logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTUtställningstext, Korsvägar

CountValue
1Arabiska bokstäver i vit färg och ristade linjer. Täckt av en gulgrön transparent glasyr. Inskriptionen är fragmenterad men det kan vara en religiös hederstitel, al-mawlawi. Datering sent 12–1300-tal.
1Arabiska bokstäver syns längs den inre kanten på skärvan, liksom geometriska mönster. Dateras till sent 12–1300-tal. I religiösa sammanhang avbildades sällan levande varelser utan istället dekorerades det med inskriptioner, geometriska mönster och växter och blad. Dessa var populära i kanten på fat redan under romersk tid men fick under den här perioden ta mer plats.
1Botten på en skål med arabisk eller arabisk inspirerad inskrift. Skärvan är daterad till 1200–1300-talet och kommer från staden Fustat känd för just den här typen av keramik.
1Bottenskärva av en skål. I mitten syns arabisk skrift. Dateras till sent 12–1300-tal.
1Dekorerad med skriftmotiv i vitt som är täckt med gulbrun genomskinlig glasyr. Daterad till sent 12–1300-tal. I Fustat byggdes den första moskén på den afrikanska kontinenten - Amr-moskén som står kvar än idag. Moskén grundlades av generalen Amr ibn al-As som konverterat till islam år 629 och var den som ledde erövringen av Egypten.
1Dekorerad skärva med arabisk skrift. Daterad till sent 12–1300-tal. I Världskulturmuseernas samlingar fins drygt 1000 keramikskärvor från Fustat. Skärvorna samlades in under första halvan av 1900-talet. En del skärvor kan i sin tur komma från andra platser. Fustat var i förbindelse med många andra platser under sin tid. Några internationella arkeologiska undersökningar av platsen har gjorts och visar på keramikfynd i Fustat som i sin tur kommer från Kina, Japan och Vietnam. Mycket av keramiken har inte exakt datering då de inte kommit fram genom arkeologiska utgrävningar utan som ytfynd.
1Del av en skål som dateras till sent 12–1300-tal. På insidan syns arabisk skrift och ett emblem. Bägaren representerar munskänken, saqi, på arabiska. Munskänken serverade antagligen dryck och fanns sultanen till hands.
1Den grönblåa glasyren täcker skärvan men de arabiska bokstäverna i vitt är väl synliga. Denna skärva är hittad i Fustat, men är odaterad. Även i Skandinavien har keramikfynd från området i Egypten och Syrien gjorts. I Sigtunas kulturlager har fyra skärvor hittats som kommer från detta område. Från ca 980-talet till ca 1250 växte Sigtuna fram som ett maktcentrum och mötesplats för internationell handel vid Mälardalen. Skärvorna i Sigtuna hade inristade mönster och var täckt med blå glasyr. De är daterade till någon gång i slutet av 1000-talet början av 1100-talet. Inspirationen till den utsirade och enfärgade traditionen var importerad keramik från Kina. Keramik från Tang- och Sungdynastin kom till Egypten via Sidenvägen och var populär. Keramiken från Fustat i Egypten och från Syrien, tog sig i sin tur från handelscentra till handelscentra norrut över Europa.
1Den här vattenkannan av koppar kommer ifrån Egypten. Majoriteten av landets befolkning bor längs med Nilen och överbefolkning är ett växande problem. För att lätta trycket på jordbruket, skapa nya jobb och samhällen har ett jätteprojekt dragits igång, the Toshka New Valley Project. Genom att leda vatten från sjön Nasser ut i öknen har sjöar bildats som man hoppas ska mångdubbla arealen jordbruksmark. Projektet är väldigt dyrt och har många kritiker.
1En bottenskärva med arabiska bokstäver i vitt på insidan. Den här typen av skålar var drejade. Daterad till 12-1300-tal.
1En skärva från kanten på en skål från Fustat, med grön glasyr och arabiska bokstäver i svart. Skärvan kan dateras till sent 12–1300-talet. Fustat styrdes vid den tiden av mamlukerna. Delar av staden övergavs till följd av den stora pesten 1348 och mamlukernas centrum låg i Kairo. Mamluk betyder på ägd på arabiska och de var sultanens slavsoldater. I mitten på 1200-talet tog sultanens livvakter makten och bildade ett eget sultanat.
1Fatet är dekorerat med arabisk kalligrafi. Det finns många kalligrafistilar. Här ser vi en förenklad kufisk skrift, som är en av de äldsta av de etablerade kalligrafistilarna. Kufisk skrift är uppkallad efter staden Kufa i Irak. Den finns i flera varianter men känns igen med sina tjocka jämna geometriska former. Fatet är daterat till ca 800–900-talet och tillverkat under samanidiskt styre. Samaniderna härskade över ett stort landområde från Afghanistan till Iran. Det var en persisk dynasti som förvaltade och vidareutvecklade arabisk kultur, vilket syns i konsten. De tre största samanidiska städerna Bukhara, Samarkand och Nishapur var centrum för konst, litteratur och handel. Flera samanidiska mynt har hittats i Birka här i Skandinavien.
1Inristade mönster och vit arabisk skrift täckt av grön glasyr. Inskriptionen kan läsas al-ali "den betydelsefulla" eller li-ali som mer betyder "för den betydelsefulla".
1Inristad och målade dekorationer, täckt av grön transparent glasyr. Kan dateras till sent 12-1300-tal. En arabisk inskription syns i ett horisontellt band under kanten. Det är inte helt tydligt men i mitten skulle det kunna stå al-makhdum som i ”den som är välförsedd”.
1Kärl från perioden Naqada II (3500-3150 f Kr). Tron på ett urvatten är gemensamt för skapelseberättelserna från det gamla Egypten. Ur vattnet reste sig det första landet och solen bildades. Sedan kom gudarna och därefter människorna. Så som marken åter kom fram efter Nilens årliga översvämningar trodde egyptierna att världen en gång hade skapats.
1Keramikskärva från botten av en skål från staden Fustat. På ytan syns inristade inskriptioner fyllda med brunsvart och rödaktig färg, täckt av gul transparent glasyr. Skärvan kan dateras till sent 12–1300-talet. Fustat styrdes vid den tiden av mamlukerna. Mamluk betyder på ägd på arabiska och de var sultanens slavsoldater. I mitten på 1200-talet tog sultanens livvakter makten och bildade ett eget sultanat med politisk och militär makt i Egypten och behöll styret fram till 1500-talet.
1Keramikskärvan är dekorerad i svart och blått och täckt med ett lager transparent färglös glasyr. Dateras till 1300-talet. Bland fynden från Fustat, Egyptens första arabiska huvudstad, är den här typen av keramik vanlig. Dekorationerna kunde vara arabiska inskriptioner, som här, men också blomstermotiv eller medaljonger. Även undersidan kunde vara dekorerad på den här typen av skålar. Något som skärvorna i den här montern saknar men som annars är ganska vanligt är att namnet på den eller de som tillverkat det är påmålat i blått på utsidan.
1Keramikskärvan är dekorerad i svart och blått och täckt med ett lager transparent färglös glasyr. En del av dekorationen är inskriptioner som ser ut som arabiska men de är oläsliga. Det kan röra sig om ”pseudoarabiska”, alltså påhittade arabiska bokstäver. Troligt är att den som tillverkat skålen gjorde dekorationer som skulle se ut som arabiska. Den här typen av keramik var populär och vanlig handelsvara även i Europa där läsbarheten inte var lika viktig. De kopierades också ofta. Dateras till 1300-talet.
1Keramikskärvan är dekorerad med mönster och skrift i vitt, blått och svart, ytan är täckt av färglös glasyr. Skärvan kommer från en drejad skål. Dessa var lokalt tillverkade i Fustat, rester har hittats från brännugnar, men också från misslyckade bränningar där kärlen smält ihop under bränningen eller tappat formen.
1Keramikskärvan kan dateras till sent 12–1300-tal. På skärvan syns inristade linjer i leran och målade dekorationer i vitt och svart under gul transparent glasyr. I ovalen syns en svart bägare. Märket symboliserar den som hade rollen som munskänk, eller saqi på arabiska, en viktig roll, som inte bara bestod i att servera drycker. Munskänken hade hög status och var sultanen nära till hands.
1Krukskärvan kan dateras till sent 12–1300-tal. Arabiska bokstäver i brunt med inristade linjer. När Fustat grundades efter den arabiska erövringen år 641 blev staden snart ett handelscentrum i nätverken mellan Europa och Asien. Staden växte sig stor med flervåningshus. Fustat förlorade i betydelse när Kairo grundades år 969.
1Krukskärvan kan dateras till sent 12–1300-tal. Arabiska bokstäver i brunt med inristade linjer. När Fustat grundades efter den arabiska erövringen år 641 blev staden snart ett handelscentrum i nätverken mellan Europa och Asien. Staden växte sig stor med flervåningshus. Fustat minskade i betydelse när Kairo grundades år 969.
1Lerkärl från perioden för Nya riket (ca.1569-1081 f Kr). Ramses ‖ lät under den här tiden uppföra templet i Abu Simbel. När Assuandammen byggdes under 1960-talet dämdes Nilen upp. För att undvika att templet hamnade under vatten delades det upp i 60 000 block och flyttades längre upp i dalen under ledning av UNESCO. Arbetet banade väg för konventionen för skydd av världens natur- och kulturarv.
1Lerkrukan kommer ifrån antikens Egypten. Nilens årliga översvämningar lämnade efter sig ett lager med näringsrik jord. Jordbruket blev effektivare och Egypten blev en viktig försörjare av spannmål till hela det romerska riket. Idag styrs Nilens vattenflöde vilket möjliggör jordbruk året om på de tre procent av Egyptens yta som är odlingsbara. Men regleringen medför att Nilen inte längre för med sig det näringsrika slammet. Det har ersatts av konstgödsel som bidrar till föroreningar av vattnet.
1Mellan horisontella linjer syns arabiska bokstäver som skulle kunna utläsas till al-makhdum, som skulle kunna översättas till den som är välförsedd.
1Metallkanna insamlad i slutet på 1800-talet, med mönstrade sidor där växtmotiv och geometriska motiv samsas. På ena sidan handtaget finns en kort arabisk skrift ingraverad. Kannan kommer från Samarkand i dagens Uzbekistan. Samarkand samlade många vetenskapsmän och filosofer. En av de astronomer och matematiker som verkade i Samarkand var Ali Qushji som på 1400-talet bland annat bidrog till förståelsen för jordens rotation kring sin egen axel. Han var också tidig med att fomuera tankar kring att det var solen stod i centrum och att planeterna rörde sig runt solen.
1NM 0676/1922 Den grönblåa glasyren täcker skärvan men de arabiska bokstäverna i vitt är väl synliga. Denna skärva är hittad i Fustat, men är odaterad. Även i Skandinavien har keramikfynd från området i Egypten och Syrien gjorts. I Sigtunas kulturlager har fyra skärvor hittats som kommer från detta område. Från ca 980-talet till ca 1250 växte Sigtuna fram som ett maktcentrum och mötesplats för internationell handel vid Mälardalen. Skärvorna i Sigtuna hade inristade mönster och var täckt med blå glasyr. De är daterade till någon gång i slutet av 1000-talet början av 1100-talet. Inspirationen till den utsirade och enfärgade traditionen var importerad keramik från Kina. Keramik från Tang- och Sungdynastin kom till Egypten via Sidenvägen och var populär. Keramiken från Fustat i Egypten och från Syrien tog sig i sin tur från handelscentra till handelscentra norrut över Europa.
1Skål med turkos glasyr från Raeyy i dagens Iran som köpts i Bukhara - en korsväg längs handelsvägarna som sträckte sig över Centralasien. Det var en av de mest välmående städerna i Centralasien under hela medeltiden och blev ett centrum för utbyte – inte bara mellan varor utan också för kultur. Men skålen kommer inte från staden utan från Rayy i dagens Iran och är troligtvis från 11-12oo-talet. Då styrde seldjukerna i Iran, Azerbajdzjan, Irak, Centralasien och Mindre Asien. Styrelsesättet i detta väldiga rike som varade mellan 100-talet till 1300-talet, präglades av en blandning av islamiska och gamla traditionella turkiska sedvänjor. Staden Rayy var även den ett av de största stoppen längs sidenvägarna. Staden är mer än 5000 år gammal och i den finns många historiska monument från helt olika tider. Under den mongoliska erövringen skadades staden svårt och staden den förlorade gradvis sin betydelse genom att Tehran växte sig större och mer betydande.
1Skärva daterad till sent 12–1300-tal. Den är dekorerad med vitt skriftmönster och ett emblem i kanten. På ytan syns några arabiska bokstäver, men de har inte gått att utläsa något ord. Emblemet i kanten liknar en trefärgad sköld som förekommer hos Mamluk-styret, men då har oftast mittenfältet en annan färg. Emblemet med tre fält är särskilt förknippat med emirer under andra halvan av 1200-talet
1Skärva från Fustat daterad till sent 12–1300-tal. Inskriptionen har inte kunnat tydas. Kairo var under medeltiden en av världens största städer. Staden var fatamidernas och mamlukernas huvudstad, med kontakter både till Medelhavet och Indiska oceanen. Fustat fungerade vid den tiden som stadens hamn och som en stadsdel fulla av hantverkare, verkstäder och brännugnar som tillverkade keramik.
1Skärva från Fustat dekorerad med en sköld med arabiska tecken. Den har typen av keramik var drejad och användes vanligtvis som bordsservis att äta och dricka med. Dateras till sent 12–1300-tal.
1Skärva från Fustat med inskriptioner på båda sidor, daterad till 12-1300-talet. Namnet Fustat kommer troligtvis från det grekiska ordet phossaton som betyder befästning men troligen var namnet på det som brukar kallas Trajanus kanal som förband Nilen med Röda havet. Den rann genom den grekiska befästningen Babylon där Fustat grundlades. Fustat är idag en del av gamla stan i Kairo, Egypten.
1Skärva med inskrift på arabiska daterad till 12–1300-talet från staden Fustat. Det kan stå ”al-mawlawi” vilket var en religiös hederstitel. Det var vanligt att keramiken dekorerades med olika hederstitlar eller lyckönskningar, ofta riktat till någon i den militära Mameluk-eliten, men nämner inte några namn, utan det kunde stå ”till den respekterade” eller ”till den beskyddade”. Keramiken användes för att servera mat till de som arbetade kring eliten, medan den allra högsta eliten också dukade med förgyllt glas, metallfat med olika metallinläggningar och importerad keramik från Kina.
1Skärvan är dekorerad både på insidan och på utsidan. På insidan av skärvan syns arabisk skrift i brunrött, längs ena kanten sträcker sig linjer och blomstermotiv. På utsidan finns blomstermönster. Blomman liknar emblemet av en lilja ”fleur de lis” som började användas av Nur al-Din Zengi (1118-1174). Nur al-Din slogs mot korsriddarna och efterträddes i sin tur av Salah al-Din ibn Ayyub. Salah al-Din i sin tur ledde framgångsrikt olika strider mot korsfararna och blev en stor ledare och området som idag är Egypten och Syrien styrdes gemensamt. Liljan var ett populärt motiv på Fustatkeramiken även fortsättningsvis.
1Skärvan är dekorerad med geometriska mönster på utsidan och skriftmönster på insidan. Daterad till sent 12–1300-tal. Fustat ligger idag i utkanten, som en del av gamla stan i Kairo, Egypten. När Fustat grundades var området under östromerskt styre. Staden fanns kvar när Kairo grundades lite längre norrut på 900 talet. År 1168 beordrades staden att brännas ner i försvarssyfte när är ett av Korstågen närmade sig Kairo. Makten flyttade slutligen helt till Kairo och det som en gång var Fustat blev en del av den nya staden Kairo.
1Skärvan är dekorerad på insidan och utsidan, båda sidor har fragmentarisk arabisk skrift. Daterad till sen till 12–1300-tal. Fustat utvecklades till en stad med många skickliga hantverkare. Men här fanns också mycket importerad keramik. Hantverkarna inspirerades av keramik långväga ifrån och den keramik som tillverkades i Fustat var i sin tur eftertraktad på andra ställen.
1Skärvan har dekorationer både på insidan och utsidan. På utsidan syns rödbruna arabiska bokstäver under en gul transparent glasyr. Det går att utläsa al-makhdum, den som är välförsedd. Datering sent 12–1300-tal.