logo

Carlotta - the museum database

1902.13.0074 :: bönesnurra

Object description

Bönesnurra, handmodell.

Bönesnurans cylinder är av driven vit metall. Cylindern har försetts med två bårder av mantras i lantsaskrift. Cylinderns ovansida är dekorerad med de åtta buddhistiska emblemen, och cylinderns undersida är dekorerad med en korslagd vajra (vishvavajra) omgiven av åtta stiliserade kronblad av lotus. Cylindern har varit försedd med tre infattade `stenar´, av vilka endast en korall återstår. Från cylindern utgår en kedja med en tyngd innesluten i läder. En vit pärla och en kaurisnäcka är fäst till kedjan.

Bönesnurran har ett skaft av trä, vilket är dekorerat med band av silver. Skaftet har en `pinne´ av järn på vilken cylindern sitter. En liten cylinderformad plugg av trä sitter mellan skaftet och cylindern, och den fungerar som lager då bönesnurran snurras. Sannolikt har snurran ursprungligen avslutats med en knopp upptill. Knoppen saknas i nuvarande skick.

I bönesnurran finns sannolikt en rulle av papper med skrivna böner. Bönesnurran snurras medsols. (AA)

"Bönekvarn hand. Överdragen med pai tung. Tyngden överklädd med läder, en vit pärla och en kaurisnäcka vidfästade." (Generalkatalogen)

Inventarienummer
1902.13.0074
Delar
A-C
Sakord
bönesnurra
Tidigare sakord
bönekvarn
Motivord
åtta buddhistiska emblem
Språk
lantsaskrift
Utställning - ingår i
Magasinet - En etnografisk skattkammare
alt
Tidpunkt - öppnad/start
2012-10-26
Utställning, del av - ingår i
Magasinet - H, Magasinets ordning - Organiskt
alt
Utställning, monterdel - ingår i
H09, Världens vackraste valuta?
alt
Etnisk grupp - brukare
tibetaner
Ort - brukare
Lhasa
Land - brukare
Kina : Asien
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Region - brukare
Tibet
Land, engelska - ursprung
China
Världsdel - ursprung
Asien
Beskrivning

Bönesnurra, handmodell.

Bönesnurans cylinder är av driven vit metall. Cylindern har försetts med två bårder av mantras i lantsaskrift. Cylinderns ovansida är dekorerad med de åtta buddhistiska emblemen, och cylinderns undersida är dekorerad med en korslagd vajra (vishvavajra) omgiven av åtta stiliserade kronblad av lotus. Cylindern har varit försedd med tre infattade `stenar´, av vilka endast en korall återstår. Från cylindern utgår en kedja med en tyngd innesluten i läder. En vit pärla och en kaurisnäcka är fäst till kedjan.

Bönesnurran har ett skaft av trä, vilket är dekorerat med band av silver. Skaftet har en `pinne´ av järn på vilken cylindern sitter. En liten cylinderformad plugg av trä sitter mellan skaftet och cylindern, och den fungerar som lager då bönesnurran snurras. Sannolikt har snurran ursprungligen avslutats med en knopp upptill. Knoppen saknas i nuvarande skick.

I bönesnurran finns sannolikt en rulle av papper med skrivna böner. Bönesnurran snurras medsols. (AA)

"Bönekvarn hand. Överdragen med pai tung. Tyngden överklädd med läder, en vit pärla och en kaurisnäcka vidfästade." (Generalkatalogen)

Materialkategori
trä
Material - tillverkning
metall
Teknik - tillverkning
drivet
Förvärvsomständigheter - i fält
"Köpt i Tibet." (Generalkatalogen)
Händelse - var närvarande vid
Hedinexpeditionen, första centralasiatiska expeditionen (1893-1897)
alt
Beskrivning

Mellan 1893 och 1897 reste Hedin genom bland annat Pamir, Tarimbäckenet med Taklamakanöknen och norra Tibet. Av den tillryggalagda sträckan på 26 000 km kartlade han 10 498 km, varav 3 500 km tidigare inte hade utforskats.

Han fann 1895, under korsandet av Taklamakan, ruinerna av två stora buddhistiska städer som var begravda i flygsanden. Väggmålningar därifrån visade på indiskt, grekiskt och persiskt inflytande. Det var knappt han kom från den resan med livet i behåll på grund av vattenbrist. Två ledsagare och sju kameler dog. I den berömde forskningsresandens spår genomförde Tibetkännaren Bruno Baumann våren 2000 en resa genom öknen och höll själv på att gå under.

Vidare klarlade han bland annat floden Tarims lopp och dess ändsjöar samt Lop Nor, den vandrande sjön, som fick sitt vatten från Tarim. Sjön torkade ut 1972 och bildade en saltöken. Uttorkningen bevisade att Hedins teorier om sjöns vandring mellan två lägen var riktig.

I Khotan (Yotkan) införskaffades 1896 en stor samling som består bland annat av små terrakotta föremål. De kommer från den period då Khotan (på kinesiska kartor: Hotien ) var ett buddhistiskt centrum av stor betydelse. Från århundradena efter Kristi födelse och fram till det muslimska erövrandet av staden och dess omland under slutet av niohundratalet stod det sydvästra hörnet av Tarimbäckenet under indiskt och indoiranskt inflytande, vilket sedan gav vika för kinesiskt och tibetanskt styre. De små terrakotta föremålen utgörs av djur (människor, apor, kameler, får, fåglar), maskaroner för att ornamentera kärl, detaljer/fragment av större eller mindre statyer, visar upp ett tydligt gandhariskt inflytande. Den gandhariska stilen utvecklades i Kashmir och kringliggande dalar under århundradena innan Kristi födelse och ger tydligt prov på det hellenistiska inflytandet över detta område.

Efter arbetet i Khotan genomkorsade Sven Hedin öknen mellan Khotan Darya och Keriya Darya varvid han upptäckte Dandan Uiliq. Från denna fyndplats finns några små formpressade buddhafigurer i gips, vilka med stor sannolikt prytt kronan till en större Buddhastaty i stuck.

Expeditionen avslutades i Peking, som nåddes 2 mars 1897. Återfärden gick genom Mongoliet, Sibirien och Ryssland till Stockholm, dit Hedin anlände 10 maj 1897.

De många resultaten av denna resa redovisades 1900 i Die geographisch-wissenschaftlichen Ergebnisse meiner Reisen in Zentralasien 1894-1897. (Wikipedia 2015-03-10)

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Namn - insamlare
Hedin, Sven Anders (1865-02-19 - 1952-11-26), författare, geograf, upptäcktsresande
alt
Beskrivning

Forskningsresande, geograf, författare. Fil.dr.

H. blev adlad 1902.

Efter att ha tagit en doktorsgrad i Halle (1892) genomförde H. tre egna expeditioner i Centralasien (1893-97, 1899-1902, 1905-09). H. gjorde 1916 en färd till Mellanöstern och 1923 en jordenruntresa.

År 1927 återvände H. till Centralasien för att på uppdrag av Lufthansa undersöka flygrutter och etablera affärskontakter mellan Europa och Fjärran Östern. Han stannade, med korta avbrott, till 1935 som chef för en serie expeditioner och forskningsföretag.

Åren 1933-35 undersökte H. på kinesiska regeringens uppdrag möjligheten att bygga bilvägar längs de gamla karavanlederna genom Gobiöknen.

Expeditionerna 1927-35, som var de vetenskapligt mest produktiva, var tidiga prov på mångvetenskapligt multinationellt fältarbete.

Den vetenskapliga publikationsserien från Hedinexpeditionen är beräknad att omfatta cirka 50 volymer.

H. har även författat många reseskildringar.

En stor tillgång har H. haft i sin talang som tecknare i detta sammanhang. H. ritade tusentals kartor och teckningar och hopbragte stora samlingar av geologiskt och etnografiskt material.

H. var ledamot av såväl Svenska Akademien (från 1913) som Vetenskapsakademien och mottog hedersdoktorat från univ. som Oxford, Cambridge och Harvard. /US

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se, kulturarvsdata.se, kulturarvsdata.se, www.geni.com, libris.kb.se, collections.smvk.se, collection.britishmuseum.org, collections.smvk.se, commons.wikimedia.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Datum - förvärv till museet
1902
Längd
27 cm
Diameter
9 cm
Ursprungsdatabas
Etno
Klassifikation, OCM (smal)
Dyrkan (782); Heliga föremål och platser (778); Ritual (788)
OWC - brukare
AJ1
Belongs to Samling
1902.13 :: Hedin, Sven