logo

Carlotta - the museum database

1954.32.0115 :: musikinstrument, harpa, kordofon

Object description

Klädd med antilopskinn och försedd med huvud i ändan på den långa, böjda halsen för strängarna. Kondiharpan gavs som gåva av Mangbetuhövdingen Meusere till löjtnant

Axel Svinhufvud under hans tjänstgöringsperiod i Nordöstra Kongo.

I African Reflections, sid 214, står följande om harpa från nordöstra Kongo:

Mangbetu harps have been considered in dept as art ovjects, but little is known of their musical users. They evidently appeared among the Mangbeetu sometimes after the mid-1870s and reached a peak of popularity during the colonial period. Though still popular among the Azande, harps are no longer found among the Mangbetu. Today they are silent symbols of a bygone era. The Mangbeteu type of haar(domu) can be heard playing a basic ostinato accompaniment on tracey´s 1952 recordings of Ndongo, Balengba and Mamvu songs (1955, TR-119).

The Mangbetu harp has five strings, reflecting the traditional pentatonic tuning systems. Most other harps from Uele-Bomokandi region also have five strings, commonly of plant fiber. The tuning pegs of the Mangbetu harp were on the player´s right (if the instrument was held with the carved figure facing the player), whereas the Zande type (kundi) has its pegs on the opposite side.

Ur Kongospår. Monter 6- Insamling och möte:

Då den tyske upptäcktsresanden Georg Schweinfurth åren 1870-71 som förste europé korsade gränsen mellan zande- och mangbetufolkets länder i nordöstra Kongo, observerade han en man med en särskild harpa. Hos mangbetu formade den översta socialgruppen huvudet på spädbarnen, så att skallen fick en elegant avlång form - och harpan, som Schweinfurth såg, var utsmyckad med en avlång huvudform. Senare kom sådana mangbetuföremål med avlånga huvuden att bli typiska för den här folkgruppen. Men överraskande nog visar det sig, att det på 1870-talet bara var zandefolket, mangbetuernas grannar, som gjorde sådana porträtt. Då mangbetuerna lade märke till omvärldens intresse för huvudformer, började de också att utsmycka sina föremål med avlånga huvuden. Det koloniala mötet hade lett till en ny materiell kultur, som uppfattades av kolonisatörerna som "traditionell".

Inventarienummer
1954.32.0115
Sakord
musikinstrument; harpa; kordofon
Specialbenämning
kondiharpa
Sakord, engelska
harp; musical instrument
Lokalt namn
kondi
Utlån - aktuellt
2015.0002, Världskulturmuseet
alt
Tidpunkt - öppnad/start
2015
Utställning - lån
Statens museer för världskultur 2015, Tillsammans
Utställning, extern - ingår i
VKM:Tillsammans
Källor - http
kulturarvsdata.se
Utställning, extern, del av - ingår i
VKM:Tillsammans - Samspela
Källor - http
kulturarvsdata.se
Utställning, extern, monterdel - ingår i
VKM:Tillsammans - Samspela - 4
Källor - http
kulturarvsdata.se
Etnisk grupp - ursprung
mangbetu [eller zande?]; azande [eller mangbetu?]
Region - ursprung
Uele
Land - ursprung
Kongo-Kinshasa : Afrika
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Världsdel - ursprung
Afrika
Geografiskt namn - annat
Belgiska Kongo; Demokratiska Republiken Kongo; Zaire
Beskrivning

Klädd med antilopskinn och försedd med huvud i ändan på den långa, böjda halsen för strängarna. Kondiharpan gavs som gåva av Mangbetuhövdingen Meusere till löjtnant

Axel Svinhufvud under hans tjänstgöringsperiod i Nordöstra Kongo.

I African Reflections, sid 214, står följande om harpa från nordöstra Kongo:

Mangbetu harps have been considered in dept as art ovjects, but little is known of their musical users. They evidently appeared among the Mangbeetu sometimes after the mid-1870s and reached a peak of popularity during the colonial period. Though still popular among the Azande, harps are no longer found among the Mangbetu. Today they are silent symbols of a bygone era. The Mangbeteu type of haar(domu) can be heard playing a basic ostinato accompaniment on tracey´s 1952 recordings of Ndongo, Balengba and Mamvu songs (1955, TR-119).

The Mangbetu harp has five strings, reflecting the traditional pentatonic tuning systems. Most other harps from Uele-Bomokandi region also have five strings, commonly of plant fiber. The tuning pegs of the Mangbetu harp were on the player´s right (if the instrument was held with the carved figure facing the player), whereas the Zande type (kundi) has its pegs on the opposite side.

Ur Kongospår. Monter 6- Insamling och möte:

Då den tyske upptäcktsresanden Georg Schweinfurth åren 1870-71 som förste europé korsade gränsen mellan zande- och mangbetufolkets länder i nordöstra Kongo, observerade han en man med en särskild harpa. Hos mangbetu formade den översta socialgruppen huvudet på spädbarnen, så att skallen fick en elegant avlång form - och harpan, som Schweinfurth såg, var utsmyckad med en avlång huvudform. Senare kom sådana mangbetuföremål med avlånga huvuden att bli typiska för den här folkgruppen. Men överraskande nog visar det sig, att det på 1870-talet bara var zandefolket, mangbetuernas grannar, som gjorde sådana porträtt. Då mangbetuerna lade märke till omvärldens intresse för huvudformer, började de också att utsmycka sina föremål med avlånga huvuden. Det koloniala mötet hade lett till en ny materiell kultur, som uppfattades av kolonisatörerna som "traditionell".

Publicerad text

Ur Kongospår. Monter 6- Insamling och möte:

Då den tyske upptäcktsresanden Georg Schweinfurth åren 1870-71 som förste europé korsade gränsen mellan zande- och mangbetufolkets länder i nordöstra Kongo, observerade han en man med en särskild harpa. Hos mangbetu formade den översta socialgruppen huvudet på spädbarnen, så att skallen fick en elegant avlång form - och harpan, som Schweinfurth såg, var utsmyckad med en avlång huvudform. Senare kom sådana mangbetuföremål med avlånga huvuden att bli typiska för den här folkgruppen. Men överraskande nog visar det sig, att det på 1870-talet bara var zandefolket, mangbetuernas grannar, som gjorde sådana porträtt. Då mangbetuerna lade märke till omvärldens intresse för huvudformer, började de också att utsmycka sina föremål med avlånga huvuden. Det koloniala mötet hade lett till en ny materiell kultur, som uppfattades av kolonisatörerna som "traditionell".

; En svensk militär som hette Axel Svinhuvud fick den här harpan av en hövding i Kongo för länge sedan. Axel jobbade där på 1800-talet. När han flyttade hem till Sverige gav han harpan till museet. Människor i Kongo tillverkade ofta sådana här harpor som presenter till folk som inte kunde spela på dem.
Publicerad text, engelska
A Swedish soldier called Axel Svinhuvud was given this harp by a chief in Congo a long time ago. Axel worked there in the 19th century. When he moved back to Sweden he gave the harp to the museum. People in Congo often made harps like this one as presents to people who couldn't play them.
Materialkategori
läder-skinn-päls; trä; växtmaterial
Material - tillverkning
antilopskinn; växtfiber; skinn
Material, engelska - tillverkning
mixed materials; plant fiber; skin
Teknik - tillverkning
skuret
Förvärvsomständigheter - i fält
Gåva till A Svinhufvud från hövding Meusere.
Namn - insamlare
Svinhufvud, Axel (1867-08-18 - 1939-12-16), brandchef, löjtnant, militär
alt
Beskrivning

Axel Svinhufvud, född 18 augusti 1867, Västerås, död 16 december 1939, brandchef och löjtnant. Underlöjtnant vid Södermanlands regemente 1891. Han var i Kongostatens tjänst 1893-1896 och hade sin verksamhet huvudsakligen förlagd till nordöstra Kongo, där han bl.a. tjänstgjort på stationen Kabasidu, uppkallad efter en mangbetuhövding med samma namn. Han hemförde en samling, framförallt av vapen, sköldar med mera i åtta förstklassiga exemplar. Många av dessa föremål är gåvor från hövdingar. Anställd vid Stockholms brankår 1899, dess chef 1910-1932.

Svinhufvud har skildrat sin tid i Kongo i ett postumt arbete: "I Kongostatens tjänst" Stockholm, 1942. En del av hans etnografiska samling är avbildad i denna bok, och där anges även under vilka förhållanden han förvärvade föremålen.

Han medverkade i filmen "Luffar-Petter" 1922. (Svensk filmdatabas)

Son till Gustaf Axel Rudolf Svinhufvud i Västergötland och Matilda Emilia Charlotta von Brömssen.

Gift 1903 med Louise Gunilda Svinhufvud (född Koch 1878).

Bror till Knut Oskar Svinhufvud i Västergötland; Gustav Vilhelm Svinhufvud; Sigurd Svinhufvud och Anna La Plata Svinhufvud (www.geni.com, Sveriges Ridderskaps och Adels Kalender, 1923 - Fyrtiosjätte årgången)

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
runeberg.org, runeberg.org, www.geni.com, www.sfi.se
Datum - förvärv i fält
1893-1896
Namn - förvärvat från
Svinhufvud, Axel (1867-08-18 - 1939-12-16), brandchef, löjtnant, militär
alt
Beskrivning

Axel Svinhufvud, född 18 augusti 1867, Västerås, död 16 december 1939, brandchef och löjtnant. Underlöjtnant vid Södermanlands regemente 1891. Han var i Kongostatens tjänst 1893-1896 och hade sin verksamhet huvudsakligen förlagd till nordöstra Kongo, där han bl.a. tjänstgjort på stationen Kabasidu, uppkallad efter en mangbetuhövding med samma namn. Han hemförde en samling, framförallt av vapen, sköldar med mera i åtta förstklassiga exemplar. Många av dessa föremål är gåvor från hövdingar. Anställd vid Stockholms brankår 1899, dess chef 1910-1932.

Svinhufvud har skildrat sin tid i Kongo i ett postumt arbete: "I Kongostatens tjänst" Stockholm, 1942. En del av hans etnografiska samling är avbildad i denna bok, och där anges även under vilka förhållanden han förvärvade föremålen.

Han medverkade i filmen "Luffar-Petter" 1922. (Svensk filmdatabas)

Son till Gustaf Axel Rudolf Svinhufvud i Västergötland och Matilda Emilia Charlotta von Brömssen.

Gift 1903 med Louise Gunilda Svinhufvud (född Koch 1878).

Bror till Knut Oskar Svinhufvud i Västergötland; Gustav Vilhelm Svinhufvud; Sigurd Svinhufvud och Anna La Plata Svinhufvud (www.geni.com, Sveriges Ridderskaps och Adels Kalender, 1923 - Fyrtiosjätte årgången)

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
runeberg.org, runeberg.org, www.geni.com, www.sfi.se
Datum - förvärv till museet
1954
Längd
91 cm
Höjd
11 cm
Bredd
20 cm
Källor

Schildkrout, Enid and Keim, A Curtis. African Reflections. Art from Northeastern Zaire. Japan, 1990.

Svinhufvud, Axel. I Kongostatens tjänst. Stockholm, 1942.

Utställningen Kongospår. 2004-2007

Anmärkning
Var utst i Musikrummet 1995-06-07 ---2005-08-24 [Mag]
Utställning - tidigare
KONGOSPÅR Norden i Kongo - Kongo i Norden
alt
Tidpunkt - öppnad/start
2005-11-18
Tidpunkt - stängd/slut
2006-04-17
Utställning, del av - tidigare
Kongospår - 06 Berättelser
alt
Ursprungsdatabas
Etno
Tillsammans, utställningstext
Harpa
Tillsammans, utställningstext, engelska
Harp
Tillsammans, material
blandade material
Klassifikation, OCM (smal)
Musikinstrument (534)
OWC - ursprung
FO29
Hanteringsanvisningar
metallstöd
Belongs to Samling
1954.32 :: Svinhufvud, Maj