logo

Carlotta - the museum database

1920.13.0024 :: modell

Object description
Modell av hundsläde, leksak, av trä med valrossbenskodda medar. Sittplatsen täckt med grov väv (ull? i kypert) och över detta en skinnbit med pälshåren uppåt. Emellan ståndarna en påse av sälskinn samt en växtfibersnodd, och harpunlinor och draglinor av skinn med bendetaljer på.
Inventarienummer
1920.13.0024
Sakord
modell
Sakord, engelska
model
Motivord
släde
Etnisk grupp - ursprung
inuiter
Land - ursprung
Grönland : Nordamerika
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Land, engelska - ursprung
Greenland
Världsdel - ursprung
Amerika
Geografiskt namn - annat
Nordamerika
Beskrivning
Modell av hundsläde, leksak, av trä med valrossbenskodda medar. Sittplatsen täckt med grov väv (ull? i kypert) och över detta en skinnbit med pälshåren uppåt. Emellan ståndarna en påse av sälskinn samt en växtfibersnodd, och harpunlinor och draglinor av skinn med bendetaljer på. [Textil]
Materialkategori
ben-horn [Textil]; mänskliga kvarlevor [Textil]; trä [Textil]; växtmaterial [Textil]
Material - tillverkning
ull [? [Textil]; päls [Textil]; skinn [Textil]; växtfiber [Textil]
Teknik - tillverkning
garvat [Textil]; vävt [Textil]; kypert [Textil]
Händelse - var närvarande vid
Andra Thule-expeditionen (1916-1918)
Beskrivning

Den andra Thule-expeditionen 1916-1918, av Knud Rasmussens totalt 7 expeditioner under åren 1910-1933. Thule var namnet på Rasmussens bas på nordvästra Grönland. Avresan gjordes 1 april 1916 från Köpenhamn på Hans Egede. Syftet var att kartlägga nordkustens fjordar på Grönland eller att kartlägga Melville Bay.

Man började med Melville Bay vilken undersökte 4-17 juni. Med här var Lauge Koch, Knud Rasmussen och Tobias Gabrielson. Rasmussen lokaliserade boplatser och gravar, totalt 50 husruiner.

Under 1 juli – 1 oktober 1916 gjordes lokala undersökningar i närheten av Thule (North Star Bay och Wolstenholme Sound) av boplatser och gravar. Här deltog Peter Freuchen, Koch och Rasmussen. Kapten Comer (Captain Comer) hjälpte till med en kökkenmödding vid Umanaq. Wulff kom till Godhavn, Disko, 22 juni. I augusti kom han till Thule. På vägen samlade han etnografika till Riksmuseets etnografiska avdelning (Wulff 1917).

Efter övervintring i Thule 6 april 1917 gav man sig av mot nordkusten igen. Med nu var Thorild Wulff, geologen Lauge Koch, Inukitsoq (eller Inukitsok, "Harrigan"), Ajago ("Pingasut") , Nasaitordluarsuk (även kallad Boatman eller Boatsman) och Hendrik Olsen samt ett stort antal hundar.- Man skulle gå längs den nordvästra kusten till Pearys land, Grönlands nordligaste del, som vid denna tid troddes vara skild med ett sund från huvudön. Att detta inte var fallet, är ett av expeditionens resultat. Rasmussen som själv var född på Grönland och delvis inuit, kände gott till inuitisk livsstil och hade lagt upp expeditionen i enlighet med denna. Uppgiften till de deltagande inuiterna var inte minst att de genom jakt skulle bidra med mat till expeditionsdeltagarna. Problemet var att de jaktmarker som man hade räknat med i de dåligt utforskade området inte fanns. Trots detta valde man att fullföra expeditionens program men levde då på halva matransoner. 21 juli återkommer aldrig Olsen efter en jakt. Han måste ha förolyckats på något sätt.

På tillbakafärden blev expeditionsmedlemmarna allt svagare på grund av näringsbristen, och Wulff kom i en situation, där han inte menade sig kunna fortsätta utan bad sina kamrater om att få bli lämnad kvar, något de motvilligt gick med på. Detta var i ett snöfattigt och oländigt område, så det var inte möjligt att transportera honom på släde. Han dog ca 1 september. Wulffs dagbok från denna hans sista resa har utgivits efter hans död liksom det vetenskapliga material han samlade. (Rasmussen 1919, Wikipedia, 2014-04-01)

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
samlingar.varldskulturmuseerna.se, sverigesradio.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Brand Etnografiska museet (2012)
Beskrivning
En brand utbröt på Etnografiska museet i kylrummet i magasinet 2012
Namn - insamlare
Rasmussen, Knud (1879-06-07 - 1933-12-21), polarforskare
alt
Beskrivning

Knud Johan Victor Rasmussen, född 7 juni 1879 i Ilulissat (Jakobshavn), Grönland, död 21 december 1933 i Gentofte, var en dansk-grönländsk polarfarare och antropolog, som gjorde flera expeditioner till norra Grönland och norra Kanada.

Rasmussen, som var prästson, blev student 1900 och företog redan 1901 en resa i norra Lappland, skildrad i Lapland (1907). Därefter deltog han 1902–1904 i Ludvig Mylius-Erichsens grönlandsfärd ("den litterära grönlandsexpeditionen") och vistades sista vintern hos polarinuiterna vid Kap York, där han sedermera (1910) upprättade en handelsstation som kom att få en avgörande betydelse för dessa bygders fortsatta utveckling. Resultatet av denna vistelse publicerade han i skrifterna Nye mennesker (om polarinuiterna, 1905) och Under nordenvindens svøbe (om väst- och östgrönländarna, 1906). Han sändes 1905 på nytt till Grönland för att undersöka möjligheterna av renavel och 1906–1908 (som Carlsbergfondens stipendiat) för att samla in grönländska sagor och genomföra etnologiska undersökningar.

För att göra efterforskningar efter Mylius-Erichsens dagböcker och skaffa upplysningar om hans uppsökares, Mikkelsens och Iversens, öde anträdde han och Peter Freuchen samt två grönländare 6 april 1912 en färd från Kap York tvärs över Nordgrönlands inlandsis och kom efter 16 dagsresor – nio dagar måste de för snöstorm tillbringa i tält – till Danmarksfjorden och for därifrån västerut till Pearykanalen, som antagits skilja Peary Land från det övriga Grönland och utgöra en fortsättning av Independencefjorden till Lincolnhavet, men som befanns vara ett stort isfritt och öppet uppland, såsom även Mylius-Erichsens expedition funnit. Där uppehöll sig sällskapet över en månad med naturvetenskapliga och etnografiska samlingar, varefter återfärden anträddes till stationen Thule i Kap York dit de anlände 15 september. Färden, som i betydelse och längd (distansen var sammanlagt över 1 700 km, högsta punkten 2 225&nsp;m) var anmärkningsvärd eftersom den var baserad uteslutande på inuitutrustning, utan konservproviant och för att inuiter för första gången vågade sig upp på inlandsisen. Om denna resa utgav Rasmussen 1915 skildringen Min rejsedagbog fra den første Thuleexpedition (svensk översättning samma år). År 1913 företog han med ett par följeslagare en slädtur över inlandsisen till Danmarksfjord i Östgrönland och tillbaka till Kap York.

Efter att 1910 ha förestått anläggningen av missions- och handelsstationen Thule vid Kap York i Nordgrönland och därmed lagt grunden till erkännandet (1921) av hela Grönland som danskt ledde han tre Thuleexpeditioner till dessa trakter (den andra, 1916–1918, företog arkeologiska utgrävningar i området kring de stora fjordarna på nordkusten.) Den fjärde Thuleexpeditionen (1919) gick till Ammassalik, där sagor och myter insamlades, och under sin femte och största expedition 1921–1925 korsade han Nordvästpassagen med hundsläde och besökte alla inuitsamhällen, där han dokumenterade deras språk, folksagor och levnadssätt. Hans expeditioner var en starkt bidragande orsak att nordöstra Grönland i september 1933 tillerkändes Danmark och inte Norge vid ett tvistemål i Haagdomstolen.

Bland hans övriga skrifter märks Føran dagens øje (1915), Grønland længs Polhavet (1919) och Myter og sagn (1921 ff.). Han blev hedersdoktor vid Köpenhamns universitet 1924, var hedersledamot av flera geografiska sällskap (bland annat Göteborgs) och tilldelades 1919 Vegamedaljen i guld. (Wikipedia 2015)

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se, libris.kb.se, commons.wikimedia.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Wulff, Thorild (1877-04-01 - 1917), botaniker, forskningsresande
alt
Beskrivning

Thorild Wulff, fil. dr., var botanist, etnograf, polarforskare, brorson till Fredrik A. W. W. deltog 1899 i den fleråriga svensk-ryska s.k. gradmätningsexpeditionen till Svalbard, vilket resulterade i en doktorsavhandling med botaniska iaktagelser över den arktiska floran där. Han bedrev botaniska studier under resor i Indien liksom på Island. Omfattande etnografiska samlingar blev resultatet av W:s färder 1911-13 i Kina och Mongoliet samt Japan, där han särskilt studerade ainufolket.

W. omkom av hunger och umbäranden under återfärden till Etah på n.v. Grönland med Knud Rasmussens andra Thule-expedition, i vilken han deltog som botanist och oceanograf. /US

Gift med Ida Ljungqvist och fick dottern Gunvor, född 1902.

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se, sverigesradio.se, libris.kb.se, www.geni.com, samlingar.varldskulturmuseerna.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Datum - förvärv i fält
1916
Datum - förvärv till museet
1920
Längd
48 cm [Textil]
Höjd
22,5 cm [Textil]
Bredd
16 cm [Textil]
Anmärkning
utst i "10 hundar i parken" fr 2004-05-14 [Mag]
Utställning - tidigare
Världens hundar
Tidpunkt - öppnad/start
2004-05-15
Tidpunkt - stängd/slut
2004-09-10
Sakord, vidare term
dsm [Textil]
Vecka - Veckans föremål
2018-38
Konserveringsbehov - Lista
större skador [Textil]
Tillståndsbedömning
Mycket torr, missfärgad och smutsig. Träet oljigt. Luktar mycket illa. Troligtvis tidigare behandlad med insektsbekämpningsmedel. Pälsängerskal i lådan.(990303/KP) [Textil]; Bör luftas i vädringsrum innan hantering/montering inför utställning. [Textil]
Tillståndsbedömning - Lista
torr [Textil]; kemikalierester [Textil]; mögel [Textil]; smuts [Textil]; fläckar [Textil]; insektsskador/rester [Textil]; materialbortfall/stoffar sig [Textil]; brand; dålig lukt
Konserveringsåtgärd - Utförd
Insektsanerat i samband med tömning av kylrum hösten -99; 7 dagar i -30°C (9909). [Textil]; Sanerad
Konserveringsåtgärd - Lista
insektssanerad
Hanteringsanvisningar
I kylrum. Bör ligga separat på hylla eller inuti box - ej som nu i en hög med andra arktiska föremål. [Textil]; Stående. [Textil]
foto_dok_dig
1 - 990303 [Textil]
Datum - Konservering
2013-04-24
Namn - konservering
Studio Västsvensk Konservering
Belongs to Samling
1920.13 :: Wulff, Thorild