteborgs universitetsbibliotek, arbetar bland annat med Projektet Näckrosen.
1Agneta Österlund, sekreterare, SMVK.
1agnuclakup sköldpaddryggat. (Orig.nr. 9. 1215) Högslätterna Costa Rica
1Agra, marmortemplet med flera byggnader, Vanadis 1884. No 90 / 378 / 154 / 7:37 (påskrift på albuminkopia).
1Agra fästningsmur, byggtd av en indisk kejsare.
2Agra i Delhi Vanadis 1884. I bakgrunden synes marmortemplet. No 90 / 363 / 139 / 7: 83 (påskrift på albuminkopia). Här kan man se Hjalmar Stolpe med anteckningsboken i knät. Han befinner sig i Agra och sitter på taket till en av byggnaderna i Agras fort (Agaraka Kila). Nedanför honom flyter Yamuna-floden och i sydost, bortom dess krök, skymtar Taj Mahal (bildtext från utställningen Bevara bilden, Etnografiska museet, 2013). Bilden kan sättas ihop med 7-050 som ett panorama.
1Agra Marmortemplet Vanadis 1884, No 90 / 365 / 141 / 7:51 (påskrift på albuminkopia). Taj Mahal, detta arkitektoniska mästerverk i vit marmor färdigställt 1648 av Mogul kejsaren Shah Jahan, som ett mausoleum över hans älsklingshustru Mumtaz Mahal, torde vara Indiens mest fotograferade byggnad. När Ekholm 1885 tar bilden finns inte en människa att se runt byggnaden (bildtext från utställningen Bakom bilden, Etnografiska museet, 2013).
1Agustin de Zarate, spansk historieskrifvare, död omkr. 1566 (?), var först sekreterare i k. rådet i Kastilien, förordnades 1528 till finanskontrollör, skickades 1543 av Karl V som generalskattmästare till Peru och utnämndes efter återkomsten till öfverintendent för finanserna i Flandern, där han skref sitt verk Historia del descubrimiento y conquista del Peru (1555; 3:e uppl. 1729 o. följ.), en lidelsefull, men sanningskär skildring af Pizarros bragder och som är en af de bästa källorna för kunskapen om Perus historia. Den öfversattes till it., holl. och eng. Se Kivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles". (Nordisk familjebok - Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski, 697-698)
1ah (B.12) Flätade, för grönsaker m.m. 14 det större kringbjudas ibland betel om intet vackrare finns till hands. Diam: 40 cm. prdindien Tamujer
1A half-club, kitul polla (Sin.), used as stage property in the story portion in Kolam performances (by the "policeman"). The half-club is made of wood, kitul (Sin.) (caryota urens). Prof. M. H. Goonatilleka
1ahamamiankolitset och Fandrorok. Stenen är till föratt företar ka verkan av medlet, och pååtås forts.
1ah fibergarn med flöten av säv— pinnar, på en maska satt en vit glaspärla. Bangveoloträsket Batwa
1Ahmet Kurt (Flickr)
1Ahugget stycke av stammen på ettt rödträd. Se 1919.01.0007 för mer information .
1Aijigwa och hans son. Kolosia, Turkana. Aug. 1922.
1Aiko Miyawaki (1929 - 20 August 2014) was a Japanese sculptor. She died of pancreatic cancer at a hospital in Aoba-ku, Yokohama at age 84. (Wikipedia, 2015)
1AilluetAi:06m nx 16; AbAid4an Tdrkeetan Amulett, som nr 16;
1AimALD
1Aina Cederblom, textilkonstnär, vävlärare. Företog 1931-38 tre ensamresor med små motorbåtar till Svarta havet, Grönland och Fjärran Östern. År 1934 byggde C. en vävskola på Färöarna. År 1936 var C. verksam vid Tagores skola i Indien. Under 1950-talet vistades hon i Argentina och Kalifornien, flyttade till Brasilien på 1960-talet och byggde där två vävskolor. /US
1Aino; äldre man. Ant.: Blind Ainogubbe. Titta på håren på benen! (katalogkort)
1Ainokvinna med traditionell muntatuering. Jesso (Hokkaido).
1Ainon med sitt hundspann
1Ainos framför sitt skafferi. I bakgrunden bostaden. Yezo.
1Air mörkgrå bergart.. Triangulär form med tånge; fast den senare saknas. Kantretuscher på den plan undersidan. Udden avbruten. Längd 5,2 cm. Max.br. 1,.4 cm: Kikertak
1Airo klubba av kasuarinträ (brunt), överst bladformig med rygg på sidorna. Långt skaft till största delen överklätt med bastvävnad i gult, svart och rött. (LRK kat.)
1Aisin Gioro Puyi eller Pu Yi (kinesiska: 溥儀, Pǔyí) född 7 februari 1906 i Peking, död där den 17 oktober 1967, var Qingdynastins och Kinas siste kejsare. Han regerande från 2 december 1908 under sin fader Zaifengs förmyndarregering och hans regeringstitel Xuantong (kinesiska: 宣統), vilket han också är känd under, kungjordes på det kinesiska nyåret den 22 januari 1909. Efter Xinhairevolutionen tvingades Puyi abdikera den 12 februari 1912 och avstå från sina anspråk på att vara Kinas kejsare, men behöll nominellt sin titel som Qing-dynastins kejsare och överhuvud över kejsarklanen Aisin Gioro fram till 5 november 1924, då krigsherren Feng Yuxiang fördrev honom från Förbjudna staden. Pu Yi som kejsare av Manchukuo Han var även regent i den japanska marionettstaten Manchukuo från och med 9 mars 1932 till och med 15 augusti 1945, från 1 mars 1934 såsom kejsar Kangde (康德皇帝). Efter Japans kapitulation hamnade han först i sovjetisk fångenskap 1945–1950 och sedan i kinesisk 1950–1960 innan han släpptes. Puyis kejsarinna var Wanrong (klannamn: Gobulo) men han hade flera fruar (konkubiner) jämte henne. Dock erkändes endast hon som gemål av Folkrepubliken Kina (men då var hon sedan länge avliden). Efter att Puyi genomgått omskolning började han arbeta som trädgårdsmästare och gifte om sig med en sjuksköterska. 1964 blev han medlem i Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens, vilket han förblev fram till sin död. Puyi avled av cancer 1967 i Peking. Han begravdes som en vanlig medborgare i Kina och saknar därför det traditionella begravningsnamnet som alla tidigare kejsare hade. Utanför Kina är Puyi i dag antagligen mest känd genom Bernardo Bertoluccis film Den siste kejsaren från 1987, som baserades på Puyis (spökskrivna) självbiografi. (wikipedia, 2013-04-04)
1AITA, flätad av palmblad, D:o
1Ait Ouaouzguite, subtribe: Tamassine (eller tomassine), från High Atlas tillverkad 1910-1920 enl. Wilfried Stanzer, ICOC (001002/KP).
1ajl. "Matti". Användes av bhilerna att tvätta huvudet med.
1Ajnâvinivarta Gananapati, tib. 'jur 'gegs sel ba'i tshogs bda Pekingkatalogen: 'Jur-gegs-sel-bai tshogs-bdag Kropp: Röd kroppsfärg, sex armar, fyra ben, tre huvuden - vitt elefanthuvud (centrum), grå råtta (höger) brun apa (vänster), rött hår uppsatt i hårknut med gyllene prydnad, krona, tredubbla halsband, det mellersta med bröstsmycke och gehäng, dubbla armband, enkla fotringar. Från axlarna över armarna mot sockeln nedfallande grön stola. Markerade bröst. āsana: Utfall åt höger, pratyâlîîdha, samt två ben i samâpada, ¿med lika fötter¿, uppburna av ennumera förlorad krönt gestalt, stående på enkel lotussockel i mörkgrönt med röda kronblad och röd ovansida omgiven av en mandorla med flammande eldslågor i svart övergående i rött och med gyllene mönster. Mudrâ och attribut: Primära händerna tomma, sekundära händerna - högre övre en frukt/juvel?, nedre en ankusha (elefantkrok), vänster övre och nedre hand tomma. Defekt vid förvärvet: Attribut saknas i primära höger hand och sekundära vänster nedre hand. Färgbortfall: Stolabandet flera ställen, snabelns spets, det röda håret, högre sekun-dära nedre handen, vänster sekundära övre handen, sockelns ovansida, mandor-lans baksida. Senare förluster: En frukt/juvel? i vänster primära hand, en kalasha (vas med livets vatten) i sekundära vänster övre hand. Saknar botteplatta, ej fylld. Material: Målad driven koppar med turkoser och koraller. Ålder och tillverkningsort: Ca. 1900, Mongoliet eller ateljé i Peking för mongolisk marknad. Avbildas hos Chandra med blomma, juvel, svärd i höger och frukt(?), vas, yxa i vänster händer. Finns avbildad i ¿De femhundra gudarna från Narthang¿ i avdelningen för rikedomsgudar och omnämns av Bunce (1994:7) som ger en från vår figur avvikande ikonografisk beskrivning. Ganapati, även kallad Ganesha/Vajravinâyaka/Vinâyaka/Vigghna/Vighnesh-vara, är en ursprungligen hinduisk gudomlighet som tagits upp i den tantriska buddhismens pantheon. Hans bild ingår bl.a. i olika mandalaframställningar. Han räknas till rikedomsgudarna.
1Ajunnilaq, som är grönländska och betyder bra, uttrycker författarnas optimism inför Arktis framtid. Utställningen bygger på 32 reportagebilder hämtade ur boken med samma namn. Fotografierna är tagna under 32 expeditioner i arktiska områden. Tonvikten ligger på djur, natur och de arktiska folken.
1ajutseets. Lika som nr. 44, tången saknas .fullständigt, ljusbrun flinta, något genomlysande. • 6.7 (orig. nr. 171424) 292raka
1ak...g„. 11440)., 1.1§4sltitterna Costa .Rioa
1Akaciastäpp
1Akamba, värdighetstecken. Östafrika, Machako. Illustration till Gerhard Lindblom 1934. Spears with two or more heads, particularly in Africa, London 1934. Essays presented to C. G. Seligman, London 1934. Fig. 27.
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Äldre man, medicin-man, med snushorn kring halsen. Vid sidan hänger hans stol i en rem över axeln. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Äldre man. Machakos. (katalogkort)
2Akamba. Ant. av professor Lindblom: Äldre man (Mutumia) vid namn Mulindo, framstående man i Machakos-trakten. Han bär den lilla trebenta stol, som jämte den gaffelformade käppen, är de äldre männens privilegium och utmärkelsetecken. Ena bilden (a eller b) tagen på missionsstationen i Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom:Åskådare vid dans. Ynglingarna bära pilkoger på ryggen. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Barn spela spelet kjusi (mancala). Machakos. Ett sorts brädspel (här med hål i marken). (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Bikupa på närmare håll. Ingångsöppningen för bina består av hål i ena kortänden. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Bild från en dans. T.v. dansande, t.h. åskådare. Machakos. (katalogkort)
2Akamba. Ant. av professor Lindblom: Dansbild. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Dansen musya, dansas endast av unga män. Machakos. (katalogkort)
5Akamba. Ant. av professor Lindblom: Dans i samband med 2.omskärelsen, Kitui, Östukamba. Se The Akamba s.59. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Dansklädda ynglingar. Obs. metallspiralerna och på dem fästa Conus-snäckorna kring kroppen. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Dansklädda ynglingar. Prydnader av metalltråd och Colobus-apans vita skinn. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Dansklädda ynglingar (den t.v. heter Mbuku, mullvaden). Påhuvudet röda fezer, köpta i den indiska butiken. Ornamenten i ansiktet bestå av påklistrade blommor. Machakos. (katalogkort)
2Akamba. Ant. av professor Lindblom: Den blinde sångaren Kyeti, spelande på den ensträngade fiolen mbeve vid mitt tält.Ikutha östra Ukamba. Se lindblom, Kamba riddles etc samt The Akamba s.403. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Elddrillning (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Flicka (vid namn Veke). Med typisk pärlgördel och förkläde, bestående av en skinnbit broderad med röda och vita glaspärlor samt nedhängande strägar av vita pärlor. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Flickor krossa hirsch. Machakos (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Förrådshus. Det stommen täckande gräset delvis bortfallet, så att man kan se två stora gräskorgar, vilka användas för förvaring av majs och andra produkter. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Framtänderna spetsas. Se The Akamba of British East Africa, 1916. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Gammal man (mutumia) med stol, hängande i kedja så att den kan bäras över axeln, samt med stav, dock ej gaffelformad. Hans snushorn nedhänger i en lång kedja kring halsen och bredvid detta hänger den pincett, som användes att rycka ut skäggstrån, ögonbryn och även ögonlockshår. Se the Akamba of British East Africa, 1916. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Gammal man med stav, dock ej gaffelformad. I handen håller han sin stol, av vilken dock endast bärremmen är synlig. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Grupp av flickor. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Grupp av regeringen förordnade hövdingar och headmän, jämte deras old man inkallade till rådplägning av district commissioner K. Dundas i Machakos. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Hydda med förrådshus. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Interiör av förrådshus. Man ser en stor flätad förrådskorg och framför denna lerkärl. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Kamba-hydda med typisk ingång och gammal man med gaffelformad stav, de gamle männens kännetecken, som endast får bäras av dem. (katalogkort)
2Akamba. Ant. av professor Lindblom: Kamba-krigare med svärd, båge och pilar, med strutsfjädrar prytt koger, mössa av babianskinn och benprydnader av Colobus-skinn samt prydnad av sebraman över ena axeln. Föremålen finnas i Lindbloms samling. Se denna och The Akamba of British East Africa, 1916. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Kitilli, en av Ukambas rikaste män och samtidigt den fetaste kamba-man jag sett. Östukamba. I handen håller han en present från mig, ett paket salt, som han tiggt av mig. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Kokning av pilgift utanför mitt träd, uppsatt under ett väldigt fint fikonträd. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Kokning av pilgift utanför mitt träd, uppsatt under ett väldigt fint fikonträd (Acocanthera). Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Kvinna (vid namn Katilin´ge) med två av sina döttrar. I bakgrunden barrikaden kring byn. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Kvinna med sex fingrar. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Kvinna med sina döttrar görande i ordning an åker strax före regntidens ankomst. Obs. grävkäppen. Se The Akamba. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Kvinnor samlade till offer till fädernas andar. Machakos. Se The Akamba s.231. (katalogkort)
2Akamba. Ant. av professor Lindblom: Medicinman drivande utande från besatt kvinna. Trakten norr om Kibwezi, östra Ukamba. Obs. hans musikbåge. Se The Akamba s.265 och 403. (katalogkort)
2Akamba. Ant. av professor Lindblom: Musikanter vid dansen mbalya, vid vilken musiken utgöres av trummor. I fonden en eld, vid vilken trumskinnen värmas. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Musikanter vid dansen mbalya, vid vilken musiken utgöres av trummor. I fonden en eld, vid vilken trumskinnen värmas. Machakos. Se Lindbloms samling och The Akamba. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Offerhydda till fädernas andar i en lund. Mot hyddan stå sockerrör, offer. Det vita föremålet på hyddan är min hatt. Machakos. Se The Akamba s.217. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Offerplats för fäderna andar vid foten av ett vilt fikonträd på toppen av kullen Kima Kimwe vid Machakos. Obs. ben efter offrade djur. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Offerplats för fädernas andar vid foten av ett vilt fikonträd på toppen av kullen Kima Kimwe vid Machakos. Obs. ben efter offrade djur. Mannen på bilden är en goanesisk clerk hos district commissionern i Machakos. Se The Akamba s.220. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Offerplats vid foten av ett vilt fikonträd. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Pojkar spela topp. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Scen från kinddans. Detalj från dansen mbalya. Dansas av unga av båda könen. Obs. hur ynglingen och flickan lägga kinden mot varandra. Machakos. (katalogkort)
2Akamba. Ant. av professor Lindblom: Skinn spännes ut till torkning. Machakos (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Tillredning av sockerrörsöl. Ölet silas. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Träd med åtminstone två synliga "bikupor" nedhängande. Dessa görs av ett stycke urholkat trädstam och hängas ut för de vilda bina. Bikupan är märkt med ägarens märke. En sådan finns i Lindbloms samling, se närmare The Akamba. Honungen användes mest för tillverkning av öl. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Träd med nedhängande bikupa. pojken t.h. visar den för barnen ofta typiska magen. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Tre äldre män, något berusade efter öldrickning. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Två äldre män med stol och gaffelformad stav. Om dessa se närmare Lindblom: The Akamba of Bristish East Africa, 1916.(katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Två ynglingar, mina bärare, på väg från Kibwezi till Ikutha, Östukamba. I bakgrunden Athi-floden. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Två ynglingar på väg till dansplatsen. Den ene bär ett svärd, den andre båge och pilar. De sjunga och röra sig framåt på särskilt vis. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Unga flickor med prydnader av metalltråd och vita pärlor. Den t.h. kallas Muka Mwiu (den svarta kvinnan) och den andra i ordningen från henne Muka Mweu (den vita kvinnan) på grund av deras respektive mycket mörka och ljusa hudfärg. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Ung flicka, visande svans, prydd med röda och vita pärlor. Se Lindbloms samling och The Akamba of British East Africa, 1916. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Ung man med tam orm. Machakos. Se The Akamba s.305. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Ung medicin man vid namn Mbindya, spelande den ensträngande fiolen. Kibwezi sydöstra Ukamba. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Yngling (mwanake) med för de ogifta ynglingarna typiska prydnader. Bl.a. manschetter av koppartråd. Kring halsen och ovan pannan en vit snäcka, kring vänstra överarmen en amulett. I bakgrunden skymtar regeringsstationen Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Ynglingar, Ikutha, Östukamba. De två t.v. med båge och pilar. I bakgrunden en baobab avlövad under torktiden. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Ynglingar dans musya vid festliheterna i Machakos 1911 med anledning av Georg V:s kröning. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Ynglingar klädda till dans. C.F. Johnston foto. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Yngre gift man med hustru, klädd i bl.a. colubusskinn. Av engelska regeringen förordnad headman i trakten av Kibwezi, östra Ukamba. (katalogkort)
1Akamba. Ant. av professor Lindblom: Yngre gift man med typiska öron- och halsprydnader. Machakos. (katalogkort)
2Akamba. Ant. av professor Lindblom: Yngre medelålders man, en av mina bärare. Vid den uttorkade floden Nthua, öster om Ukamba. (katalogkort)
1Akamba. En hydda täcks med gräs. (katalogkort)
1Akamba. Familjeliv; mannen äter gröt. Ant. av professor Lindblom: Man ätande gröt med träsked. Machakos (katalogkort)
1Akamba. Flicka. Ant. av professor Lindblom: Flicka med stor halskrage av kedjor av järtråd. kantad med Conus-snäckor. Dylik krage i Lindbloms samling. Mulango, Kitui, Östukamba. (katalogkort)
2Akamba. Hemforsling av gräs till taktäckning. Ant. av professor Lindblom: Kvinnor bära hem gräs för tävkning av hydda. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Hydda under uppförande. Ant. av professor Lindblom: Hydda uppföres. Machakos-trakten. (katalogkort)
1Akamba. Kvinnor. Ant. av professor Lindblom: 3 gifta kvinnor och en flicka. By mellan Kibwezi och Athi-floden, sydöstra Ukamba. (katalogkort)
1Akamba. Kvinnor i rituell dans.
1Akamba. Kvinnotyp. Ant. av professor Lindblom: Kvinna, Ikutha, Östukamba. Med pärlsmycken av olika slag. Obs. även de runda vita snäckskalsskivorna. I bakgrunden en baobab, avlövad under torktiden. (katalogkort)
1Akamba. Kvinnoyper. Ant. av professor Lindblom: Unga hustrur och flickor. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Man, slöjdande träskedar. Ant. av professor Lindblom: Man tillverkande träskedar. Han använder ett slags huggjärn med vinkelböjt skaft. Machakos (katalogkort)
1Akamba. Musikanter. Ant. av professor Lindblom: Ynglingar på väg till dansplatsen att dansa mbalya. C.F. Johnston foto. Machakos. (katalogkort)
1Akamba. Sädesrensning på en klippa. Ant. av professor Lindblom: Säd rensas på en klippa. Jmr nr 24 och 25. På sluttningen i bakgrunden ligger en mängd hyddor. machakos. (katalogkort)
1Akamba. Tillverkning av en svärdsslida. Ant. av professor Lindblom: Man tillverkande skida till svärd med ett under nr.46 omnämnt verktyg (huggjärn), som finns i Lindbloms samling. Skidan består av två tunna träribbor, som överdragas med skinn. Machakos (katalogkort)
1Akambapojkar leka med pisksnurra. Toppen, snurran, hålles i gång med snärtar av piskan.
1Akambayxa från Zaire. (katalog). Liten handyxa med träskaft och litet rektangulärt blad av järn.
1Akata, född ca 1865-1870 (?). Marquesasöarna. Blev fotograferad av Oscar Ekholm under Vanadis Världsomsegling 1884.
1AKEURIUMOb imf° nr 288* (Orig.nr. 45.289)
1Akihito, född 23 december 1933 i Tokyo, är den nuvarande kejsaren av Japan, och son till kejsar Hirohito och kejsarinnan Nagako. Kejsar Akihito tvingades 1945 med sin far att avsäga sig sin gudomliga status som Japans tronarvinge. Han har ansetts företräda en relativt modern uppfattning om kejsarens roll i det japanska samhället, och gifte sig 1959 med en ofrälse. Akihito uppsteg på tronen den 7 januari 1989, då hans far Hirohito avled, och han kröntes 10 november 1990. Akihitos födelsedag den 23 december firas sedan 1989 som Japans officiella nationaldag. I och med tronskiftet startade tideräkningseran Heisei. Det kommer också att bli kejsar Akihitos officiella namn efter hans bortgång. Akihito är utbildad marinbiolog och expert på fiskfamiljen smörbultar, men har också breda kunskaper i vetenskapshistoria. Han är hedersmedlem av Linnean Society of London i London. Kejsaren är gift sedan 10 april 1959 med Michiko Shoda. De är föräldrar till: kronprins Naruhito (född 23 februari 1960; gift med Masako – en dotter), prins Fumihito (född 30 november 1965; gift med Kiko Kawashima – två döttrar och en son) samt prinsessan Sayako (född 18 april 1969; gift november 2005 med den ofrälse Yoshiki Kuroda) Akihitos planer på att abdikera har varit kända sedan 2016. (Wikipedia, läst 2017-12-06)
1Akijmui (sten). (Origonr. 9. 262) fTAPIA:Pernq Costa Rica.
3Akikuyu; folktyper vid n´goma (dans). Östafrika. Kenya-kolonien. Kiambo, Matadi Estate. Foto: Kapten P. Möller.
3Akikuyu; ynglingar, utstyrda för omskärelse. Östafrika. Kenya-kolonien. Kiambo, Matadi Estate. Foto: Kapten P. Möller.
1Akka; kvinna. Kongo. (katalogkort)
3Akka; kvinnotyp. Kongo. (katalogkort)
1akr, lama. "Unto". Gräves ned när ett nytt hus bygges. Bra att röka hyddorna med. Längd 8 cm. Bredd 9 7'om. Maxotjocklek 2cm.
1Aksu-darjas mynning ? På floden Tarim. Författaren vid sitt arbetsbord ombord på färjan. Publ. i S. Hedin: Asien. I. s. 82 (katalogkort).
1Aku. (Orig.nr. 103 , Ovambo
1Akupunkturdocka i plast. Föreställer en man.
1Akupunkturöra från Kina. Ett vänsteröra med dess olika akupressurpunkter utmärkta.
1Akupunkturöra med akupressurpunkter över vänster öra.
1Akvarell, enflicka.
2Akvarell, en flicka.
1Akvarell, en gammal gumma.
1Akvarell, en gammal kvinna.
1Akvarell, en gammal kvinna.
2Akvarell, en gammal man.
5Akvarell, en kvinna.
1Akvarell, en kvinna med ett barn.
4Akvarell, en man.
1Akvarell, en ogift flicka
2Akvarell, en pojke.
1Akvarell, en ung man.
1Akvarell, föreställande en kvinnlig dansare klädd i svepkjol och långärmad tröja och en lång bröstduk (lamak) alla mönstrade i vitt och rosa, tröjan mer åt rött. Hon bär en förgylld läderkrage ovanpå bröstduken. Huvudbonad i förgyllt läder och vid öronen varsin upprättstående blomstängel. Vid öronen två stora blommor och en blomstängel som faller nedåt. På ryggen skymtar långt svart hår. Dansaren bär tre danssjalar , en blå en gul och en rosa. En utsträckt höger arm och hand håller i de blå och gula sjalarna medan vänsterhanden höjd till midjan håller upp alla tre danssjalarna. Längst ner till vänster står Karangasem med blyerts. Osignerad. Akvarellen bär vissa likheter med dansaren på bild 1972.08.0268, som enligt Walter Spies (The Temple Dances in Bali bij Tyra de Keen bespreking i Djawa Tijdschrift van het Java instituut XIX jaargang, 1939, s. 393) är detta en fantasibild, en sammanblandning av Legong (dräkten) och Arja (håruppsättningen).
1Akvarell, som föreställer en "Prayer stick daner". Signerad "K. Tavahoema, Hopi". 30 x 48 cm.
1Akvarellåda med färger.
1Akvarellåda med färger i kuber.
1akvarellåda med färger i kuber samt i tuber. En pensel.
1Akvarell av Enos Namatjira.
1Akvarell av eskimåkateketen G Kleist i Godhavn, Vestgrönland.
1Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell föreställande en kvist med orkidéer i olika stadier av blomningen. Orkidékvisten rosa mot en grå-grön bakgrund. Daterad Soekaboemi (Sukabumi, Västjava) 8/4 1921 Osignerad
1Akvarell föreställande en legongdansares dräktdelar nr 1 – 9 med måttangivelser i cm. Legong är ett dansdrama som dansas av två eller tre flickor mellan 10 -12 år. Det vanligaste Legongdramat är Lasem, berättelsen om kungen av Lasem och den av honom bortrövade prinsessan Langkesari av kungariket Daha. Prinsessan motsätter sig hans närmanden och berättelsen slutar med att kungen av Lasem möter döden i strid med prinsessans bror, kungen av Daha, som kommit till hennes undsättning. De tre legongdansarna (flickdansarna) dansar alla roller och berättelsen förmedlas genom sång framförd både av någon ur gamelanorkestern och inledningsvis av tjänsteflickan(condong) och senare även av en tjänare/clownfigur (penasar). De senare tolkar det höglitterära, ålderdomliga språket (kawi) som sjungs av en recitatör. Se Beryl de Zoete and Walter Spies 1938:218-232 och I Made Bandem och Fredrik Eugene deBoer 1981:76-80, samt ordförklaringar:162, 168, 171.
1Akvarell i svartlackerad träram. Motiv: fåglar samt blommande trädgren med japansk skrift.
1Akvarellkollorerad blyertsteckning. Man sittande med korslagda ben sedd rätt framifrån. Han är klädd i ljus svepkjol, brett blått bälte och blå huvudduk. Höger arm utsträckt, handen vilar mitt emellan de korslagda benen, höger arm kraftigt uppåtvinklad, handen håller en cigarett på vilken han just drar ett bloss. Daterad Solo (Surakarta) 28.2.1920. Osignerad.
1Akvarellmålning på papper. Söndrig. (Orig.kat.:Smitte förteckning RM 241) Kina (generalkatalogen)
1Akvarell med accentuering av blyerts och tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” De kommo förbi en klippvägg, som människor huggit till en elefant med sin unge. Vid vägkanten står ett varingin-träd med ett par offernischer till trädets deva”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den trettiosjätte illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”30”.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen, detta ark ligger löst. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”sampir sampoer” på modern indonesisa kallad ”sampir sampur”: dansare i stående position, danssjalens vänster ände är slängd över höger axel, medan höger sjalände är uppsamlad i vänster hand. Dansaren på akvarellen har samma håruppsättning, kadal-mènèk, som 1972.08.226. Något som ser ut som en röd fjäder är vertikalt placerad i hårknuten. På baksidan av verket finns en överstrucken blyertsanteckning. På det lösa arket står uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska, högst sannolikt av Beata van Helsdingen Schoevers, textförfattaren till Tyras dansillustrationer. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen 1972.08.232.A, detta ark ligger löst 1972.08.232.B. Verket föreställer kvinnlig bedaya ketawang-dansare. Positionen är ”ngantjap” på modern indonesisa kallad ” ngancap” betyder ungefär ”att snabbt vända sig till attack”: dansaren stående i sidled, höger arm framåtsträckt, handen håller höger danssjalsände mellan tummen och pekfingret. Vänster arm är böjd vid armbågen och handen, vänd utåt, håller i den vänstra sjalsänden. På baksidan av verket finns blyertsanteckningar, troligen på holländska. På det tunna pappret varit vidhäftat i överkant står det uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska, högst sannolikt av Beata van Helsdingen Schoevers, textförfattaren till Tyras dansillustrationer. De två kvinnorna hade under perioder intensiv brevväxling och Beata van Helsdingen Schoevers besatt stor kompetens om serimpi. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är "dodok nglajang” på modern indonesisa kallad ”duduk nglajang”: Sittande position, höger hand drar danssjalen framåt över golvet Vänster arm sträckt, handflatan uppåtböjd. Dansarens syfte är att skapa en glidande rörelse. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig Serimpi-dansare. Positionen är "Sindet", svagt böjda knän, vänster arm hålls i midjehöjd framför kroppen, handflatan vänd utåt och uppåt, tummen böjd inåt mot handflatan. Höger hand likaså höjd hålls under vänsterarmen. Oftast genomförs detta moment i grupp av kvinnor. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”dodok djèngkèng ngentjeng ” på modern indonesiska kallad ”duduk jengkeng ngenceng": dansen öppnas nu med att dansaren förbereder sig på att resa sig. Hon kommer i en halvsittande ställning dokok djèngkèng (duduk jengkeng). Hon inleder dansrörelserna med att med höger hand sprida ut danssjalen så brett som möjligt och så långt från kroppen som möjligt. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”linggih rakit”: sittande med korslagda ben, vänster hand, med handflatan öppen vilar på vänster knä, höger hand vilar över höger höft. Detta är inledningspositionen. När dansarna har kommit in och fram till Susuhunans tron sätter de sig ner i denna position. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”ngantjap” på modern indonesisa kallad ” ngancap” betyder ungefär ”att snabbt vända sig till attack”: dansaren stående i sidled, höger arm framåtsträckt, handen håller höger danssjalsände mellan tummen och pekfingret. Vänster arm är böjd vid armbågen och handen, vänd utåt, håller i den vänstra sjalsänden. På baksidan av verket finns blyertsanteckningar, troligen på holländska. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ” ngembah” på modern indonesisa kallad ”nyembah”: sittande med båda händerna, med handflatorna vända mot varandra, lyfta i en respektfull hälsning. På baksidan av verket finns överstruken anteckning samt anteckningen ”Chapter IV Javanese dances”. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”ngentjeng” på modern indonesisa kallad ”ngenceng”: dansaren i stående ställning med den högra handen utsträckt åt sidan och mellan fingrarna håller hon den ena änden av den långa danssjalen. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”ridong sampoer” på modern indonesisa kallad ”ridong sampur”: betyder ”att vira danssjalen runt armbågen”. Dansare i stående position, vänster sjalände har lindats runt vänster armbåge. Höger arm utsträckt, tumme och långfinger håller upp den utsträckta sjaländen . På baksidan av verket finns en mindre anteckning i blyerts, troligen på holländska. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”sampir sampoer” på modern indonesisa kallad ”sampir sampur”: dansare i stående position, danssjalens vänster ände är slängd över höger axel, medan höger sjalände är uppsamlad i vänster hand. Dansaren på akvarellen har samma håruppsättning, kadal-mènèk, som 1972.08.226. Något som ser ut som en röd fjäder är vertikalt placerad i hårknuten. På baksidan av verket finns en överstrucken blyertsanteckning. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”sekar soewoen” på modern indonesisa kallad ”sekar suwun”: dansare i stående position. Sekar suwun står för flera olika dansrörelser där armarna ömsom sträcks och ömsom böjs. Figuren är avbildad i profil. Bland de reproducerade som återfinns i boken Het Serimpi Boek överensstämmer no. 6 med Tyras akvarell, dock har dansaren på akvarellen en specifik håruppsättning kallad kadal-mènè. Något som ser ut som en röd fjäder är vertikalt placerad i hårknuten. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”sirig”: en typ av danssteg med förflyttning sidledes fot för fot. På baksidan av verket finns en påbörjad skiss föreställande en katt. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”tawing sampoer” på modern indonesisa kallad ”tawing sampur”: dansaren i stående position. Höger hand håller i den långa sjalen sampur nära midjan och låter den bilda en slinga medan den lyftade vänsterhanden, här i höjd med höger ögonbryn håller i sjalslingans ände (tawing sampur betyder ungefär ”danssjal”). På baksidan av verket finns anteckningar i blyerts. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av gouache. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” Handen släppte ej taget om det avskurna penselskaftet, och detta fortsatte att blöda”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den trettiofjärde illustrationen i ordningen. Akvarell är i klara färger och den enda i boken Ni-Si-Pleng, utom försättsbladet, som också är i färg. Verket har en äldre uppmärkning på baksidan med siffran ”5”. Anteckning på framsidan av passepartout daterad till 30/3 2016, oklar härkomst.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer en docka, Sumadra. På passepartouten står siffran 2, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 20/7 – 1921 på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.B lyder ” Prinsessan Sumadra träder inför sin fader, Radja Basudewa, knäfaller, gör sembah och ber om tillstånd att få följa efter son broder Arajana, som avrest tvärtemot förbudet.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.  
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer en docka. Osignerad. På passepartouten står siffran 3, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 20/7 – 1921 på baksidan. Blyertsanteckning i övre vänstra hörnet ”vensterhalvan samma som n =1”. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.C lyder ” Prins Alladarat, äldste brodern och tronföljaren, träder inför Radja Basudeva, gör sembah och berättar om syskonens olydnad och avfärd. Radja Basudewa skickar Alladarat att återföra dem, levande eller döda.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer fem dockor. Bima, Dewa, Ardjuno, Arajana och Alladarat. Namnen går från vänster till höger i ordningen på verket. Osignerad. På passepartouten står siffran 11, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 16/7 1921 på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.K lyder ” Arjuna fällde Arajana till marken med sin troll-kris. Alladarat genomborrade Ardjunå för att hämnas sin broders död. Då framträdde jätten Bima, Ardjunås beskyddare och försvarare, och han och Alladarat gåvo varandra ömsesidigt dödshuggen. Alla fyra ligga döda på valplatsen. Då kommer Deva från himmelen och gör dem allesammans levande igen.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer fyra dockor. Arjuna , Bima, Arajana och Arjo Gandamana. Namnen går från vänster till höger i ordningen på verket. Osignerad. På passepartouten står siffran 9, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 19/7 1921 på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.J lyder ” Ario Gandamani vill ta upp kampen mot Arjuna, för att hämnas sin systers ära, samt rycker ner honom från jätten Bimas axla.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.  
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer fyra dockor. Arjuna, Semar, Tjepot och Petrok*. Namnen från vänster till höger skrivna med blyerts på originalet. Namnen från vänster till höger skrivna med blyerts på originalet. Kerisen Sendjata ej synlig på akvarellen, möjligen dold bakom ett knyte som omotiverat sticker ut vid midjan bakpå ryggen. Signerad. T.K-n. På passepartouten står siffran 7, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 30/7 – 1921 på baksidan. På passepartoutens baksida står antecknat med blyerts: ”Adjuno med sina tre tjänare, de lustiga clownerna Semar, Tjepot och Petrok. Överordnade placeras alltid på främre bananstammen, underordnade på den bortre. Dockornas vid armarna fastsatta pinnar äro här uteslutna" Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.G lyder ”Arjuna hade tre trogna tjänare, clownerna Semar Tjepot och Petrok. Tjepot medtog en magisk kris(dolk) som hette Sindjata, och som hade egenskapen att träffa och döda allt som den sigtades mot.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet. *Cepot, sundanesiskt namn på en av de inom teatergenren wayang purwa allmänt förekommande tjänarna-gycklarna/ Semar och hans söner Gareng, Petruk, Bagong. Sundanesiska Cepot ersätter Gareng i de central- och östjavanesiska wayang purwa pjäserna
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer fyra dockor. Darmakosoma, Durpadi , Srikandi och Arjunå. Namnen går från vänster till höger i ordningen på verket. Osignerad. På passepartouten står siffran 13, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.M lyder ”Så skedde också: Darmakusomo får den fula Durpadi och Ardjunå får den sköna Srikandi.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golek har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer fyra dockor. Radja Prabo Durpada, Ardjunå, Durpadi och Srikandi. Namnen går från vänster till höger i ordningen på verket. Osignerad. På passepartouten står siffran 12, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 2/8 1921 på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.L lyder ” Ardjunå knäböjer inför Radja Prabo Durpada, gör sembah och anhåller om hans dotter Srikandis hand. Men Radjan vill först gifta bort sin äldre, fula dotter Durpadi som han låter komma och knäböja bredvid Ardjunå. Ardjunå svarar att han har en äldre bror, Darmakosoma, som är enögd och nog skall vilja gifta sig med Durpadi.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer nio dockor. Ardjuna, Bima, Pati Denawa, Doer Susana, Gandamana , Gilanden (?) Ketjipo, Arajana, Alladarat och Sumadra. Namnen går från vänster till höger i ordningen på verket. På passepartouten står siffran 9, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 31/7 1921 på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.I lyder ” Tvekampen har pågått i många dagar, de stridande äro utmattade, men måste alltjämt fortsätta. En stor skara åskådare och väntande utmanare ha samlats omkring dem, däribland jätten Bima som lyftat Arjuna på sina axlar samt på andra sidan Alladarat som lyftat Sumadra på sina axlar. Alltid redo för nya kärleksäventyr kastar Ardjuna sin slendang genom luften till Sumadra, och hon svarar med att kasta en blomma till honom.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer tre dockor, till vänster Sumadra, syster till Arajana, som står framför henne och till höger Alladarat, bror och äldst i syskonskaran. På passepartouten står siffran 4, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 28/7 – 1921 på baksidan. Text i blyerts på passepartoutens baksida ”Tre konungabarn. Tvekamp mellan bröderna medan systern ser på. I egenskap av furstar äro de placerade på främre bananstammen, den bortre är för underordnade. Dockornas vid armarna fastsatta pinnar äro är uteslutna.” Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.D lyder ” Då Alladarat ej lyckades förmå sina syskon att vända om, kom det till tvekamp mellan bröderna.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer tre dockor. Till vänster Arjuna , i mitten Krepini och till höger Krepa. På passepartouten står siffran 5, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 6/8 – 1921 på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.E lyder ” Arjuna, en ung, fager prins, blev varse en skön ungmö. Alltid redo för kärleksäventyr som han var närmar han sig henne och vidrörde henne, fastän hon har en manlig följeslagare.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer tre dockor. Till vänster Durna, i mitten Krepa och till höger Krepini. På passepartouten står siffran 6, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 19/8 – 1921 på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.F lyder ” Krepa och Krepini knäböja för sin återfunne broder Dorna, och han ger dem sin välsignelse.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer tre dockor och en drake. Till vänster Pati Denava , i mitten Radja Vischnu Gingala och till höger Ardjunå. Ovanför Radja Vischnu Gingala svävar Sindjata. Osignerad. På passepartouten står siffran 15, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Verket är daterat 18/7 1921 på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.O lyder ”Det kom till tvekamp mellan Ardjunå och jättekungen Radja Vischnu Gingala. Ardjunå kastar sin drakformade kris Sindjata, som dödar allt vad den sigtas emot och Vischnu Gingalas huvud faller till marken.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golek har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer två dockor. Osignerad. På passepartouten står siffran 8, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Detta verk är daterat 1/8 på baksidan, troligen 1921. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.H lyder ”Ario Gandamani är inbegripen i tvekamp med Prins Arjo Dursana, en strid som aldrig kan bli avgjord, emedan båda äro osårbara, fastän ingendera vet det om den andre.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer två dockor. Till vänster Arajana och till höger Hanoman. Osignerad. På passepartouten står siffran 16, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Verket är daterat 17 juli 1921 på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.P lyder ” Arajana påträffar apornas konung Hanuman, liggande på ett bärg, försjunken i meditation. Framför honom står en skatt. Arajana väcker honom och frågar vad han gör där. Hanuman svarar: ”jag bevakar en skatt som är ämnad åt Arajana och är en gåva från gudarna.”” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golek har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer två dockor. Till vänster Radja Basodewa och till höger Arajana. Osignerad. På passepartouten står siffran 17, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Verket är daterat 1/8 1921 på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.Q lyder ”Arajana återvänder hem med gåvan och öppnar den i sin faders närvaro. Det är en praktfull radjakostym, och Arajana klär sig i den. Ur kungakronan faller ett grönt blad, på vilket gudarna ristat ett budskap till Arajana: ”Ännu är du ej vuxen ett eget kungarike. Till dess du förkovrat dig i visdom får du nöja dig med att leka radja med utklädnaden.”” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golek har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer två dockor. Till vänster Radja Vischnu Gingala och till höger Arajana. Osignerad. På passepartouten står siffran 14, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Verket är daterat 5/4, troligen 1921, på baksidan. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.N lyder ”När Radja Vischnu Gingala erfor att Arajana tänkt lura honom, blev han mäkta vred och blåste Arajana upp i luften. Jättekungens andedrägt blev till en orkan, som förde Arajana bort över land och vatten.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golek har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och guldfärg. Golvet består av en bananstam. Detta verk föreställer två dockor Radja Basudewa (fadern) till vänster och Arajana (sonen) till höger. På passepartouten står siffran 1, som indikerar var i händelseförloppet illustrationen hör hemma. De olika pjäskaraktärernas namn står antecknade med blyerts under respektive figur, dolt av passepartout. Verket är publicerad som illustration i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Tyras illustrationer framställer dockorna i en sekvens av scenbilder föreställande ”The story of Arayana”. 1972.08.187 är de tillhörande svenska texterna till ”The story of Arayana”. Texten på 1972.08.187.A lyder ” Prins Arajana träder inför sin fader, Radja Basudewa, knäfaller gör sembah (salaamgesten) och ber om tillstånd att få resa. Radja Basudewa vägrar.” Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av dansare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang golek är namnet på en specifik typ av docka som avvänds för wayang-teater. Wayang golket har ett säreget uttryck och har funnits på Java i flertalet hundra år. Wayang golek är rundsvarvade trä, med målade ansikten och halsar. De saknar ben och kroppen avslutas nertill i en spets. Till skillnad från wayang kulit (skuggspelsdockor) bär de tygkläder, en lång svepkjol (jarik, kain panjang), som döljer avsaknaden av ben, eller en tubformad kjol (sarung) i batik eller lurik (randigt eller rutigt bomullstyg) som fästs vid midjan med en gördel (sabuk). På Västjava – varifrån de avbildade wayang golekdockorna kommer - har manliga figurer bara armar, skuldror och ofta även bar överkropp medan manliga golekdockor från Centraljava bär långärmade jackor. Kvinnliga figurer har barmen täckt. Som scengolv fungerar två horisontalt placerade bananstammar. Dockorna är konstruerade för att kunna efterlikna mänsklig dans. Huvudet är rörligt, liksom armarna. Dockan manipuleras med stavar fästa vid dockspelarens händer. Eftersom nedersta delen av dockan är spetsig kan dockspelaren också sticka ner dockan i bananstammen, scengolvet, när en eller flera dockor ska uppträda på scenen. När en docka pratar rör dockspelaren, dalang, på den ena eller bägge armarna för att markera vem som pratar och understryka talet.
1Akvarell med accentuering av gouache och tusch. Akvarell med accentuering av tusch .Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Balineserna bygga höga värdshustorn för resande Devas att vila i, när de ej har tid att sänka sig ända ner till jorden”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den tretioandra illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”28”.
1Akvarell med accentuering av gouache och tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” Den människoätande tigern stack fram ansiktet ur djungelsnåren och fräste”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den tjugofjärde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”13”.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett runt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen, detta ark ligger löst. Verket föreställer kvinnlig Bedaya Ketawang-dansare. Positionen är ”Menjangan ranggah”: Dansare i stående position, sedd bakifrån; rörelsen efterliknar en hjort med taggig krona. Uppsträckta armar och händer, tummarna vilar på skuldrorna. Dansaren är klädd i en lång svepkjol, indigofärgad med ett ofärgat rombformat mittparti. Den blåa delen täcks av ett mönster i bladguld. Svepkjolens mönster kallas bangun tulak vilket ungefär betyder ”avvärja fara”. På baksidan av verket anteckningar i blyerts, troligen på holländska. På det lösa arket står uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska, högst sannolikt av Beata van Helsdingen Schoevers, textförfattaren till Tyras dansillustrationer. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen 1972.08.0233.A, detta ark ligger löst 1972.08.0233.B. Verket föreställer kvinnlig Serimpi-dansare. Positionen är "Sindet", svagt böjda knän, vänster arm hålls i midjehöjd framför kroppen, handflatan vänd utåt och uppåt, tummen böjd inåt mot handflatan. Höger hand likaså höjd hålls under vänsterarmen. På det tunna pappret som varit vidhäftat i överkant står uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska, högst sannolikt av Beata van Helsdingen Schoevers, textförfattaren till Tyras dansillustrationer. De två kvinnorna hade under perioder intensiv brevväxling och Beata van Helsdingen Schoevers besatt stor kompetens om javanesisk dans. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen 1972.08.0234.A, detta ark ligger löst 1972.08.0234.B. Verket föreställer kvinnlig Bedaya-dansare, Tawing ngentjeng sampoer (ngenceng sampur), avbildar samma position som nr. 8, här dock något annorlunda. Vänster arm är lyft i tawingpositionen, dock utan att dansaren håller i danssjalen. Höger hand är utsträckt och dansaren håller den högra änden av danssjalen utsträckt., endast greppad mellan tummen och långfingret (ngenceng ”sträcka ut”, sampur ”danssjal). Signerad TYRAKLEEN (vertikalt i övre högra hörnet) och horisontalt i nedre högra hörnet. Vidhäftat ett löst, genomskinligt pappersark i samma storlek som akvarellen, med uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska av textförfattaren till Tyras dansillustrationer. På det tunna pappret som varit vidhäftat i överkant står uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska, högst sannolikt av Beata van Helsdingen Schoevers, textförfattaren till Tyras dansillustrationer. De två kvinnorna hade under perioder intensiv brevväxling och Beata van Helsdingen Schoevers besatt stor kompetens om javanesisk dans. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen 1972.08.0234.A, detta ark ligger löst 1972.08.0234.B. Verket föreställer kvinnlig Bedaya-dansare. Positionen är en version av ”tawing ngentjeng sampor” (tawing ngenceng sampur): dansare i stående position, vänster arm är lyft i tawingpositionen, dock utan att dansaren håller i danssjalen. Tawing ”(här vänster) hand lyft i armbågshöjd underarmen uppåtriktad, handen i ögonbrynshöjd har tummen böjd inåt mot handflatan”. Höger hand är utsträckt, något böjd, dansaren håller den högra änden av danssjalen utsträckt., endast greppad mellan tummen och långfingret (ngenceng ”sträcka ut”, sampur ”danssjal). På det tunna pappret som varit vidhäftat i överkant står uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska av Beata van Helsdingen Schoevers, textförfattaren till Tyras dansillustrationer. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen 1972.08.0237.A, detta ark ligger löst 1972.08.0237.B. Samma som 238! Verket föreställer kvinnlig Bedaya Ketawang-dansare. Positionen är ”ridong ngembat patjak gulu” på modern indonesiska ” ridong ngembat pacak gulu”: dansaren upprätt, ridong innebär att drapera danssjalen över armbågen, på akvarellen den högra armbågen medan höger sjalände hålls fast vid höften av höger hand. Vänster pekfinger och långfinger håller upp vänster sjalände mot midjan. Ngembat ”lätta rytmiska balanserade rörelser med överkroppen” (Het Serimpi Boek s. 7) medan huvudet sakta vänds åt sidorna, vanligen med en svagt kurvig rörelse (pacak gulu) . På baksidan av verket finns anteckningar i blyerts. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen 1972.08.0237.A, detta ark ligger löst 1972.08.0237.B. Verket föreställer kvinnlig Bedaya Ketawang-dansare. Positionen är en version av ”bedaja manah” på modern indonesiska ”bedaya manah" och har betydelsen ”att skjuta en pil med pilbåge”: upprätt dansare och framställer ett stridsmoment när bågen spänns. Den utsträckta vänsterhanden håller bågen till vänster om kroppen medan höger håller i pilen och drar i strängen. På baksidan av verket finns överstrukna anteckningar i blyerts. Bedaja (Bedaya) manah ”att skjuta en pil med pilbåge” framställer ett stridsmoment när bågen spänns. Den utsträckta vänsterhanden håller bågen till vänster om kroppen medan höger håller i pilen och drar i strängen. Signerad TYRA KLEEN (vertikalt i övre vänstra hörnet) och horisontalt i nedre högra hörnet (bortskrapat). Vidhäftat ett löst, genomskinligt pappersark i samma storlek som akvarellen, med uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska. På baksidan av verket finns överstrukna anteckningar i blyerts. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen 1972.08.0238.A, detta ark ligger löst 1972.08.0238.B. Verket föreställer kvinnlig Bedaya Ketawang-dansare. Positionen är en version av ”bedaja manah” på modern indonesiska ”bedaya manah" och har betydelsen ”att skjuta en pil med pilbåge”: upprätt dansare och framställer ett stridsmoment när bågen spänns. Den utsträckta vänsterhanden håller bågen till vänster om kroppen medan höger håller i pilen och drar i strängen. På baksidan av verket finns överstrukna anteckningar i blyerts. På det tunna pappret som varit vidhäftat i överkant står uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska, högst sannolikt av Beata van Helsdingen Schoevers, textförfattaren till Tyras dansillustrationer. De två kvinnorna hade under perioder intensiv brevväxling och Beata van Helsdingen Schoevers besatt stor kompetens om javanesisk dans. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen 1972.08.0240.A, detta ark ligger löst 1972.08.0240.B. Verket föreställer kvinnlig Bedaya-dansare. Positionen är av typen ”tanding”: dansaren i full strid med dolken (keris) avbildas stående och fritt svävande framför dansarens vänstra handled medan parerkäppen hålls fast i den böjda vänsterhanden. På det tunna pappret som varit vidhäftat i överkant står uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska, högst sannolikt av Beata van Helsdingen Schoevers, textförfattaren till Tyras dansillustrationer. De två kvinnorna hade under perioder intensiv brevväxling och Beata van Helsdingen Schoevers besatt stor kompetens om javanesisk dans. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftad på akvarellen 1972.08.240.A, detta ark ligger löst 1972.08.240.B. Verket föreställer kvinnlig Bedaya-dansare. Positionen är av typen ”tanding”: dansaren i full strid med dolken (keris) avbildas stående och fritt svävande framför dansarens vänstra handled medan parerkäppen hålls fast i den böjda vänsterhanden. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
2Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper har varit vidhäftat akvarellen 1972.08.0239.A, detta ark ligger löst med nr.1972.08.0239.B. Verket föreställer kvinnlig Bedaya-dansare. Positionen är en version av ”tandjak” (modern stavning ” tanjak" ) Tanjak “samlad inför striden” visar stridsberedskap . Dolken (keris) hålls i högerhand. På bilden håller dansaren löst i dolkklingan, inte dess handfäste; parerkäppen hålls i vänster hand. På det tunna pappret som varit vidhäftat i överkant står uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska, högst sannolikt av Beata van Helsdingen Schoevers, textförfattaren till Tyras dansillustrationer. De två kvinnorna hade under perioder intensiv brevväxling och Beata van Helsdingen Schoevers besatt stor kompetens om javanesisk dans. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Ett tunt semitransparent skisspapper vidhäftat i överkant på akvarellen. Samma motiv som 1972.08.230, dock finns det vissa skillnader mellan verken och troligen är 1972.08.231 en förlaga till 1972.08.230. Verket föreställer kvinnlig Bedaya Ketawang-dansare. Positionen är ”Sekar soewoen” på modern indonesiska ”sekar suwun” och betyder ungefär ”blomknopp”: dansare i stående position, hand- och armrörelser växlar mellan, vänster arm: armbåge uppåtböjd och handflatan riktad utåt och höger arm utsträckt åt höger med nästan rak armbåge. Dansaren är klädd i en lång svepkjol, indigofärgad med ett ofärgat rombformat mittparti. Den blåa delen täcks av ett mönster i bladguld. Svepkjolens mönster kallas bangun tulak vilket ungefär betyder ”avvärja fara”. Det tunna pappret som vidhäftats i överkant står uppmaning till korrigeringar i färg och klädsel, skrivna på holländska, högst sannolikt av Beata van Helsdingen Schoevers, textförfattaren till Tyras dansillustrationer. De två kvinnorna hade under perioder intensiv brevväxling och Beata van Helsdingen Schoevers besatt stor kompetens om serimpi. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig Bedaya Ketawang-dansare. Positionen är en version av ”oekel” på modern indonesiska ”ukel” vilket ungefär betyder ”roterande handled”: dansare i upprätt position, högerhand lyft mot vänster ögonbryn. Handen håller höger danssjalsände mellan tummen och pekfingret medan den utsträckta vänsterhanden, som vilar mot vänster höft, håller den vänstra danssjalsänden mellan pekfinger och långfingret. På baksidan av verket finns överstrukna anteckningar i blyerts. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig Bedaya Ketawang-dansare. Positionen är ”Menjangan ranggah”: Dansare i stående position, sedd bakifrån; rörelsen efterliknar en hjort med taggig krona. Uppsträckta armar och händer, tummarna vilar på skuldrorna. Dansaren är klädd i en lång svepkjol, indigofärgad med ett ofärgat rombformat mittparti. Den blåa delen täcks av ett mönster i bladguld. Svepkjolens mönster kallas bangun tulak vilket ungefär betyder ”avvärja fara”. På baksidan av verket anteckningar i blyerts, troligen på holländska. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av guld och gouache. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig Bedaya Ketawang-dansare. Positionen är ”Sekar soewoen” på modern indonesiska ”sekar suwun” och betyder ungefär ”blomknopp”: dansare i stående position, hand- och armrörelser växlar mellan, vänster arm: armbåge uppåtböjd och handflatan riktad utåt och höger arm utsträckt åt höger med nästan rak armbåge. Dansaren är klädd i en lång svepkjol, indigofärgad med ett ofärgat rombformat mittparti. Den blåa delen täcks av ett mönster i bladguld. Svepkjolens mönster kallas bangun tulak vilket ungefär betyder ”avvärja fara”. På baksidan av verket anteckningar i blyerts, troligen på holländska. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering av tusch. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Den unge radjan av Bali anlände till Batur för att beskåda underverket”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den fyrtionde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”41”. Anteckning på framsidan av passepartout daterad till 30/3 2016, oklar härkomst.
1Akvarell med accentuering av tusch. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Men så en natt drömde Ni Si Pleng att hon hörde suset av kokospalmerna vid sina föräldrars gård. Inga andra palmer susa & rassla & prassla med samma ton som just de. (På Bali sitter månskäran annorlunda än hos oss)”. Bildtext i blyerts överensstämmer delvis med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924, ”Men så en natt drömde Ni Si Pleng att hon hörde suset av kokospalmerna vid sina föräldrars gård”. I nämnd publikation kommer verket som den trettioåttonde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”26”. Anteckning på framsidan av passepartout daterad till 30/3 2016, oklar härkomst.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Ej signerad. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, '”Jag hade för alltid kommit långt långt bort ifrån alla människor”, berättade Eremiten, ”och ensam med Maha-Dewa somnade jag på den hårda lavan.”'. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den tjugoåttonde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”44”.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Ej signerad. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Eremiten berättade hur pilgrimer vallfärdade till Baturbergets krater och gjorde sembajan för honom, ty de ansågo honom för ett helgon”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den tjugonionde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”24”.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Ej signerad. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” För att förjaga butas uppfördes djävulsdanser av ynglingar klädda i masker och svansar. Ty när man framställer eller avbildar det onda förlorar det sin makt”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den tjugofemte illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”45”.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Ej signerad. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” Tong-tong”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den tjugosjätte illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”43”.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” Det furstliga brudparet av Mangkunegaran bland sina bröllopspresenter”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den fyrtioförsta illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan av passepartout med siffrorna ”38”.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” Häxmästaren med rökelse och böneklocka och hans söner med oljudsinstrument försöka fördriva butasvärmarna. I luften strid mellan ljusets och mörkrets makter”. Bildtext i blyerts avviker något från den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924, ” Häxmästaren med rökelse och hans söner med oljudsinstrument försöka fördriva buta-svärmarna”. I nämnd publikation kommer verket som den tjugosjätte illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffran ”2”.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Men Ni Si Pleng önskade ingenting, eller åtminstone ingenting som de vita människorna kunde ge henne”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den fyrtiosjunde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”25”. På baksidan finns även en påbörjad och överstruken skiss i blyerts.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Ni Si Pleng dansar med fjärilarna i djungeln”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den artonde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”10”. Anteckning på framsidan av passepartout daterad till 30/3 2016, oklar härkomst.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” Ni Si Pleng har fått sina första guldcylindrar i öronen”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den sjuttonde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”42”.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” Offernischer till olika små devas, uppradade utmed tempelmuren”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den trettiotredje illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”46”.
1Akvarell med accentuering av tusch .Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”På yttersidan av tempelporten avbildades butas i sten för att frånta de verkliga butas deras makt och hindra dem att komma innanför tempelmurarna”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den tretioförsta illustrationen i ordningen. Ytterligare blyertstext på sidan av verket markerad med* ”På Bali byggas tempelportar, så att de se ut som en itukluven mur, till åminnelse av en radja, som efter sin död anlände till Himmelriket, men ej fann någon ingång dit. Då tog han sin ”kris”, klöv Himmelens mur och gick in. Det skedde i tidernas begynnelse, men alltsedan dess bygger man sådana tempelportar på jorden, d.v.s. på Bali”. Texten återges i sin helhet i den tryckta publikationen s. 70.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Verket föreställer en groda med krona på huvudet på botten av en tjärn. Näckrosor växer upp ur tjärnen på ömse sidor om grodkungen och bland stjälkarna hoppar ett par smågrodor. Flera grodor vilar på näckrosbladen ovan vattenytan.
1Akvarell med accentuering av tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Verket föreställer fyra små gubbar med långt vitt hår och skägg utanför sin boning inrymt i ett berg. En gubbe sitter hukande framför dörren, en annan går på en spång över ett litet vattendrag i nedre högra hörnet och de två övriga sitter hopkrupna ovanpå bergsknallen. En yppig grönska inramar de små gubbarna. Figurerna framställs snarare som små skogsväsen än som människor. Ingen bildtext i blyerts.
1Akvarell med accentuering av tusch och blyerts. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Slutscenen i grottemplet”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den fyrtionionde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffran ”4”.
1Akvarell med accentuering av tusch och gouache. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Ni Si Pleng bars i triumf till radjans palats (sista sidan)”. Bildtext i blyerts överensstämmer till viss större del med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924, ”Ni Si Pleng bars i triumf till radjans palats”. I nämnd publikation kommer verket som den femtionde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”33”.
1Akvarell med accentuering av tusch och gouache. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Verket föreställer en pojke i batikmönstrad lång tröja mot en bakgrund av ett spindelnät med stor spindel. Till höger om pojken en blommande orkidéer i kruka. Ingen bildtext i blyerts.
1Akvarell med accentuering av tusch och gouache. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Verket föreställer ett litet barfotabarn, iklädd tröja står vid kanten av en vattendamm där det växer näckrosor (lotusblommor?). Barnet vänder ryggen åt åskådaren och håller upp en spindelväv med båda armarna. I fonden två stora hängpilar och en fullmåne som lyser upp scenen. Ingen bildtext i blyerts.
1Akvarell med accentuering i blyerts och kol. Skrift på framsidan under motivet, täckt av passepartout. ”Ni Si Plengs föräldragård från innersidan. De två höga spöna på gårdsmurens yttersida äro avsedda att dra till sig kringirrande butas och leda ner dem i underjorden för att hindra dem att intränga i människornas boningar. På samma vis som vi sätta upp åskledare för att skydda våra hus från åskan”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den andra illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”31”.
1Akvarell med accentuering i blyerts och tusch. Signerad T.K . Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”I hennes föräldrars trädgård växte bananer och kokosnötter”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den tredje illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”6”.
1Akvarell med accentuering i blyerts och tusch. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”När människorna vilja gudarna något, resa de en hög signalstång som gudarna se från toppen av Gunung Agung-berget. Då skicka gudarna Garuda för att se efter vad som står på. Längst till vänster en offernisch. Den randiga marken är risfält med terrassformiga vattendammar”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den nionde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”11”.
1Akvarell med accentuering i blyerts och tusch. Spår av blyertskiss synd tydligt. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” På toppen av Gunung Agung, gudarnas berg, tronar Shiva Maha-Deva, den Allsmäktige. Han har dubbla par armar för att hinna med så många fler mudras, ty på dem beror allmakten. I en hand håller han en evig lamplåga, vid var vilken världsrymdens ljus tändas. I en annan hand håller han åskviggen, med vilken himlens blixtar göras. De övriga båda händerna hålla en tempelblomma”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den åttonde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”36”.
1Akvarell med accentuering i blyerts och tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Ni Si Pleng härmar spindeln och gör honom sällskap utför bråddjupet, där hon upptäcker grottemplet”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den nittonde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”9”. På baksidan finns en påbörjad men överstrycken skiss
1Akvarell med accentueringi blyerts och tusch. Spår av blyertskiss syns tydligt. Signerad T.K N. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Daggdropparna som falla från himlen om natten, äro människosjälar som söka nya jordeliv”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den fjärde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”7”.
1Akvarell med accentuering i gouache och tusch. Spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Tryckt i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den tjugonde illustrationen i ordningen med bildtext ”Ni Si Pleng lär sig sin ormdans”. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”12”. På baksidan finns en påbörjad skiss. Anteckning på framsidan av passepartout daterad till 30/3 2016, oklar härkomst.
1Akvarell med accentuering i guld. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”dodok djèngkèng ngentjeng” på modern indonesisa kallad ”duduk jengkeng ngenceng”: dansen öppnas nu med att dansaren förbereder sig på att resa sig. Hon kommer i en halvsittande ställning dokok djèngkèng (duduk jengkeng). Hon inleder dansrörelserna med att med höger hand sprida ut danssjalen så brett som möjligt och så långt från kroppen som möjligt. Verket är en mindre och enklare version av 1972.08.0221. Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering i guld. Signerad TYRA KLEEN. Verket föreställer kvinnlig serimpidansare. Positionen är ”ngembah” på modern indonesisa kallad ”nyembah”: dansaren i sittande position med båda händerna, med handflatorna vända mot varandra, lyfta i en respektfull hälsning. Verket är en mindre och enklare version av 1972.08.220 Srimpi (alternativt Serimpi) är en typ av rituell dans som utövas på Java. Dansen är mycket status- och symbolladdad. Srimpi dansas i första hand för det Javanesiska hovet. Vanligen dansas den av kvinnor i grupp. I grunden är srimpi en långsam, mjuk och avancerad dans med stort fokus på symboliska handrörelser och kroppsrörelser. Kläder och dansschalar spelar även en stor roll vid utövandet. Musiken till srimpi är gamelan, en typ av traditionell musik som bygger på orkester med slaginstrument. Akvarellerna föreställande serimpi och bedaya i Tyra Kleens samling 1972.8 tillkom delvis som illustrationer till Het Serimpi Boek (Volkslectuur, Weltevreden 1925) med text baserad på Beata van Helsdingen Schoevers anteckningar. Beata dog hastigt (1921) innan boken hade färdigställts och Tyra avstod rätten till sina originalakvareller till förlaget. Dock återfinns de allra flesta akvarellerna i museets samling Akvarellerna avbildar kvinnliga serimpi- och bedayadansare vid huvudhovet (Susuhunans palats, Kraton) i Surakarta, centrala Java, och är publicerade i den ovannämnda boken. Serimpi och bedayadansarnas danspositioner anges med de javanesiska titlarna. Bedaya Ketawang (alternativt kedawang) är mycket status- och symbolladdad, graciös och elegant. Strikta regler råder såväl under dansens träning som vid dess uppförande. Publiken till en bedaya ketawangdans utgörs, förutom av fursten ”susuhunan”, själv av medlemmar av hovet. Bedayadansare har traditionellt rekryterats utanför hovmiljön medan serimpidansare vanligen är fursten närstående, döttrar och barnbarn. Bedhaya Semang är en typ av ketawang, även kallad bedaya ketawang, som specifik för sultanhovet i Yogyakarta.
1Akvarell med accentuering i tusch. Osignerad. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”När riset var planterat och vattnet tappats på i risfältens dammar, då tågade folket ut, sjungande, i långa rader, bärande krukor med nykläckt fiskyngel, som släpptes ut på tillväxt i risfälten.?”. Bildtext i blyerts överensstämmer inte med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den femtonde illustrationen i ordningen med texten ”… på tillväxt i dammarna”.
1Akvarell med accentuering i tusch. Signerad T.K. Anteckning i blyerts på både framsida och baksida troligtvis relaterat till inramning. Verket föreställer en pendopo i Mangkunegaran vid namn Pura Mangkunagaran. En paviljongliknande byggnad som är central i javanesisk kultur. I en pendopo äger ceremonier, föreställningar och sociala evenemang rum. Verket är publicerad som illustration, på sida 9, i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater).
1Akvarell med accentuering i tusch. Signerad T.Kn. På baksidan finns blyertsanteckningar. Verket föreställer ett huvud i profil och tre dansmasker. Människan är en wayang orang-skådespelare och maskerna är wayang topeng-masker. Verket är publicerad som illustration, på sida 16, i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av skådespelare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang orang, eller Wayang wong, betyder "mänsklig vajang" och spelas av människor. En föreställning innehåller komponenter av teater, dans, musik, bildkonst och referenser till litteratur. Teaterformen är en central del i den javanesiska hovkulturen i Yogyakarta. Wayang orangs estetik är stiliserad och detaljrik där precision, grace och skönhet kan ses som ledord. Wayang topeng, eller wayang gedog, betyder ungefär “mask-vajang”. Teaterformen framförs alltså av skådespelare iklädda elaborerade dansmasker
1Akvarell med accentuering i tusch. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Genomskärning av vulkan med Naga och butas. ” Bildtext i blyerts överensstämmer inte med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den elfte illustrationen i ordningen med texten ”Naga sprutar eld genom krater”. Äldre uppmärkning på baksidan med siffran ”8”. Anteckning på framsidan av passepartout daterad till 30/3 2016, oklar härkomst.
1Akvarell med accentuering i tusch. Spår av blyertskiss syns. Ej signerad. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Elefantguden Ganescha sittande på en lotusblomma. I händerna håller han skålar, till vilka han med sin snabel hämtar upp vatten ur Vishetens Brunn”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den sjunde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”37”.
1Akvarell med accentuering i vit gouache och svart tusch. Signerad T.Kn. ”Tempeldanserska” texten till den tryckta illustrationen i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den tionde illustrationen i ordningen. Märkt med ”39 B” samt "H 18" på äldre passepartout.
1Akvarell med accentuering och synlig skiss i blyerts. Ej signerad. Pedanda avbildad en face med frangipani blomma bakom vardera örat. De höjda händerna med utsträckta lill- och pekfingrar håller upp ett radband. Möjlig förlaga till illustration nr. 10 i publikationen ”Mudras. The Ritual Hand-Poses Of The Buddha Priests And The Shiva Priests Of Bali” av Tyra kleen. Different mudras with the rosary or genitri, made of fruit stones or glass beads; the middle there is a glass linga. Generally it has 108 stones tor beads” Blyertsanteckning på originalet ”Buddha (10 – 11) ”mesuwe bowe”?”. “Mudras. The Ritual Hand-Poses Of The Buddha Priests And The Shiva Priests Of Bali” av Tyra Kleen, med förord av A.J.D. Campell, Assistant Keeper of the Indian Section of the Victoria and Albert Museum, London, London 1924. Inom hinduism på Bali är pedanda en överstepräst eller översteprästinna. Mudra är handställningar som traditionellt används inom både hinduism och buddism som religiösa och symboliska gester.
1Akvarell med inslag av förgyllning och gouache. Föreställer en legongdansare med en dolk (keris) i höger hand, dolken är riktad uppåt och bakåt. Signerad TYRA KLEEN vertikalt i övre högra hörnet.
1Akvarell med spår av blyertskiss. Ej signerad. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Med förtvivlans mod fortsatte gamelang musikanterna att spela mitt i regnet av eld och glödande lavastenar”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den trettiosjunde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”29”. Anteckning på framsidan av passepartout daterad till 30/3 2016, oklar härkomst.
1Akvarell med spår av blyertskiss. Signerad T.Kn. Troligen utkast till 1972.08.150 och föreställer då eremiten som både porträtteras och beskrivs i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924.
1Akvarell med spår av blyertskiss syns. Signerad T.Kn. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ”Guden Brahma skapade fyra ansikten åt sig för att samtidigt kunna se alla de fyra sköna himmelsnymferna, som dansade omkring honom. – Ur molnen växa himmelska lotusblommor”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den fyrtioandra illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffran ”3”.
1Akvarell med synlig blyertsskiss. Signerad T.Kn. Verket föreställer en karta över Java och Bali, men även omkringliggande öar är utmärkta. Surakarta och Klungkung utmärkta med danserskor. Låg ursprungligen i ett brunt kuvert med text ”Herr Advokat Mossberg. Kartritning. Thyra Kleen.”
1Akvarell med synlig skiss i blyerts, gråskala. Signerad TYRA KLEEN. Pedanda avbildad en face sittande, med en frangipani blomma bakom vardera örat. Avbildad i full ornat med rituella föremål framför sig och en duk lagd över knäna. Variant av bild nr. 7 i publikationen ”Mudras. The Ritual Hand-Poses Of The Buddha Priests And The Shiva Priests Of Bali” av Tyra kleen. I den publicerade versionen står de rituella föremålen på en låg bänk framför pedanda. (Ingen duk över knäna). I de uppsträckta händerna håller han ett radband mellan långfinger och pekfinger. Boktext: ”Different mudras with the rosary or genitri, made of fruit stones or glass beads; in Gianjar the middle there is a glass linga. Generally it has 108 stones tor beads” “Mudras. The Ritual Hand-Poses Of The Buddha Priests And The Shiva Priests Of Bali” av Tyra Kleen, med förord av A.J.D. Campell, Assistant Keeper of the Indian Section of the Victoria and Albert Museum, London, London 1924. Inom hinduism på Bali är pedanda en överstepräst eller översteprästinna. Mudra är handställningar som traditionellt används inom både hinduism och buddism som religiösa och symboliska gester.
1Akvarell med synlig skiss i blyerts, gråskala. Signerad TYRA KLEEN. Pedanda avbildad i full ornat, sittandes på knä med rituella föremål framför sig och en duk lagd över knäna. En frangipani blomma i händerna som höjts över huvudet, ytterligare frangipani-blommor strödda runt sig. Akvarell Korresponderar med illustration nr. 48 i publikationen ”Mudras. The Ritual Hand-Poses Of The Buddha Priests And The Shiva Priests Of Bali” av Tyra kleen. Den tryckta versionen är dock signerad T.Kn “Mudras. The Ritual Hand-Poses Of The Buddha Priests And The Shiva Priests Of Bali” av Tyra Kleen, med förord av A.J.D. Campell, Assistant Keeper of the Indian Section of the Victoria and Albert Museum, London, London 1924. Inom hinduism på Bali är pedanda en överstepräst eller översteprästinna. Mudra är handställningar som traditionellt används inom både hinduism och buddism som religiösa och symboliska gester.
1Akvarell med synlig skiss i blyerts, gråskala. Signerad TYRA KLEEN. Pedanda – isteri avbildas sittande från sidan. Pedanda –isteri, kvinnlig pedanda. Avbildad i full ornat, sittandes på knä med rituella föremål framför sig och en duk lagd över knäna. Frangipani blommor fästa i det uppsatta håret och strödda runt sig. Akvarell Korresponderar med illustration nr. 41 i publikationen ”Mudras. The Ritual Hand-Poses Of The Buddha Priests And The Shiva Priests Of Bali” av Tyra kleen. Bildtext ”Ngagem Ghanta –ngagem puspa … osv.” Den tryckta versionen är dock signerad T.Kn
1Akvarell med synlig skiss i blyerts. Signerad Tyra Kleen. På passepartouten står med blyerts ”Sengukus (= demonfördrivare) Bali”. I övre vänstra hörn står ”Sengoekoe” . I nedre vänster hörn ”Gianjar 4/12 1912” (vilket måste vara en felskrivning för 1921, baserat på årtalen Tyra Kleen var på Bali). Verket föreställer pedanda i rituell dräkt. Sengukus (Tyras benämning på officianten) avbildas i sidled i en hög, rödfärgad rituell huvudbonad. De rituella föremålen, rökelsekar, kärl för toya tirta, är placerade på runda höga brickor på fot, dulang, framför officianten som håller en frangi pangi blomma i sin högra hand. Lösa frangi-pangi blommor ligger också utströdda på den främre dulang. Ringklocka på en trälåda(?) vid sidan av officianten, som även har en duk i knäet liksom ett ”radband” över skuldran. Bakom den äldre mannen sitter en yngre man i enklare dräkt och blåser i en vit snäcka. Motivet påminner om en illustration i publikationen Ni Si Pleng av Tyra Kleen som gavs ut 1924. Möjligen är 1972.08.184 en förlaga eller en version av denna. Det rör sig om illustration no. 27 i Ni Si Pleng, inventarienummer 1972.08.155, med bildtext ”Häxmästaren med rökelse och böneklocka och hans söner med oljudsinstrument försöka fördriva butasvärmarna”. Dock avbildar endast 1972.08.184 en person till utöver häxmästaren (en av de tre sönerna som finns med på 1972.08.155), nämligen den som blåser i en snäcka. “Mudras. The Ritual Hand-Poses Of The Buddha Priests And The Shiva Priests Of Bali” av Tyra Kleen, med förord av A.J.D. Campell, Assistant Keeper of the Indian Section of the Victoria and Albert Museum, London, London 1924. Inom hinduism på Bali är pedanda en överstepräst eller översteprästinna. Mudra är handställningar som traditionellt används inom både hinduism och buddism som religiösa och symboliska gester.
1Akvarell med synlig skiss i blyerts. Signerad ”Tyra Kleen 1920”. Anteckning i blyerts på baksidan ”Mangkunegaran” och anvisning rörande inramning. Verket föreställer kvinnlig wayang orang-skådespelare från Mangkunegaran framförande karaktär ur dramat Dewi Angraini. Kvinnan står upp med ögonen slutna, ryggen lätt rökt och armarna utbredda med dansschalen i händerna. Verket är publicerad som illustration, på sida 18, i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av skådespelare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang orang, eller Wayang wong, betyder "mänsklig vajang" och spelas av människor. En föreställning innehåller komponenter av teater, dans, musik, bildkonst och referenser till litteratur. Teaterformen är en central del i den javanesiska hovkulturen i Yogyakarta. Wayang orangs estetik är stiliserad och detaljrik där precision, grace och skönhet kan ses som ledord.
1Akvarell med synlig skiss i blyerts. Signerad ”Tyra Kleen 1920”. Otydlig anteckning i blyerts i nederkant av verket, motsvarande anteckning på baksidan. Anteckning rörande inramning på skriven i bryets på verkets baksida. Verket föreställer manlig wayang orang- skådespelare från Mangkunegaran framförande karaktär ur dramat Dewi Angraini. Verket är publicerad som illustration, på sida 19, i Tyra kleens publikation Wayang (Javanese theatre) utgiven 1937 av Etnografiska museet, Stockholm. På svenska utgiven med titeln Vajang (javansk teater). Wayang är namnet på en traditionell javanesisk teaterform där styckena antingen spelas av skådespelare eller dockor (bl.a. skuggdockor). Wayang orang, eller Wayang wong, betyder "mänsklig vajang" och spelas av människor. En föreställning innehåller komponenter av teater, dans, musik, bildkonst och referenser till litteratur. Teaterformen är en central del i den javanesiska hovkulturen i Yogyakarta. Wayang orangs estetik är stiliserad och detaljrik där precision, grace och skönhet kan ses som ledord.
1Akvarell och blyerts med accentuering i tusch. Signerad T.K N. Skrift på framsidan under motivet, täckt av äldre passepartout, ” När Ni var så liten att hon ej kunde gå …”. Bildtext i blyerts överensstämmer med den tryckta bildtexten i publikationen Ni-Si-Pleng som utgavs 1924. I nämnd publikation kommer verket som den fjärde illustrationen i ordningen. Äldre uppmärkning på baksidan med siffrorna ”22”. Anteckning på framsidan av passepartout daterad till 30/3 2016, oklar härkomst.
1Akvarell och tuschtext återgivande ett par föremål uppgrävda från kejsar Jimmus grav vid Kashiwabara i Yamato-provinsen. Denne kejsare regerade enligt sägnen 660-585 f v t, men det finns inga bevis för den exakta tiden. Han skulle vara Japans förste kejsare. Han omtalas (givetsvis) i Nihongi och Kojiki från 700-talet, de första historiska böckerna i Japan. Skadad.
10Akvarell på papper.
1Akvarell som föreställer en "Bean maiden". Signerad "K. Tavahoema, Hopi".
1Akvarell som föreställer en "Beard dancer". Signerad "K. Tavahoema, Hopi".
1Akvarell som föreställer en "Corn dancer". Signerad "K. Tavahoema, Hopi".
1Akvarell som föreställer en "Feather ear dancer". Signerad "K. Tavahoema, Hopi".
1Akvarell som föreställer en "Gold star dancer". Signerad "K. Tavahoema, Hopi".
1Akvarell som föreställer en "Prayer stick dancer". Signerad "K. Tavahoema, Hopi".
1al_äikaalhernaÄng.291.Träpinne med en nålspets fastsatt med lindning vid ena ända Utan nr. 1957. Längd 11 cm.
1al.15322:2t 2880
1al.E.LeAo. nr 2880
1al1.2.9.4932.
1Al214£1gpäliknande. Till forman.nästan cirkelrunt, ljusgrå bergart. Max.diam. 3,5 cm. 12ta
1al2251222 av rörevld ändarna prydd med ett band inbrända rombiska ornament,Prop. par av kalebass .skal. Längd B em. (Ortg.kat.: RM n:r 20714) lielauwarärJekvlrl.
1ala_teatate:..Av tr ,med klumpspets. Denna senare har fyrkantigt tvären/ med .avfasade kanter och plan anslags yta. Tre limmade styrfjädrar0 av vii ka en saknas, och med främre och bak re fästelindning. Utskuren strängskåra. Längd: 62 cm Spetsdiam. 205 X 205 cm. NordaS en. Je u utski urt
1Ala ? (boma) varmed hyddor och båtar mål vita. Jfr., 111 örnar s. 49.. Efter att ha fiskat upp algen vid -stränderna, blöte man den i vatten och gnider sedan in föremålet,a'ötit.slo/11 målas, med händer na. Enl. Eambruch är det, "eine Selaginellen-art". Aua.
1A lacquered clay pot, häliya (Sin.), used as a household utensil. Prof. M. H. Goonatilleka
1Alan Cleaver
1Alan Fieldus
1Alaska (sö). Bolander, 1911. Totempålar
1ala som 2880 doo Itariia. Tolomosa Bolivia
1Albert Andersson föddes den 8 februari 1865 i Rasbergs socken, Skaraborgs län. Studier SMF:s skola i Kristinehamn 1887-88, 1891 Franssonska missionen till Kina (12 jan 1893 ­ 10 okt 1898). SMF till Ost-Turkestan (17 maj 1900, stannade i ryska Turkestan till nov 1900, Kashgar till 1906 24 maj) 24 sept. 1907 tillbaka till Östturkestan- sept. 1911) Avled 11 mars 1915.
1Albert E. André var missionär men blev senare affärsman.
1Albert Gonzalez Farran
1Albert Gornitzka, född i Kongsvinger, Norge, 1873, död i Stockholm 1944. Gornitzka arbetade 1890 som kontorist Tiedemanns tobaksfabrik i Charlottenberg. Han startade 1896 Gornitzka & C:is Cigarrfabrik i Arvika tillsammans med Elis Renström (www.tobakshistoria.com). Därefter vistades han i Afrika 1897-1912, först som tobaksexpert på en plats norr om Kapstaden, senare 1899-1905 som stationsinspektör på Witbank, längre norrut i Transvaal, 1907-1907 på experimentalfältet Tzaneen i Transvaal och från 1907 i Rustenburg i Transvaal. For 1912 till Australien. Kom till Stockholm 1916 och företog som tobaksexpert flera resor till Amerika och Indonesien.
1Albert Grubauer
1Albert Hofmann, Stellvetretender Direktor, Sandez AG, Basel
1Albert Hüttling, trafikdirektörsassistent. Har "rest i Lappmarken med Kapten Pettersson" (generalkatalogen).
1Albert Ljungblad, personal vid Göteborgs museum (1928).
1Alberto Maria De Agostini, född 2 november 1883, död 25 december 1960, italiensk missionär.
1Alberto Rex González (född Parchment, Buenos Aires, November 16 1918 - död, La Plata , Buenos Aires, 28 mars, 2012 ) var en argentinsk arkeolog , antropolog och läkare som studerat pre-colombianska kulturer i Sydamerika och i synnerhet i nuvarande Argentina. Verksam vid Museo de la Plata. (wikipedia, 2013-11-22) Bild från http://factorelblog.com/2012/03/31/alberto-rex-gonzalez-1918-2012-pasion-por-conocer-al-hombre/
1Albert Paull
1Albert Schweitzer, född 14 januari 1875 i Kaysersberg i Elsass, död 4 september 1965 i Lambaréné i Gabon, var en tysk-fransk (elsassisk) teolog, filosof, bibelforskare, musiker, läkare, missionär och nobelpristagare. Han föddes i det då tyska, senare franska, Elsass (Alsace). Den mångsidige Schweitzer verkade först i Strasbourg som protestantisk präst och var vid 1900-talets början en av de ledande inom den nytestamentliga exegetiken, samtidigt som han var en framstående kännare och tolkare av Johann Sebastian Bachs orgelverk. Schweitzer var en av initiativtagarna till orgelrörelsen. Från 1913 levde Schweitzer i nuvarande Gabon i Franska Ekvatorialafrika, som missionär och läkare vid det tropiska sjukhus i Lambaréné, som han själv hade grundat, men råkade i fransk fångenskap under första världskriget. Hans kulturfilosofiska skrifter var liksom hans praktiska verksamhet präglade av respekten för livet. Han mottog flera utmärkelser för sina humanitära insatser, bland annat Nobels fredspris 1952. Albert Schweitzer var professor samt teologie, filosofie och medicine doktor. Han var även en förespråkare för en vegetarisk livshållning. Han ligger begravd på sjukhusområdet i Lambaréné vid sin makas sida, strax intill fönstret till sitt arbetsrum. Basketturneringen för ungdomar, Albert Schweitzer-turneringen, som spelas i Tyskland, är namngiven efter honom. (Wikipedia, läst 2018-01-09)
2Albert Schweitzer. Musiker, Teolog, Filosof och Läkare. Död 1965 vid 90 års ålder.
1Albert von Le Coq, tysk arkeolog, verksam i Asien.
1Albert Wallin, född 1 juni 1872, Göteborg, död 1966, överläkare, Bögatan 5 B, Göteborg (1965). Albert Wallin blev med. kand 1896 och med. lic. 1903. Vice ordförande i Göteborgs läk. fören. 1926. Har donerat samlingar från Söderhavet och Nya Guinea till Göteborgs Etnografiska Museum.
1Albert Westöö, född 1824, Lärbro, död 1878, sjökapten. Han flyttade 1867 från Visby till Stockholm där han blev köpman under firma Albert Westöö. (familjen.regebro.nu). Son till Hans Petter Pettersson Westöö och Ingrid Maria Wickman (Storungs). Bror till Anna Maria, Carl Petter, Elisabeth Fredrika, Johan Niclas, Oscar Anian och en till (www.geni.com). Gift med Charlotta Jacobina Lindström 1855. Albert ligger begraven på Norra begravningsplatsen, Solna (hittagraven.stockholm.se)
1Albino. Api.
2Albin och Ruth Höglund reste ut till Kongo 1959 som missionärer för Svenska Missionsförbundet. 1960 stationerades de i Zanaga i norra delen av Republiken Kongo (Kongo/Brazzaville). Albin arbetade som pastor och skötte därtill allehanda sysslor (mekaniker, byggledare, chaufför¿) på det sätt som är brukligt för missionärerna stationerade på landsbygden. Ruth arbetade som sjuksköterska och barnmorska. Närmsta läkare fanns i Sibiti, 16 mil söderut. Vägarna var i bästa fall som svenska skogsvägar och under regnperioden enbart farbara med fyrhjulsdrivna bilar. I realiteten stod hon alltså för traktens samlade sjukvård. Efterhand kom hennes arbete att inriktas allt mer på förebyggande hälsovård. Förutom barnklinik osv. ingick också syslöjd både för vuxna kvinnor och för skolflickor. ¿Stoltheten att kunna sy kläder till barnen var påtaglig hos mammorna.¿ Arbetsområdet sträckte sig norrut 12-13 svenska mil upp mot gränsen till Gabon, söderut ca. 9 mil till Ndoumoubergen som utgjorde kommungräns mot staden Sibiti, där missionsstationen Indo hade ansvaret, vidare mot sydost längs en mindre väg mot Brazzaville ungefär fem mil fram till floden Lali. 1961 blev den evangeliska kyrkan i Kongo självständig i förhållande till SMF och Albins roll blev att vara teknisk rådgivare åt de kongolesiska pastorer som tog över ansvaret. Två pastorer var från trakten och ytterligare en kom från missionsstationen Sundi Lutele i Kongo/Kinshasa. ¿Han var till stor nytta för arbetet bland pygméerna för han för han hade en tolerantare inställning till pygméerna än som annars var vanlig på trakten. Han blev viktig för att kunna få pygmébarn till skolorna.¿ Arbetet som rådgivare i Zanaga bestod i att besöka byar, stödja katekisternas arbete, ordna träffar med medarbetare verksamma på olika ställen av regionen, men också att vara en modererande kraft när väckelserörelser svepte fram i området och överdrifter låg på lur. Å andra sidan kunde rådgivaren utifrån också få försvara extatiska fenomen i kyrkan som s.k. évolués ville fördöma, men som Albin kunde finna äkta. Albin och Ruth stannade två år i Zanaga innan de 1962 flyttade till Västerås där deras andra barn föddes. Det första barnet hade fötts i Kongo. De återvände sedan ytterligare två gånger till Kongo men var då placerade på andra ställen.
1Album, Ingenjör Oscar Falkmans fotos från Indien
1Album;Ther Imperial Theatre
1Album: Photographs of articles exhibited in honour of Their Royal Highnesses The Crown Prince and Princess of Sweden at Baron Mitsui´ resedence, September 23rd 1926, Tokyo. 2 ex Ett ex från Japanska legationen
1Album 1 för bildsamling 0946. Innehåller 1-106. En pdf för ett av de fotoalbum som utgör samling 0946, Carl Sjöblom. Carl Sjöblom deltog bland annat i en expedition på 1920-talet till Kamtjatka (Kamchatka). Hans efterlevande har donerat arkivmaterial, foton och föremål till Etnografiska museet, inklusive det album som denna pdf illustrerar.
1Album 2 för bildsamling 0946. Innehåller 1-106. En pdf för ett av de fotoalbum som utgör samling 0946, Carl Sjöblom. Carl Sjöblom deltog bland annat i en expedition på 1920-talet till Kamtjatka (Kamchatka). Hans efterlevande har donerat arkivmaterial, foton och föremål till Etnografiska museet, inklusive det album som denna pdf illustrerar.
1Album 3 för bildsamling 0946. Innehåller 1-106. En pdf för ett av de fotoalbum som utgör samling 0946, Carl Sjöblom. Carl Sjöblom deltog bland annat i en expedition på 1920-talet till Kamtjatka (Kamchatka). Hans efterlevande har donerat arkivmaterial, foton och föremål till Etnografiska museet, inklusive det album som denna pdf illustrerar.
1Album 4 för bildsamling 0946. Innehåller 1-106. En pdf för ett av de fotoalbum som utgör samling 0946, Carl Sjöblom. Carl Sjöblom deltog bland annat i en expedition på 1920-talet till Kamtjatka (Kamchatka). Hans efterlevande har donerat arkivmaterial, foton och föremål till Etnografiska museet, inklusive det album som denna pdf illustrerar.
1Album 5 för bildsamling 0946. Innehåller 1-106. En pdf för ett av de fotoalbum som utgör samling 0946, Carl Sjöblom. Carl Sjöblom deltog bland annat i en expedition på 1920-talet till Kamtjatka (Kamchatka). Hans efterlevande har donerat arkivmaterial, foton och föremål till Etnografiska museet, inklusive det album som denna pdf illustrerar.
1Album 6 för bildsamling 0946. Innehåller 1-106. En pdf för ett av de fotoalbum som utgör samling 0946, Carl Sjöblom. Carl Sjöblom deltog bland annat i en expedition på 1920-talet till Kamtjatka (Kamchatka). Hans efterlevande har donerat arkivmaterial, foton och föremål till Etnografiska museet, inklusive det album som denna pdf illustrerar.
1Album 7 för bildsamling 0946. Innehåller 1-106. En pdf för ett av de fotoalbum som utgör samling 0946, Carl Sjöblom. Carl Sjöblom deltog bland annat i en expedition på 1920-talet till Kamtjatka (Kamchatka). Hans efterlevande har donerat arkivmaterial, foton och föremål till Etnografiska museet, inklusive det album som denna pdf illustrerar.
1Album dom gåva till Direktör Oskar Falman
1Album iordningställt av J. Hammar till Lindblom med tack för hjälpen. Albumet innehåller bilder från utställningen. Entrén med niomo 1 bild Kongo, 2 st Kina, 2 st Östturkestan, 3 st Ryssland, 2 st Kaukasien Persien, 1 st samt en bild från J. Hammars fotografisamling på utställningen (röjningsarbete i Kongo).
1Album med brokadklädda pärmar. Innehåller sex sidenmålningar utförda av Chiao Ringcheng (målare vid K´ang Hais hov).
1Album nr 2
1Album över kejsar Hirohitos kröning
1Albumsida i fotoalbum med ett foto. Kljutchevskaja Sopka, sommartid, 1926
1Albumsida i fotoalbum med ett foto. Kljutchevskaja Sopka, världens högsta verksamma vulkan. 5015m hög.1925
349Albumsida i fotoalbum med foto.
1Albumsida i fotoalbum med foto. "Dobre utra". På Jelovkafloden med instörtade vulkanen Chartschinski Chribjot i bakgrunden. På floderna färdas man i "batt", kanot, vilken förfärdigats genom att urholka en poppelstam.
1Albumsida i fotoalbum med foto. Aftonstämning på Jelovkafloden: Hemmavulkanerna Klutchefskaja, Odino, Srednaja, Plasskaja
1Albumsida i fotoalbum med foto. Avatschavulkanen, 2660 m hög, från byn Savojko
1Albumsida i fotoalbum med foto. Calle i vinterdräkten
1Albumsida i fotoalbum med foto. Calle med sin häst på långfärd uppe hos lamuternas fjällvärld 1926
1Albumsida i fotoalbum med foto. Calle till häst
1Albumsida i fotoalbum med foto. Calle vid Asabatsche osero, blommorna vid tältet äro epilobium, vulkanen Schisch i bakgrunden
1Albumsida i fotoalbum med foto. Det första hundspannet 1924
1Albumsida i fotoalbum med foto. Draghundar i "purga"
1Albumsida i fotoalbum med foto. Ester_Blenda på ridtur till platsen för vår sobelfarm
1Albumsida i fotoalbum med foto. Ester-Blenda o Calle i kanot på Jelovkafloden med vulkanen Schivelutsch, 3200 m. h., i bakgrunden
1Albumsida i fotoalbum med foto. Fyrtornet vid inloppet till landets enda hamn, Avatcha bay. Vid Avatcha bay ligger landets enda stad, Petropavlovsk, på sluttningen av ett högt berg.
1Albumsida i fotoalbum med foto. I fjälldalerne var det en nästan ogenomtränglig vegetation. Alehovnik, krypalbusk, och tjedravnik, kryptall, kunde man endast med möda krypa o hugga sig igenom om man ej använde björnstigarne. Även gräs och blommor blevo manshöga. Här rider Ester Blenda på en "björntrapinka" och blommorna nå henne över huvudet. Om vintern är all växtlighet djupt begravd under snön.
1Albumsida i fotoalbum med foto. Klutchefskaja från "Wupoku MBcto"
1Albumsida i fotoalbum med foto. Klutchevskaja, Srednaja o Plosskaja från Jelovkafloden
1Albumsida i fotoalbum med foto. Korjakavulkanen 3512m hög
1Albumsida i fotoalbum med foto. Korjakavulkanen i månsken
1Albumsida i fotoalbum med foto. Lägerplats vid Kyraschne osero
1Albumsida i fotoalbum med foto. Laxen lastas ur kanoterna och lägges i gropar till "kisla", hundmat. I byar där kisla användes som hundmat luktar det inte precis gott och är vindriktningen gynnsam känna draghundarne vittringen miltals från byn.
1Albumsida i fotoalbum med foto. Om somrarne redo vi upp till lamuterna, som vistades i fjälltrakterna norr om vulkanen Choaschen. Lamuterna hyllade schamanismen. Här i en fjälldal med kokande källor stod en klippformation med en gubbes profil och på vars axlar tobak o.d. vid besök offrades åt gudarne. På gudens framsida sipprade vatten ut och avsatte ett salt som hade stor läkande verkan på sår.
1Albumsida i fotoalbum med foto. På björnjakt om våren, då björnarne lämnat idet. Även på hösten, sedan björnen slutat äta lax, är köttet gott
1Albumsida i fotoalbum med foto. På havstranden vältra sig sjölejon; sjölejon utanför Kamtchatka; sälskytte
1Albumsida i fotoalbum med foto. På hundsläde genom Paratunkadalen julen 1924
1Albumsida i fotoalbum med foto. Rene, Ester Blenda o Lotta
1Albumsida i fotoalbum med foto. Sobeljakt. Mattve Metrofanovitsch dödar sobeln som fastnat i saxen. Sobeln fångas i Kmtchatka till allra största delen med sax.
1Albumsida i fotoalbum med foto. Sobeljakt. Sobeln har spårats och ingångsstället har inringats med nät.
1Albumsida i fotoalbum med foto. Vid Kyrachne osero, Ester-Blenda o Calle ha "tjaj-pit"
1Albumsida i fotoalbum med två foton. Kamtchatkas kust är ogästvänlig. Byarne ligga glest, Avatcha. Anborren, visthusboderne, äro byggda på stolpar för att vara oåtkomliga för bl a hunderne.
1Albun över kejsar Taishos begravning (död 25.12.1926. Ej funnet 2014.
1Alcide d'Orbigny, fransman.
1Alcionilio Bruzzi Alves da Silva, 1901-1987, har publicerat boken "A civilizacao indigena do Uapes [The indigenous civilization of the Uaupes]" 1962. I beskrivningen av samling 1969.30, Världskulturmuseet, omnämns han som "Padre Alcionelio Brüzzi (c/o Patronato S. Teresinha, Manas, Brasilien)" och var verksam vid "Salesianernas forskningsstation vid R.Tauareté", Brasilien.
1Ale. 2880 dao
1alebass användes till vattenflaskor, Höjd 22 cm. Stam:
1Alec Campel, direktör för Botswanas nationalmuseum.
1Alejandro Lopez
1Alejandro Méndez.
1A lenghty sword, diga kaduva or asi pata (Sin.), used as stage property in the story portion in Kolam performances. The sword is made of wood, vel-kaduru (Sin.) (Nux vomica). The blade is ornamented with decorative motifs normally seen on ola-leaves. Prof. M. H. Goonatilleka
1Alessandro Comini, italiensk fotograf. Han var verksam i Asmara under 1900-talets början.
1Aletta Jakobs var en holländsk läkare verksam på Java
4Aleurites-mortel av sten. (generalkatalog)
1Aleuternas målade jakthat, tillverkad av tunt trävirke som syddes ihop med tunna rottrådar, fick endast bäras av hövdingar och erfarna jägare. De symboliska dekorationerna av benbitar och antalet morrhår från sjölejon anger jägarens rang. Finns med i Med världen i kappsäcken, s. 88.
2Alexander, presidatel
1Alexander Alvina Chamberland, född 1986 i San Francisco i USA, är en svensk anarkistisk aktivist och före detta miljöpartist. Chamberland föredrar själv att kallas hen. Chamberland var språkrör för Grön Ungdom 2005-2008, ett uppdrag som delades med Elina Åberg 2005-2006 och med Ellinor Scheffer 2006-2008. Chamberland är engagerad i frågor som antikapitalism, mediekritik, djurrätt, asylpolitik och queerfeminism. Dessutom är Chamberland delaktig i kampen för att avkriminalisera sexarbete och förespråkar Nya Zeelands avkriminaliseringsmodell. Under sin tid som språkrör för Grön Ungdom arbetade Chamberland bland annat med att skapa starkare band till utomparlamentariska organisationer med liknande intressen, till exempel Djurens rätt, Attac och Jordens Vänner. Därefter har Chamberland enbart varit utomparlamentariskt aktiv, exempelvis genom queer-nätverket hardqueer. Chamberland är initiativtagare och en av arrangörerna bakom feministklubben och aktivistplattformen "Don't be quiet, start a riot!" på Smålands nation i Lund, samt festivalen Queertopia i Norberg vilken 2010 var Europas första queerfeministiska musikfestival med camping. Tillsammans med Anna Svensson har Chamberland skrivit boken Allt som är mitt: våldtäkt, stigmatisering och upprättelse som gavs ut 2015 på Bokförlaget ETC.
1Alexander Ariʻipaea Vehiaitipare Salmon Jr. (1855–1914), engelsk-judisk tahitier, delägare till Maison Brander plantations, Tahiti, de facto härskare över Påskön 1878-1888. Son till Alexander Salmon och Ariioehau Ariitaimai Tepau Salmon, bror till Tati Salmon.
1Alexander Åström, redaktör vid SMVK sedan februari 2019.
1Alexander Engel öppnade en fotoateljé i Tiflis 1890. Han var tidigare känd som en landskapsmålare och var verksam i Centralasien och norra Kaukasus. Under 1879 fick han en silvermedalj i Petersburgs Geographic Society och 1881 mottog han the Diploma of International Congress of Geographers. År 1895 öppnade han ett foto litografiska ateljé. Sedan 1896 arbetade han som fotograf på transkaukasiska järnvägen. Han försvann i Centralasien under inbördeskriget 1918.
1Alexander Gardner, född 1821, död 1882, fotograf.
1Alexander Rothman är bror till Lenke Rothman.
1Alexandre Michon (ryska: Александр Михайлович Мишон) (född i Kharkov - död 5 juli, 1921, nära Samara) var en rysk fotograf och regissör. Han föddes i en fransk familj i Kharkov och började sin karriär som fotograf. Han ägde en fotostudio i sin hemstad. Han bosatte sig senare i Baku (numera huvudstad i Azerbajdzjan) och bodde där i 25 år. Här i 1898 gjorde han sin första film med hjälp av en Lumiere. Michon anses allmänt vara en pionjär i azerbajdzjanska film.
1Alexis Daflos, Kungliga Hovstaterna.
1Alexis Edvard Ulrik Kuylenstierna, född 10 april 1862 i Råby i Södermanland, död 3 mars 1947 i Höör, var en svensk journalist. Han var son till överste Otto Adolf Edvard Kuylenstierna och Ebba Sparre af Rossvik. År 1904 gifte han sig med Ewa Erika Margareta Sparre af Rossvik. Kuylenstierna var elev vid Nyköpings högre allmänna läroverk 1872-80 och tog mogenhetsexamen 1880, officersexamen 1882. En tid var han kapten vid Södermanlands regemente. Från 1895 till 1899 var han en vittberest utlandskorrespondent för Dagens Nyheter, korrespondent för Dagens Nyheter och Berliner Tageblatt 1901-02 och medarbetare i Dagens Nyheter 1904-11. Han skrev under signaturerna "Musafa", "El Ghazi" och "Hassan". Han tog sig förklädd till arabisk kvinna in i Mecka vid ett tillfälle. Kuylenstierna var ordförande i Kimstads kommunalnämnd 1915, ordförande i fattigvårdsstyrelsen 1915-19 samt medlem i Nationalföreningen mot emigration, Försvarsföreningen och Samfundet S:t Erik. (wikipedia, 2011-05-05). Han var morbror till Märta Liljecrants.
1Alexis Kuylenstierna gjorde en reportageresa till Korea 1899 vilket resulterade i flera artiklar i Dagens nyheter 1899-1900.
1alfana Mongoliet 11232£49191
1Alf Axlid har sålt föremål till GEM.
1Alf Björnberg, Junigatan 6, Göteborg, har sålt föremål till GEM.
1Alf Harlin, född 17 januari 1937, död 11 maj 2015, har bland annat arbetat som delegat för Röda korset. Han har rest i Afrika, Latinamerika och Nya Guinea
1Alfhild Lundin, född
1Alf Hjorth-Moritzsen, född 12 februari 1915, död 1992, fil. kand., författare.
1Alf Karl Hajdukiewicz de Pomian, född 27 mars 1867, död 23 augusti 1972, konsul och pressattaché. Kom 1891 som 24 åring till de franska kolonierna i Afrika som representant för en Marseillefirma. Handelsanställd i Whydah vid en portugisisk-judisk firma och blev sedermera polsk konsul därstädes. Skrivit "Dahome, land och folk", Ymer 1895. Data om P. se tidn.urklipp bif. inv. 48.28. /US
1Alfonso, son till Leonidas.
1Alfred Anton Vogel, född 30 mars 1899, Solna, död 8 september 1987 (www.gravar.se), ryttmästare. Studentexamen 1919, fänr K 4 1921, löjtnant 1926, ryttmästare 1936, K l 38. - Tjg ung armén 1933, polska armén 37, ch Livskv K l 39, stabsch Sthlm-Norrtälje fö 42-43, reg:-stabsch K l 45-49, repr:ch See fabr ab Sandviken 51-59. Deltog i vetenskaplig expedition till Australiska Nya Guinea m.m. 1950-51, på inbjudan av Sir Edward J. Hallstrom, Sydney. Skr: Papuaner o pygméer. - Utm: GV:sJmtn, RSO, RDDO, RPolRest. Son till Anton Vogel och Anna Masur (Talburga Masu-Eggendorffer). Gift m Karin Östberg. Barn: Tony (f 1940). (Vem är Vem? Stor-Stockholm 1962)
1Alfred Ayotte, fransk journalist, fotograf och resenär.
1Alfred Bühler.
1Alfred Christensen, grosshandlare, Stockholm.
1Alfred Dahlgren (1861-1908) var verksam som fotograf i Uppsala, där han etablerade ateljé 1890. Han fotograferade porträtt, och på uppdrag av Uppsala stad även byggnader och stadsmiljöer 1901-1902 och 1908. Alfred Dahlgren (1861-1908) föddes i Skoghall på Hammarön i Värmland. Han lärde sig fotografyrket dels i Tyskland, dels hos fotograf Dahllöf i Stockholm. 1890 etablerade han egen ateljé på Dragarbrunnsgatan 48 i Uppsala. Han var verksam som porträttfotograf. 1901–1902 och 1908 fotograferade han Uppsalas bebyggelse på uppdrag av Uppsala stad. Dokumentationsarbetet avbröts vid Dahlgrens död 1908. Alfred Dahlgren var medlem i Svenska fotografernas förbund sedan dess tillkomst. Fotografen Joël Andersson övertog Atelier Dahlgren 1908, då under namnet Atelier Dahlgrens Eftr.
1Alfred Emil Fredrik Sandström, född 11 oktober 1886, död 6 juli 1962, jurist och ordförande för Röda Korset. Sandström hade en lång nationell och internationell karriär med både juridiska och humanitära uppdrag. Han var bland annat domare vid Permanenta skiljedomstolen i Haag, justitieråd 1931-33 samt 1935-43 och ordförande i Internationella Röda korsets kommitté för hjälpverksamhet i Grekland 1943-45. År 1947 var han ordförande i FN:s Palestinakommission som framlade den så kallade Sandström-planen för Palestinas delning. År 1948 blev han ledamot av FN:s kommission för folkrättens kodifiering (International Law Commission). Han var först ordförande för Svenska Röda Korset, för att sedan vara ordförande för Internationella Röda Korset mellan 1950 och 1959. (wikipedia, 2014-08-21)
1Alfred Jansson.
1Alfred Louis Kroeber, född 11 juni 1876 i Hoboken, New Jersey, död 5 oktober 1960 i Paris, var en av de mest inflytelserika personligheterna inom amerikansk antropologi under första halvan av 1900-talet. Kroeber erhöll doktorsgrad med Franz Boas som handledare vid Columbia University 1901. Hans avhandling var baserad på fältarbete hos arapahoindianerna. Han tillbringade större delen av sin aktiva yrkeskarriär i Kalifornien, främst vid University of California, Berkeley där han dels arbetade som professor i antropologi och som föreståndare för vad som då kallades The University of California Museum of Anthropology (numera kallat The Phoebe A. Hearst Museum of Anthropology). Huvudbyggnaden för institutionen för antropologi vid University of California kallas idag Kroeber Hall. Även om Kroeber är mest känd som kulturantropolog gjorde han betydelsefullt arbete även inom arkeologi, och han bidrog till att forma vetenskapen antropologi genom de samband han såg mellan arkeologi och kultur. Han genomförde utgrävningar i New Mexico, Mexiko och Peru. Kroeber och hans studenter samlade in stora mängder kulturella data om de västliga stammarna av indianer i USA; mycket av arbetet sammanställdes och presenterades i form av Handbook of Indians of California 1925. Denna typ av arbete, där man samlar in den data som finns bevarad om vissa folkslag har ibland kallats "Salvage ethnography" - ungefär rädda vad som räddas kan -etnografi. Kroeber tillskrivs begreppet kulturområde. (Cultural and Natural Areas of Native North America, 1939). Läroboken Anthropology (1923, 1948) var länge ett standardverk vid studier i antropologi. Kroeber är far till akademikern Karl Kroeber och fantasyförfattaren Ursula K. Le Guin. Han adopterade också sin andra hustru Theodoras två barn från hennes första äktenskap: Ted och historikern Clifton Kroeber. (Wikipedia, 2017)
1Alfredo Höller (eller Padre Alfred Hoeller, Alfred Höller, P. Alfredo Höller).
1Alfredo Londoño var förman och träffade Henry Wassén.
1Alfred S. Campbell (1840-1912) fotograf och företagare. Han arbetade i England men kom till USA 1866 och startade då Alfred S. Campbell Art Company, Elizabeth New Jersey, även känt som AS Campbell Art Co.; Campbell Art Company, Campbell Art Factory, Campbell Picture factory, etc. Namnvariationerna utan Alfred kan vara sådana som kan dateras till efter hans död 1912. (http://campbellartcompany.weebly.com, http://www.antiqueprint.org/topic/138, http://broadway.cas.sc.edu/index.php?action=showPhotographer&id=33)
1Alfred Saint-Ange Briquet, född 30 december 1833, Paris, död 1926, Mexiko) var en fransk fotograf, verksam framför allt i Mexiko.
1Alfred Thörne (Sven Alfred Thörne), född 24 april 1850 i Horn, Östergötland, död 15 mars 1916 i Stockholm, var en svensk bildkonstnär. Studerade vid Konstakademien i Stockholm för Per Daniel Holm och vann kungliga medaljen 1880 för målningen Sommarmorgon. 1881 blev han agré vid konstakademien. 1884 fick han ett resestipendium och studerade i Tyskland, Frankrike, Italien och Belgien. Han har målat berglandskap från södra Tyskland och svenska landskap från Mälardalen och Bergslagen. Han målade även porträtt och arbetade som teckningslärare. (wikipedia, 2010-11-29)
1Alfrescomålad kruka. Grav 1. Publ. i tidskriften "Ethnos", 1936:2, Mars 1936.
1Alf Ros, född 20 oktober 1922, Djursholm, generalkonsul. Jur. kand Uppsala 1948, 1949-51 konsulatet i Bryssel, 1952 attaché UD, 1953, Canberra, New Delhi, San Francisco, Mexico City, Bonn, Leningrad, Sao Paulo, Teheran. Son till Hilding Ros och Edla (född Littorin). Gift med Kirsten Lembcke 1955-62 och sedan med Astride Brencéns från 1970.
1Alf Skoghed, missionär i Kongo, utsänd av Svenska Missionsförbundet. Alf Skoghed var folkskollärare reste ut 1938 till missionsfältet i nedre Kongo, träffade sin blivande hustru Ebba, som varit där sedan 1934, och kom tillsammans med henne hem efter en andra bortovaro 1958. De båda verkade först vid stationen i Kingoyi, Zaire, 1938 till 1946 och sedan under den andra perioden 1948 till 1958 i Madzia, Republiken Kongo. De vistades på de båda missionslokalerna samtidigt som Efraim Andersson, Palmborg, Oscar Stenström och Karlman. Ebba Skoghed utbildade sig till barnmorska bl a vid Eastmanska barnsjukhuset och tog kurser i tropisk medicin i Antwerpen. Sina anteckningar och rapporter om verksamheten i Kongoyi och Madzia har hon lämnat till museet vid Karolinska institutet.
1alf • :3880
1Alg, troligen hemtaget som prov på födoämne.
1Alg. En hopvriden och torkad bit. Längd 7 cm.
1Algaaml. Som. 3033., men utan hål öch med en urholka ränna vid den bakre änden. Längd 1095 cm Bredd 1,0 "
1Alger
1Algeriet, foto och vykort, foto och gåva: Bildt 1933.
1Algeriet, Kraft von Landwüst 1932, miljöer, invånare. Dokumentation finns se bildarkivets dokumentationspärm (fotogragikatalogen).
1Algeriet, Tunisien. Gåva: Nordiska Museet. I omslag. (fotografikatalogen).
1Algerisk kvinna
1alglä/ä11. Höjd: 18 cm. Cotonau
1Algot Konstantin Alsbäck, född 1889, son till Carl August Carlsson och Engla Sofia Forsgren (www.geni.com) Adjutant i Tidaholm dit han ankom 1940-08-29 (www.fralsningsarmen.se). Han är beskriven som "lappmissionär i Frälsningsarmén" i generalkatalogen.
1Algot Werelius, farmare i Syd-Rhodesia i närheten av Salsburg och Victoria-fallen. Okänt när han kom till Afrika, men deltog i boerkriget. Hemförde till Sverige etnografiska föremål år 1902.
1Alg som används som färg. Efter att ha fiskat upp algen vid stränderna, blöter man den i vatten och gnider sedan in föremålet som ska färgas vita med händerna, t.ex. hyddor eller båtar enl. Mörner. Latinska namnet är enl. Hambruch Selaginella.
1Ali, född i mitten av 1800-talet (?). Ali fotograferades 1884 tillsammans med Hussein i Singapore 1884 av Oscar Ekholm i samband med Vanadis världsomsegling. Han beskrevs senare i olika bildtexter som bugis (etnisk grupp från Sulawesi) och malaj.
1Ali, Singapore. Blev fotograferad med Unos av Oscar Ekholm när Vanadis kom förbi 1884.
1Alicia Dussan Reichel-Dolmatoff, gift med antropologen Gerardo Reichel-Dolmatoff.
1Alicia Karlsson, Bolivias generalkonsul i Göteborg (Sveriges statskalender 1984).
1Aligatorhuvud av lera. (Orig.nr. 9. 927)
1Ali Holmström, chef för Ljusne och Voxna älvars Flottningsförening, Bollnäs. Vistades på Sumatra under fyra månader 1939.
1Alimentarium, museum om mat i Vevey, Schweiz som drivs av Nestlé. Museet öppnade 1985 i Nestlés tidigare lokaler.
1Ali Osman har sålt föremål från Nubien till GEM.
1Alipio, emperá-chocóindian. Har deltagit i Erland Nordennskiölds expeditioner.
1Aliro, från Docordó, gift med Maria Roselmilia, dotter till Abel Hingimía. Aliro och Roselmilia fick sonen Enrique.
1Alison Shuman (Flickr)
1Alkoholhaltiga drycker (ex. öl, vin, sprit); Tillredningsmetoder; Apparatur; Konsumtion, seder, begär; Onykterhet; Föreställnigar, sedvänjor;
1All, arabiska bönor. En arab som vandrar genom öknen hela dagen behöver blott ett mått Ml morgon och kväll jämte vatten (kaffe och cigarrer flera gånger) sade en dragoman,Kairo. Vita doftande blommor, arabernas huvudföda, lägges över natten i varm panna, kokas med vatten, ölja (smör' och fett), citron(?) och salt. Ätes, även råstadö.
1allaa21315.L.12222djg2MU:-(grenskydd)bäres säsom skydd för ryggen. Orig.nr. 1292.
1Allack i terrAootta, huvutUmed PrYdnad-, Se bildark. kartong 9A. Azcapotzalco Mexiko
1Alla folkens hjärtan vänder sig till partiet. (Affischen visar byggnaden i Shanghai där det Kommunistiska partiet bildades.) Yao Youxin, Jin Guangyu, Wang Dawen. Shanghai, 1976.
1Alla har vi våra bördor att bär, hur vi gör det kan variera. En plastkasse från Mexiko eller ett bärnät från Guatemala har funnit sin väg in i museets samlingar. Billiga plastsaker har också sin plats i museimagasinet. Plast är ett globalt material som är billigt, tåligt och lätt att färga och forma. De flesta plastföremålen tillverkas i Asien, men säljs över hela världen.
1Alla makishi består av "huvud" och "kropp" - huvudet är det vi vanligtvis tänker på som mask och kroppen är de olika delarna som utgör dräkten. Dessutom har många makishi tillbehör som viska, vapen, eller verktyg. Dessa ting kan oftast pusslas ihop till en enhet på museet. Vad som nästan alltid saknas i museisamlingarna är de särskilda rytmer, sånger, danser och beteenden som tillhör varje karaktär och gör den fullständig. I montern visas danstillbehör från Makishi-maskeraden hos ngangela och chokwe i Angola. Bland flera folkgrupper i Demokratiska Republiken Kongo, Angola och Zambia finns en maskeradtradition som kallas makishi. De etthundra maskerade karaktärerna, som föreställer människor, djur eller fantasivarelser, representerar en mängd förfadersandar med olika egenskaper. Vissa är högdragna, andra komiska eller hotfulla. Vanligtvis uppträder de maskerade karaktärerna vid olika övergångsritualer: till exempel när en pojke blir man, en person ska begravas eller bli hövding. Endast vuxna män som är initierade får maskera sig men kvinnor spelar ofta viktiga roller under de offentliga framträdandena.
1Allan Abenius, Född 27 juli 1868, död 1953 (hittagraven.se), kapten, officer vid Kungl. Svea artileriregeminte 1887. Efter avgång ur aktiv tjänst såsom löjtnant, kapten i armén och därefter fondmäklare i Stockholm. Skänkt saml. från Maroco, inv. 1907. 41. till Etnografiska museet, Stockholm /US. Hans pampiga villa på Östra Allén ritades av arkitekterna Ferdinand Boberg och Bror Almquist. (Svenskt porträttgalleri - VII:5 Arméns officerare och civilstat : Fjärde arméfördelningen)
1Alla skolbarn samlade framför kyrkan.
1Alla skolbarn samlade framför stora skolhuset.Missionärerna fr.v. Anna Hoffman (Messing) Herr o fru Morfeldt.
1Alläuts som nr. 1962
1allerver .0 . sa to . övre Guinea . . .
1Allicock, en patamoniaindian.
1Alligatorgruppen rymmer ganska stora motsatser. Under det att de första kärlen vore av hög klass, äro en del synnerligen enkla. Så är fallet med denna lilla kruka. Formen'finns intet att anmärka på, ehuru den ej står i hög klass vad jämnheten beträffar. På den ljusa, gulvita botten löper ett band eller en bård runt bröstpartiet med ytterst stiliserade alligatormotiv. Denna dekoration sitt mynningskanten är gjord i rött ,och bilat dar kärlets hela dekorativa utstyrsel. Höjd 8,8 cm. Diam. 9,5 cm. Chiriqui Panama
1Alligator-stjärt av sten
2Allitteration till Carl Sjöbloms avresa, Carl Sjöbloms samling.
2Allm. Etnografiska Utställningen 1878-79.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 "In Victoria and southern New South Wales there seem to have been only two important types of boomerang, the wonguin or returning boomerang, and the barngeet or war boomerang, both of which are found in variant forms (fig 7e, f, i). The two are difficult to distinguish for the latter often exhibits a slight twist, altough it cannot be made to return." (ref Davidson 1936, sid 93). Bumerangen överenstämmer med den öppnare varianten av figur i. Små streck är inristade på översidan.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 "In Victoria and southern New South Wales there seem to have been only two important types of boomerang, the wonguin or returning boomerang, and the barngeet or war boomerang, both of which are found in variant forms (fig 7e, f, i). The two are difficult to distinguish for the latter often exhibits a slight twist, altough it cannot be made to return." (ref Davidson 1936, sid 93). Bumerangen överenstämmer mycket väl med den starkt vinkelböjda bumerangen i figur i. Enligt generalkatalogen är den "återgående".
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 "In Victoria and southern New South Wales there seem to have been only two important types of boomerang, the wonguin or returning boomerang, and the barngeet or war boomerang, both of which are found in variant forms (fig 7e, f, i). The two are difficult to distinguish for the latter often exhibits a slight twist, altough it cannot be made to return." (ref Davidson 1936, sid 93) Bumerangen överenstämmer mycket väl med den starkt vinkelböjda bumerangen i figur i. Enligt generalkatalogen är den "återgående".
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 "In Victoria and southern New South Wales there seem to have been only two important types of boomerang, the wonguin or returning boomerang, and the barngeet or war boomerang, both of which are found in variant forms (fig 7e, f, i). The two are difficult to distinguish for the latter often exhibits a slight twist, altough it cannot be made to return." (ref Davidson 1936, sid 93) Enligt generalkatalogen är den "antagligen återgående". Den röda färgen är nästan helt avnött. För övrigt är bumerangen odekorerad.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Bumerangen är odekorerad och dess form tyder mer på att den kommer från Victoria. (ref fig f: Davidson 1936, sid 91).
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Den starka vinkelböjen tyder mer på att bumerangen kommer från Victoria. (jmf fig i: Davidson 1936, sid 91). Den är odekorerad.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen: "Bumerangliknande kastredskap. Den längre, raka delen bildar handtaget och är jämförelsevis runt, den kortatre främre delen är mer flat samt slutar med en vass spets. De röda tvärbanden nästan avnötta. Antagligen från Queensland." Bumerangen är mycket tung och har även vita tvärband. Handtaget har inristade tvärband.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen: "Hakbumerang. Nära meterlång, rödmålad, svagt böjd, ena ändan försedd med en hake. Användes uteslutande i strid. Denna sorts bumerang är nästan omöjlig att avvärja med skölden, då haken griper tag i sköldens kant, varvid bumerangen svänger runt och träffar den bakom skölden stående. Inre delarna av Queensland." "Beaked boomerangs. A peculiar variety of the "fighting" boomerang is that with a beak or hook (fig. 8c). Boomerangs with this feature are found in an extensive area from western Queensland to the Kimberley region and from the Gulf of Carpentaria to coastal South Australia." (ref Davidson 1936, sid 94f). Bumerangen är mycket tung.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen:"Ornerad med ovaler och halvovaler, parallella band utfyllda med tvärlinjer. Medelst ett tvärband delad i två fält."
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen: "Orneringen: Mitt på översidan löper en kedja av 10 bladliknande ovaler och på båda sidor om denna små grupper av linjer. Utmed båda kanterna kedjor av halv-ovaler."
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen är bumerangen "återgående". Att ändarna är tillspetsade talar för att bumerangen kommer från Queensland. Däremot den starka vinkelböjen tyder mer på att den trots allt kommer från Victoria. (jmf fig i: Davidson 1936, sid 91).
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen är bumerangen lik den föregående, men med det tillägget att den även har små grupper av korta linjer: Se specifik enligt Davidson; 1912.01.124. Bumerangen har spetsiga ändar. Översidan har inristade jämnlöpande ovalkedjor och zigzagband. Även försedd med två tvärband. Kurvan ligger i bumerangens mitt.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen är föremålet en klubb-bumerang, en så kallad "Lil-lil" med ett brett, bladliknande huvud. Antagligen kommer den från New South Wales. Finns avtecknad som figur 8g. (ref Davidson 1936, sid 95).
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen är föremålet ett bumerangliknande kastredskap. Antagligen från Queensland. Bumerangen är omålad.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen är föremålet ett bumerangliknande redskap. Bumerangen som är S-formad är rödmålad med rester av vita tvärband. Både över- och undersida är välvda.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen är föremålet ett bumerangliknande redskap. Den har varit röd och vitmålad, men färgen är nästan avnött.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen har bumerangen "vassa ändar, men avrundade kanter. Främre halvan bredare och tjockare än den bakre. Ofärgad. 'Återgående'. Handtaget utmärkt genom inskurna tvärlinjer."
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 Enligt generalkatalogen kommer bumerangen från norra Queensland.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 För specifik enligt Davidson se 1912.01.106. Enligt generalkatalogen är fyndplatsen okänd, men bumerangens form tyder på att den kan komma ifrån Western Australia. Det använda träslaget är mycket tungt och den är odekorerad.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 För specifik enligt Davidson se 1912.01.124. Bumerangen är röd/orange-målad, men för övrigt odekorerad. Enligt generalkatalogen kommer bumerangen från norra Queensland.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 För specifik enligt Davidson se 1912.01.124. Bumerangen har breda målade tvärband i rött, gult och vitt. Enligt generalkatalogen kommer bumerangen från norra Queensland.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.106. Bumerangen är odekorerad och ofärgad, men av ett rödaktigt träslag. Kurvan ligger inte i bumerangens mitt utan närmare ena ändan. Enligt generalkatalogen hör denna bumerang till de "återgående".
2Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.106. Bumerangen är odekorerad och ofärgad, men av ett rödbrunaktigt träslag. Kurvan ligger inte i bumerangens mitt utan närmare ena ändan. Enligt generalkatalogen hör denna bumerang till de "återgående".
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.106. Bumerangen är ofärgad, men av ett rödbrunaktigt träslag. Tvärband är inristade. Kurvan ligger inte i bumerangens mitt utan närmare ena ändan. Enligt generalkatalogen hör denna bumerang till de "återgående".
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.106. Bumerangen är ofärgad och odekorerad.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.106. Bumerangen är ofärgad och odekorerad. Kurvan ligger inte i bumerangens mitt utan närmare ena änden. Enligt generalkatalogen hör denna bumerang till de "återgående".
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.106. Bumerangen är omålad och odekorerad. Kurvan ligger inte i bumerangens mitt utan närmare ena änden. Enligt generalkatalogen hör denna bumerang till de "återgående".
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.106. Bumerangen har rester av röd och vit färg. Kurvan ligger inte i bumerangens mitt utan närmare ena änden. Enligt generalkatalogen hör denna bumerang till de "återgående".
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.124. Bumerangen har spetsiga ändar. Främre halvan är bredare och tjockare än den bakre. Både fram- och undersida är välvda. Den är ofärgad. Handtaget är utmärkt med små inristade tvärlinjer. Kurvan ligger inte i bumerangens mitt utan närmare ena änden. Enligt generalkatalogen hör denna bumerang till de "återgående".
3Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.124. Bumerangen har spetsiga ändar. Främre halvan är bredare och tjockare än den bakre. Både fram- och undersida är välvda. Den är ofärgad och odekorerad. Kurvan ligger inte i bumerangens mitt utan närmare ena änden. Enligt generalkatalogen hör denna bumerang till de "återgående".
5Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.124. Bumerangen har spetsiga ändar. Främre halvan är bredare och tjockare än den bakre. Den är ofärgad. Handtaget är utmärkt med små inristade tvärlinjer. Kurvan ligger inte i bumerangens mitt utan närmare ena änden. Enligt generalkatalogen hör denna bumerang till de "återgående".
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.124. Bumerangen har spetsiga ändar. Främre halvan är bredare och tjockare än den bakre. Den ena sidan är välvd. Handtaget är utmärkt med små inristade tvärlinjer. Kurvan ligger inte i bumerangens mitt utan närmare ena änden. Enligt generalkatalogen hör denna bumerang till de "återgående".
2Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.124. Bumerangen har spetsiga ändar. Översidan har inristade jämnlöpande ovalkedjor och zigzagband. Även försedd med två tvärband. Kurvan ligger i bumerangens mitt.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.124. Davidsons beskrivning stämmer mycket väl in på denna bumerang. Bumerangen har mycket spetsiga ändar. Handtaget är utmärkt med inristade tvärlinjer. Översidan har inristade slingor. Kurvan ligger i bumerangens mitt.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.124. Davidsons beskrivning stämmer mycket väl in på denna bumerang. Bumerangen har mycket spetsiga ändar. Handtaget är utmärkt med inristade tvärlinjer och två zigzaglinjer. Översidan har inristade slingor och korstecken. Kurvan ligger i bumerangens mitt.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.124. Davidsons beskrivning stämmer mycket väl in på denna bumerang. Bumerangen har mycket spetsiga ändar. Översidan har inristade slingor och små korta streck, samt ett zigzagband. Kurvan ligger i bumerangens mitt.
1Allmän beskrivning av bumeranger; 1912.01.1 och specifik enligt Davidson; 1912.01.124. Överensstämmer med generalkatalogens beskrivning: "Ändarna nästan jämt avrundade. Ornerad med två kedjor av bladovaler, mellan dessa två zigzagband. Såväl utmed inner- som ytterkanten små grupper av vinkelböjda linjer." Endast den välvda översidan har ett inristat mönster.
1Allmän information och oorganiserad muntlig nyhetsförmedling (ex. skvaller, ryktesspridning); Offentliga utropare och härolder; Bulletiner och informationsblad;
1Allmän karaktär som föregående. Ena kortsidan försedd med för-, stärkt stadkant, den andra kortsidans stadkant till större delen förstörd. Den ena långsidan är intakt och försedd med en frans av vävens ljusbruna färg.Väven är övertäckt av en dekoration, vars bottenfärg är röd, och vars dekorativa element utgöres av 4 kattdjur, ställda i rad, vartannat upp och ner. (Ports,).
1Allmänna arvsfonden är en svensk statlig fond, instiftad av riksdagen 1928, dit medel tillfaller från de dödsbon som inte har någon förmånstagare, alltså när det varken finns någon släkting närmare än kusin eller något skrivet testamente. Fonden skall verka för att med innestående medel främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdom och personer med funktionsnedsättning. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet. Myndigheten Arvsfondsdelegationen beslutar hur pengarna ska användas. De flesta länder har ingen sådan fond, utan kusiner eller mer avlägsna släktingar får då ärva. (wikipedia, 2011-09-12)
1Allmänna definitioner av lagöverträdelser; Huvudkategorier av brott (ex. brottmål, civilmål, avtalsbrott, försyndelser); Erkänd hierarki i fråga om förbrytelsernas svårighetsgrad (ex. malum prohibitum och malum in se, bötesbrott och urbota brott, större och mindre förbrytelser, förlåtliga och dödssynder);
1Allmänna etnografiska utställningen. "Asia-salen".
1Allmänna Etnografiska utställningen 1878-79, uppdelad på geografiska områden. 1-118, Kina och Japan 119-135, Asien, skilda trakter 136-154, Främre Indien 155-165, Bortre Indien 166-186, Malayiska arkipelagen 187-217, Oceanien 218-239, Afrika 240-265, Amerika 266-268, Skilda trakter
1Allmänna problem angående betydelselära och språkliga symboler; Morfologiska och lexikaliska elements semantik; Känslobetonad färgning (ex. genom tonfallet, genom snabbt framförande); Ord och fraser med många betydelser; Betydelseförändringar;
1Allmänna uppgifter om redskap använda i olika näringar. Tillverkningen av redskap och den industriella användningen förs under ett flertal andra rubriker, och upptas nedan endast i de fall då de ej kan placeras på annat håll.
1allmänt, natur, människor, miljöer
1Allmänt beskrivande av maskiner och komplicerade apparater samt om den däri ingående tillämpade mekaniken.
1allmänt födoämne: 1 st. (Jfr. T:Eens kat.nr 136).
1allmänt födoämne. 1 st: (Jfr. T. Eens kat.nr 137). Afrika
1allmänt från fältarbetet i Zambia. Överfört till 0673 år 2019. Samlingen inkom 1997 och återlämnades 2003.
1Allmänt om affärs- och industriorganisation. Särskilda organisationstyper och -former för produktion och distribution av varor, de utmärkande dragen samt sambandet med kapitalägande och kapitalkontroll föres under lämpligt nummer nedan.
1Allmänt om anskaffande av byggnadsmaterial samt om planering och genomförande av byggnation.
1Allmänt om anskaffning av mat.
1Allmänt om användningen av logik, vetenskapliga experiment och andra exakta metoder som medel att nå kunskap, och om de härigenom vunna intellektuella resultaten. I den mån vetenskapen är internationell eller delas av flera kulturer kommer blott den veten
1Allmänt om arbetslivet, vanor, yrkesspecialisering, anställningsförhållanden och förhållandet mellan parterna på arbetsmarknaden.
1Allmänt om barnavård och barns fysiska utveckling, sysselsättningar och statusutveckling från födseln till puberteten.
1Allmänt om barnuppfostran.
1Allmänt om bearbetning av fibrer till textilier samt om skinnberedning och papperstillverkning.
1Allmänt om bebyggelsens utformning och den offentliga servicen i enheter varierande i storlek från tillfälligt läger till mångmiljonstad.
1Allmänt om behandling av råvaror i sådana industrier där teknologin är av kemisk natur snarare än av fysisk.
1Allmänt om beredning av råa födoämnen så att de blir lämpade för förvaring eller förtäring.
1Allmänt om beskrivningar och undersökningar av geografisk karaktär.
1Allmänt om bumeranger se 1912.01.1. "The most common form of boomerang in a large part of Queensland seems to have been similar to that shown in Figure 7g, found with minor variations in form and decorations from northern New South Wales to northwest central Queensland and eastward to Herbert Vale. It seems to be lacking in the upper Georgina area, the extreme northern regions, and in many costal areas in the east. These boomerangs are fairly long (thirty inches), and show either one flat and one greatly convex surface, or two convex surfaces. The apices may be round, pointed, or emarginate in form with central mucronate extensions. Further north, at Normanton and along the Gulf coast, the boomerangs become heavier and clumsier and a more or less acute angle gives way to a curve only slightly perceptible."(ref Davidson, 1936, sid 93) Bumerangen är rödaktig utan tvärband och med runda ändar. Davidsons beskrivning av bumeranger från Queensland verkar stämma överens med bumerangen i fråga.
1Allmänt om den kulturellt betingade anpassningen till kvinnans menstruationscykel, både beteendemässigt och ideologiskt.
1Allmänt om den teknologi som brukas för att förvandla råämnen till färdiga produkter eller halvfabrikat.
1Allmänt om de reglerade procedurer och domstolar genom vilka staten eller lokalsamhället slår fast vad som är lagöverträdelser och ålägger straff.
1Allmänt om döden, inklusive föreställningar om döden och om sedvänjor i anslutning till dödsfall.
1Allmänt om dräkttillverkning och dräktens utseende. Bruk och underhåll av dräkt och textilier.
1Allmänt om ekonomiska och estetiska normer och om vissa levnadsvanor.
1Allmänt om familjen. Olika aspekter av familj och hushåll.
1Allmänt om färdande och transport.
1Allmänt om finansiella transaktioner medelst pengar eller kredit snarare än varor.
1Allmänt om flera olika sidor av äktenskapet. Med äktenskap förstås en socialt godkänd samlevnadsform mellan kvinna och man innebärande ekonomiskt samarbete, samboende och sexuellt umgänge. De kulturella normerna bestämmer vilka som får och inte får ingå äktenskap, hur det skall ingås och upplösas, och vad de båda parterna får och inte får göra inom det. Äktenskapet, sett som släktskapsförhållande, måste hållas klart skilt från familjen, den sociala gruppbildningen inom vilken den typmässigt hör hemma.
1Allmänt om flera slag av kommunikation över tidsperioder, genom mer eller mindre beständiga dokument.
1Allmänt om folkliga funderingar och föreställningar om fenomen inom den yttre världen och om människokroppen.
1Allmänt om folklig diktning, tro och sed. Folkböcker.
1Allmänt om fritidssysselsättningar med aktivt deltagande.
1Allmänt om hälso- och sjukvård samt sjukdomar.
1Allmänt om hemmets och andra byggnaders utrustning, vård och underhåll.
1Allmänt om historia och kulturförändringar.
1Allmänt om husdjursskötsel.
1Allmänt om intagande av föda.
1Allmänt om jordbruk. Generella uppgifter placeras i 241. Övertro, sed och bruk i samband med särskilda odlingsformer ordnas under resp klass.
1Allmänt om kommunikation och information mellan människor.
1Allmänt om krigets speciella teknologi.
1Allmänt om ledning och resultat av strider mellan självständiga politiska enheter ( te x stadsstater och stammar) med användning av organiserade militära styrkor.
1Allmänt om människans åldrar från puberteten till ålderdomen.
1Allmänt om mänskliga relationer.
1Allmänt om mänskligt beteende på det politiska fältet.
1Allmänt om matematik, räkning och mätning.
1Allmänt om militär organisation.
1Allmänt om nyttjande av råämnen till annat än föda. Bearbetning av råmaterial till redskap, byggnader kläder och andra varor förs till andra klasser.
1Allmänt om olika, klart avgränsade större samhällsproblem och deras förekomst och sätten att möta och lösa dem.
1Allmänt om olika slags byggnader och byggnadshistoria. Rent beskrivande uppgifter om hus och andra byggnadsverk förs hit, jämte upplysningar om material och konstruktioner som ej kan klassificeras enligt 33. Användningen av byggnadstyperna förs till relev
1Allmänt om olika uppgifter om statliga institutioner på högsta nivå, dvs där det slutgiltiga avgörandet sker, antingen det rör sig om ett distrikt med några få bygdelag under en överhövding eller ett stort imperium omfattande många nationaliteter. Material rörande samhällen av högre politisk dignitet än bygdelagsnivå förs hit. Rörande politisk organisation på bygdelagsnivå se 62; för sådana inom gruppen mellan bygdelag och stat se 63.
1Allmänt om organiserad verksamhet för att bekämpa sociala problem.
1Allmänt om överlåtelse av varor och äganderätten till dem, jämte omfattningen av sådana transaktioner och fastställande av priser och ekonomiska värden.
1Allmänt om politisk territorialorganisation på olika nivåer. Uppgifter om territoriell hierarki förs till 631. Uppgifter om politiska institutioner i administrativa eller territoriella enheter i storlek mellan bygdelaget och staten, den högsta eller största politiska enheten, förs till nedanstående kategorier. De är avsedda endast för samhällen av något högre politiskt oberoende eller för miniatyrstater som blott omfattar ett enda distrikt eller en liten stad med närmaste omgivning. De enskilda kategorierna motsvarar samhällen av olika omfång och utveckling i en stigande skala, men då dessa ej är universellt jämförbara bör de modifieras, så att de kan användas för de faktiskt existerande territoriella enheterna inom respektive statsbildning.
1Allmänt om religiösa trosföreställningar och ideologier.
1Allmänt om rese- och transportformer till lands jämte reseservice.
1Allmänt om samfärdseln till sjöss och i luften. I huvudsak används rubrikerna 501, 502 och 506. Är materialet stort kan även övriga rubriker nyttjas.
1Allmänt om sätten att pryda kroppen på annat sätt än genom kläder samt om tillverkning av medel för detta.
1Allmänt om sedvanerätt eller påtvingade uppförandenormer, där straffpåföljd kan genomdrivas av representanter för det politiskt organiserade samhället eller staten, och inte bara genom den sociala kontrollens informella metoder.
1Allmänt om sexuella föreställningar och sexuellt beteende.
1Allmänt om släktgrupper och individens relation till olika grupperingar inom släkten
1Allmänt om specialisering inom handeln och främjande av handel och affärsverksamhet.
1Allmänt om språk och dialekt. Nedanstående kategorier är avsedda för uppgifter om språkbruk och veten-skaplig språkanalys. Terminologi för olika kulturföreteelser återfinns i allmänhet under lämplig rubrik inom andra ämneskategorier.
1Allmänt om statsförvaltningen och alla dess olika organs verksamhet; hit förs huvudsakligen uppgifter rörande förvaltning av samhällen över lokalsamhällets nivå.
1Allmänt om undervisning i skolor, av utbildade lärare utanför skolan eller genom lärlingskap.
1Allmänt om uppgifter om befolkningen, inklusive befolkningsstatistik och folkbokföring.
1Allmänt om utnyttjandet av de naturliga energikällorna och av omvandlingen av sådan energi för industriellt bruk.
1Allmänt om vetenskapliga biologiska uppgifter om samhällsmedlemmarna.
1Allmänt rörande definitioner i juridisk eller annan form, av åtalbara eller straffbara förbrytelser och rörande uppgifter om straffpåföljd.
1Allmänt rörande den kristna trosläran och religionens andliga innehåll samt den kyrkliga organisationen.
1Allmänt rörande individens uppförande och drag i hans personlighet.
1Allmänt rörande sådana större skillnader i social staus, som vanligen är hierarktiskt graderade eller skiktade.
1Allmoseskål av svartlackerat trä. Användes av tiggarmunkarna. (Enligt generalkatalogen).
1Allmoseskål av svartlackerat trä. Användes av tiggarmunkarna. (Enligt generalkatalogen).
1Allmoseskål av trä, svarvad. Invändigt röd lackfärg, utvändigt guldlack. Har antagligen utgjort del av en gudabild eller stått på ett altarbord. (Enligt generalkatalogen).
1Allmosskål av järn för tiggarmunkar. Sfäriskt kärl i järn. Runt lock med avsmalnade kanter och lätt välvd ovansida. Enligt katalog finns även ett tillhörande stativ i trä.
1Allt (1304).
1Allt av bambu. Fodralet ornamenterat med inristningar. Mungigan som är gjor i ett stycke med ett insnitt på längden hålles ihop med mångfärgade snören och är prydd med ett par pärlsnoddar. Dylika mungigor förekomma över stora delar av sydöstra Asien. Mungigans längd 17 cm. Stam: Puli Akha Litt.: Curt Sachs avhandlingar.
1Alltid beväpnad i Hajjah (fototext)
1Alltjämnt i bostadskö
1Allt som allt 706 foton och 4 pärmar och en ask. Sumatra 1938. 116 foton. Samling och gåva: de Maré. Danser, sport, ceremonier. Viss dokumentation finns. Se Bildarkivets dokumentationspärm. Nr. 117-226. samma info. Dans, ceremonier. Nr. 227-340. samma info. Porträtt, dans. Nr. 341-469. samma info. Föremål, hus, ceremonier. Nr. 470-578. Bali 1938. samma info. Danser. Nr. 579-655. Celebes 1938. samma. Ceremonier, danser. Nr. 656-706. Java, Nias mm 1938. samma info. Pärmar. 4 pärmar och en ask. Sumatra, Nias, Java, Bali 1938. Samling och gåva de Maré. (fotografikatalog)
1Allt som används vid omsättning som allmänt betalningsmedel efter sitt inneboende värde (ex. salt, boskap, spannmål, snäckskal, metalltenar eller mynt); Typer av penningrepresentativ (ex. varuväxlar, bankanvisningar); Kreditpapper (ex. riksbankssedlar, privatbankssedlar); Mynttecken (ex. skiljemynt, snäckpengar, pärlpengar); Myntprägling och myntverk; Rätten att slå mynt och utge sedlar; Falskmyntning;
1allutssom nr. 1962 Tarija' Tolomosa Bolivia
1Alma Hedin, född 1876, död 1958. Socialt verksam. Syster till forskningsresande Sven Hedin. Under många år hans sekreterare. Arbetade med fattigvårds - och bostadsproblem. Tog 1921 initiativet till Blomsterfonden, med syfte att skaffa hem och vård åt gamla, mindre bemedlade personer. År 1912 var H. initiativtagare till nationalinsamlingen för barnförlamningens offer och 1919 en av de ledande i Rädda barnen samt tillhörde 1923 hjälpkommittén för Ruhr. H. har utgivit flera böcker. H. erhöll Illis quorum 1926. /US
1Alma Lagrelius, född Östergren, fru till Axel Lagrelius. De fick sonen Einar.
1Almanacka, 2 st. (generalkatalogen).
1Almanacka. (generalkatalogen)
1Almanacka av mammut-elfenben. Jakutisk. (generalkatalogen).
1Almanacka av trä. En flat ribba med sju hål, i vilka en pinne placeras för vederbörande dag. Längd 27 cm." Godthaab Väst-Grönland
1Almanacka för 1905. Tryckt i Matadi. Utgiven av C.W. Lembke. (generalkatalogen).
1Almanacka för 1978. Texten på kanten uppmanar läsaren att uppföra sig som flickan på bilden, som i sin hand håller Valda verk av Mao Ze Dong./CR
1Almanacka för 2008.
1Almanacka för 2009.
1Almarara, 13 år, Alligator River.
1Almasekruka.
1Almost complete open work wooden panel, carved in relief on one side. In the middle a gig vase from which emerge two floral scrolls, curving down symetrically on each side of the vase and filling the space between the vase and the frame. The lower part of the vase is decorated with eight long leaves with a straight central groove; round the neck is a band with lozenge pattern. Rabbet at top and bottom. Bergman, 1935, p. 126.
1Almost complete open-work wooden panel carved in relief on one side. Within a plain square border is an eight-petalled lotus with sepals showing between; petals and sepals are veined with a straight central rib. The flower is connected with the frame in the middle of each border (at the shorter sides this connection is formed by three semicurcular projections from the frame) as well as by means of two diagonals. Rabbed at each end, Bergman, 1935, p. 126.
1aln allmän form som nr 98. Sandtagen °dekorerade men väl utvecklade. Den plastisk dekorationen inskränker sie till tvenne mitt emot varandra på bröstpartiet fastsatta lerklumpar, till formen ovala samt försedda med en fördjupning i mitten. Den målade dekor-a-, tionen utgöres av en horisontell, lågt place rad bred bårdyfrån vilken uppgår syra U-form iga figurer. Den rundade/en av dessa är vä uppåt och når till mynningskantens undre del Jfr. H. 129. Diam. 12,7 cm., Max.-bredd 15,6 cm. Höjd 11,4 cm.. Chiriqui Panama
1alogu 3 stycken, Som 7100
1Alok föddes i Kina men tog en akademiska examen i USA i matematik, teologi, sociologi och religionspsykologi. Han har undervisat i religionspsykologi och transcendental psykologi och har genomfört många kurser som kombinerat österländsk och västerländsk psykoterapi. Han har publicerat 20-talet böcker om meditation i republiken Kina. Alok ger nu utställningar och uppträder med sin konst i museer och gallerier världen över och håller föreläsningar på temat "icke-görandets kreativitet".
1Alpacca-får, hopkörda i en "corral" för skärning - ej klippning - av den tjocka ullen. Framtill på bringan få de beshålla en försvarlig tofs, som vid behov bildar ett ypperligt handtag för fårens vaktare. (Alpacca-fåret ger den finaste ullen, användes ej som lastdjur).
1Alpakas av basalt. 10 cm höga. Als Hausopfergeräte (kanopas). Inkatiden 1400 eft. Kr. Cuzco, Peru. Arkeologiska museet.
1Alphonso Lisk-Carew, född 1887, död 1969, fotograf, aktiv i Sierra Leone 1905-1925.
1Alpingishus, riksdagshuset i Reykjavik. Märkt: 35.
1Alr Erling Porsild, dansk-kandensisk botaniker.
1alspets Gom 1962
3Altar, O,1, that we discovered. (katalogkort)
1Altarbord, kinesiskt.
1Altarbord, med hål på en sida, avsett för altaruppsats för Tenrikyo-sekten inom shinto. Ursprungligen var det under inventarienumret 1930.25.61 ett enda nummer för en mängd föremål som hörde till altaruppsatsen. Detta nummer ändrades 1995-96 till många olika, separerade nummer eftersom det handlade om så många föremål. Ida Trotzig skänkte också ett manuskript, 1930.25.63, som handlar om denna shinto-sekt.
1Altarbord, med hål på tre sidor, som används i altaruppsats i den shintoistiska Tenrikyo-sekten. Ursprungligen var det under inventarienumret 1930.25.61 ett enda nummer för en mängd föremål som hörde till altaruppstasen. Detta nummer ändrades 1995-96 till många olika, separerade nummer eftersom det handlade om så många föremål. Ida Trotzig skänkte också ett manuskript, 1930.25.63, som handlar om denna shinto-sekt.
1Altarbord. Uppges stamma från templet i ett manchupalats i Peking. Rödlackerat och försett med förgyllda kanter. Från slutet av Mingperioden.
1Altarbord av svartlackerat trä. Framtill en förgylld bård av krysantemum och lotus. Rektangulärt.
1Altarbord av trä.
1Altarbord av trä. Ett större bord och ett mindre bord vilket placeras framför det större. Borden är ihopfällbara och är konstruerade utan spikar eller skruvar. Bordens sidor, ovansidor och framsidor är rödmålade. Framsidorna är försedda med förgyllda dekorationer. Baksidor och undersidor är omålade. (AA) "Taxile´en sjirae, 2 carved wooden altar tables made by Sagetjin Baell Mongols. (2 st) c: Kr. 140.- (Priset inkluderar föremål märkt 40)" (Originalförteckning till samlingen)
1Altarbord av trä. Framsidan och kortsidorna har snidade krysantemumblommor. Guldlackerat runt om, ovansidan svartlackerad.
1Altarbord av trä med fyra ben ställda långt ut i hörnen. Svartlackerat med röda kanter.
1Altardekoration, av driven koppar dekorerad med ciselerad vit metall, till formen triangulär. (AA) Altarprydnad, offergåva. (MLK) Är enligt K G Gardell ämnad för skräckinjagande gudar.
1Altardekoration av driven koppar med dekorationer i ciselerad vit metall, till formen triangulär. Bär skrift nedtill. (AA) Altarprydnad, offergåva. (MLK) Är enligt K G Gardell ämnad för skräckinjagande gudar.
1Altardekoration av koppar dekorerad med vit metall. Nedtill finns stiliserade kronblad av lotus. Altardekorationen har varit försedd med dekorationer i vit metall som saknas i nuvarande skick. Foto i HBE från inventering 1962 visar föremålet med sina dekorationer. (AA) Höjd med dekoration: 32 cm. (HBE) Altardekoration, offergåva. (MLK) De två dekorationerna är åter funna och har fästs till föremålet, oktober 1996. Dekorationerna är av ciselerad och försilvrad koppar. (AA)
1Altardokorationer, "Ondjildek Tjimek", 2 st a-b, hänger på var sin sida om altaret,
1Altarduk, kvadratisk komplex mönsterväv (mer än två varp- och inslagssystem) i 2 våder och med orange bottenfärg med diagonalt lagda blommor i lila, grönt, vitt, rosa och ljusblått i ett växtnät av guldmetall (utskurna lan av guld på pappers). Foder av vita tuskaftvävda växtfibrer.
1Altarduk av brokad. Mörkt mossgrön boten med stora blommor och ornament i ppappersguld. Grovt bomullsfoder. /general katalog
1Altarduk av brokad. Samma material som föregående De invävda ornamenten utgöras av Kikumon och Paulownia Imperialis. Kikumon makulerade med påklistarde gula pappersremsor Mycket nött. /general katalog Kvadratisk textil med brun bottenfärg och blommönster med inslag av guldlan. Bottenväven i satin och mönster i kypertbindning. Föremålet är mycket slitet och tidigare konserverat. /EM2006.10.06
1Altarduk av gult siden, med broderier. Köpt i Peking 11/1 1930. /kortregister Avlångt broderi på gul sidensatin. Centralt placerad ett yin och yang tecken. En häst och en elefant ställda mot varandra, båda med en urna i sadeln. Botten täckt med glesa bladslingor. Runt kanterna sitter ett 5 cm brett, vitt sidenband broderat med blommor och fåglar. F32odrat med ett enfärgat, gult, mönstervävt sidentyg. /EM
1Altarduk av gult siden med silkesbroderier, från Jehol.
1Altarduk broderad på röd bomullsflanell (i katalog står felaktigt ylle, se analys), med lejonmotiv samt infattade speglar i bårder. Blått tuskaftvävt bomullsfoder.
1Altarduk broderat på rött kläde med silkesgarn och guldtråd. En stor drake flankerad av fyra mindre drakar i det röda fältet. Guldfärgade paljetter och broderade blommor i blått fyller ytan. Överstycke av svart siden med åtta broderade kvinnor och män. Ram av mönstervävt siden med invävdt blommönster i blått och turkost. Högst upp en bred kant i blått bomullstyg med två band för upphängning. Broderiet är fodrat med bomullstyg.
1Altarduk i två delar, den nedre broderad på rött kläde. Broderiet är utfört i blått silkesgarn och guldlan. Den övre delen har ett guldbroderi med urnor, bokrullar och skrivtecken på ett mörkblått sidentyg. Broderiet på det röda delen föreställer ett drakhuvud omgärdat av åtta fiskar. Broderierna är kantade med blått, mönstervävt band. Övre kanten av altarduken är av vitt bomullstyg och med band för upphängning. Fodrat med blått bomullstyg.
1Altare/scen i trä, ornamenterad framsida med två skjutluckor. Verkar ej komplett. Märkt JAP no XXVIII, och delarna nr.märkta. (originallista)
1Altare. Underdel saknas. 1700-tal.
1Altare av trä, rödmålat med dekorationer i rött och blått. Altaret kan fällas ihop. (AA) Altaret har användts av Tsimi Djallang farfar. (MLK) Tsimi Djallang var den rikaste mannen vid floden. Gösta Montell och Georg Söderbom hade några dagar sitt tält uppslaget vid Tsimi Djallangs läger, och de tillbragte långa stunder i Tsimi Djallangs tält. (Montell.1934.s.139f) Montell skriver vidare: "Vi hade en baktanke med vårt besök hos den förmögne mannen nämligen att försöka göra förvärv till samlingarna... ...Efter många om och men lyckades vi också köpa några utmärkt intressanta föremål. Ett gammalt gudaskåp med svartnade målningar visade sig så småningom vara en praktpjäs, som nu är den förnämsta prydnaden i vårt Etsingoltält."( Montell.1934. s. 140) "One of our best acquisitions was a very old, collapsible tent altar with a smaller cabinet in front. It was completely black but the uneven surface gave promise of paint-work beneath the layers of soot and fat. On closer inspection in Stockholm it was found that the altar was ornamented with paintings of unusually high standard." (Montell.1945. 392) Altarets placering i tältet och vad som finns på altaret: "Exactly opposite the entrance is the bed...The family altar is to the left of the bed, as one enters. It usuallly consists of a high and a low cupboard, as well as an oblong case for pictures and books. Here are always offertory dishes and brass lamps, censers, prayer-wheels and similar objects. Every evening the holy water is poured back into a jug kept especially for the purpose, the empty vessels are piled up on the shrine, and an oil lamp is lighted instead." (Montell.1940. s.82) Teckning av altaret: Montell.1945. PLATE. 18 d. Teckning av altaret när det är hopfällt: Montell. 1945. s.391 fig.9 Teckning: HBE
1Altare av trä. På en avlång lotustron sitter två Buddor, mellan dem en rund, blåmålad detalj eventuellt föreställande vatten vari det suttit en del som nu saknas. Förgylld.
1Altare och bilder utställt av Mexikanska sällskapet i samband med firandet av De dödas dag - Dia de los Muertos, 1-2 november
1Altare och bilder utställt i samband med firandet av De dödas dag - Dia de los Muertos.
1Altaret i ett tibetanskt tempel kan ofta tyckas stökiga. Där trängs mängder av föremål av många slag. Stora och små statyer fångar ögat, ordnade från centrum och utåt. Framför dem finns skålar med vatten, stora och små smörlampor, rökelsekar, och bägare eller skålar för offergåvor av allt från godis till pengar. Där kan också finnas altaruppsatser av kinesiskt ursprung, som detta i cloisonné-teknik. Den här gruppen består av ett rökelsekar, ett par vaser med stiliserade blommor och ett par ljusstakar. Sven Hedin kom tidigt i sin karriär i kontakt med den nordliga, tibetanska buddhismen, för vilken han uppenbarligen hyste sympatier. Under hans sista stora expedition 1927-35 hade han flera medarbetare som fick ägna sig åt att studera och dokumentera buddhismens materiella kultur. Ett sammanhållande projekt var att skaffa ett par kopior av tempel, fullt utrusta dem och visa upp dem för den västerländska publiken. Det ledde till en omfattande insamling av buddhistiska föremål. (För information om trumman, gå till U04)
1Altarförhänge, antependium, av vitt siden med applicerade och broderade ornament.
1Altarförhänge. Silkebroderier i flera färger på gul silkeväv med satinbindning. Foder av gult siden med satinbindning. Föremålet har ett överhäng på 27 cm. upptill. Identiskt med nr.H.379
1Altarförhänge. Silkebroderier i flera färger på gul silkeväv med satinbindning. Foder av orange siden med satinbindning. Föremålet har ett överhäng på 27 cm. upptill. Identiskt med föremål nr: H.380, sånär som på färgen på fodret och någon skillnad i broderimotivet.
1Altarförhänge av ljusorange bottenfärg (bindningsmönstrat med pionliknande blommor) på övre delen försett med hopsydda remsor med lagda veck av tuskaftat blått, grönt och rött siden som hänger fritt från sömmen som hänger fritt från sömmen som fäster den blå remsan. Hängband av två bomullsband. Enligt generlakatalogen: "Gardin av silke att hänga framför altaret. "Borkhan Kysjøk."" (PH)
2Altarpjäs av lackerat trä med förgyllda detaljer.
8Altarpjäs av trä med lack i grönt, rött och guld.
8Altarpjäs i trä överdragen med lack i rött,grönt och guld.
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen har ljusbrun bottenfärg med blomdekorationer i relief i rött och grönt. Altarpjäsen som är i form av en solid vas kröns av en lotus. Ovan denna finns en inramad dekoration av en kranieskål (sanskrit: kapala) på en lotus. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Fatet har ett hål mitt fram. Altarpjäsen har limmats till fatet, och har då hamnat något snett i förhållande till hålet mitt fram. Dekorationen och lotusen upptill har limmats till altarpjäsen och har då placerats på fel ledd. Den övre limningen är nu åtgärdad. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 5 stycken. (AA) "Prydnad för altarbord av trä. Stående offergåva, som varit placerad på ett av de väldiga offerborden i lamatemplet. På ett runt fat av trä, står en massiv vas av trä krönt av en lotusblomma, som utgör underlaget för ett ornament. Fatet är rödlackerat och dekorerat med `de åtta kostbarheterna´ målade i guldfärg. Vasen är snidad med rankor i hög relief och målad i olika lackfärger. Lotusblomman är grågrön med smala guldlinjer...1700-tals arbete." (HBE 1935.50.1440) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen har ljusbrun bottenfärg med blomdekorationer i relief i rött och grönt. Altarpjäsen som är i form av en solid vas kröns av en lotus. Ovan denna finns en inramad dekoration av en treudd (sanskrit: trishula) på en lotus. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Detta fat har inte, till motsats från de övriga, något hål framför altarpjäsen. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 5 stycken. (AA) "Prydnad för altarbord av trä. Stående offergåva, som varit placerad på ett av de väldiga offerborden i lamatemplet. På ett runt fat av trä, står en massiv vas av trä krönt av en lotusblomma, som utgör underlaget för ett ornament. Fatet är rödlackerat och dekorerat med `de åtta kostbarheterna´ målade i guldfärg. Vasen är snidad med rankor i hög relief och målad i olika lackfärger. Lotusblomman är grågrön med smala guldlinjer. Toppornamentet är snidat med en treudd stående på en lotustron omgiven med en fögylld pärlstav och ornament. Treudden tyder troligen på att denna prydnad stått på ett altarbord framför Mahakala. 1700-tals arbete." (HBE) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen har ljusbrun bottenfärg med blomdekorationer i relief i rött och grönt. Altarpjäsen som är i form av en solid vas kröns av en lotus. Ovan denna finns en inramad dekoration av en yxa (sanskrit: parashu) på en lotus. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. (AA) Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 5 stycken. (AA) "Prydnad för altarbord av trä. Stående offergåva, som varit placerad på ett av de väldiga offerborden i lamatemplet. På ett runt fat av trä, står en massiv vas av trä krönt av en lotusblomma, som utgör underlaget för ett ornament. Fatet är rödlackerat och dekorerat med `de åtta kostbarheterna´ målade i guldfärg. Vasen är snidad med rankor i hög relief och målad i olika lackfärger. Lotusblomman är grågrön med smala guldlinjer... 1700-tals arbete." (HBE) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438 Fatet är limmat till altarpjäsen. Fatet har ett hål mitt fram, som troligen sitter för nära altarpjäsen. Fel fat har sannolikt limmats till altarpjäsen. Limningen är irreversibel. Det fat som sannolikt är det rätta har märkts H.1444 B. Detta fat har en ring/ett avtryck som passar till altarpjäsen. (AA)
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen har mörk skimmrande bottenfärg med blomdekorationer i relief i rött och grönt. Altarpjäsen som är i form av en solid vas kröns av en lotus. Ovan denna finns en inramad dekoration av ett svärd (sanskrit: khadga) på en lotus. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Detta fat har inte, till motsats från de övriga, något hål framför altarpjäsen. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 5 stycken. (AA) "Prydnad för altarbord av trä. Stående offergåva, som varit placerad på ett av de väldiga offerborden i lamatemplet. På ett runt fat av trä, står en massiv vas av trä krönt av en lotusblomma, som utgör underlaget för ett ornament. Fatet är rödlackerat och dekorerat med `de åtta kostbarheterna´ målade i guldfärg. Vasen är snidad med rankor i hög relief och målad i olika lackfärger. Lotusblomman är grågrön med smala guldlinjer... 1700-tals arbete." (HBE 1935.50.1440) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är av lackat trä med förgyllda detaljer. Fot och `skål´ är dekorerade med utdragna stiliserade kronblad av lotus, i rött och grönt. `Skålen´ är dekorerad med blommönster i relief. Överst finns vågmönster i silver? som upptill avslutas i en spiral. På undersidan är altarpjäsen helt slät och svartlackad. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Detta fat har inte, till motsats från de övriga, något hål framför altarpjäsen. Inte heller finns det något hål i mitten för en tapp på altarpjäsens undersida som de övriga faten i altaruppsatsen har. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 2 stycken. (AA) "Prydnad för altarbord av trä. Stående offergåva, som varit placerad på ett av de väldiga altarborden. På ett runt fat av trä, vilken bildar underlaget för en djup skål med högt uppskummade vågor. Det hela skall möjligen symbolisera en kapala med skummande blod? Fatet är rödlackerat och dekorerat med `de åtta kostbarheterna´ målade i guldfärg. Skålen är lackerad i rödbrunt och mossgrönt. Förgyllda pärlstavar. `Kapalan´ är snidad med rankor och bommor i hög relief, målad i olika lackfärger. 1700-tals arbete." (HBE) Teckning i MLK. Märkning: Faten märktes i december 1996. Inga uppgifter fanns om vilka fat som passade ihop med vilka altarpjäser. Altarpjäserna H.1438 och H.1439 har slät lackad botten, därför har H.1438 parats ihop med det fat som inte har något hål för en tapp. H.1439 har parats ihop med det fat som har en ring/ett avtryck som passar till altarpjäsen. Altarpjäserna H.1440-H.1444 har tappar på undersidan, och måste därför ha fat med hål för dessa tappar. H. 1443 och H. 1444 har tidigare limmats till sina fat. H.1444 har sannolikt limmats till fel fat. Limmet är enligt konservator irreversibelt och altarpjäserna går inte att separera från faten utan att utan risk att föremålen förstörs. Sannolikt hör egentligen ett annat fat till altarpjäsen H.1444. Detta fat har märkts H.1444 B. Detta fat har inte något litet hål mitt fram. Detta innebär att varannan av de fem altarpjäserna skulle vara utan hål mitt fram. Altarpjäserna H.1445-H.1467 är trekantiga till formen, och även dessa har tappar under, och därför har de fått fat som passar till dessa. Dessa fat har ett litet hål mitt fram, och med några få undantag sitter hålen längre in än vad hålen på faten till ovanstående altarpjäser gör. Dekorationerna av de åtta buddhistiska emblemen på faten har i de flesta fall parasollet mitt fram, men på sju av faten har snäckan placerats längst fram. Kanske är det en slump men antalet altarpjäser som är trekantiga till formen, och är mörka mitt fram, är sju till antalet. Därför har jag placerat de altarpjäser som är trekantiga till formen på fat som har en snäcka mitt fram. (AA)
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är av lackat trä med förgyllda detaljer. Fot och `skål´ är dekorerade med utdragna stiliserade kronblad av lotus, i rött och grönt. `Skålen´ är dekorerad med blommönster i relief. Överst finns vågmönster i silver? som upptill avslutas i en spiral. På undersidan är altarpjäsen helt slät och svartlackad. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 2 stycken. (AA) "Prydnad för altarbord av trä. Stående offergåva, som varit placerad på ett av de väldiga altarborden. På ett runt fat av trä, vilken bildar underlaget för en djup skål med högt uppskummade vågor. Det hela skall möjligen symbolisera en kapala med skummande blod? Fatet är rödlackerat och dekorerat med `de åtta kostbarheterna´ målade i guldfärg. Skålen är lackerad i rödbrunt och mossgrönt. Förgyllda pärlstavar. `Kapalan´ är snidad med rankor och bommor i hög relief, målad i olika lackfärger. 1700-tals arbete." (HBE 1935.50.1438) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438 Detta fat har ett hål för en tapp under altarpjäsen, trots att altarpjäsen har slät lackad botten. Men en ring på fatet passar med altarpjäsen. Fatet har ett litet hål mitt fram. (AA)
2Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är mörk mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
2Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är mörk mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är mörk mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438.
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är mörk mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. På framsidan sitter en papperslapp med kinesiska tecken. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är mörk mitt fram, och den är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är röd mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är röd mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
5Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är röd mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är röd mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
2Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är röd mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438.
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är röd mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438 Fatet som möjligen passar till denna altarpjäs har limmats ihop med altarpjäs H.1444. Detta fat har lämnats omärkt. (AA)
1Altarpjäs på fat från Jehol. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är röd mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett litet hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. I nuvarande skick finns endast fatet. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. I nuvarande skick finns endast fatet. Fatet är av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet ska passa till tappen på altarpjäsens undersida. Detta fat har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 5 stycken. 1935.50.1440-1444 är av samma typ. (AA) "Prydnad för altarbord av trä. Stående offergåva, som varit placerad på ett av de väldiga offerborden i lamatemplet. På ett runt fat av trä, står en massiv vas av trä krönt av en lotusblomma, som utgör underlaget för ett ornament. Fatet är rödlackerat och dekorerat med `de åtta kostbarheterna´ målade i guldfärg. Vasen är snidad med rankor i hög relief och målad i olika lackfärger. Lotusblomman är grågrön med smala guldlinjer. Toppornamentet är snidat med en treudd stående på en lotustron omgiven med en fögylld pärlstav och ornament. Treudden tyder troligen på att denna prydnad stått på ett altarbord framför Mahakala. 1700-tals arbete." (HBE) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. I nuvarande skick saknas fatet. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är röd mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol. I nuvarande skick saknas fatet. Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är röd mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarpjäs på fat från Jehol (nuv. Chengde). Altarpjäsen är trekantig till formen, och är av lackat trä med förgyllda detaljer. Altarpjäsen är röd mitt fram, och är dekorerad med eldsflammor och kranier. På undersidan har altarpjäsen en tapp av trä. Altarpjäsen står på ett runt fat av rödlackat trä. Under lacken finns ett lager av tyg. Fatets undersida är svartlackat. De åtta buddhistiska emblemen är målade med guldfärg runt fatets kant. Ett hål mitt i fatet passar till tappen på altarpjäsens undersida. Fatet har ett hål mitt fram. Hela altaruppsatsen består av 30 altarpjäser. Av denna typ finns 23 stycken. (AA) Enligt Karl Gunnar Gardell är altarpjäserna av eldsflammorna och kranierna att döma tillägnade skräckinjagande gudomligheter. Enligt HBE är de för Shri devi och Mahakala med flera. H.1438-1444 uppges i HBE att vara från 1700-talet. Sannolikt är även denna av samma datum. (AA) Teckning i MLK. Angående märkning se 1935.50.1438
1Altarprydnad av driven koppar, i form av tre i varandra placerade skålar, samt lock. Den understa skålen, är dekorerad med utdragna stiliserade kronbad av lotus. Den mellersta skålen har dekorerats med de åtta buddhistiska emblemen. Lockets knopp är i form av en lotusknopp. Det finns rökelse i skålen. (AA) "Askar av denna och liknande typer användas i lamatemplen till förvaring av rökelse, gryn m.m. som användes vid offren till gudarna. Ofta äro de utförda av silver och prydda med stenar." (HBE) Från Mongoliet/Tibet. (HBE)
1Altarprydnad av drivet silver, på klockformad fot dekorerad med lotusblad. Övre delen är i form av en rund bjällra. Dessa symboliserar ett offer av musik. (AA) Enligt kataloguppgift placeras altarprydnaden överst på en offerbägare. Katalogen beskriver bland annat skålar med föremålsnummer 26 som bägare. "Honghro, dito. (3 st)" (Originalförteckning till samlingen)
1Altarprydnader av drivet silver. Varje altarprydnad består av fyra delar. Överdel, underdel, en liten dekoration mitt fram på mitten och en upptill. I nuvarande skick saknas en altarprydnad. På de altarprydnader som nu finns saknas den övre dekorationen på den ena och dekorationen på mitten på den andra. Altarprydnaderna har formen av en (tib. gtor ma) vilket symboliserar ett offer av något man kan äta. (AA) "Dekorationer som placeras överst på offerbägare. 3 st. a-c." "Sjalsae, Decorations on top of offercups. (3 st)" (Originalförteckning till samlingen)
1Altarset, 5 pjäser. Cloisonné. Består av ett rökelsekar, 2 ljusstakar, 2 vaser med blommor av cloisonné. Från Tung Ling. Peking
1Altarskåp, saknar innehåll, runt med juvel på taket liggande i lotus, med väggar dekorerade med nashiji-lack på gulbrun grund (regelbundet mönster av karahana-blommor inom ovala shippo). Vid taknocken finns en fenixfågel utskuren i naturligt trä och under taket finns också utskurna medaljonger med flammande juveler bland rankor. (Likadana medaljonger med räfflad yta finns längst ner på skåpet). Invändigt är skåpet försett med guldlack med ett nedhängande parti (draperiliknande) mönstrat med takaramono (de värdefulla tingen) mot sayagata-botten. Skåpets utsida ger ett intryck av att vara influerat av textilmönster. (PH)
1Altarskåp, svartlackerad utsida, insidan förgylld och försedd med en stor mängd minatyrfigurer på luckornas insidor. En del av dem spelar olika musikinstrument. I centrum inuti skåpet sitter en man i munkklädnad, som enligt katalogen ska vara Genku, grundläggaren av jodo-sekten i Japan. Genku är ett av Shinrans två namn. Det var Shinran och Honen som var de viktigaste i grundandet av jodo-sekten på 1200-talet i Japan. Bakom honom sitter en lös platta med inskription, där det står "namu amida butsu" fem gånger. Detta "mantra" (nembutsu) ska man upprepa för att få det bra i detta och nästa liv enligt jodo-tro, helst så många gånger som möjligt. Högst upp på denna platta finns ett litet glasfönster med en pärla (?) inuti.
1Altarskåp, svartlackerat utvändigt, förgyllt invändigt och i örvigt med färgrik dekor. Beslagen liknar de på 1878.1.7. Innehåller tre figurer, troligtvis är centralfiguren en av de fyra Shitenno (väktarkungarna), se därvidlag Harris och Matsushima 1991 katalognr 2, som avbildar Tamon Ten (Vaisravana) hållande bl a en hoto, liksom denna figur. De tre figurerna (i övrigt bl a en Kannon-liknande figur) står på klippor. Ovanför figurerna blått och rött draperiliknande parti med takaramono (de värdefulla tingen). (PH)