logo

Carlotta - the museum database

1905.16 :: Nordenskiöld, Erland

Object description

Erland Nordenskiölds etnografiska samlingar från Peru och Bolivia 1904-1905. (Omkatalogiserad 1959).

Nr. 1-207, Aymara, Bolivia. Nr. 597, Aymara, Bolivia.

" 208-210, Aymara, Peru. " 598-600, Quichua, Peru.

" 211-314, Quichua, Bolivia och Peru. " 601, Atsahuaca, Peru.

" 315-405, Guarayo, Bolivia. " 602, Guarayo, Bolivia.

" 406, Huachipairi (Chapacura), Peru. " 603, Aymara, Bolivia.

" 407-408, Tuyneiri, Peru. " 604, Quichua, Bolivia.

" 409-542, Atsahuaca, Peru. " 605, Yamiaca, Peru.

" 543-588, Yamiaca, Peru.

" 589-593, Guarayo, Bolivia.

" 594, Peru.

" 595-596, Yamiaca, Peru. /US

Samlingsnummer
1905.16
Samlingsnamn
Nordenskiöld, Erland
Omfattning
1905.16.1-605.
Etnisk grupp - ursprung
atsahuaca; aymara; guarayo; huachipairi; quechua; tuyneiri; yamiaca
Region - ursprung
South America
Land - ursprung
Bolivia : Sydamerika
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Peru : Sydamerika
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Världsdel - ursprung
Amerika
Geografiskt namn - annat
Sydamerika; Latinamerika; Latin America; America
Beskrivning

Erland Nordenskiölds etnografiska samlingar från Peru och Bolivia 1904-1905. (Omkatalogiserad 1959).

Nr. 1-207, Aymara, Bolivia. Nr. 597, Aymara, Bolivia.

" 208-210, Aymara, Peru. " 598-600, Quichua, Peru.

" 211-314, Quichua, Bolivia och Peru. " 601, Atsahuaca, Peru.

" 315-405, Guarayo, Bolivia. " 602, Guarayo, Bolivia.

" 406, Huachipairi (Chapacura), Peru. " 603, Aymara, Bolivia.

" 407-408, Tuyneiri, Peru. " 604, Quichua, Bolivia.

" 409-542, Atsahuaca, Peru. " 605, Yamiaca, Peru.

" 543-588, Yamiaca, Peru.

" 589-593, Guarayo, Bolivia.

" 594, Peru.

" 595-596, Yamiaca, Peru. /US

Förvärvsomständigheter - till museet
Gåva av greve Eric von Rosen.
Namn - förvärvat från
Nordenskiöld, Erland (1877 - 1932), etnograf, intendent, professor
alt
Beskrivning

Erland Nordenskiöld, född 19 juli 1877 i Stockholm, död 5 juli 1932 i Göteborg, var en svensk museiman och forskningsresande.

I Göteborg kom Erland Nordenskiöld att tillhöra det så kallade Lördagsslaget i Göteborg, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade även bland andra Henrik Almstrand, Leonard Jägerskiöld, Ernst Hagelin, Otto Sylwan, Ludvig Stavenow, Erik Björkman, Axel Romdahl, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Evald Lidén, Gösta Göthlin, Albert Lilienberg och Peter Lamberg.

Erland Nordenskiölds uppväxt och fostran präglades i hög grad av faderns vetenskapliga gärning. Kort efter sin fil.kand. företog han en resa till Sydamerika 1899. Han åtföljdes på resan av Oscar Borge, expeditionens botaniker. Åren 1901-1902 gjorde han en ny resa till samma kontinent, den så kallade Chaco-Cordillera-expeditionen. Denna hade planerats tillsammans med Eric von Rosen och Gustaf von Hofsten, som var expeditionens etnograf-arkeolog respektive botaniker. Under denna resa väcktes Nordenskiölds intresse för indianer. Nya resor företogs 1904-1905 och 1908-1909, den senaste tack vare vännen Arvid Hernmarcks generösa bidrag. År 1913 företog han en ny resa, denna gång som nybakad intendent vid Göteborgs museum och föreståndare för dess etnografiska avdelning. På grund av första världskrigets utbrott dröjde det 13 år tills han åter kunde resa till Sydamerika.

Nordenskiöld förde rika och idag unika samlingar från Sydamerikas indianer hem till Göteborgs museum. Några av de folk han besökte är idag utrotade, andra har förlorat sin kulturella identitet. Han var känd som en fascinerande men också krävande föredragshållare, som gärna ägnade sig åt detaljer. Nordenskiöld var ett ledande namn vid flera internationella amerikanistkongresser och en uppskattad generalsekreterare vid kongressen i Göteborg 1924. Som författare var han outtröttlig.

Hans musei- och forskartradition fördes vidare av Sven Lovén, Henry Wassén, Sigvald Linné, Stig Rydén och Karl Gustav Izikowitz. Nordenskiöld byggde upp den etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum till vad som vid hans död betraktades som en förebild för motsvarande institutioner i världen. Han betraktas idag som en av pionjärerna inom den amerikanistiska forskningen.

(Wikipedia, 2016-11-15)

Far till Eric (född 1907), Carl (född 1917), Margareta (1920), Eva (född 1923) och Erland (född 1928).

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
kulturarvsdata.se, www.geni.com, libris.kb.se, collections.smvk.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Rosen, Eric von (1879 - 1948), forskningsresande, greve
alt
Beskrivning

Eric von Rosen, född 1879, död 1948, greve, forskningsresande, etnograf.

Resa till Lappland 1900 med Henric Horn af Åminne. R. deltog i Chaco-Cordillera- expeditionen 1901-02, gjorde en längre resa till Vita Nilen 1909 samt organiserade Svenska Rhodesia-Kongo-expeditionen 1911-12, då han bl. a. i nuv. Zambia dokumenterade ett dittills okänt träskfolk, som han kallade "batwa". De bodde på gungflyen i Bangveolo-sjön. Från denna exp. hemförde R. och skänkte till Riksmuseet c:a 1.000 etnografiska föremål och en mindre men representativ dubblettsaml. till Göteborgs Museum. /US

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se, libris.kb.se, collections.smvk.se, commons.wikimedia.org, collection.britishmuseum.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Referens - källa
Nordenskiöld, Erland (1905) Beiträge zur Kenntnis einiger Indianerstämme des Rio Madre de Dios-gebietes, Ymer; 1905, H. 3, Nordenskiöld, Erland (1905) Beiträge zur Kenntnis einiger Indianerstämme des Rio Madre de Dios-gebietes, Ymer; 1905, H. 3.
alt
Källor - http
runeberg.org, runeberg.org, libris.kb.se
Nordenskiöld, Erland (1906). Resa i Perus och Bolivias gränstrakter, företagen med understöd af Vega- och Wahlbergsstipendierna: redogörelse för de etnografiska och arkeologiska arbetena. Stockholm
alt
Källor - http
runeberg.org, libris.kb.se, runeberg.org
Anmärkning
Osteologiska mått i objektets toleransfält för måttangivelse.
Källor - http
archive.org
Sökord
Acora; Asilla; Calolo; Carabuco; Chorobambo; Cochabamba; Corani; Coro-Coro; Corro-Corro; Crucero; Dress; dräkt; Escoma; Huachipairi; Huarina; Juliaca; Korpa; La Paz; Macusani; Meriachacachi; Mojos; Muttani; Pata; Pelechueo; Poto; Pucara; Pucasa; Puina; Puina Valley; Puno; Putina; Queara; Queara Valley; Quiaca; Quichu; Rio Chaspa; Rio Inambari; Saqui; Sta Rosa; Tambopata; textil; Textile; Tirapata; Titicaca; Titicacasjön; Tuyneiri; Ulloma; Yanari; Yungas
Ursprungsdatabas
Etno
OWC - ursprung
SF2; SE2