logo

Carlotta - the museum database

00087 :: katalog

Object description
Särskild katalog över samlingarna 1907.14 och 1907.17.
Arkivdokument
00087
Sakord
katalog
Titel
Pastor Fr. Ljungqvists och fru I. Walbergs etnografiska samlingar från Natal
Samlingsnummer - Beskriver
1907.14; 1907.17
Text i dokument

oy. rt., oy./?.

KATALOG

ÖFVER

PASTOR FR. LJUNGQVISTS OCH FRU I.WALBERGS

ETNOGRAFISKA SAMLINGAR FRÅN NATAL

OMFATTAR RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNINOS

INVENTAR 07. 14 OCH 07. 17

> RIKSMUSEUM *

PRIS 25 ÖRE.

KATALOG

OFVER

PASTOR FR. LJUNGQVISTS OCH FRU I.WALBERGS

ETNOGRAFISKA SAMLINGAR FRÅN NATAL

OMFATTAR RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNINGS

INVENTAR 07. 14 OCH 07. 17

UPPSALA 1907

ALMQVIST & W1KSELLS BOKTRYCKERI-A.-B.

Pastor Fr. Ljungqvists och Fru I. Walbergs samlingar äro

gjorda bland Zulukaffrerna i Sydafrika inom Svenska Kyrkans mis-

sionsfält. De äro hopbragta för Riksmuseets och etnografiska mis-

sionsutställningens räkning. Då Pastor Ljungqvist och Fru Wal-

berg lämnat många intressanta upplysningar om användandet af de

föremål de samlat, har det ansetts lämpligt att trycka en särskild

katalog öfVer dessa. Detta har skett på bekostnad af Svenska Kyr-

hans missionsstyrelse.

Pastor Fr. Ljungqvists samling liar i Riksmuseets etnografiska

afdelnings inventar numren 07. 14. 1—261 och Fru I. Walbergs

07. 17. 1—35.

Önskvärdt vore, att flera af museets inventar kunde blifva

tryckta, då de innehålla många originalmeddelanden af värde och

äfven på så sätt vore skyddade för att gå förlorade genom eldsvåda.

Ljungqvists samling af Zulusaker från

Appelsboschs missionsdistrikt.

Aniadhlozidyrkan och Trollmediciner.

Prästers och prästmnors (dbcmgoma) utstyrsel.

»Impepo». Bladkrans, som göres af en växt med samma 1—2 \(

namn. Den är synnerligen kraftig att kalla fram amad-

hlozi (de aflidnas andar, som zuluerna dyrka). Uingoma

(präst eller prästinna) nyper af en del blad, söndersmular

dessa och strör dem öfver ett stycke af ett sönderbrutet

lerkärl (udengezi), på hvilket är lagdt glöd och på dem ett

köttstycke (umhlehlwe) af en ät amadhlozi offrad get. Uden-

gezi måste stå på umsamo, som är amadhlozis plats i hyd-

dan (se hyddan!), får ej sättas på iziko (eldstaden). —

Doften af offret är en söt lukt för amadhlozi och har en

stor kraft att »upplysa dem och göra dem hvassa» = kalla

fram dem och göra dem pigga. — Impepo trades öfver

hufvudet och ena armen och hänges ned på bröst och sida.

»Ungwamba». Gehäng som göres af hvita (ej svarta) 3—10

getskinn (ej skinn af andra djur) för att »upplysa amad-

hlozi, cl. ä. göra att de uppenbara sig och göra sin när-

varo förnimbar och att de må bli hvassa d. ä. pigga upp

sig». Ungwamba hänges öfver hufvudet ned på bröst och

sidor under armarna.

»Umxezo». Gräskrans som göres af ett gräs, kalladtll—1*2

inxaluka» och kränges öfver hufvudet ned på bröst och

rygg i olika vändningar.

»Amashoba», svansar af nötkreatur, brukas af »aban-13—15

goma», när de dansa eller företa en längre Vandring. De

fästas vid armarne eller benen.

<T

4 L.1UNUQVISTS SAMLING AF ZULUSAKER.

De begagnas dock äfven af andra personer vid dans

och andra högtidliga tillfällen. 1—12 begagnas däremot

uteslutande af »abangoma» och utgöra deras väsentliga

utstyrsel.

1-15 Gjorda och köpta inom Malutuli stam. Appelsbosch.

Trollmediciner:

»Ubulawu». en blandning af mediciner, som »abangoma:

(präster och prästinnor) använda för att »upplysa och kalla

fram »amadhlozi» och göra dem hvassa d. ä. uppigga dem.

så att cle uppenbara sig.»

Beståndsdelarna i Ubulawu äro

:

16 »Izaza», rötter af izaza-plantan,

hvilka malas och blan-

das med vatten.

17 »Ugwayana», roten af denna planta males och

blandas

ined izaza.

18 »Isiwisa», roten males och blandas

med 10 och 1/.

Gåfvor af Noraqela Lutuli, Inhlaugakazi. Izaza brukas äfven

af inföddc läkare (izinyanga) för att förskaffa sig god prak-

tik och kallas då »umuti wezindhlela» (vägarnes medicin)

d ä. att få patienter i långa banor. De dricka medicinen

i mängd, tills de kräkas och två sig med resten. Användes

äfven af unge män för att »rena sitt blod», så att

;

flickorna

skola älska dem.

»Ugwavana» brukas äfven af unge män. Om en yng-

ling om natten biter af en bit af roten och spottar

ut den

i riktning mot flickans gärd och ropar hennes namn. sa

har det den verkan, att hon drömmer om honom.

»Isiwisa» : en yngling blandar den med fett af lejon eller

flodhäst. När han får se en flicka, som han älskar, stry-

ker han medicinen på sin panna och detta bar den kraft

och verkan, att hon kommer under hans inflytande.

19 »Induku vombiuda», käpp af »umbinda» (ett träd),

eller »induku' yezulu» (himmelens käpp). Denna kappan-

vändes som skyddsmedel mot åska och blixt. Den smor-

ies med fett af något svart nötkreatur eller får, (ej get),

"som blandats med örter. När det börjar åska, tar någon

manlig (ej kvinnlig) ned käppen från hyddans vägg, går ut

ur hyddan och »väpnar» den mot åskan och blixten genom

att i olika riktningar fakta med den mot det håll, där

åskan går. Detta skall hindra åska och blixt att närma

sig gården och göra den skada. Efter åskans slut hänges

AMADHLOZ1DVKKAX OCH TROLLMBDICMEE. 5

käppen äter på sin plats i hyddan. Är ingen manlig in-

divid hemma under åskväder, tar en kvinnlig ned käppen

och slungar den utanför hyddan.

Denna käpp kallas äfven »induku yesiquugo > och anges

därmed, att den utgör ett skyddsmedel mot skadliga infly-

telser af trollmediciner, så att dessa ej kunna närma sig

kroppen och skada den.

Mindre pinnar af »umbinda», medicinerade på sätt, som

förut är omnämndt, slås under åskväder ned i jordgolfvet

vid en af hyddans pelare. Mgot längre sådana finnas fast-

satta på toppen af hyddans tak.

Förr fick »induku yombinda» handhafvas endast af

medicinmän och höfdingar.

Gåfva af Noraqela Lutuli, kristen af Lutuli-stam.

»Ungexo», amuletthalsband, Inhlangakazi. De 2 yttre 20

bitarna äro rötter af en buske, »inshipinshipi» eller »im-

pitshimpitshi», som växer i törnlandet. De tre andra bi-

tarna äro rötter af en buske, »impengu», som trolldokto-

rerna begagna. Skinnbiten är af en apa, »imfene» kallad.

och har ingen särskild betydelse.

Amuletten skyddar mot åskan. Går denna, biter veder-

börande i bitarne och spottar ut den mot åskan och på så

sätt skyddas han mot åskstrålen, som icke törs ta den

vägen. Den har äfven förmåga att göra bäraren osynlig

t. ex. framför en krigshär. Pärlorna köpas i butiker.

De nämnda rötterna begagnas ock som kräk- och aiö-

ringsmedicin. Om en soldat dödat en annan i krig, får

han dessa af en medicinman att hänga på halsen och blir

därigenom »renad».

Malutuli stam, Ifaye, Appelsboschs missionsdistrikt.

Amulettband, består af rötter från 10 olika buskar. 21

Bland dem är den hvita och välluktande roten af »indun-

gulu» 1 : bäraren biter af en bit och sprutar ut den mot

åskan till skydd mot denna eller biter i den mot knip i

magen, vidare »impengu», åskmediciu eller medicin, som

man smörjer benen med till skydd mot olycksbringandc

annan medicin.

.Malutuli stam, Appelsbosch.

Halsband. TJestår af träbitar från »inshipinshipi» (en 22

buske) och glaspärlor. Kristallen, infattad i »uxamu»-

skinn, är mera en prydnad.

1 Ki^mpforia sp.

(i LJUNGQYIST8 SAMLING AF ZULUSAKEIS.

»Uxamu» (Varanus) är en stor ödla, som säges varna

för krokodilens närhet. Den uppgifves sticka sin klufna

tunga i näsborrarna på en person, som om dagen in-

somnat ute i det fria, oeli utsuga lians hjärna, sa att

döden följer. — Stjärten säges vara så stark, att han

kan afslå benet på en människa. Uxamu påstås också

mjölka kor, i smyg förstås.

Läkedomsmediciner och redskap (utan förbindelse

med trolleri).

•23 »Ibinii» (Embelia Krausii), slingerväxt. Roten kokas

i vatten och användes som lavemang mot rödsot och som

dryck mot »ondt i bröstet» vid förkylning.

•24 Frukter, användas mot röd mask, sväljas oftast hela.

Gåfva af Xoraqela Lutuli,

;

Lutuli stam. lnhlangakazi.

•25 »Upondo lokulumeka», »koppglas».

•2(> »Upondo loknta», lavemangspruta för äldre.

•27 »Upondo lokuta». lavemangspruta för barn.

25— 27. Lutuli stam. lnhlangakazi.

Kläder och prydnadspersedlar.

28 »Umutsha», klädesplagg, som bäres af manliga indivi-

der. »Ibeju», den bakre delen är gjord af kalfskinn och

»isinene», den främre delen, »coveriug the private parts .

är gjord af vildkattskinn.

Lutuli stam, lnhlangakazi.

•2!» - Umutsha wendoda efutshane». umutsha för en kort-

växt man. Gjord af »ucagidi», en vessla. främsta skinnet

på isinene af »inogwatsha», hare, och de andra af get.

Malutuli stam, Appelshosch.

30 »Umutsha wensizwa», en ung mans umutsha. gjord af

getskinn. Gåfva af en kristen yngling pä Mona. Xyuswa

stam, Appelsboschs Miss.-distr.

31 »Umutsha womntwana». en liten gosses umutsha.

Nyuswa stam, Ozwatini, Appelsboschs Miss.-distr.

32 »Isicoco», männens hufvudring. Göres af ett hvitt.

gumuiiartadt ämne på mimozaträd. Isicoco fastsys vid hå-

ret. Innanför ringen afrakas håret och utanför, om någon

af bärarens hustrur dött.

Malutuli stam, Appelsbosch.

KLÄDES OCH PRYDNADSPERSEDLAK. I

»Isidwaba». gifta kvinnors lifkjortel. Garfväs af bo-^

skapshudar, som utspännas med pinnar på marken, sedan

håret aflägsnats. (luden bearbetas med aloeblad (de äro

taggiga) och hvassa järnstiit. tills det ludna, som synes på

isidwaban framträder. Isidwaban tillverkas af sakkunniga

och säljes för ända upp till £ i.

»Usungulu». nål att sy isidwaban med. 34

»Usinga», tråd, som göres af kreaturssenor. 35.

Lutuli stam.. luhlangakazi.

»Isibamba», klädesplagg. Göres af ett gräs, kalladt 30—40

»imhlahle» och bindes med »uzi», som fås af basten af ^^

vissa träd, här umkfwane (vildfikon), och flätas till tråd

eller snöre.

Gifta kvinnor bära de bredare kring magen, när de

födt första barnet eller om de flera år varit ofruktsamma.

Isibamba får äfven tjänstgöra som björkris för mindre

barn, då modern lossar bandet i bast. — Det sitter kvar

äfven nattetid. Om mindre djur (»izintwala») af ett visst

äfven i Sverige förekommande slag, slagit sig ner i isi-

bamba. aftages det och slås mot jordgolfvet. då gästerna

ramla ut och dödas.

Af det smalare slaget bäras ända upp till K) st. af

brudar. Efter bröllopet läggas de åsido.

»Imhlahle», gräs, hvaraf »isibamba» göres,

»Ingcenhii», växer norr om Tugelafloden. Matmattor 42

(»izitebe zokudhlela») göras häraf.

»Uzi», i rå form och bearbetad till tråd. 43

»Umumba», ett annat slag af »isibamba», gjordt af uce. 44

ett slags fint flodgräs. Pärlorna äro fastsydda med »usinga»

af senor.

Lutuli stam. luhlangakazi.

»Isigege» eller »umutsha wentonibazana». Denna dräkt

hares af ogifta flickor och är den enda betäckning, som

dessa bära "ända till öfver 20 år, om de ej dessförinnan

blifvit gifta. Enär zuluerna ogilla barnäktenskap, är flic-

kan oftast öfver 20 år. innan hon ingår i äktenskap.

Af hänsyn till de hvite täcker sig dock flickan ofta

med sin soffilt. Pärlorna hopfogas med »usinga».

Höftbeklädnader. Sobuzas stam, Umvoti, Ifaye. 45-4S

D:o Malutuli stam, Appelsbosch. 4i»

»Isigege somntwana». höftbeklädnad för liten flicka. 50

Usiane stam. Egvveni. Appelsboschs Miss.-distr.

L.TlTNWjVIST.S SAMLIMI AP ZCIiUäASEE».

»Imbeleko», getskinn, hvari små barn bäras på nio-

as rygg.

Lutuli stam, Inhlangakazi.

52 »Umsonto», hufvudprydnad af kalfskinn (2 st.). Lutuli

stam, Inhlangakazi.

53 T): o af getskinn.

Gåfva af en kristen nicka, Nyuswa stam, Mona. Um-

sonto bäres af ynglingar på frieritärd eller andra högtidliga

tillfällen. Bäres äfven af en gammal man (ej kvinna),

om han vill agera ung. - Umsonto viras kring pannan.

54 »Isixova» af strutsfjädrar, pannprydnad egentligen för

manliga könet.

Malutuli stam, Appelsbosch.

55

;

»Amaqebelengwana», pannprydnad för unga af båda

könen.

56 »Ishende», prydnad att fästa i håret på ena sidan af

hufvudet på unga af båda könen; fästes också på armen.

57—67 »Umampapeni», hals- och hårprydnad för unga af båda

S"£ » könen.

08—70 »Icube», viras om fotlederna på unga af båda könen.

De två mindre användas som armband.

71—72 »Involishi» hänges på bröstet på unga af båda könen.

73 »Uhlanga», af majsstjälk, prydnad att sätta i örat,

74—80 »Izinhlanga (rör) ezilotshiweyo» (som äro tecknade).

£y Dessa rör stickas i ett hål i öroutippen och tjänstgöra an-

tingen endast som prydnad eller ock som snusdosor.

55— 80. Malutuli stam, Appelsbosch.

81 »Umbijo», halsband eller hufvudprydnad för unga af

båda könen.

Sobuzas stam, Umvoti, ffaye.

H2—87 »Umbijo», armband för unga af båda könen.

Malutuli stam, Isikotwe, Appelsboschs Miss.-distr.

»Umbijo», armband, eller om pärlbandet är långt, att

bäras pä bröstet och under armen. Gjordt af ett gräs.

som kallas »imbijo».

Xyuswa stam, Ozwatini.

88 »Udhli», bröstprydnad af pärlor, bäres af unga af båda

könen, är ofta en fästmös gåfva till fästmannen, som köper

sina gengåfvor i butikerna.

8!) »Ungexo», halsband, endast som prydnad, icke amulett.

Klorna af ben äro imitation af tigerklor.

Malutuli stam, Appelsbosch.

KLÄDEK OCH PKYDXADSPERSEDLAR. 9

»Unmcedo ka Mala». Penisfodral. »0

Undala» är en ätbar frukt af »ilala» (palm).

Lutuli stam, Inhlangakazi.

»Inxota». armband. Metallen smältes (fr. sten) al de i)l

gamle. Funnen i jorden nedanför Ozwatini, ej långt från

Åppelsbosch. Tre st. sådana brukade bäras af höfdingarne

och umndhlunkulu, ej af hustrurna, Vanliga människor

tillätes ock att bära inxota, men ej af mässing, utan at

järn. När i solhettan metallen blef för het, afkyldes den

med vatten, som påhälldes. I början af 1800-talet bodde

i dessa trakter Amacubenis stam, som tillverkade och bar

inxota. När i början af 1800-talet zulukungen Tshaka

uppträdde på skådeplatsen, härjande och ödeläggande, gräfde

stammen ner sina värdesaker i jorden och flydde för Tshaka

till Umzinkulu-floden i södra delen af Natal, där de i stället

för att återvända slogo sig ner och finnas ännu i dag.

Deras land upptogs af andra stammar, som icke begagna

inxota. som dock teres ännu af nämnda stam och äfven i

Zululandet.

Umndblunkuhi är en samling flickor, som en stam sändt

npp till konungen eller höfdingen att stanna i hans gård

som hans egendom och arbeta för honom, tills han antin-

gen tog dem till hustrur eller sålde dem för kreatur eller

bortgaf dem till gunstlingar. Hvarje större gård i Zulu-

landet var förpliktad att i present ge kungen åtminstone

en fullvuxen flicka, som därmed fullkomligt upphörde att

vara faderns egendom.

»Amagcagcane», halsband för unga af båda könen. •>'-

Lutuli stam. Inhlangakazi.

»Ushindindi», att bäras på bröstet af unga af båda könen. Jtt-.MrX

Xvuswa stam, Ozwatini.

»Ushindindi», att fästas i håret, så att det faller ned9»-.H>

på ansiktet på unga af båda könen.

Xvuswa stam, Ozwatini.

»Ungexo wezindawo». Halsprydnad för kvinnor. At97

träbitarna, som äro gjorda af rötterna af en säf-art, »m-

davvo» (en art af Cyperns), bita de sinåstycken och tugga

dem mot knip i magen, som enligt zuluföreställning föror-

sakas af maskar. Medicinen säges lugna maskarna, men

icke döda dem.

indaworoten är äfven ett godt medel mot ond andedräkt.

Cyperus (indawo) är känd öfver hela världen för sina

carminativa (väderfördelande) egenskaper.

10 LJONGQVI8TS SAMLING AF ZULUSAKEE.

En annan kraftig medicin är »inkomankoma» l

,

en orm-

bunke, hvaraf roten (som jagliört) användes mot binnikemask.

De infödde läkarne besitta många andra mediciner, som

de hvite läkarne skulle afundas dem. Svårigheten är att

komma dem pä spåren, enär de

;

infödda doktorerna hålla

dem hemliga. Lutuli stam, Inblangakazi.

!)S—<)(> >Jnongonongo», armband.

Malutuli stam, Isikotwe, Appelsbosch.

100 »Isisaka», hufvudprydnad. Bäres vid större dansfester

af dem, som ej ha hufvudring (isicoco). Gjord af stjärt-

fjädrar af en fågel, »isaka buli», (Chera procnc), livars

långa stjärtfjädrar äro mycket eftersökta för hufvudplymer

och därför dyrbara. Dessa fjädrar fällas om vintern.

Lutuli stam, Inblangakazi.

101 »Indondo». Denna mässingskula är gammal; tillverk-

ningsort obekant (troligen Zululandet). Indondo spelar en

viktig roll bland zuluerna. Den fästes i »isidiya». ett

skinn, som bäres af den nygifta kvinnan, öfver bröstet ned

på magen. Efter sex månader attägges isidiyan om hustrun

är hafvande och indondo aflöses och gömmes. Den går i

arf och utlånas för 1 sh. per gäng. 10 å 12 stycken fästas

vid isidiya ofvaupå vid bröstet och nedflyttas af svärmodern

eller, om hon är död, af en äldre tillkallad kvinna, allt-

eftersom hafvandeskapet fortskrider. Om den nygifta kvin-

nan ej blir hafvande, bäres isidiya med izindondo (plur af

indondo) en tid för att sedan attäggas.

Förr brukades indondo också af gamla kvinnor och

fastades vid »isibamba» (magbandet).

Lutuli stam, Inblangakazi.

108 »Ingusha», armband.

Sobuza stam, Umvoti, Ifaye. Gåfva af Sara Zulu; Ifaye.

103 »Ijembula»j öronhängen. gjorda och skänkte af Sara

Zulu, Ifaye.

104 »Igeagane», halsprydnad.

Sobuzas stam, Umvoti, Ifaye. Gåfva af kristen hustru.

105 »Ihobe», halsband. Gåfva af en liten flicka. Mittra

Zulu, Dundee.

100 »Ishende», magbaud att bäras af flickor, ej hustrur,

som bära »isibamba».

xl07 D:o. Gåfva af Nokuhlupeka Cele, kristen flicka. Ifaye.

10H I):o. Sobuzas sram, Umvoti. Ifaye.

109 D:o. » » » »'

1 Nephrodinm athamaiitioum.

lirsiiEKÅD.SSAKER. 11

Husgerådssaker.

»Imbiza yotshvvala», ett mindre ölkrus, uvari vörten 110

hälles och sedan jästen.

Lutuli stam. Inhlangakazi.

»Incazi yotshwala», ölkrus, hvari färdigt kafferöl (»ut- 111

shwala») hälles frän imbiza. Denna neb de andra lerkär-

len äro gjorda af »ibumba» (se 230).

Lutuli stam. Inhlangakazi.

Lerkärl. Nyuswa stam, Ozwatini. Oafva af fru Aurora 112

Ljungqvist. Appelsbosch.

Lerkärl. Nyuswa stam. Ozwatini. Gåfva af fru Aurora 113

Iijungqvist. Appelsbosch.

»Isigubu sotshwala», ölkrus af »iselwa», ett slags pumpa. 114

Häri hälles öl fr. »imbiza».

»Ukamba lwotshwala», ölkanna af »ibumba» (lera). 115—110

hvarur öl drickes.

Nyuswa stam, Mona. Gåfva af en kristen.

Lerkärl. Malutuli stam, Isikotwe. Gåfva af fru Aurora 117

Ljungqvist, Appelsbosch,

»Ibanga», ölkanna af »iselwa», hvilken som ung ätes. US

men mogen för sitt hårda skal användes till öl- och vattenkärl.

Nyuswa starn, Ozwatini.

»indebe yotshwala», skopa att ösa öl ur »imbiza» med. 119

Nyuswa stam, Ozwatini. Gåfva af kristen flicka.

»Indebe yokupuza», att dricka öl ur: endast för man- 120

nen. (ej kvinnor och barn). Gåfva af kristen inom Nyuswa

stam, Mona.

»Ikamu lokukama utsbwala», ölsil, gjord af »ukazL. 121

ett slags gräs, sys med följande.

»Isikonko», gräs. livarai tråd att sy ölsilar göres.

»Uti lokutunga», synål. 1--

Nyuswa stam, Ozwatini.

»Isiketo», sked att skumma »utsbwala > med; göres af 123—125

en palm »ilala» (Hyphame crinita), som växer vid kusten

och sys med »uzi lwesanto», »Isanto» är en klätterväxt.

2 af dessa iziketo äro gåfvor af kristen inom Nyuswa

stam. Mona.

»Indebe yokwepula utshwala», ölskopa att användas, när 120—127

ölet kokas och omröres.

Lutuli stam. Inhlangakazi.

12 LJUNGQVISTS SAMLING AV ZULUKAKER.

128—129* »Isitebe sokubek' isiketo», små mattor att lägga »isi-

keto» (skumskeden) på.

Malutuli stam. GåfVa af kristen kvinna. Appelsbosch.

130 »Itunga lokusenga», träkärl att mjölka i. Urholkas

med en krokig knif.

131 »Igula lamasi»,

;

mjölkkalebass. »Amasi», sur mjölk.

Utan silning hålles mjölken direkt från »itunga» till »igula»,

där den får stå och surna. Vasslan uthälles genom ett

litet hål i bottnen. Amasi är kraftig, men oftast bittert

sur. En zufti kan icke förtära söt mjölk, knappast som

medicin. Smör begagnas ej. •

Igula göres af »iselwa».

132—133 »Igula lomntwana». ett, barns igula. Kvinnor och barn

få ej hämta amasi ur »igula lamasi», som är afsedd för

kraalägaren och den han bjuder på. Kvinnorna ha en egen

igula. (Kraal = zulugård).

134—135 »Ukamba Iwamasi». Amasi kärl att dricka amasi ur.

I den hälles ur igula lamasi.

186 a—d »Indebe yomntwana». barnens indehe, ur hvilken de

dricka amasi.

131— 136 Lutuli stam, Inhlangakazi.

137 »Umkomhe». tråg, afsedt endast för gärds- eller hydd-

ägaren, som däri lägger kött med spad, hvilket senare

han dricker vid ena ändan af träget, — »Ububende» ser-

veras också på Umkombe. »Ububende» tillredes af blod

och vissa partier af köttet och är en älsklingsrätt bland

zuluerna.

Lutuli stam, Inhlangakazi.

X I3S »Uqwembe» användes som föregående, är gjord af »um-

ganu»-trädet (Sclerocarya caffra), hvars bark är god för

garfveriändamål och af hvars frukter en berusande dryck göres.

Sobuzas stam, Umvoti, Ifaye.

133 »Umqenije», barn äta all slags föda härur. Användes

älven till mjölk och ölkärl. Aten af termiter i bottnen.

Usiane stam, Egweui, Appelsboschs Miss.-distr.

1M »Ipini lokubonda». spade att röra i »ububende» (se 137)

och »isijingi» (gröt af majsmjöl och pumpor).

Lutuli stam, Inhlangakazi.

Xlil »Unyazi». korg för matvaror af olika slag. Flätas af

kvinnor af »umhlale» -gräset med »ibunda» (Dombeya na-

talensis).

.Xvuswa stam. Ozwatini.

HU8GEBAD8SAKER. 13

»Ubengeqonia», korg att bära majs och andra matva-142

ror i. Flätas af män af olika slags gräs med »ibunda».

(Se n:o 141).

Malutali stam, Isikotwe. Appelsbosch. Gåfva af fru

Ljungqvist, Enzansi, Appelsbosch.

I):o. flätad af ilala-palmen (Hyplnene criaita) och på 148

toppen »ibunda».

Nyuswa starn. Ozwatini. Gåfva af fru Aurora Ljung-

qvist, Appelsbosch.

»Imbenge», matkorg, flätad af män af ilala-palmen. 144

som växer vid kusten.

Matkorg för kraalägaren att lägga stampade, kokta 145

majskorn m. in. uti. Flätad af ilala-palmen.

Nyuswa stam, Ozwatini. Gåfva af fru Aurora Ljung-

qvist, Appelsbosch.

Korg för hvarjehanda småsaker. Det bruna flätämnetlli;

är »ibunda»; benen äro af »uzi lwesanto» (fibrer af klät-

terväxtens, »isanto», stam).

Nyuswa stam, Ozwatini.

»Isitebe sokudhlela», matmatta. Zuluerna bruka inga 147

bord, utan lägga maten eller matkärlen på »isitebe» och

denna pä marken eller jordgolfvet. Gjord af »iiigcenini -

gräset, som växer uppe vid Tugela-fioden.

Nyuswa stam. Ozwatini.

»Isitebe», matta att sätta stenen att mala majs och 14S

annat på.

Amasembo stam. Umgeni. Bayne's Drift. Gåfva af

Fleofase Nene, evangelist, Appelsbosch.

»Isitebe» för olika slags föda. 14*1

Malutuli stam. Isikotwe.

»Isitebe», svart af hyddrök. Husbonden brukade lägga 150

köttet härpå.

Gåfva af kristen inom Nyuswa stam. Mona.

»Inxwembe yaniasi». sked att äta »amasi» (sur mjölk) med. 151—155

Nyuswa stam, Uinvoti. Gåfva af Fleofase Nene. evan-

gelist, Appelsbosch.

»Inxwembe», slefvar. 150—157

Nyuswa stam. Ozwatini ocli Mona. En del gåfvor af

Moya Kuzwayo, evangelist, Mona. Appelsbosch Miss.-distr.

»Ukezo lwesijingi», skedar af pumpa för kvinnor att 15S—15J)

äta »isijingi» (gröt af majsmjöl och pumpa) med.

»Ukezo lwesijingi», 4 skedar för männen att äta »isi- 160 163

jingi» med. Sobuza stam. Umvoti. ,,

14- LJUSGQVISTS SAMLING AF ZULUSAKER.

164— 1(55 »Ukezo lwesijingi», 2 skedar för barn att äta »isi—

jingi > med.

Nyuswa stam, Ozwatini.

166 173 Diverse skedar.

174 »Isigubu samanzi», liten vattenkruka af isehva».

Nyuswa stam

;

, Ozwatini.

175—176 »Indebe yamanzi», vattenskopor af »isehva».

Nyuswa stam, Mona.

177 »Uzwati», elddon af » umtombe» -trädet (Ficus natalensis)..

Den nedre med hål i kallas »imvati yomfazi» och den

längre, som genom hastig rullning mellan händerna gnides

i en fördjupning i den förra, kallas »imvati yendoda». När

det gamla hålet är utslitet, göres ett nytt, tills »imvati

yomfazi» är slut. Eldgnistorna uppfångas af pulveriserad

»amalongwe» (torr kreatursgödsel), som strös öfver torrt

gräs, på hvilket »imvati yomfazi» är lagd, och man blåser

på, gräset. När detta fattat eld. lägger man därpå torra

pinnar. Zuluerna äro mästare att göra upp eld. äfven i

regnväder ute i det fria. Numera begagna de infödda all-

mänt svenska tändstickor.

Lutuli stam. Inhlangakazi. Gåfva af Noraqela, kristen.

Inhlangakazi.

178 »Umtshanelo wokukonza», frierikvast. Om en Hicka

råkar att bli kär i en gosse, går hon till hans gård och

ställer sig in hos hans syster eller mor (till fadern vågar

hon sig icke) och »konzar» = hyllar syster eller mor med

en gåfva t. ex. en kvast. Dessa veta da. att flickans

hjärta är i brand för någon gosse i gården. Göres af ett

gräs, kalladt »umtshanelo», däraf namnet.

Nyuswa stam, Ozwatini.

17!)

1S1 »Umtshanelo», 3 st. vanliga sopkvastar af nämnda gräs..

Gåfva af evangelisten Moyas hustru, Mona.

182 /Icanzi lweneema», sofmatta. Gjord af »iucema», en

lång vass, som växer i sumptrakter vid kusten och är det

bästa, men ock dyraste stoffet för liggmattor.

En brud kommer till bröllopet med en hel del mattor,

af livilka en del utgöres af bättre och dyrare slag som

denna. Ofta har bruden börjat att arbeta på dem, innan

bon viste af någon fästman.

Lutuli stam. Inhlangakazi.

183 »Icanzi», liggmatta af samma slag. men billigare arbete.

Lutuli stam, Inhlangakazi.

HUSGERADS8AKEB. 15

Zujuerna ha icke madrass eller något sådant, utan en

liggmatta lägges direkt på hyddans jordgolf, som ej alltid

år fritt från gropar och ojämnheter. Kommer en europé

till en zulugård, äfven en höfdings, bjudes han på en

»icanzi» och »isicamelo» (se n:o 187). De kristna ha ej

sällan sängar.

Lutuli stam, Inhlangakazi.

»Isieepu», sittmatta, hvarpå den nygifta hustrun plägar 184—185

sitta, tills hon fatt första barnet. Efter första barnet sit-

.„g

ter hon pä en liggmatta.

Små barn sitta också på »isieepu».

Nyuswa stam, Ozwatini.

»Isieepu». Amasembo stam. Umgeni. 180

(iafva af evangelisten Eleofase Nene. Appelsboseh.

»Isicamelo», »hufvudkudde» af »inhlokotshane»-trädet. 187

»Isicamelo» af »urngwenya» -trädet (Harpephylhnn caff- 188

rum).

Lutuli stam. Inhlangakazi.

»Isicamelo» af »umumbu» -trädet, som växer i kust- 18!)

trakter.

Malutuli stam, Appelsbosch.

»Isicamelo», Lutuli stam, Inhlangakazi. 190

Isipontsho». att sätta skedar uti. li>lx

Gjord af »ikwanl», en slags gröfre vara. hvaraf billiga

sofmattor göras, och hunden med »uzi Iwamakiwane» (vild-

tikon).

Lutuli stam, Ozwatini.

»Isipontsho». gjord af »incema»-vassen. 192

Usiane stam, Égweni. Gåfva af evangelisten Samuel

Maoyeza. Egweni, Appelsbosehs miss. distr.

Några födoämnen.

Indhlubu», jordbönor, växa under jord; mycket plan- 193

terade och omtyckta af de infödde.

»Upoko», ett slags gräs med vippa. Frukterna (fröna) 194

malas på sten och uppsiickas med tungan; användas äfven

att lägga i öl för att göra det bättre. Planteras ej mycket.

»Imbumba», bönor, som växa underjord. Mycket om- 195

tyckta af de infödde.

»Izintanga zamasehva». frön af »amaselwa», en slags 196

pumpor, hvilka som unga ätas och, mogna, för sitt hårda

skal användas till olika mat- och dryckeskärl.

l(i LJUNGKVISTS SAMLING AF ZULUSAKEl!.

197 »Umjwili». röttenia ätas af de unga. Vild växt.

198 »IJmayekondo», d:o d:o.

199 »Umampobane», d:o do.

200 »Amabele». vippa (Sorghum vulgäre). 01 brygges

;

häraf.

201 »Izinlilwa», termiter, hvilka komma ut nr jorden på

kvällarna (i synnerhet efter regn) och fälla sina vingar.

De stekas och ätas af infödda. Ha vi dörren öppen så-

dana aftnar, lockar lampskenet in tusental, så att inom

några minuter kan taket vara svart af dem.

202 »Mala», vild ätbar frukt af »umhlali» -trädet (Strych-

nos spinosa), som är släkt ined Nux vomica. Skalet sön-

derslås med sten eller yxa och kärnan ätes. Växer vild

i törnlandet; tagen vid Ecameni.

203 »Igulugusa», vild ätbar frukt af »Umgulugusa» -trädet

(Strychuos mackenii). Kärnan ätes. Växer i törnlandet,

tagen vid Ecameni. Frukten gul.

204 »Iiitongwane», frukter af »umtougwane» ( Chrysophyllum

natalense), ätes af gamla och unga. Enär de äro något

bittra, bruka de ej tuggas, utan sväljas direkt efter att

först ha blifVit skalade med tänderna, ej fingrarna. Ska-

let, som är godt, tuggas och sedan slinker den bittra kär-

nan lättare ner.

Obs.! 193— 204 gåfvor af infödda kristna.

Njutningsmedel.

»Ugwayi», tobak, som dels rökes i pipa, dels snusas:

detta senare af både män och kvinnor, gamla och unga.

Tobaken males och uppblandas med askan af brända, viss-

nade aloeblad. Prof på zuluernas snus finnas i flera snus-

dosor.

205 Del af aloeblad (Aloe ferox).

2W> »Itongwane», annan art än n:o 204. lika »Gwayi» snus-

dosa. »Umtougwane »-trädet säges förr ha varit endast i

portugisernas besittningar norr om Delagoa bay, sedan i

Zululandet, men planteras nu vid kusten af Natal af hvite

män. som sälja frukterna till iufödde för snusdostillverk-

ning, (iafva af kristen af Nyuswa stam, Mona.

207 »Ishuugu», snusdosa för flickor, att bära på arm eller

bröst. Frukt af »umtongwane» -trädet. Sobuzas stam.

Umvoti. (Kifva af Sara Zulu. Ifaye.

20S »Isigqobela», snusdosa af horn. Malutuli stam. Appels-

boseh.

BUSGERÅDSSAKEK, 17

»Inzaza», .snussked endast för män, att bäras i håret; 20!)

användes äfven till svettorkare. Cirklarna göras med järn-

gaffelpartiet af en paraply. Den svarta färgen fås af sot

under kokkärl.

Nyuswa stam, Inanda, Gåfva evangelisten Kibane,

Ecameni, Appelsbosch.

»Inzaza», snusked endast för män, att fästas i håret, 210

Usiane stam, Egweni, Appelsbosch miss. distr.

»Isikwexe», gamla gubbars snussked, som ock brukas att 211

torka svetten med.

Usiane stam, Egweni.

»Isikwexe», gamla gubbars snussked, som ock brukas 212

att torka af svetten med.

Lutuli stam, InMangakazi.

Dessa båda hängas om halsen.

»Tntshengula», unge mäns snussked. 213— 21(i

Sobuza stam, Umvoti, Ifaye.

»Insangu», hampa, livars rökning i alla afseenden ver- 217 y.

kar förslöande.

»Igudu » , » insangu » -horn

.

»Isigudala», röret, skaftet,

»Imbizane», hufvudet, göres af tälgsten (»umgudhlo»,

n:o 234).

»Imbizane» fylles med »insangu», vatten hålles i »igudu»

ända upp till »imbizane», rökaren sätter »igudu»-mynnin-

gen till munnen, drar och blåser ut rök och saliv genom

ett långt ihåligt gräs och gör därvid på marken zulugår-

dar och andra figurer.

Lutuli stam, Inhlangakazi.

»Igudu», Gåfva af en kristen på Mona. 21S

»Igudu», min bror, H. Ljungkvist, Enzansi, Appels-21!)

bosch, förstör sina arbetares »amagudu» (plur. af »igudu»);

en dag fann han denna reservpipa,

»Insangu» tinnes i »imbizane».

»Amaka», välluktande kryddor, som blandas af 8 å 10

olika örter eller träd, dels blad, dels frön, dels rötter,

dels ved af »umtomboti» -trädet (Exea^caria africana).

Kropp, »umutsha» (n;o 28) och »isidwaba» (n:o I53) smör-

jas med »amaka», som blandas med fett,

»Isigobongo samaka», kärl med välluktande kryddor. 220

Nyuswa stam, 'Ozwatini.

Samlingar frun NataJ. '•

18 LJDNGQVISTS SAMLING AF ZtTLUSAOR.

221 »Ubande», ett stycke af »unitomboti» -trädet. Med

knif afskäras spånor och blandas med örterna, Nyuswa

stam, Ozwatini.

222 »Umfuma wamaka»,

;

kärl för »amaka» att bära med

sig på färder, isynnerhet till bröllop, innehåller »ubande»

(spånor) af »umtomboti» -trädet. Gjord och skänkt af Sara

Zulu, Ifaye.

/ 223 a—e »Umfuma wamaka» lika föregående. Skänkta af kristna,

Nyuswa stam, Mona,

Diverse saker.

224 >lhau», sköld att begagnas vid dans.

225 D:o d:o begagnas mest af flickor.

Stridsskölden är mycket större.

Usiane stam, Egweni.

226 »Indblendhle», gammalt spjut, funnet i jorden på 11.

Ljungqvists farm, Enzansi, Appelsbosch, och skänkt af

honom. Många af det yngre släktet ha ej sett något så-

dant. Somliga säga att spjutet begagnades för att i krig

rista upp magen på de besegrade offren.

227 »Imbaso», yxa, gammal, funnen i jorden vid Ozwatini.

Nu brukas de hvites yxor.

22S »Iwisa», klubba, användes i slagsmål och att döda

vildt med. Lagen förbjuder att sådana bäras utom gården.

(iåfva af Mlandela, kristen nian, Appelsbosch.

22!) »TJboko», käpp för gamla män.

Gjord inom Macebeni stam, Umbilo, af ett vid kusten

växande träd, »umsimbiti» (Milletia Caffra). Messings-

prydnaden är tillverkad och påsatt af den införide tillver-

karen.

Gåfva af Mgatshelwa, hedning, Appelsbosch.

Käppmakaren klyfver stammen med yxa i flera delar

och tillyxar dem, formar sedan käppen med knif.

230 »Ibumba», lera, hvaraf lerkärl göras. Ätas af somliga

kvinnor, när de äro hafvande.

Nyuswa stam, Ozwatini.

231 »Ibomvu», röd lera, blandas med fett, Användes att

smörja:

a) nyfödda barns hela kropp utom håret,

b) moderns hela kropp efter nedkomsten,

c) afgudapräster under lärotiden och prästinnor äfven

efter invigningen,

DIVERSE SAKER. 19

d) brudar, deras mödrar och tärnor vid bröllop,

e) vid menstruationen.

I alla dessa fall smörjes hela kroppen.

Nyuswa stam, Mona.

»Isoyi», sten att malas, blandas med fett, att smörja "232

kvinnornas långa hårtofs (»inkehli).

Gåfva af evangelisten Moya, Mona.

»Iwele», sten, som ock begagnas att färga håret rödt. 233

Gåfva af kristen, Appelsbosch.

»Umgudhlo», tälgsten, hvaraf »imbizane» görcs (se 234

n:o 217).

»Induku yokusina», danskäpp. gjord af »umsimbiti»-285

trädet (229) ocli tillverkad med knif som do flesta zulu-

träsaker. Den användes af flickor (ej hustrur) vid dans.

De hålla honom upprätt med ena handen och gestikulera

med den i takt med dansstegen.

Nyuswa stam, Ozwatini.

»Induku yokusina». Mycket gammal danskäpp; an- 23(5

vändes af flickor.

Tillverkad inom Nyuswa stam, Ozwatini.

llufvudringen (»isicoco»), som synes på det skulpte-

rade hufvudet, är ett hederstecken.

»Isikwama semiti», medicinväska, tillverkas af flickor. 237

Ofta en gåfva från en flicka till en yngling att lägga sina

kärleksmediciner i.

Lutuli stam, Inhlaugakazi.

»Ipasi», friarebref från hednisk flicka. 238

De gula pärlorna vid ändarne betyda: »bulal' uyihlo,

ngi blonipe ugqumugqumu» = döda din far, jag vördar

»ugqumugqumu» (Cape gooseberry, physalis», en växt,

som växer ymnigt på grafvarne och andra ställen). Uppgif-

ves vara ett styggt hedniskt skämt, men dess egentliga

mening kan hvarken män eller kvinnor häromkring klargöra.

Männen mena, att hon önskar lifvet ur fadern att hon

själf må bli härskarinna i gården, men kvinnorna säga, att

detta icke är meningen, blott ett bildrikt talesätt, hvars inne-

börd de dock icke kunna klargöra.

De blåa pärlorna betyda: »utando lu ti, a ngi ndizc

njengejuba» (= kärleken säger: må jag flyga, som en dufva).

De hvita pärlorna säga: »ngoba inhliziyo yami imhlope»

(=ty mitt hjärta är hvitt, d. v. s. ty mitt hjärta älskar).

Blåa pärlor (af ett annat slag) säga : »ijuba Ii ya ja-

bula eli hlala ecekeni kwenu» (= dufvan jublar, som sitter

på gården hos eder).

X;

20 UONÖQVISTS SAMLING kV ZUXUSAKER.

Hvita och röda pärlor: »intombazana i ti inhliziyo

yami imhlope, inhliziyo yako i bomvu na» ? = flickan sä-

ger: mitt hjärta är hvitt (=

;

älskar); är ditt hjärta rödt?

(= vredgas ditt hjärta'.-').

Hvita och gula pärlor: »inhliziyo yami imhlope, ngi

ncwaba, wena u ncwaha na» V = mitt hjärta är hvitt (= äl-

skar); jag är som en grönskande äng om våren; grönskar

du af välmåga? (det är, har du kreatur i morgongåfva tor

en flicka?).

Om en korg gifves, sändas många svarta pärlor och

några få hvita och röda. Vid jakande svar sändas inånga

hvita pärlor med några få blå och röda. Somliga mena,

att de röda pärlorna äfven kunna betyda: brinna af kärlek.

Bref af detta slag sändas ibland i kuvert med posten mel-

lan t. ex. Johannesburg och här.* De inskränka sig natur-

ligen till dem, som icke kunna skrifva.

Gåfva af Sara Zulu, Ifaye.

239 »Ipasi», detta lilla bref (ipasi) med sina svarta och

röda pärlor inger icke mycket hopp.

Gåfva af en kristen flicka på Ifaye.

•240 »Ugubu», musikinstrument.

a »Inhlali», strängen af flätade kosvanssenor.

b »Uti lokushaya ugubu», grässtrå att »slå» »ugubu» med.

c »Isiqobongo soselwa», pumpskal för ljudet, resonansbotten.

d »Inkata yotshani», stallet af gräs, för ljudets skull.

e »Intambo yozi», snöret, som fäster stallet vid »isiqo-

bongo».

f »Ixolo», bågen, som göres af »ixolobusken». Detta

träslag väljes för ljudets, styrkans och lätthetens skull.

»Ugubu» begagnas mest af unga af båda könen, men

äfven af äldre, »om hjärtat så önskar».

Lutuli stam, Ozwatini.

241 »Umfuma wamaka», kärl för »amaka» (105) att an-

vändas på resor, i synnerhet till bröllop.

Nyuswa stam, Mona. Gåfva af kristen på Mona.

242 »Isoco sokupeka», kokkärl med lock, gammal. Numera

begagnas järngrytor.

Nyuswa stam, Mona. Gåfva af evangelisten Moya, Mona.

243 »Umkele wesijingi», kärl att äta »isijingi» (gröt af majs-

mjöl och pumpor) uti.

Nyuswa stam, Ozwatini.

244 Lerkärl. Gåfva af fru Aurora Ljungqvist, Appelsbosch.

Nyuswa stam, Ozwatini.

DIVEBSE SAKER. 21

»Isitsha semiti», kärl att koka eller förvara mediciner i. 245

Nyuswa stam, gåfva af kristen på Mona.

»Umcagulo», matkärl. 240

»Umcagnlo», matkarl. 247

Båda inom Nyuswa stam, Mona och gåfvor af. kristen,

Mona.

»Umkele wokupeka ukudhla», grytkärl att koka mat i. 248

Nyuswa stam, Mona. Gåfva af kristen på Mona.

Imfe», fruktvippa af »imfe» (sorghum saccharatum), 24!)

sockerrör, livars saft genom tuggning, utsuges af de infödda,

odlas af dem.

»Umbila», majs, 4 ax. 250

»Iqoma», korg att bära skördade majsax, pumpor m. m. 251

från åkern. Tillfällig lagning i botten af infödd hustru.

Malutuli stam. Gåfva af kristen, Appclsbosch.

Lika med 241. 252

Lika med 127. 253

Lika med 144. 254

Lika med 184. 255

Lika med 3. 25(»

Ett lerkärl. 257

En korg. 25S

En kalebasskopa. 25!)

En kalebassked. 2(>0

»Indhlu» = hyddan. 2(>1

»Izintingo», vidjor, som växa vildt i skogarna. a

»Izintingo» bindas med »ikwane», ett slags vass, hvaraf b

äfven billiga, men varma liggmattor göras.

• »Umsamo», dea halfcirkelformiga platsen i hyddan. Den c

är husets »offerhärd» och skulle egentligen endast beträdas

af präst eller prästinna. Här brännas offer för »amadhlozi»

(de aflidnas andar). »Umsamo» är också platsen för ölkärl.

»Iziko», eldstaden, där elden ofta hålles vid makt dyg- d

net om.

»Isicapa», dörr med stängsel. e

Hyddan är gjord af infödda på Appelsbosch, utom bott-

nen, »iziko» och »umsamo», afstängningen, som de icke

ville eller kunde åtaga sig att utföra och därför äro gjorda

af hvit man.

FRV I. WALBERGS SAMLING AF ZULUSAKEE.

Fru I. Walbergs samling af Zulusaker från

Emtulwa missionsstation, Natal.

-6 Zulu-mediciner, erhållna af en infödd doktor afNzondi-

stammen. Höfdingen Umhloto. Distr. Greytown.Natal.

1 Den unge mannen biter i dessa mediciner, blåser ut

styckena och tänker på flickan. Äfven males däraf och

blandas med smuts af hans egen kropp och flickan bjudes

att snusa. Detta skall göra,

;

att hon börjar att älska honom.

Hon är naturligtvis omedveten om, hvad som finnes i snuset.

il »Ilabateka».

1) »Isliinga».

c »Uvenhle».

(I »Incamatyela

.

»Umuwclcla».

t »Umkapalanga».

g »Isitwa».

II »Usililo».

Om man sticker med en knifspets i »Usililo» kommer

det liksom tårar ut och dem tager man och stryker pa de

andra bitarne. Detta skall hafva den verkan, att Hickan

börjar gråta efter den, som så gör.

i Påsen, i hvilken medicinerna förvaras.

j Vingpenna, använd som fodral.

2 För att hämnas på flickan och göra henne sjuk. om

han ej

.

lyckas att vända hennes hjärta till sig, använder

mannen dessa mediciner. De malas och blandas med lejon-

fett. Med medicinen struken på handen tager han i henne

och hon börjar blifva hysterisk och skrika.

a »Umkanda».

b »Uncinci».

c »Inhlanganisela ihabia», som kommer flickorna att skrika.

(1 »Upiko».

3 Mediciner, som en yngling lägger i en flickas mat, för

att hon skall börja att älska honom. Innehåller

:

»Utyisiswe».

»Upamapuca» (de svarta smulorna).

»Isipikileli» (fjädern).

»Isidala, Amavuta emvubu». (Fett af flodhäst).

ZULtT-MEMCINER. 23

Medicin, som ynglingen stryker öfver flickans ögonbryn!

för att hon skall se endast honom och glömma den andra,

som han fruktar, att hon älskar. Innehåller:

»Inkungwini», »Umpi ka i boni».

Mediciner, som ynglingen använder, för att flickans 5

hjärta skall vända sig till honom.

»Ilabateka».

»Unganisela».

»Isiwisa».

Dessa mediciner malas och blandas med lejonfett. Med

6

sådant i handen tager han i flickan och hon skall då börja

älska honom.

» Usahlulamanye »

.

»Umtiti wempisi», (kött af hyena).

»Umdaka wendblovu».

»Indabula lovalo», (en hvit sten).

»Umpi ka i boni».

»Isinqanti».

»Ukebeli weni».

»Uvuma» eller »Isikwali». Kräkmedicin, användes 7

för att få kasta upp gallan. Blott en tumslång bit får

användas till en dosis. Denna stötes och blandas med en

kopp ljumt vatten och drickes. Ofvanpå detta drickes kallt

vatten. Den svider och bränner i halsen.

Denna medicin är sällsynt, ej känd af de infödde i all-

mänhet. Köpt af en infödd af Amabomvu-stammen. Växer

i trakten af Greytown, Nafal.

Två slags mediciner, som malas och blandas. Dettas

skall mannen dricka, om hans hustru ej får några barn.

»Intalibombo».

»Ihluse».

»Umbinda» och »Ikungini» (svart). Dessa mediciner!)

biter man uti, om åskan går, för att man ej skall träffas

af blixten.

Flera mediciner, malda och sammanblandade. Drickes, 10

om man är sjuk i magen. »Umakubalo».

»Umsisi», att äta eller dricka, om man är sjuk eller IT

har feber. Man skall då äfven koppa sig här och där på

kroppen samt hälla af medicinen i såren.

Samma medicin som K) och 11. 12

Ingwavuma». a

»Izindiandia».

\,

»Usahlulamanye».

c

24 FRI' I. WALBEEGS SAMLING AF ZDLUSAKEE.

d »Isisevu».

o »Ilabateka».

f »Ipengulula.

g »Isimagade».

h »Amangwe».

8

— 12. Erhållna af en infödd »doktor» af Nzondi-

stammen.

18 Ett halsband att sätta på sig, dä man väntar åskväder.

Man biter eller gnager litet af dessa mediciner och spottar

ut dem i luften. Därigenom hindrar man blixten att träffa sig.

a »Umapindana», (mot åska).

1) »Umuwelela», (mot åska).

c »Umanaye», (mot åska), men äfven att tvätta sig med,

om inan är sjuk i kroppen.

»1 »Ubulibase», brännes och man inandas röken, för att

bota hufvudvärk vid åskväder eller eljest.

e »Umvalo valayo», (mot åska).

f »Umkataso», (mot åska) och mot hosta och förkylning.

g »Umpi ka i boni», (mot åska).

h »Indungulu (i hornet a), mot åska och mot förkylning.

i »Umsisi» (i hornet b) eller aska af brända och sam-

manblandade mediciner. Om åskan går, äter man något

däraf eller koppar sig på kroppen och häller af denna

blandning i såsen, eller tager man däraf på fingret och

stryker ett svart streck i pannan rätt ned öfver näsan.

Detta tvättar

;

man bort igen, när åskvädret är öfver. Man

stryker äfven på dörrposten för att hindra åskan att komma

in ' i huset, Om det haglar, tager man litet hagel och

släpper ned i hornet ofvanpå medicinen och stänger in det

där, för att det ej skall slå ned och förstöra skörden.

Hornet c innehåller hår af ett vikit djur, som heter

»Ikalatyo, som ungefär är af en katts storlek. Man brän-

ner litet af håret och det lilla nyfödda barnet skall inan-

das röken däraf för att därigenom bevaras för svårare

förkylningar.

Hornen a och c äro af vanliga får af de hvites ras

och b är af ett svart får af de inföddes ras, som fanns

innan de hvite kommo till landet.

13 är erhållet af en infödd af Undblaniini-staminen

från Bichmond, Natal.

•14—17 Fyra kvinnofigurer af obränd lera. Oklädda.

IS Kvinnofigur af obränd lera med ett litet förkläde.

ZULD-MEDICINEB. 25

Kvinnofigur af obränd lera med två små förkläden af 19

glaspärlor. %) *

Fem »oxar» af lera. 20—24

Sex snusskedar. 25—30

Medicinhalsband, från en Zulu-»doktorinna». 31

»Umahlozana», kräkmedicin. a

»Umtomba», ätes, om man har svullnader på kroppen, b

» Umanaye

»

, man biter i den, spottar i händerna och e

tvättar sig därmed, om man känner sig sjuk.

»Unyangwana», man biter i den, om man har ondt id

bröstet.

»Umkubandhlovu». Males och snusas, om man hare

ondt i hufvudet.

»Isiqungwa se hlati». Man biter i den och smörjer f

sig därmed, om man känner sig svag i kroppen.

»Inkomankoma». Medicin af ormbunksrötter, användes 32

mot bennikemask.

Rötterna af »Umhlaba», blandade med den röda mask- 33

medicinen 34.

»Incamu». Medicin mot röda maskar. Stötes och 34

blandas med vatten samt med rötterna till »Umhlaba» (en

kaktusväxt 33). Användes sedan som lavemang och dric-

kes samtidigt för att mota maskarna.

Halsband med svarta träbitar »Umtomboti». Skall 35

skydda mot »Ingubane», ett slags osynligt väsen, som går

in i människan och äter hennes tarmar, så att hon dör.

Xär det känner lukten af detta halsband, flyr det.

#»•-

Uppsala 1907. Almqvist & Wiksells Boktryckeri-A.-B.

Tidpunkt - tillverkning, tidigast
1907
Tidpunkt - tillverkning, senast
1907
Land - tillverkning
Sverige : Europa
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Beskrivning
Särskild katalog över samlingarna 1907.14 och 1907.17.
Mediatyp - bilaga
pdf
Copyright - metadata
Utgången upphovsrätt
Licens - media
Public Domain Mark
Källor - http
archive.org
Licens - meta
Public Domain Mark