logo

Carlotta - the museum database

bild

Hedinexpeditionen, första centralasiatiska expeditionen (1893-1897) :: expedition

Object description

Mellan 1893 och 1897 reste Hedin genom bland annat Pamir, Tarimbäckenet med Taklamakanöknen och norra Tibet. Av den tillryggalagda sträckan på 26 000 km kartlade han 10 498 km, varav 3 500 km tidigare inte hade utforskats.

Han fann 1895, under korsandet av Taklamakan, ruinerna av två stora buddhistiska städer som var begravda i flygsanden. Väggmålningar därifrån visade på indiskt, grekiskt och persiskt inflytande. Det var knappt han kom från den resan med livet i behåll på grund av vattenbrist. Två ledsagare och sju kameler dog. I den berömde forskningsresandens spår genomförde Tibetkännaren Bruno Baumann våren 2000 en resa genom öknen och höll själv på att gå under.

Vidare klarlade han bland annat floden Tarims lopp och dess ändsjöar samt Lop Nor, den vandrande sjön, som fick sitt vatten från Tarim. Sjön torkade ut 1972 och bildade en saltöken. Uttorkningen bevisade att Hedins teorier om sjöns vandring mellan två lägen var riktig.

I Khotan (Yotkan) införskaffades 1896 en stor samling som består bland annat av små terrakotta föremål. De kommer från den period då Khotan (på kinesiska kartor: Hotien ) var ett buddhistiskt centrum av stor betydelse. Från århundradena efter Kristi födelse och fram till det muslimska erövrandet av staden och dess omland under slutet av niohundratalet stod det sydvästra hörnet av Tarimbäckenet under indiskt och indoiranskt inflytande, vilket sedan gav vika för kinesiskt och tibetanskt styre. De små terrakotta föremålen utgörs av djur (människor, apor, kameler, får, fåglar), maskaroner för att ornamentera kärl, detaljer/fragment av större eller mindre statyer, visar upp ett tydligt gandhariskt inflytande. Den gandhariska stilen utvecklades i Kashmir och kringliggande dalar under århundradena innan Kristi födelse och ger tydligt prov på det hellenistiska inflytandet över detta område.

Efter arbetet i Khotan genomkorsade Sven Hedin öknen mellan Khotan Darya och Keriya Darya varvid han upptäckte Dandan Uiliq. Från denna fyndplats finns några små formpressade buddhafigurer i gips, vilka med stor sannolikt prytt kronan till en större Buddhastaty i stuck.

Expeditionen avslutades i Peking, som nåddes 2 mars 1897. Återfärden gick genom Mongoliet, Sibirien och Ryssland till Stockholm, dit Hedin anlände 10 maj 1897.

De många resultaten av denna resa redovisades 1900 i Die geographisch-wissenschaftlichen Ergebnisse meiner Reisen in Zentralasien 1894-1897. (Wikipedia 2015-03-10)

Visat namn
Hedinexpeditionen, första centralasiatiska expeditionen (1893-1897)
Verksamhet
expedition
Tidpunkt - öppnad/start
1893
Tidpunkt - stängd/slut
1897
Region - verksamhet
Pamir; Takla Makan; Tibet
Land - verksamhet
Kina : Asien
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Geografiskt namn - annat
Asien; Centralasien; Tarimbäckenet; Taklamakanöknen; Lop Nor
Beskrivning

Mellan 1893 och 1897 reste Hedin genom bland annat Pamir, Tarimbäckenet med Taklamakanöknen och norra Tibet. Av den tillryggalagda sträckan på 26 000 km kartlade han 10 498 km, varav 3 500 km tidigare inte hade utforskats.

Han fann 1895, under korsandet av Taklamakan, ruinerna av två stora buddhistiska städer som var begravda i flygsanden. Väggmålningar därifrån visade på indiskt, grekiskt och persiskt inflytande. Det var knappt han kom från den resan med livet i behåll på grund av vattenbrist. Två ledsagare och sju kameler dog. I den berömde forskningsresandens spår genomförde Tibetkännaren Bruno Baumann våren 2000 en resa genom öknen och höll själv på att gå under.

Vidare klarlade han bland annat floden Tarims lopp och dess ändsjöar samt Lop Nor, den vandrande sjön, som fick sitt vatten från Tarim. Sjön torkade ut 1972 och bildade en saltöken. Uttorkningen bevisade att Hedins teorier om sjöns vandring mellan två lägen var riktig.

I Khotan (Yotkan) införskaffades 1896 en stor samling som består bland annat av små terrakotta föremål. De kommer från den period då Khotan (på kinesiska kartor: Hotien ) var ett buddhistiskt centrum av stor betydelse. Från århundradena efter Kristi födelse och fram till det muslimska erövrandet av staden och dess omland under slutet av niohundratalet stod det sydvästra hörnet av Tarimbäckenet under indiskt och indoiranskt inflytande, vilket sedan gav vika för kinesiskt och tibetanskt styre. De små terrakotta föremålen utgörs av djur (människor, apor, kameler, får, fåglar), maskaroner för att ornamentera kärl, detaljer/fragment av större eller mindre statyer, visar upp ett tydligt gandhariskt inflytande. Den gandhariska stilen utvecklades i Kashmir och kringliggande dalar under århundradena innan Kristi födelse och ger tydligt prov på det hellenistiska inflytandet över detta område.

Efter arbetet i Khotan genomkorsade Sven Hedin öknen mellan Khotan Darya och Keriya Darya varvid han upptäckte Dandan Uiliq. Från denna fyndplats finns några små formpressade buddhafigurer i gips, vilka med stor sannolikt prytt kronan till en större Buddhastaty i stuck.

Expeditionen avslutades i Peking, som nåddes 2 mars 1897. Återfärden gick genom Mongoliet, Sibirien och Ryssland till Stockholm, dit Hedin anlände 10 maj 1897.

De många resultaten av denna resa redovisades 1900 i Die geographisch-wissenschaftlichen Ergebnisse meiner Reisen in Zentralasien 1894-1897. (Wikipedia 2015-03-10)

Referens - källa
Hedin, Sven (1897) Några ord om min resa genom Asien. Ord och Bild 1897, 6:e årgången, 421-432
Källor - http
libris.kb.se, runeberg.org
Hedin, Sven (1898). En färd genom Asien 1893-97. D. 1. Stockholm: Bonnier
alt
Källor - http
libris.kb.se
Hedin, Sven (1898). En färd genom Asien 1893-97. D. 2. Stockholm: Bonnier
alt
Källor - http
libris.kb.se
Odelberg, Axel (2008). Äventyr på riktigt: berättelsen om upptäckaren Sven Hedin. Stockholm: Norstedt
alt
Källor - http
libris.kb.se, books.google.se
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org