logo

Carlotta - the museum database

K-16000-030 :: Skärva

Object description
Bukskärva med handtag
  • Data elements
Accessionsnummer
K-16000-030
Tidigare identitet
QY-2019-0025
Sakord
Skärva
Utlån - aktuellt
2019.0002, Hein, Anke, Institute of Archaeology (Oxford), Stilborg, Ole
Region - ursprung
Gansu; Lintao County
Världsdel - ursprung
Asien
Geografiskt namn - annat
Östasien; Kansu; Qiayao
Land, engelska - ursprung
Kina
Land - ursprung
Kina : Asien
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Beskrivning
Bukskärva med handtag
Namn - insamlat av
Andersson, Johan Gunnar (1874-07-03 - 1960-10-29), Arkeolog
alt
Beskrivning

Johan Gunnar Andersson, född 3 juli 1874 i Knista, Närke, död 29 oktober 1960, var en svensk arkeolog, paleontolog och geolog, internationellt känd främst för sina banbrytande upptäckter i Kina. Han var son till lantbrukarna Johan Andersson och Hedvig Lekberg. Redan som 25-åring var han 1898 med i Nathorsts vetenskapliga expedition till Spetsbergen där de utforskade Kong Karls land och Vitön. Med fartyget Antarctic genomförde de den första kringseglingen av Svalbard på svensk köl. Andersson genomförde i sammanhanget också 1899 en egen expedition till Björnön, som han sedan baserade sin doktorsavhandling på. 1901 blev han docent i geologi vid Uppsala universitet.

Andersson reste med Otto Nordenskjöld på den Första svenska Antarktisexpeditionen (1901 - 1903) på "Antarctic" som andreman. På nedresan anlöpte de Sydgeorgien, och det berättas att det var Andersson som kom på namnet Grytviken, då där låg en massa gamla grytor för trankok och skräpade. I sin egen bok "Antarctic" är Andersson mera oprecis och antyder att namngivningen var kollektiv: "Vi gåvo åt denna lilla idealiskt trygga hamn namnet Grytviken". Antarctic lämnade expeditionen på Antarktiska halvön över sommaren, men förliste i skruvisen på återvägen, så expeditionen blev tvungen att övervintra i Antarktis. Dessutom hade Andersson med en grupp på tre forskare hamnat på en annan ö, där de nödgades bygga en liten stenhydda och leva på pingviner tills räddningsexpeditionen kom fram följande år. År 1906 blev han med professors namn tillförordnad chef för Sveriges geologiska undersökning. Han blev ledamot av Lantbruksakademien 1908 och Vetenskapsakademien 1911.

1914 anställdes han av den kinesiska regeringen för en malmgeologisk undersökning, som ledde honom in på även etnologiska och arkeologiska forskningar rörande Kinas dittills okända förhistoria vilka gjorde honom internationellt och nationellt berömd. År 1925 blev han professor i geologi vid Stockholms högskola. 1926 fick han en personlig professur i östasiatisk arkeologi och blev samtidigt utnämnd till föreståndare för det nyinrättade museet Statens östasiatiska samlingar, sedan dess internationellt berömt som "Museum of Far Eastern Antiquities". Dessa utgör nu Östasiatiska museet.

Tillsammans med hustrun Signe Berner-Alm fick den en dotter. (wikipedia, 2011-01-28). Signe var född 1881 och de gifte sig 1905. Andersson gifte om sig 1923 med Elsa Rosenius.

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
libris.kb.se, collections.smvk.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Händelse - var närvarande vid
J. G. Anderssons utgrävningar i Kina (1920-1925)
Beskrivning
Johan Gunnar Andersson utförde flera arkeologiska undersökningar under åren 1921-1924 i Kina. Neolitiska lämningar. Fynden från dessa utgrävningar blev sedan de Östasiatiska samlingarna som 1959 slogs ihop med Nationalmuseums östasiatiska samlingar.
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se
Händelse, del av - var närvarande vid
Undersökningar i Gansu och Qinghai (1923-1924)
Anmärkning
Urval för tunnslip, Anke Hein, Ole stilborg, 2019
Materialkategori
Keramik-Lera
Datum - registrering
2019-03-26