logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTAvian allies, text sv

CountValue
1Bågskytte var en del av krigsföring i Östasien liksom i övriga världen. För att stabilisera pilens bana efter att den blivit skjuten från bågen användes, inte helt överraskande, fjädrar från fåglar.
1Dammvippa 雞毛撣 I vårt strävan att hålla rent från damm har människor runt om i världen länge använt dammvippor gjorda av fjädrar. I Kina används ofta kycklingfjädrar vid tillverkningen av dammvippor då tillgången på dessa fjädrar är så stor.
1De höga gaveländarna på männens ceremoniella hus (ngeko) i Iatmul, Sawos och Yuat-regionerna i mellersta sepikregionen var dekorerade med utmärkande snidade avslut som avbildade en fågel som greppar en manlig eller kvinnlig figur med sina klor. Sådana avslut i västra Iatmul och Sawos avbildar ofta en manlig figur med en örn som lyfter ovanför dem. I centrala Iatmul och Yuat föreställer de en fågel som greppar en kvinna i sina klor. Fågeln är troligtvis en havsörn (gawi), en framgångsrik och effektiv jägare som också betraktades som en kraftfull huvudjägarsymbol. På 1930-talet skrev Gregory Bateson om dessa figurer och han förklarade då att örnen sågs som en symbol för byns stridsstyrka. Örn/kvinnofiguren på husen refererar också till olika typer av mytologiska skapelseberättelser. I korthet skildrar en sådan historia, som än idag återges, två systrar, varav den ena fördes till en by under floden av vattenanden/krokodilen/människan där de gifte sig. Efter att de haft samlag lade hon två ägg, vilka kläcktes och fram kom örnbarn. Dessa flög upp från floden och bosatte sig i ett träd från vilket de attackerade och dödade alla män, kvinnor och barn i området. De återvände så småningom till undervattensbyn och fångade sin mamma. Den ena grep tag i sin mammas huvud med sina klor, den andra tog tag i fötterna och de förde henne upp till trädet där de dödade och sedan åt upp henne men lämnade hennes huvud. Den här typen av skulpturer från de ceremoniella husens gaveländar sammankopplar förfäder och mytiska varelser med örnen som representerar byns gemensamma styrka. Den här husskulpturen uppvisar inte några tecken på väderslitage. Med tanke på detta och de fortfarande klara färgerna är det troligt att den samlades in strax efter det att den tillverkats.
1Den här halvmåneformade mahiolen ("fjäderhjälm") är tillverkad av flätade rötter/ kvistar från Freycinetia arborea växten. Tidigare var huvudbonaden helt täckt av röda, gula och svarta fjädrar, dock har fjäderbeklädnaden med tiden fallit bort. En mahiole och en 'ahu' ula (befjädrad mantel och cape) erbjöd ett visst fysiskt skydd för manliga hövdingar när de slogs i strid. Ännu viktigare var att hjälmarna och mantlarna även erbjöd en form av andligt skydd genom att täcka huvudet och ryggraden som ansågs vara heliga platser på kroppen.
1Den här rattle från pomo i norra Kalifornien har inte bara fågelfjädrar, men också färgade fågelfjädrar och kokonger efter nattfjärilar för att producera det rasslande ljudet.
1Den här typen av jackor var en gång vanliga i stora delar av Arktis. De är tillverkade av skinn från flera stora fåglar. De kvalitéer som återfinns hos denna typ av jacka - vatten- och vindtäta - är det som eftersträvas i dagens gore-tex. Denna jackan samlades in i Alaska under Vegaexpeditionen före 1880 och den är fortfarande i utmärkt skick.
1Denna figur kallas charm och består av ett litet snidat människoansikte som har en bas fäst vid sig bestående av långa svarta fjädrar. Ansiktet har målats med rött pigment eller rödockra medan mörkt brunt pigment har använts för att framhäva ögon och mun, liksom några målade linjer längs käklinjen och ansiktets yttre konturer. Det stiliserade mänskliga ansiktet av denna krigsfigur har också snidade uttänjda örsnibbar, vilket är en tradition hos männen på Amiralitetsöarna. Huvudet på figuren har en perforering varigenom löper en bit tyg (handelsvara?). Den är utsmyckad med tjugosex trimmade fregattfågelfjädrar. De långa svarta fjädrarna har fästs i träets koniska bas med hjälp av harts eller lera och fiberbindning, eventuellt rotting. Fjäderpennorna har skurits i ett sicksackmönster där endast ändarna har lämnats orörda. Dessutom har en rad röda glashandelspärlor fästs på ena sidan, uppträdda på ett rött fibermaterial. Denna typ av föremål har kallats charm eller ett krigstecken (war sign). De bars av männen för att ge skydd och ge styrka i krig och när man besökte granngrupper. Charmen troddes kunna göra bäraren osårbar. Det var förankrad runt halsen med ett snöre och bars så det snidade ansiktet tittade uppåt och fjädrarna var riktade horisontellt bort från kroppen. Den mjuka formen på toppen av figurhuvudet var sannolikt formgiven på detta sätt för att göra det bekvämare för bäraren. Man tror att den form som är representerad i denna figur, med ett träansikte, eller i vissa fall en hel figur, utvecklades under 1800-talet och visar en utveckling från tidigare stilar. Även de tidigare varianterna bars runt halsen och var gjorda av skelettdelar från armar och ben utsmyckade med fjädrar och växtfibrer. Benen vara antingen från en förfader eller en fiende och charmen fungerade på samma sätt som senare exempel i trä. Även om det funktionella behovet av dessa föremål upphörde i början av 1900-talet har man fortsatt att tillverka dessa föremål som en del av dansdräkterna.
1Denna fiskkrok är tillverkad av en bit pärlemor i form av en stiliserad fisk. På denna har man fäst en krok av sköldpaddsskal med hjälp av snören av växtfiber. Den här typen av fiskekrok används för att fånga bonit, en typ av tonfisk. Tikopiafiskare fäste även vita fjädrar på kroken vilka fungerade som bete. Kroken och de vita fjädrarna rörde sig när de drogs upp och ner ur vattnet och fiskaren lockade på så sätt till sig fisken.
1Denna fiskkrok framkom vid utgrävningen av en tidig lägerplats med spår av moafågeljägare i närheten av Otago. Den är tillverkad av ett ben från just moafågeln, en nu utdöd stor fågel som inte kunde flyga och som fanns i Aotearoa Nya Zeeland. Det var en del av en samling med föremål gjorda av moaben som skickades till Stockholm 1937 av H.D. Skinner från University Museum i Dunedin, numera Otago Museum. I utbyte fick Skinner en māori-fiskkrok som Gerhard Lindblom skickade från Etnografiska museet till Otago. Sådana utbyten var vanliga under 1800- och tidiga 1900-talet. På Aotearoa Nya Zeeland fanns nio arter av moafåglar. Forskningen visar att jakten på moafåglar ledde till utrotning någon gång under 1400-talet.
1Denna flätade och ovalformade sköld, med en något avsmalnad mitt som dekorerats med svart motiv, är troligtvis tillverkad på Floridaöarna Nggela eller vid Guadalcanal (provins på Salomonöarna). Sköldar som produceras i detta område utgjorde en handelsvara på Salomonöarna, särskilt på de västra öarna. Det var framför allt här som många sköldar samlades in. Andra flätade sköldar av en mer elliptisk form, med spetsiga ändar, gjordes troligen på Santa Isabel. Denna sköld har delats upp i tre sektioner genom införandet av det svarta materialet. Den är dekorerad vid de rundade ändarna och det stiliserade mönstret föreställer den klykstjärtade fregattfågeln. Liksom hos många andra samhällen i Stilla havsområdet var fregattfågeln ofta förknippad med aggression och krigföring samt andra manligt kodade aktiviteter.
1Denna huvudbonad, en av få i sitt slag, måste ha varit en mycket värdefull släktklenod som indikerade såväl status som rikedom för sin ägare. Tuppfjädrar och valtänder var viktiga och värdefulla material för invånarna på Marquesasöarna. Svarta, regnbågsskimrande stjärtfjädrar och plymer från tupparna, tillsammans med röda fjädrar från halspartiet, användes för att smycka olika typer av huvudbonader. Tupparna var därför högt uppskattade och väl omhändertagna. Varje tupp har två långa stjärtfjädrar som växer ut igen efter att de plockats. Vissa huvudbonader har så många stjärtfjädrar att det måste tagit åtskilliga år för att skaffa de fjädrar som krävdes. Prestigefulla smycken som detta bärs av manliga eller kvinnliga dansare vid ceremoniella händelser eller olika festivaler. Den här typen av halvmåneformad huvudbonad bars högst upp på huvudet eller framtill på hjässan. Den består av mycket fint formade tuppfjädrar som noggrant sammanfogats i små knippen. Dessa knippen är i sin tur applicerade och ordnade så att fjädrarna faller i samma riktning, vilket ger en glänsande yta som kan fånga ljuset vid dansen. Där huvudbonaden sitter ihop med de band som i sin tur kan fästa den vid huvudet, har små röda och gröna fjädrar lagts tillsammans med dekorativa sömmar av fina kokosnötsfibrer. Dessa band är i sin tur utsmyckade med arton små valtänder, varav en har delats. Valben var ett sällsynt och högt värderat material i Marquesassamhället. När europeiska handlare och valjägare började besöka öarna oftare i början av mitten av artonhundratalet blev valtänder en viktig handelsvara som ledde till en ökad tillgänglighet av elfenben.
1Denna huvudbonad består av cirka 3000 färgade kalkonfjädrar. Den användes i "Dance of the Feather" ("Danza de la Pluma") i Oaxaca, södra Mexiko. Traditionen med denna dans går tillbaka till tiden före européernas ankomst och utförs fortfarande årligen.
1Denna huvudbonad från norra Kalifornien är dekorerad med röda fjädrar från hackspettar vilka är fästade på ett hjortskinsstycke. Denna huvudbonad bärs på pannan av dansare.
1Den stora mångfalden som man finner hos Kaliforniens ursprungsbefolkning återspeglas också i deras materiella kultur. Fjäderhuvudbonader förekommer i många sammanhang och det finns en stor variation för dessa. Fjädrar från fåglar i regionen användes på flera olika sätt när huvudbonaderna tillverkades. I detta fall fästes hela fjädrar och fjädrar skurna till speciella former på ett fibernät som i sin tur var fäst vid en träring.
1Den svenske arkeologen Sigvald Linnés (1899-1986) utgrävningar i gudarnas stad, Teotihuacan, i centrala Mexiko, anses vara bland de viktigaste för staden. Den ligger nära Mexico City och var med sina 200 000 invånare en av de mest folkrika städerna i världen mellan åren 300-600 e.Kr. Detta lerkärl med tillhörande lock hittades under Linnés första utgrävning 1932. På toppen av locket syns en uggla, en fågel som sammankopplas med natten och underjorden. Avbildningar av just ugglor återfinns ganska ofta i Teotihuacan, och arkeologen Hasso von Winning (1914-2001) beskrev fågeln som en viktig militär symbol. 3D-tekniken hjälper oss att få en tydligare uppfattning om föremål eftersom vi kan zooma in, vrida och vända och se detaljer som ögat inte kan se. Vi kan också virtuellt vända objektet för att identifiera produktionsdetaljer utan att riskera att skada föremålet. Tekniken kan också användas för att rekonstruera trasiga föremål men också stora arkitektoniska strukturer.
1Detta är en så kallad "frontlet" en pannmask, som bärs av hövdingar på nordvästkusten, från sydöstra Alaska hos tlingit i norr ner till Washington state i söder och de nordligaste indiangrupperna i denna delstat. Olika grupper har sina föreställningar om var dessa pannmasker först började användas, men troligen var det i det norra området. De har ett liknande utseende längs hela kusten. Pannmasken är oftast tillverkad i ett hårt träslag, och är oftast snidad för att representera ett familjesläktvapen eller en mytologisk gestalt. De används i danser där dansaren ofta har en korpskallra och är klädd i en filt och förkläde. Pannmaskerna hade ofta tyg runt en huvudring bakom den, och den var ibland dekorerad upptill med sjölejonmorrhår som står upp, och nedtill med hängande hermelinskinn. I kransen av sjölejonmorrhår upptill förvaras ofta örndun, som sprider sig runt när dansaren dansar. Dunet skall dels rena, ta bort onda väsen, och dels vara ett freds- och välkomsttecken till gäster på potlatchfester. Denna "frontlet" är lite skadad, en del av högerkanten är avbruten. Den är helt klart av lite nyare tillverkning, då inläggen runt kanterna är gjorda av spegelglasbitar istället för av halnotissnäckskal som är vanligt på äldre exemplar. Några sjölejonmorrhår finns ej heller, och ej heller någon huvudring, med tillhörande tygskynke eller eventuellt hermelinskinn. Ögonen har haft inläggningar, men dessa har fallit ur. I övrigt är masken i relativt gott skick, men med en del mindre skador. Av stilen att döma kommer den troligen från bella coola indianerna. Den är också målad i en blå färg som var mycket vanlig hos dem./JGEnligt generalkatalogen är detta en mask med proveniensen British Columbia.
1Detta är en To'o, en gudabild från Tahiti i Sällskapsöarna. Den kan sannolikt dateras till slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet. Den uppenbara enkelheten hos detta föremål förstärker dess historiska och rituella betydelse. Den är gjord av fint flätad kokosfibrer, som har bearbetats i en långsträckt cylindrisk form som täcker från topp till botten. Små kokosfiberbindningar och tofsar med spår av fjädrar av olika färger och barkduk har fästs, även om fjädrarna nu har farit ganska illa. En liten perforering eller öppning är synlig i mitten av figuren, kanske representerar den en navel. Adrienne Kaeppler har övertygande argumenterat för att de fint flätade kokosnötkabeln representerar objektifierade böner och att det är detta, inlindade böner i kokosnötfibrer som gör föremålet heligt. Tillägget av fjädrarna och barkduken, både heliga material, indikerar ytterligare föremålets helighet och betydelse. Kopplingen mellan fjädrar och viktiga religiösa och politiska föremål, såsom gudabilder och annat fjäderarbete, kanske härrörde från den centrala polynesiska tron på att grundaren gud, Ta'aroa, kom fram ur ett snäckskal. Av skalets bitar skapade han världen. Han var en befjädrad gud. När han skakade av sig de röda och gula fjädrarna som täckte hans kropp, och där fjädrarna föll växte träd och buskar. Historiska källor säger att To'o var nära förknippade med guden 'Oro, den främsta guden och krigsguden på Tahiti. Gudabilder har kallats To'o och de var avsedda att representera guden vid ceremoniella tillfällen. De användes eller bars endast av rituella specialister eller hövdingar och vanliga människor fick inte se eller röra dem. De var starka och kraftfulla föremål med koppling till gudomlighet och makt. To'o förnyades eller reaktiverades periodiskt under ceremonier som kallades pa'atatua. Under den här tiden samlades gudbilderna på marae (ett heligt inhägnat område). De lades på vit barkduk och packades upp och återförslöts som en del av förnyelseceremonierna. Nya heliga material såsom fjädrar, människohår och kokosnötfibrer adderades till To'o medan äldre, mindre potenta material avlägsnades. Dessa borttagna material offrades sedan till mindre gudar.
1Detta lilla cirkelformade hänge av tridacnaskal har graverats med olika dekorativa mönster. Motiven inkluderar en dubbel linje med triangulära motiv längs hängets underkant. Det huvudsakliga graverade motivet visar tre fregattfåglar med en stiliserad bild av en bonitofisk mellan dem. Hänget är genomborrat i toppen vilket visar att det var tänkt att bäras runt halsen i någon typ av band eller snöre. Baksidan av hänget har en inskrift i svart bläck: "Amulett från Fijiöarna, gåva av pastor E. Riley (?) Till PT Clive (?)". Detta pekar på en intressant del i detta föremåls historia. Det är ett hänge från Salomonöarna men hänvisningen till Fiji antyder att det eventuellt har samlats in där.
1Dhari är en kamförsedd huvudbonad som användes av män i krig eller ceremoniella danser. Dhari var gjord av en ram byggd av sockerrör och kokosnötfibrer och dekorerad med fjädrar från olika fåglar, bland annat fregattfåglar, Torressundduvor och kasuarer. Idag används även andra material för att dekorera huvudbonaderna. Medan grundformen för dhari är densamma på Torressundöarna (Torres Strait Islands) finns vissa regionala variationer vad gäller design och dekoration. Dhari har varit och är starkt förknippat med Torressundöarna vilket lett till att de blivit en symbol för nationell identitet och de ingår i Torres Straitöarnas flagga.
1Diadem av mässing med pärlor och kungsfiskarens blå fjädrar.
1Djur har alltid haft en framträdande roll i mytologier och skapelseberättelser i kulturer över hela världen. Vissa djur såsom fåglar, krokodiler, sköldpaddor och hajar troddes vara levande former av andar eller förfäder, vilket användes som totemsymboler för olika klaner. De var därför förbjudna att jagas eller ätas. Genom att utföra de korrekta ritualerna i form av offergåvor, dans, sång och besvärjelser, trodde man att ett totemdjur kunde agera å människans vägnar. Detta skulle bland annat medföra framgång i krig och jakt, eller för att komma i kontakt med förfäders andar som kunde bringa välfärd och medgång. Exempelvis i Sepikregionen i Nya Guinea betraktades kasuarfågeln som skaparen till både världen och människorna. Kasuarer ansågs vara kvinnor, både i fysiskt och andlig form. Eftersom kasuarer är en aggressiv och farlig fågelart användes bilder av fågeln och kroppsdelar (ben) av krigare som därmed hoppades kunna absorbera kasuarens kraft och aggressivitet.
1Eftersom många fåglar var förknippade med den mytologiska världen och olika klaners totemdjur, användes avbildningar av fåglarna och deras fjädrar på en mängd olika föremål. Genom att använda material från fåglarna eller avbildningar i riter och besvärjelser blev dessa föremål heliga. Även fjädrarnas färg var viktig. I vissa delar av Polynesien betraktades röda och gula fjädrar som heliga och användes på föremål med koppling till ritualer, gudar och hövdingars maktutövning.
1Egenskaperna hos fjädrar användes i Östasien i både underhållning och för mer vardagliga föremål. Spel spelades där en spelare upprepade gånger sparkade ett viktat fjäderknippe i luften, vilket förhindrade att det nådde golvet, antingen själv eller fram och tillbaka med andra spelare. Fjädrar kan också användas för mer vardagliga föremål, såsom fjäderdammvippor.
1En bilum, vanligtvis tillverkad av kvinnor, är en nätväska gjord av växtfiber, ull eller garn som används i det dagliga livet för att bära personliga ägodelar, verktyg och även spädbarn. Fjäderbilums har fjädrar från flera olika fåglar som är fästade på ena sidan av påsen. Dessa fjädrar har anbringats av män som befunnit sig i avskildhet som en del av initieringen. Genom att bära väska med fjädersidan utåt kunde det rituella innehållet döljas i samband med männens initiering. Det finns olika typer av fjäderbilums, var och en förknippade med olika faser av initieringen. Den högsta etappen av initieringen var associerad med ksuarfågeln. Fjädrarna som dekorerar denna bilum kom sannolikt från en örn. De många vildsvinsbetarna som här ingår visar att ägaren av denna bilum uppnåt en avancerad nivå av initiering.
1Fågelmytologi och symbolik är rik i Östasien. Bland de tidigaste djursymbolerna i Kina ingår tranan som representerade södern och som även är relaterad till kosmologin. Tidiga idéer om odödliga associerade dessa med befjädrade varelser som kallades yuren (befjädrade människor). Senare i kinesisk historia kom symboliken från homonymer av namnen på fåglar - där namnet på fågeln låter som ett lyckligt ord, till exempel lycka eller mod. Fåglar kan också ha varit symboliska på grund av deras egenskaper. Till exempel bildar mandarinänder par livet ut och avbildas som par i kinesisk och koreansk ikonografi som en symbol för äktenskaplig trohet. Mycket av Kinas fågelsymboler antogs också i Korea, där kinesisk kultur utgjorde en viktig influens under en stor del av Koreas historia. Det finns dock praxis i Korea som rör fågelsymbolism som inte återfinns i Kina. Exempelvis träsniderier av ankor vilka representerar äktenskaplig trohet och som används i koreanska bröllop. Avbildningar av änder eller andra fåglar upphöjda på kolonner, kallade sotdae, placerades ibland i närheten av en bys ingång för att avvärja onda andar och föra över människornas böner till andevärlden. Tyvärr är denna typ av koreanskt material inte representerat i Världskulturmuseernas samlingar.
1Fåglar är gränsöverskridande varelser som färdas över himmel, hav och land. De har spelat, och fortsätter spela, en viktig roll i många ursprungssamhällen. Detta eftersom de fungerat som länken mellan sinnevärlden och andevärlden. De kunde förhandla och förmedla mellan människor, förfäder, andar och gudar. Med fokus på föremål från samlingar ur Statens Museer för Världskultur undersöker denna webbutställning fågelns betydelse och roll för materiella kulturer, samhällen och kosmologi. Den begrundar vilka värden som fjädrar erhåller, fåglarnas symbolik och hur de har avbildats på olika objekt bland kulturer över hela världen. Även om vissa föremål var avsedda för praktiska ändamål, skapade för särskilda syften eller skulle förmedla något specifikt, så besitter många föremål visuella och estetiska egenskaper som även gör dem till vackra konstverk. "Avian Allies" har delats in i sex tematiska sektioner: dans/uppträdande; makt/uppvisning; ritual/ceremoniell; krig/jakt; mytologi/symbolik; och fritid/funktion. Naturligtvis överlappar många av dessa kategorier varandra och föremål som diskuteras i en kategori kan även gälla för en annan. Dock används denna tematiska presentation för enkelheten skull. Flera föremål, fotografier och arkivmaterial som presenteras i den här digitala utställningen förvaras i magasin och är därför inte utställda i våra museer. Denna utställning erbjuder möjligheten att utforska bredden och mångfalden i våra samlingar och samtidigt få en djupare förståelse över hur människor har interagerat med, exploaterat, och utnyttjat sina bevingade grannar. Föremålstexter i denna digitala utställning finns på både engelska och svenska, du kan byta språk i nedre högra hörnet. Nya föremål och texter kommer kontinuerligt läggas till i den här digitala utställningen, så återkom gärna till denna sidan för nya uppdateringar.
1Fåglarna som visas på denna huipil, en kvinnoblus från södra Mexiko, förenar det gamla och den nya. Medan den centrala designen symboliserar en örn som sitter på en kaktus, Mexikos nationella symbo, som går tillbaka till förkolonial tid, representerar de två tupparna på båda sidor det nya då dessa fåglar introducerades till Amerika av européerna.
1Fåglars flykt och deras beteenden har varit inspiration för ceremoniella och festliga kläder och dansföreställningar i många kulturer. Vare sig fjädrarna är sällsynta, exotiska eller helt enkelt värderats högt för sin skönhet, har fjädrar på olika sätt använts för att pryda och förstärka huvudbonader och dräkter. Kanske med avsikten att överföra fågelns egenskaper till den mänskliga dansaren.
1Fåglar spelar en framträdande roll för de amerikanska ursprungsfolkens trossystem. Lång uppe i norr lär korpen människor vad som är rätt och vad som är fel. Hos aztekerna är det örnen som visar var de ska bygga sin huvudstad, Tenochtitlan. Kolibrier, som migrerar till Alaska på sommaren och till Centralamerika på vintern, är mytiska förfäder till medlemmarna av kolibriklanen på nordvästkusten. Den aggressiva kolibrin är också förknippad med Huitzilopochtli, den aztekiska krigsguden.
1Färgrika och vackra fjädrar från flera fågelarter har använts för att dekorera människokroppen. Flygfjädrar, fjäderplymer och i vissa fall även näbbar kombinerades med andra material för att skapa vackra huvudbonader och plagg. Dessa kreationer användes för att förstärka bärarens estetik och symbolik. Dans var och fortsätter att vara en stark samhällsförenande aktivitet i Melanesien.
1Fasanfjädrar förknippades med strid och krig i ikonografin i Kinas operatradition*. Kampsportsledare (både manliga och kvinnliga) hade hjälmar dekorerade med stjärtfjädrar från just fasaner. De manipulerades av skådespelaren för att ge uttryck för olika typer av känslor. Inom ett konfucianskt sammanhang, både i Kina och Korea, inkluderar ceremonin för firandet av Konfucius födelsedag civila dansare som håller en fasanfjäder i sin högra hand, som symboliserar integritet. Världskulturmuseerna har inte denna typ av föremål i sina samlingar. * Det finns femtiofem erkända etniska minoriteter som lever inom den kinesiska nationens gränser idag. Om inte annat anges är det underförstått hankineser som åsyftas när Kina här nämns.
1Fenixkrona 鳳冠 Den här fenixkronans utsmyckning domineras visuellt av blå kungsffjädrar som blandas med röda pompoms. Bottenregistret är utsmyckat med fenix - fåglar som symboliserar det feminina. Kronans kupol har en dekoration av en pion längst fram, som representerar rikedom och ära. Det finns också drakar, en varelse som representerar maskulinitet - motsatsen till feniix. De åtta odödliga är också representerade vilka representerar långt liv. Kronans topp har orden furen 夫人, vilket indikerar att bäraren är hushållents dam. Fenixkronor bärs på formella och ceremoniella tillfällen av kvinnor med hög rang. De kallas fenixkronor inte bara för att de vanligtvis pryds med fenix, men också för att de bärs av kvinnor. De är en del av brudens formella bröllopsdräkt. Det faktum att formen av denna krona är gjord av papier maché, i motsats till att använda silver, och detaljerna är inte den mest raffinerade indikerar att kronan var avsedd för frun i ett hushåll med måttlig förmögenhet. Mer genomarbetade krona finns på formella porträtt av kejsarinne sedan åtminstone Songdynastin (960 - 1279).
1Fiskskinn är ett förhållandevis kraftigt och slitstarkt material. I östra Sibirien användes främst lax- och karpskinn. Denna kappa från Amurfloden är gjord av laxhud och har dekorerats med växt- och fågelmotiv. Fåglarna som syns är tuppar. Trots att de kom till Amurregionen i östra Sibirien först omkring 1900 via Kina och Ryssland, var de den fågel som oftast användes i avbildningar. De ansågs inte ha någon speciell religiös eller mytologisk betydelse för de folk som har sitt ursprung i Amurregionen, det var i första hand hos grannfolken i Kina och Ryssland som man kan finna sådana betydelser.
1FJÄDERBORSTE, Japan ACCESSIONSNUMMER: 1887.08.3156 MATERIAL: Fjäder, majsblad LÄNGD (CM): 29 BREDD (CM): 7 Fjäderborste/dammvippa, på japanska haboki, för rengöring av föremål i den japanska teceremonin. Hemtagen till Sverige med skeppet Vanadis på dess världsomsegling 1883-85 vilken medtog 7.500 föremål från olika delar av världen. Denna typ av fjäderborste används i teceremonin. När järnkitteln för vattenkoket har avlägsnats från den nedsänkta eldstaden rengörs kanten på eldstaden rituellt med denna fjäderborste innan man börjar omorganisera och tillsätta mer kol till elden. Efter att träkol och rökelse har lagts till, kommer fälgen åter att rengöras för att se till att det inte finns någon aska eller annat damm som lämnats kvar. Två typer av borstar används. På vintern är vänster sida av fjädern bredare än höger sida. Haboki som används på sommaren är bredare på höger sida. Fjäder av örn och trana används mest.
1Fjäderhuvudbonader från Karibien är extremt sällsynta. Samuel af Ugglas donerade denna huvudbonad till Kungliga vetenskapsakademin år 1800. af Ugglas nämnde att hans farfars farfar tog med sig huvudbonaden från Karibien troligtvis runt 1700- talet. En liknande huvudbonad kan ses i ett tryck från 1800-talets första hälft som avbildar en ceremoni av Waiwai folket i Guyana. Waiwai folket bor i Guyana och Trinidad.
1Fjäderskrudar med örnfjädrar är bland de mest kända föremålen som representerar Amerikas ursprungsfolks kultur idag. Flera olika typer förekommer. Sannolikt har de sitt ursprung i prärieområdet och de stora sjöarna. De blev kända för en europeisk och euronamerikansk publik under 1800-talet och på bara några decennier förvandlades de till en integrerad del av den stereotypa bilden för den amerikanska urinvånaren.
1Fjädrar, fjäderplymer och fågelskinn användes till vitt skilda typer av föremål. Huvudbonader och masker som föreställer fåglar, antingen dekorativt utskurna och målade eller utsmyckade med färgglada och livfulla fjädrar, formades för att gestalta fåglarnas dynamiska rörelse; flygandes eller deras uppvisning i samband med parningslekar. Färgrika skinn från fåglar användes även för huvudbonader och som halssmycken. Fjädrar användes också för att dekorera vardagliga ting såsom solfjädrar.
1Fjädrar (hulu manu) var en av de mest eftertraktade ägodelarna för hawaiianer. Fjäderarbeten såsom mantlar, capes, hjälmar och gudabilder var bland de mest värdefulla och högaktade föremål tillverkade och använda av hawaiianer. De tillverkades för och användas och bäras av ali'i (adel och hövdingar). Kungliga fjäderarbeten förkroppsligade förbindelsen mellan ali'i och gudarna, samt bergskogarna där de inhemska fåglarna kom ifrån och materialiserade sitt ägande och kontroll över denna domän och dess värdefulla resurser. I den materiella kulturen på Hawaii finner man exempel på fjäderarbeten av absolut högsta kvalitet. Fjärdarna själva betraktades som heliga, där endast ali'i hade tillgång till dem. Av denna anledning ansågs de vara en mycket värdefull resurs. Deras färg, röd och gul, ansågs också vara helig i Hawaii. Specialiserade jägare fångade fåglarna och plockade deras fjädrar. Beroende på antalet fjädrar som tagits från varje fågel, släpptes vissa fåglar fria medan den dödades om det tagits många fjädrar från den. Flera fågelarter vars fjädrar samlats in, är idag utdöda. Detta inkluderar fågelarterna oahu-oo och hawaiimamo, från vilka de karaktäristiska gula och svarta fjädrarna härrör. De röda fjädrarna kom från iiwifågeln, som idag är klassad som en utrotningshotad art. Fjädercapes och mantlar kallas för 'ahu' ula på Hawaiiska. För att tillverka plaggen krävs det tiotusentals fjädrar vilket kan ta flera år innan rätt antal fjädrar förvärvats. I regel var de endast burna av ali'i, dock kunde de även ges som en gåva till högt rankade besökare av de Hawaiianska öarna. De togs också med som en gåva när hawaiianer åkte utomlands. För hawaiianer är fjäderföremål som dessa sammanvävda av mana (andlig kraft) och har en genealogisk koppling till både det förflutna och det nutida.
1Fjädrar användes på många olika sätt, ibland användes till och med hela fågelskinn. Exempelvis så kallade "brasilianska solfjädrar", vilka framställdes i området för de stora sjöarna i Nordamerika, där solfjädrar med handtag av björkbark dekorerades med små, ibland tropiska, fåglar.
1Fjädrar används inte bara som dyrbar dekoration när man smyckade dräkter, sig själv eller föremål. I Kalifornien fungerade de röda och svarta skalperna från hackspettar som betalningsmedel. Och de användes även för att pryda huvudbonader.
1Fjädrar är ännu idag en viktig del av de danskläder som bärs av olika ursprungsbefolkningar i Nordamerika. De skiljer sig i stil från region till region. Bland stammarna från prärieområdet har det blivit populärt att bära cirkelformade fjäderturnyrer på ryggen. Bilden visar tre dansare från 2018 års Pow Wow den fjärde juli i Lake Traverse Reservatet i South Dakota. Dansarna är även iklädda huvudbonader - "roaches" - som är tillverkade av hjorthår och dekorerad med glaspärlor och prydda med fjädrar.
1Fjädrar har aldrig slutat vara viktiga i traditionella och moderna ritualer och danser. Men hur de används ändras ibland. Liksom vilka fåglar som ger fjädrarna - på grund av lagar för hotade arter vilket begränsar tillgängligheten. Örnfjädrar är ett exempel. Men ingen regel är utan undantag: För att säkerställa friheten för det indianska andliga livet, gör de strikta lagar som gäller örnfjädrar i USA undantag för medlemmar av indianska stammar.
1Fjädrar har central betydelse som visuella markörer för framgångsrika individer kopplat till krig och jakt. Till exempel i form av den välkända fjäderskruden av örnfjädrar. Men också för att helt enkelt få pilar att flyga rakt.
1Fjädrarna på denna "fjädermosaik" kan en gång i tiden ha arrangerats för att avbilda en andes eller ett djurs ansikte. Men med tiden har fjädrarna lossnat och motivet går inte längre att urskilja. Fjädermosaikpaneler användes i samband med initiationsceremonier för unga män. Grupper av paneler visades inuti männens ceremoniella hus vilka utgjorde utrymmen med begränsat tillträde. Det var endast redan initierade män och de som genomgick initiationsceremonierna som fick komma in. Det är möjligt att panelerna användes som illustrativa anordningar för att hjälpa till att berätta historier och myter relaterade till samhället. När de inte används plockades panelerna undan försiktigt för att bevara fjädrarna.
1Fjädrar och fåglar kan vara visuella markörer för rang och status inom ett samhälle. Dessa markörer är ibland generella för stora områden - som huvudbonader eller fjäderskrudar av örnfjädrar. Att använda fjädrar, och även överföringen av rätten att använda dem, kan vara begränsad till specialister.
1Fjädrar och representationer av fåglar som är kända för sin aggressivitet eller skicklighet som jägare återgavs ofta på vapen och krigsmunderingar. De fungerade som synliga bevis på en krigares förmåga och tidigare framgång i strid. Detta bildspråk kanaliserade de aggressiva egenskaperna till de vapen och redskap som användes av krigare och jägare. Framträdande i melanesisk (Oceanien) materiell kultur är föremål som återger fregatfågeln. Fregattfåglar, även känd som Man-of-War, är rovfåglar som fångar fisk nära vattenytan. De attackerar också andra havsfåglar för att stjäla deras fångst. Fiskare följer ofta fregatfåglar för att hitta fiskstim, särskilt bonito (en typ av tonfisk). På Salomonöarna uppträder ofta fregatfåglar eller deras fjädrar på föremål i samband med fiske, fest och krigföring.
1Förutom att pryda ceremoniella kläder användes livfulla och glansiga fjädrar också helt enkelt för sin skönhet för att utsmycka hår och vardagskläder. Fåglar har inte bara uppskattats för sina fjädrar och sin form, de har också prisats för sin sång. Fågelsång ute i det vilda eller från fåglar i det egna hemmet är något som uppskattats runt om i världen.
1Fregattfåglar förknippas med den årliga ankomsten av stora mängder bonito, en typ av tonfisk, till vattnen vid de östra Salomonöarna. Ankomsten av bonito, en betydelsefull del av människornas kost, markerade en festtid och den period då pojkarna genomgick initiering. Fregattfåglarna svävar i skyn ovanför de stora stimmen av fisk, vilket är ett tydligt tecken för fiskarna. Denna typ av skål användes vid fester för att lägga upp mat. Formen på skålen refererar stilistiskt till just en fregatfågels kropp. Fågeln håller en bonito i näbben och under fågelns "svans" finns en upp-och-nervänd fregatfågel.
1Fyra masker från nordvästkusten, British Columbia. Alla är från Retzius samling 1904.19.
1Halsband av gula fjädrar.
1Halskrage av flätverk, prydd med hajtänder, fjädrar och hår. Fjäderkragen har en stomme av sammanknutna strån med flätad botten av i sig flätade växtfibrer. Den är dekorerad med rader av fastknutna, främst mörka, fjädrar, men även vita och röda, och med rader av hajtänder emellan. Längs ytterkanterna finns ljusare hår med lindade ändar fastsydda mot undersidan av kragen. Längs halsen syns flera rader av flätade växtfiberband. I båda överkanterna finns tre ringar av strå dekoreradee med bruna fjädrar (den mittersta till vänster är borta). Knytbanden är av flätade växtfibertrådar. Taumi bars i par, en på bröstet och en på ryggen. Burna på detta sätt ser det ut som att personens huvud kommer ut från en hajs käkar. Taumi är centrala i rituella sammanhang och de kombinerar material från flera domäner - landet, havet, himlen.
1Hängsmycke samt 2 hängen. Mått efter silketyget de är fastsatta på.
1Hårprydnad av silver. Stor dubbel hårnål, vid vilken är fäst en fenixfågel i blå emalj. Fågeln är med en fjäder förenad med nålen.
1Hos männen i Amerikas ursprungsbefolkningen var väskor för pipor och tobak vanliga från åtminstone andra halvan av 1800-talet på. Ofta var de omsorgsfullt dekorerade med glaspärlor och quillarbete av piggsvinstaggar, men också fjädrar användes i vissa fall. Den här väska är exempelvis utsmyckad med färgade kycklingfjädrar, förmodligen förvärvade från vita handelsmän. Importerade fjädrar av icke-endemiska fåglar användes från åtminstone 1700-talet.
1Hula-hula-skallra av kokosnöt. Bottendelen av en rund nöt fylld med föremål som åstadkommer ljud. Överdelen består av en plym fjädrar i alla tänkbara färger, bland annat rosa, vitt, gult, orange, svart, grön och lila. Fjädrarna är fastsydda kring en metallram (dold) och ett grönt sidentyg. Plymen sitter fast på nöten via några (vass?-)strån. Stråna och en del av nöten är dolda av ett rödfärgat bomullstyg., Skallra av kokosnöt. (Orig.kat. nr. V.38.22) Hawaii (generalkatalogen)
1Hupastammen i norra Kalifornien utför danser två gånger per år. Syftet med dessa danser är att återställa balansen i världen och förnya den. En av dessa danser är hoppdansen och vid framförandet av den förekommer denna korg. I samband med att sådana här korgar tillverkas finns tabun och speciella regler. De är vävda av kvinnor men slutförandet görs av den framtida (manliga) ägaren - och under denna process får den inte vidröras av väverskan.
1Huvudbonad av skinn, prydd med långa svarta fjädrar och två platta skivor av bisonhorn. Mönstrad front., En indiansk konungskrona, som de bruka i sin stat, den har tillhört den ganska namnkunnig indiansk konung vid namn Tudyescung, vilken av de 6 nationer blev omvänd till den kristna läran genom en missionär David Brenner och flyttade med en hop av sitt folk till Jersey, därest han byggde en stadt; han dog 1760. Jag fick den av nämnde missionärs broder och efterträdare i ämbetet Johan Brenner. (Arkivdokument 1783.01) En konungs krona eller mössa af svarta fogelfjädrar. (DonationsBok För Kongl. Wettensk. Academiens i Stockholm NaturalCabinet, (af Conrad Quensel 1800)
1I detta koger förenas två olika egenskaper hos fjädrar som utnyttjas av människor. Medan plymfjädrarna dekorerar själva kogret har ving- eller svansfjädrarna använts till de pilar som burits i kogret. Pilfjädrarnas funktion är att ge stabilitet till pilen när den skjuts iväg.
1I ett historiskt perspektiv har krigföring spelat en framträdande roll för invånare runt Stilla havet. Det var vanligt med aggressiva handlingar mellan olika grupper såsom smygattacker och snabba plundringståg. Fjädrar och ben från rovfåglar eller andra aggressiva fåglar användes av krigare och jägare för att kanalisera dessa egenskaper till verktyg och vapen.
1I många samhällen i Oceanien syntes individers ställning och status genom plagg och personlig styling. Endast hövdingar eller personer från den härskande klassen hade rätt att bära emblem av rang och prestige. Detta inkluderade fjädrar från vissa fåglar. Fjädrar kan också användas i samband med hyllningar till eller firande av hövdingar.
1I Oceanien är fåglar starkt förknippade med skapelseberättelser och myter. Fåglarnas utseende och deras fjädrar har en betydande roll både i konsten och i samhället. Till exempel, på Amiralitetsöarna (utanför New Guinea nordöstra kust) finns en berättelse om en duva som födde två ungar, en fågel och den andra en man. Enligt legenden fick mannen sedan barn med sin mor och är således människornas förfader.
1I vissa samhällen betraktades fåglar som förmedlare mellan människornas värld och gudarnas/andarnas värld. När de flög mellan dessa världar agerade de som budbärare som gav vägledning eller råd från gudar till människor. Fjädrar, ben och representationer av fåglar användes på många sätt i ritualer och ceremonier i samband med död och liv, initiering, förberedelser för krigföring och firande. Fjädrar kan också användas för föremål som är avsedda att skapa fredliga relationer mellan grupper.
1Kāhili är en fjäderstandard eller scepter som betecknade närvaron av en ali'i, en medlem av de främsta klasserna. Kāhili var ett emblem av främst rang. De varierade i storlek från små, handhållna exempel till större som kunde vara upp till 10 meter höga. Fjädrar från en större mängd fåglar användes för att dekorera kāhili. Längre fjädrar erhölls från olika arter, inklusive fregatfåglar, tropiska fåglar och terner.
1Kasuarer är stora, flygoförmögna fåglar som lever på Nya Guinea och i norra Australien. De är skygga och undviker i allmänhet mänsklig kontakt, men kan vara farliga när de provoceras och är ökända för sin aggressivitet. Dessa egenskaper har sammanlänkat dem med krigare. Det finns en dualitet hos kasuarer då både han- och honfåglar ruvar äggen och hannarna är delaktiga i ungarnas första tid i livet. Kasuarer anses således besitta både manliga och kvinnliga egenskaper. För flera kulturer på Nya Guinea betraktas alla kasuarer, oavsett kön, som honor. Många samhällen på Nya Guinea utformade dolkar av vässade kasuarben och ibland även av människoben. Fågelns styrka och aggression överfördes på så sätt till dessa vapen som också användes i närstrid. Dessa mycket prestigefyllda, och samtidigt dödliga, knivar sammanlänkade krigaren med mytologiska och förfäderliga krafter. De användes också under manliga initiationsceremonier och i samband med rituell grisslakt. Sättet att dekorera kasuardolkar varierade. Vissa lämnades släta medan andra var utsmyckade med mönster och motiv. Här användes frön i klara färger, glaspärlor, fjädrar och tofsar från kasuarer vilka även kunde fästes på en typ av nätkonstruktion som täckte själva ledänden av benet.
1Liksom de flesta samhällen genom historien har den kroppsliga dekorationen i Östasien ett visuellt språk som kommunicerar en individs status, vare sig det handlar om rikedom, samhällssställning eller regeringsrang. Det kan också kommunicera en persons förhoppningar och förväntningar. Detta språk kan avkodas genom dekorationens symbolik och det material ett objekt är gjort av. Fåglar, med sina rika symboler, används ofta för att kommunicera dessa meddelanden. Kungsfiskarens fjädrar var ett material som ofta används till kvinnors prydnader i Kina. De beundrades för sin iriserande blå färg och kunde användas för huvudbonader, hårnålar och andra kroppsliga prydnader. Mindre ofta användes de också för att dekorera bord och hopfällbara skärmar. De känsliga fjädrarna skars i former och limmades på silver, ofta förgyllt, underlag. De mest värdefulla fjädrarna handlades från Kambodja. Vinsten från denna handel kan ha hjälpt till att finansiera byggandet av tempelkomplex i Khmerimperiet, som Angkor Wat.
1Mandarinhatt för vinterbruk. Svart, rundkullig hatt med uppvikta brätten, sydd av svart sidentyg och fodrad med rött, bomullsflanell. På toppen sitter en utsirad metallknopp och på den en vit stenkula. Från toppen utgår också sju smala, bruna, bitar sobelskinn även de fodrade med röd flanell samt en 40 cm lång påfågelsfjäder. Vid fjäderns fäste sitter en cylinderformad grön stenpipa. Svart band under hakan.
1Människokroppen är ett av de viktigaste ställena för att visa upp konstnärligt skapande i Papua Nya Guinea. Fjädrar och hela fågelskinn från en mängd olika arter i Papua Nya Guinea används för att skapa omsorgsfullt utarbetade huvudbonaddekorationer och andra prydnadsföremål. Genom pigment, prydnadsföremål och ceremoniella kläder omvandlas människor fysiskt och andligt inför ritualer, fester och historiskt sett även för krig. Denna typ av dekoration förstärker den sociala identiteten, både för individen och gruppen.
1När vi tänker på fjäderskrudar eller huvudbonader med örnfjädrar från Nordamerika tänker vi vanligtvis på de fantastiska huvudbonader, ibland med förlängningar, som är typiska för vissa grupper från norra prärien under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet. Denna huva med fem upprättstående örnfjädrar är en typisk huva som användes av apacher i sydvästra Nordamerika. I den här typen av huvudbonader kombineras ofta fjädrar med färgrika och betydelsebärande pärlarbeten på en läderhuva.
1Pilar är tillsammans med pilbågar kanske de viktigaste vapnen som användes i Nordamerika före européernas ankomst. Även om pilspetsarna tillverkade i sten, ben, horn, bete eller trä senare ersattes av metall, förändrades inte träskaften och styrfjädrarna särskilt mycket över tiden. Utöver att användas i jakt och krig, användes pilar även i spel. Leksaksbågar och pilar tillverkades för att utveckla pojkarnas färdigheter. I andra typer av lekar deltog både vuxna och barn. Exempelvis spelet som går ut på att skjuta en pil genom hålet på en rullande ring.
1Quetzalcoatl, "Den befjädrade ormen” var bland de viktigaste gudarna i det förkoloniala Mexiko. Han är även känd som den fridfulla guden och vägrade att låta sig dyrkas genom människooffer. De äldsta skildringarna av honom kan dateras långt före den spanska erövringen av landet. Detta fotografi visar en dekoration på templet Quetzalcoatl i Teotihuacan, nära dagens Mexiko City. Staden blomstrade mellan 400- talet och 800- talet och hade då en befolkning somm uppskattats till 150 000 invånare.
1Rätten att äga och bära fjädrar från vissa fåglar visar ofta en persons status, rang eller deras förbindelse med sitt totemdjur. Tillgången till fåglar både som en källa för mat och för deras fjädrar var ofta hårt kontrollerat av välbärgade personer och eliten. Fåglar och fjädrar symboliserar makt och auktoritet, men kan även förmedla flertal andra budskap genom avbildning så som skönhet, status och aggressivitet.
1Svärd. Fästet och skidan är av svartmålat trä och de snidade figurerna är rödfärgade. En fjäder och rödfärgat människohår i ena ändan. Paiwau-gruppen. (generalkatalogen)
1Två föremål (A-B), kanna (A) och påfågelfjäder (B). Kanna av driven koppar med fot, pip och krage i ciselerad mässing. Pipen är i form av en drake, kragen är dekorerad med de åtta buddhistiska emblemen. Kannan har en kappa av gult och blått sidentyg. I kannan sitter en påfågelfjäder och kushagräs i ett fäste av koppar. (AA) Tempelkanna för vigvatten. Plym med påfågelfjäder. (MLK)
1Ugglor har återfunnits avbildade på rituella kärl sedan neolitikum men de blev mer sällsynta efter Handynastin (202 f.Kr. - 220 e.Kr.). Vi känner inte till den exakta innebörden av dessa tidiga avbildningar, men vi kan anta att dessa mystiska nattfåglar hade någon typ av andlig betydelse för befolkningen på centralslätterna.
1Vissa fåglar är sammankopplade med vissa egenskaper. Den smarta korpen, den vise och kraftfulla örnen, eller hackspetten, en fruktad krigare. I föremål gjorda av eller prydda med fjädrar kan materialet direkt representera dessa egenskaper. Bland vissa präriegruppen representeras krigshandlingar av örnfjädrar och för varje strid som man deltog i adderades en ny fjäder. I det forntida Mexiko var fjädrar från sällsynta fåglar som bytt ägare genom långväga handelsförbindelser avsedda att bäras av överklassen. Ett välkänt exempel är den fantastiska quetzalfjäderhuvudbonaden som finns på Världsmuseet i Wien, Österrike.
1Wakahuia eller små skattkistor fungerade som behållare för olika familjeklenoder (taonga). De var ursprungligen skapade för att lagra de högt värderade svarta och vita stjärtfjädrarna från den nu utdöda huiafågeln, efter vilken askarna är uppkallade. Andra värdefulla personliga smycken som örhängen eller hängen av "greenstone" (pounamu) och valelfenben förvarades också i dem. Tillgång till prestigefulla material som huiafjädrar och greenstone, och till mat, kontrollerades av hövdingar för varje klan. Endast de med hög rang hade rätt att bära smycken gjorda av dessa material. Wakahuia själva var högt värderade släktklenoder (taonga) och fick ofta personliga namn. De figurativa handtagen i varje ände representerar troligen manaia, en fågel/ödla/mänsklig figur ur maorimytologin som ofta tillskrivs skyddande egenskaper. Det var från dessa handtag som lådan hängdes upp från taket i ett hem eller förråd på så sätt att den helt snidade undersidan av lådan blev synlig.