logo

Carlotta - the museum database

bild

Wulff, Thorild :: forskningsresande, botaniker

Object description

Thorild Wulff, fil. dr., var botanist, etnograf, polarforskare, brorson till Fredrik A. W. W. deltog 1899 i den fleråriga svensk-ryska s.k. gradmätningsexpeditionen till Svalbard, vilket resulterade i en doktorsavhandling med botaniska iaktagelser över den arktiska floran där. Han bedrev botaniska studier under resor i Indien liksom på Island. Omfattande etnografiska samlingar blev resultatet av W:s färder 1911-13 i Kina och Mongoliet samt Japan, där han särskilt studerade ainufolket.

W. omkom av hunger och umbäranden under återfärden till Etah på n.v. Grönland med Knud Rasmussens andra Thule-expedition, i vilken han deltog som botanist och oceanograf. /US

Gift med Ida Ljungqvist och fick dottern Gunvor, född 1902.

Visat namn
Wulff, Thorild
Libris-id - samma som
250439
SMVK-VKM - samma som
2027474
Tidpunkt - födelse
1877-04-01
Tidpunkt - död
1917
Beskrivning

Thorild Wulff, fil. dr., var botanist, etnograf, polarforskare, brorson till Fredrik A. W. W. deltog 1899 i den fleråriga svensk-ryska s.k. gradmätningsexpeditionen till Svalbard, vilket resulterade i en doktorsavhandling med botaniska iaktagelser över den arktiska floran där. Han bedrev botaniska studier under resor i Indien liksom på Island. Omfattande etnografiska samlingar blev resultatet av W:s färder 1911-13 i Kina och Mongoliet samt Japan, där han särskilt studerade ainufolket.

W. omkom av hunger och umbäranden under återfärden till Etah på n.v. Grönland med Knud Rasmussens andra Thule-expedition, i vilken han deltog som botanist och oceanograf. /US

Gift med Ida Ljungqvist och fick dottern Gunvor, född 1902.

Personefternamn
Wulff
Personförnamn
Thorild
Persontitel
forskningsresande; botaniker
Händelse - var närvarande vid
Andra Thule-expeditionen (1916-1918)
Beskrivning

Den andra Thule-expeditionen 1916-1918, av Knud Rasmussens totalt 7 expeditioner under åren 1910-1933. Thule var namnet på Rasmussens bas på nordvästra Grönland. Avresan gjordes 1 april 1916 från Köpenhamn på Hans Egede. Syftet var att kartlägga nordkustens fjordar på Grönland eller att kartlägga Melville Bay.

Man började med Melville Bay vilken undersökte 4-17 juni. Med här var Lauge Koch, Knud Rasmussen och Tobias Gabrielson. Rasmussen lokaliserade boplatser och gravar, totalt 50 husruiner.

Under 1 juli – 1 oktober 1916 gjordes lokala undersökningar i närheten av Thule (North Star Bay och Wolstenholme Sound) av boplatser och gravar. Här deltog Peter Freuchen, Koch och Rasmussen. Kapten Comer (Captain Comer) hjälpte till med en kökkenmödding vid Umanaq. Wulff kom till Godhavn, Disko, 22 juni. I augusti kom han till Thule. På vägen samlade han etnografika till Riksmuseets etnografiska avdelning (Wulff 1917).

Efter övervintring i Thule 6 april 1917 gav man sig av mot nordkusten igen. Med nu var Thorild Wulff, geologen Lauge Koch, Inukitsoq (eller Inukitsok, "Harrigan"), Ajago ("Pingasut") , Nasaitordluarsuk (även kallad Boatman eller Boatsman) och Hendrik Olsen samt ett stort antal hundar.- Man skulle gå längs den nordvästra kusten till Pearys land, Grönlands nordligaste del, som vid denna tid troddes vara skild med ett sund från huvudön. Att detta inte var fallet, är ett av expeditionens resultat. Rasmussen som själv var född på Grönland och delvis inuit, kände gott till inuitisk livsstil och hade lagt upp expeditionen i enlighet med denna. Uppgiften till de deltagande inuiterna var inte minst att de genom jakt skulle bidra med mat till expeditionsdeltagarna. Problemet var att de jaktmarker som man hade räknat med i de dåligt utforskade området inte fanns. Trots detta valde man att fullföra expeditionens program men levde då på halva matransoner. 21 juli återkommer aldrig Olsen efter en jakt. Han måste ha förolyckats på något sätt.

På tillbakafärden blev expeditionsmedlemmarna allt svagare på grund av näringsbristen, och Wulff kom i en situation, där han inte menade sig kunna fortsätta utan bad sina kamrater om att få bli lämnad kvar, något de motvilligt gick med på. Detta var i ett snöfattigt och oländigt område, så det var inte möjligt att transportera honom på släde. Han dog ca 1 september. Wulffs dagbok från denna hans sista resa har utgivits efter hans död liksom det vetenskapliga material han samlade. (Rasmussen 1919, Wikipedia, 2014-04-01)

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
samlingar.varldskulturmuseerna.se, sverigesradio.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Thorild Wulffs resa till Kina, Japan och Indonesien (1912-1914)
Beskrivning

Konsthantverksmuseet Röhsska museet i Göteborg leder sitt ursprung tillbaka till en donation 1901. Efter att museibyggnadens utformning 1910 hade fastställts, fann man att man inte hade råd till att helt fylla den med samlingar. Revolutionen i Kina 1911 hade skapat instabila politiska förhållanden, och man menade att kunna utnyttja dessa till att till ett billigt pris köpa kinesiska konstföremål och på det sättet fylla den tomma platsen i byggnaden. Thorild Wulff hade varken språkkunskaper eller konstvetenskapliga kvalifikationer, men fick ändå uppdraget på grund av sin äventyrslust och framåtanda. Som hjälpare hade han Erik Nyström, som trots sin ungdom hade varit kemiprofessor vid universitetet i Taiyuan, som vid denna tid var stängt. I sin dagbok och brevväxling, som utgavs 1966, framstår Wulff som fullständigt hämningslös. Redan på planeringsstadiet skrev han om sig själv som "röfvarhövding", och i dagboken beskriver han sina växlande framgångar som tjuv i kinesiska tempel.

Bernhard Karlgren, som 1918 skulle bli Sveriges första professor i kinesiska och 1939 också bli chef för Östasiatiska museet i Stockholm, besåg 1915 Wulffs samlingar på Röhsska museet, som då ännu inte hade öppnat. I ett brev till sin fästmö skriver han att man betalat dyrt för värdelösa saker, men också liksom av en slump förvärvat en del rariteter. Han skriver vidare att man på museet var förargad på Wulff för att han låtit packa så illa att hälften av sakerna var sönder när de kom fram. Han citerar museiintendenten Axel Nilsson: "När han reste kunde han ändå lite, men när han kom tillbaka var han okunnigare och omöjligare än någonsin".

I dagboken uttalar Wulff sig mycket negativt om Kina och kinesiska förhållanden. Trots detta stannade han längre än han hade planerat, och han samlade också föremål för Etnografiska museet i Stockholm.

Från Kina reste Wulff 1914 till Japan, där han samlade från ainu-folket på Hokkaido. På hemvägen besökte han dagens Indonesien, där han samlade från Sumatra, Java, Bali och Lombok. Dessa samlingarna befinner sig på Etnografiska museet. (Wikipedia 2015)

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Källor
Svenska män och Kvinnor.
Referens - källa
Herjulfsdotter, Ritwa (2016). Thorild Wulff: äventyraren som försvann. Stockholm: Orosdi-Back
Källor - http
libris.kb.se
Wulff, Thorild (2016). Mitt namn är Wu-Lu-Fu: Thorild Wulffs bilder från Kina 1912-1913. Stockholm: Orosdi-Back
Källor - http
libris.kb.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Källor - http
libris.kb.se; collections.smvk.se; www.geni.com; sverigesradio.se; samlingar.varldskulturmuseerna.se
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Namn - dotter
Berendt, Gunvor
Beskrivning

Gunvor Berendt (född Wulff), född 1902, död 1978, fru, dotter till dr. Thorild Wulff och Ida Ottonie Törngren (Ljungqvist) (1876-1920).

Thorild Wulff reste i Östasien 1912-14 och Grönland 1916-17. Gunvor har skänkt flera saml. från sin far bland annat från Kina, Japan (se 1920.07) och Grönland (1920.11, 1920.12 och 1920.13) till Etnografiska museet, Stockholm. Museet köpte 1958 två skuggspelsfigurer (Java, samling 1958.16) från Gunvor Berendt, hemförda av Thorild Wulff. /US

Gunvor var gift med Gösta Berendt (1893-?), kommendör. (Vem är Vem? Stor-Stockholm 1962)

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
runeberg.org, www.geni.com
Sökord
botanist