logo

Carlotta - the museum database

bild

OM-1964-0177 :: Skål

Object description

Skål.

Typ: Longquan-celadon.

Konisk form. Porslin täckt med grågrön celadonglasyr, svagt blå anstrykning.

Mynningen reparerad med guldlack.

Teskål av typen Longquan-celadon, Kina. Stengods med celadonglasyr. Mynningen reparerad med guldlack, kintsugi, oklart när. Song-dynastin (960-1279). OM-1964-0177.

Staden Longquan i Kina är sedan 900-talet berömd för sin celadonkeramik. Sedan 2009 är Longquan-celadonkeramik på UNESCOS lista “Intangible Cultural Heritage of Humanity”.

___________

Kintsugi, ”guldsammanfogning”, eller kintsukuroi, ”guldlagning”, är det japanska begreppet för att laga värdefulla, skadade keramikföremål med hjälp av lack och sedan applicera värdefulla metaller, främst guld. För kintsugi utanför Japan används oftast limämnen även om resultatet liknar kintsugi.

I Kina och Europa lagades trasiga keramikkärl förr oftast med metallklämmor. Kintsugi började användas i Japan på sent 1500-tidigt 1600-tal på värdefulla teceremoniföremål.

I Kina och Japan ses ägaren av objekten som en del av objektets historia. Kinesiska och koreanska föremål värderades särskilt högt i teceremonin. En prestigefylld ägarhistorik spelar stor roll för hur föremålet betraktas. Ting utan sådant värde lagades sällan, lagningen behöver förtjänas, men ökar också värdet.

Filosofin bakom kintsugi rymmer ett omhändertagande, besläktad med begrepp som ”slösa inte”, mottainai, förknippad med trasiga textilier. Tankar om den operfekta skönheten, wabi, relaterad till shinto, zenbuddhism och daoism påverkar också.

Kintsugi har liksom mycket annat japanskt blivit populärt över hela världen sedan Japan öppnade sig för omvärlden 1868. Det förekommer en romantisering av japansk filosofi och hantverk utanför, men även i, Japan. Konstnärer globalt intresserar sig för kintsugi, fenomenet används även som en sorts livsåskådning trots att vi idag inte vet hur människor tänkte i den ursprungliga kontexten i kommersiellt syfte till exempel av livscoacher.

Utkast till text: Petra Holmberg, Hållbar konsumtion (2018-08-29)

Accessionsnummer
OM-1964-0177
Sakordskategori
Husgeråd
Sakord
Skål
Utställning, extern - ingår i
VKM:Human Nature
Källor - http
kulturarvsdata.se
Utställning, extern - planerad
EM:Human Nature
alt
Källor - http
kulturarvsdata.se
Utställning, extern, del av - planerad
EM:Human Nature - H5 Leva med saker
Källor - http
kulturarvsdata.se
Datering
Song-dynastin
Världsdel - ursprung
Asien
Land - ursprung
Kina : Asien
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Land, engelska - ursprung
China
Geografiskt namn - annat
Östasien
Namn - förvärvat från
Lauritzen, Einar (1912-12-19 - 2005-06-08), Arkivarie
Beskrivning
Einar Lauritzen, filmarkivarie, född 1912 i Malmö, avflyttad med föräldrarna till Stockholm 1919. Föräldrarna var Holger och Thyra Lauritzen.
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se
Namn - insamlat av
Lauritzen, Holger (1876-11-01 - 1951), Bankdirektör
Beskrivning

Holger Kjeldgaard Lauritzen, född i Ottarp, Malmöh. län, 1 november 1876, död 1951, bankdirektör, Stockholm.

av stiveter. Lauritz L. o. Christiane Thestrup; stud:ex. 93, e. o. tj:m. i riksbankens. avd:kont. i Malmö 95-98, tj:m. i Malmö sparbk 98, verkst. dir. där 07-12, verkst. dir. i skand. kred:ab. i Malmö 13, i Sthlm 19, ordf. i styr. f. ab. Arsenalen, styr:led. i Skellefteå gruv-

ab., ab. Klippans finpapprbruk, Lessebo ab. m. fl. Gm. (05) Thyra Murman, f. 79, dtr av grossh. C. Th. M. o. Augusta Öhberg. (Svensk Biografisk handbok, 1933). Einar Lauritzen är son till Holger och Thyra.

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se
Tidpunkt - förvärv till museet
1964
Förvärvsomständigheter
Donation 1964 (tillhörde tidigare H. Lauritzen-samlingen, nr. 265).
Beskrivning

Skål.

Typ: Longquan-celadon.

Konisk form. Porslin täckt med grågrön celadonglasyr, svagt blå anstrykning.

Mynningen reparerad med guldlack.

Teskål av typen Longquan-celadon, Kina. Stengods med celadonglasyr. Mynningen reparerad med guldlack, kintsugi, oklart när. Song-dynastin (960-1279). OM-1964-0177.

Staden Longquan i Kina är sedan 900-talet berömd för sin celadonkeramik. Sedan 2009 är Longquan-celadonkeramik på UNESCOS lista “Intangible Cultural Heritage of Humanity”.

___________

Kintsugi, ”guldsammanfogning”, eller kintsukuroi, ”guldlagning”, är det japanska begreppet för att laga värdefulla, skadade keramikföremål med hjälp av lack och sedan applicera värdefulla metaller, främst guld. För kintsugi utanför Japan används oftast limämnen även om resultatet liknar kintsugi.

I Kina och Europa lagades trasiga keramikkärl förr oftast med metallklämmor. Kintsugi började användas i Japan på sent 1500-tidigt 1600-tal på värdefulla teceremoniföremål.

I Kina och Japan ses ägaren av objekten som en del av objektets historia. Kinesiska och koreanska föremål värderades särskilt högt i teceremonin. En prestigefylld ägarhistorik spelar stor roll för hur föremålet betraktas. Ting utan sådant värde lagades sällan, lagningen behöver förtjänas, men ökar också värdet.

Filosofin bakom kintsugi rymmer ett omhändertagande, besläktad med begrepp som ”slösa inte”, mottainai, förknippad med trasiga textilier. Tankar om den operfekta skönheten, wabi, relaterad till shinto, zenbuddhism och daoism påverkar också.

Kintsugi har liksom mycket annat japanskt blivit populärt över hela världen sedan Japan öppnade sig för omvärlden 1868. Det förekommer en romantisering av japansk filosofi och hantverk utanför, men även i, Japan. Konstnärer globalt intresserar sig för kintsugi, fenomenet används även som en sorts livsåskådning trots att vi idag inte vet hur människor tänkte i den ursprungliga kontexten i kommersiellt syfte till exempel av livscoacher.

Utkast till text: Petra Holmberg, Hållbar konsumtion (2018-08-29)

Diameter
13,5
Mått text
Diam.: 135 mm
Anmärkning
Dep. Umeå Universitet fr.om. 1977
Materialkategori
Keramik
Material
Keramik; Porslin
Material, engelska
Ceramics; Pottery
Sökord
3D; 3D-modell; Sketchfab
Sökord, engelska
Earthenware; Ceramic
Utst. etikett - svenska

Skål, stengods, Longquan-celadon,

Song-dynastin, 960-1279.

Ur H. Lauritzens samling. OM-1964-0177.

Sketchfab 3D - link
sketchfab.com
Utställning, extern - tidigare
VKM:Human Nature
Källor - http
kulturarvsdata.se
utstallningval
Nej
Tillståndsbedömning
Mynningen reparerad med guldlack
Datum - registrering
2006-05-08 [14.08.17]; 2002-03-01 [22.17.35]

Leave a comment

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to approve the conditions.