logo

Carlotta - the museum database

bild

Korea collections - Joseon :: Joseon

Object description

Joseondynastin grundades år 1392 i Hanseong (nuvarande Seoul) av general Yi Seonggye. Riket sträckte sig över ungefär samma område som nutida Nord och Sydkorea. Tidig Joseon inleddes med ett stort ekonomiskt och administrativt reformarbete med nykonfucianismen som statsideologi. Dynastin avsade sig buddismen och konfiskerade de buddistiska templens jordegendomar. Detta försvagade buddismens ställning som samhällelig auktoritet. Kung Sejong den store (regeringstid 1418-1450) uppfann år 1443 det koreanska alfabetet, Hangeul. Det kinesiska skriftspråket fortsatte dock att vara förhärskande inom akademierna och i statsadministrationen ända till Sen Joseon. Japans invasion av Korea 1592-1598 som leddes av Kanpaku Toyotomi Hideyoshi var förödande för den koreanska halvön. Senare invaderades riket två gånger av Manchuriet (1627 och 1636), invasioner som syftade till att störa Joseons allians med Mingdynastin i Kina. 1897 grundade Gojon, Joseondynastins 26te kung, kejsardömet Daehan och blev Koreas första kejsare. 1905 tvingades Korea att skriva på ett avtal med Japan som berövade Korea sin diplomatiska suveränitet och gjorde landet till ett japanskt protektorat. 1910 upptog Japan Korea i sitt imperium och den japanska kolonialtiden tog sin början.

Samhället under Joseon var strikt hierarkiskt. Även om det var möjligt att röra sig upp och ner inom de sociala skikten så var de adliga familjerna och de militära befattningshavarna – de så kallade Yangban – högst upp på den sociala hierarkin och en trälliknande klass, Nobi, längst ner. Silhak var en rörelse som växte fram under 1700-talet och som förespråkade sociala reformer och ett mer pragmatisk styre av landet, snarare än att strikt anamma konfuciansk ideologi. Silhak-tänkarna var särskilt positivt inställda till administrativa och ekonomiska reformer.

Konsten i Korea fortsatte att utvecklas under Joseon, nu med starkt inflytande från nykonfucianismen. Intelligentsian tog till sig kinesiskt landskapsmåleri. Buncheongkeramik som utvecklades från Goryeos celadongods frodades under Joseons två första århundraden. Det kom sedan att ersattas av porslin, framförallt blå-vitt porslin. Den nykonfucianska överklassen hade stränga estetiska ideal och den vita färgen symboliserade renhet och jungfrulighet.

Del av utställning
Korea collections - Joseon
Tidpunkt - Öppnad/Start
2018
Titel
Joseon
Titel, engelska
Joseon
Titel, koreanska
조선 시대
Beskrivning
Joseondynastin grundades år 1392 i Hanseong (nuvarande Seoul) av general Yi Seonggye. Riket sträckte sig över ungefär samma område som nutida Nord och Sydkorea. Tidig Joseon inleddes med ett stort ekonomiskt och administrativt reformarbete med nykonfucianismen som statsideologi. Dynastin avsade sig buddismen och konfiskerade de buddistiska templens jordegendomar. Detta försvagade buddismens ställning som samhällelig auktoritet. Kung Sejong den store (regeringstid 1418-1450) uppfann år 1443 det koreanska alfabetet, Hangeul. Det kinesiska skriftspråket fortsatte dock att vara förhärskande inom akademierna och i statsadministrationen ända till Sen Joseon. Japans invasion av Korea 1592-1598 som leddes av Kanpaku Toyotomi Hideyoshi var förödande för den koreanska halvön. Senare invaderades riket två gånger av Manchuriet (1627 och 1636), invasioner som syftade till att störa Joseons allians med Mingdynastin i Kina. 1897 grundade Gojon, Joseondynastins 26te kung, kejsardömet Daehan och blev Koreas första kejsare. 1905 tvingades Korea att skriva på ett avtal med Japan som berövade Korea sin diplomatiska suveränitet och gjorde landet till ett japanskt protektorat. 1910 upptog Japan Korea i sitt imperium och den japanska kolonialtiden tog sin början. Samhället under Joseon var strikt hierarkiskt. Även om det var möjligt att röra sig upp och ner inom de sociala skikten så var de adliga familjerna och de militära befattningshavarna – de så kallade Yangban – högst upp på den sociala hierarkin och en trälliknande klass, Nobi, längst ner. Silhak var en rörelse som växte fram under 1700-talet och som förespråkade sociala reformer och ett mer pragmatisk styre av landet, snarare än att strikt anamma konfuciansk ideologi. Silhak-tänkarna var särskilt positivt inställda till administrativa och ekonomiska reformer. Konsten i Korea fortsatte att utvecklas under Joseon, nu med starkt inflytande från nykonfucianismen. Intelligentsian tog till sig kinesiskt landskapsmåleri. Buncheongkeramik som utvecklades från Goryeos celadongods frodades under Joseons två första århundraden. Det kom sedan att ersattas av porslin, framförallt blå-vitt porslin. Den nykonfucianska överklassen hade stränga estetiska ideal och den vita färgen symboliserade renhet och jungfrulighet.
Beskrivning, engelska
The Joseon dynasty was founded by General Yi Seong-gye in 1392 and had Hanseong (present-day Seoul) set up as its capital, where was once the capital of Baekje. The 500-year history can be looked into by dividing it into Early Joseon and Late Joseon according to the distinctive changes as a result of two major wars: Toyotomi Hideyoshi’s wars of aggression (1592-1598) and the Manchurian invasions (1627-1636). Today’s border was more or less settled already by the mid-15th century, despite the upheavals. Major economic and administrative reformations based on Neo-Confucian ideology were made by this new dynasty during Early Joseon period, which aimed to achieve the organised social structure in society with the same moral principles that apply in the family. A national examination that allow men from most social classes to take enabled social mobility theoretically but was realistically accessible to a small elite group called yangban. Different schools of Neo-Confucianism and state/private academies had various ideas and arguments and were often closely correlated to political parties with varied philosophies. Meanwhile, the Joseon dynasty renounced Buddhism and confiscated the estates and properties of temples that could no longer be crucial benefactors of art. King Sejong the Great (regn. 1418-1450) invented Hangeul, Korean alphabet, though the Chinese written language continued to be predominant at the academics and in government approximately until the 20th century. The Japanese Shogun Toyotomi Hideyoshi made an assault on Korea between 1592 and 1598 and not only plundered important cultural treasures but also abducted ceramic artists who developed Japan’s ceramic industry. The Manchus invaded the Korean Peninsula between 1627 and 1636 in the course of territorial conflicts with the Ming dynasty and founded the Qing dynasty in China in the end. The devastating circumstance in Korea caused by both Japanese and Manchurian incursions, however, acted as a catalyst to reform the taxation system and to improve political discord. A new ideological and practical study for social reformation through discoveries of new knowledge in mostly scientific sphere, which is named silhak, also appeared and thrived from the 16th century through the 17th and 18th century. This is the period when silhak scholars began paying more attention to domestic landscape and culture at the same time. Until Korea fell into Japanese colonial rule in 1910 the Yi clan remained to be rulers of the Joseon dynasty.
Beskrivning, korea
1392년 조선 왕조를 세운 이성계는 지금의 서울인 한양에 도읍을 정했다. 조선왕조의 영토는 오늘날의 북한과 대한민국을 포함하는 한반도 지역으로 압록강과 두만강으로 국경이 확정되었다. 조선 초기에는 성리학을 사회·철학적 지도 이념으로 선택하고 주요 경제 및 행정 개혁 정책을 실시했다. 조선 왕조는 불교를 배척하고 사찰의 노비와 토지를 몰수하여 조선 사회 내에서 불교의 종교적 권위가 실추되고 입지가 매우 좁아졌다. 세종대왕(재위 1418~1450)이 1443년에 한글을 창제하였으나 양반들과 왕실에서는 한자를 주요한 기록 언어로 사용하다가, 조선 후기에 이르러서야 한글의 사용이 활발해졌다. 1592년(선조 25)에는 일본의 도요토미 히데요시(豊臣秀吉; 1537~1598)가 일으킨 임진왜란이 1598년까지 지속되며 조선의 토지가 황폐해지고 사회가 혼란해졌다. 또한 후금이 침입한 1627년 정묘호란과 후금이 국호를 청으로 바꾸고 침입한 1636년 병자호란으로 인해, 조선은 청과 군신관계가 되고 명과의 국교 단절을 강요 받았다. 1897년 고종(재위 1863~1907)이 조선의 국호를 대한제국으로 고쳐 선포하고 자주독립국가의 황제가 되었는데, 1905년 고종 황제가 비준하지 않았음에도 일본이 강제로 을사조약을 체결 및 집행하여 대한제국은 외교권을 박탈당했으며 일본통감의 지배를 받게 되었다. 1910년에는 일본이 한일합병조약을 강제로 체결하여 대한제국의 주권을 강탈하고 1945년까지 일제강점기를 지속했다. 조선 사회에는 철저한 신분제 질서가 자리잡고 있었다. 각 계층 안에서의 신분적 지위 변동은 가능했지만 사회 지배층인 양반 사대부와 사회 최하층인 천인 노비, 그리고 그 사이에 중인과 상민 계층이 엄격히 구분되었다. 18세기에 농민층이 분해하고 상품화폐경제가 발전하는 사회 변화와 더불어 사회개혁사상인 실학이 등장해 성리학의 한계를 비판 및 극복하고 통치 체제를 개선하기 위한 현실적인 방안들을 모색하려는 움직임이 일어났다. 실학자들은 토지제도와 수취체제를 개혁하고 농업경영을 개선하며 상공업을 진흥할 대책을 연구하고 제시했다. 조선시대에는 유교적 미의식의 영향을 받은 미술이 발전을 거듭했다. 양반들은 중국의 화풍을 수용한 문인화, 특히 산수화를 그렸다. 고려청자로부터 탄생한 분청사기가 15~16세기에 해당하는 약 200년간 제작되었고 이어 백자와 청화백자가 만들어졌다. 성리학에 기반한 철학적 사고를 가진 사대부들은 검소한 미적 취향을 지녔으며 백색이 상징하는 결백함과 질박함을 아름답게 생각했다.
Nummer i utställning
4
Datum - registrering
2017-06-26
Belongs to Utställning
Samlingar från Korea
Beskrivning
Östasiatiska museets koreanska samling består av 510 föremål och fragment, samt 29 fotografier, och täcker ett tidsspann som sträcker sig från De tre kungarikenas tid (57 f. Kr – 668 e. Kr) fram till 1900-talet. Samlingen innehåller huvudsakligen keramik och metallföremål, men även ett antal målningar, kalligrafier och frottagemålningar, möbler i trä, textilier samt några lackarbeten och föremål i glas och sten. Grunden till samlingen består av föremål som donerades av kung Gustaf VI Adolf; den första officiella person i Sverige att intressera sig för koreansk konst och arkeologi. Han besökte Korea 1926 och gav under sin livstid ett antal föremål till museet. Fler föremål testamenterats sedan som gåva. Den största delen av den koreanska samlingen består av föremål som museet införskaffade under 1970- och 1980-talet genom inköp och gåvor från läkare och sjuksköterskor som arbetat på det svenska Röda korsets sjukhus i Busan under och efter Koreakriget (1950-1953), samt från svenska diplomater och affärsmän.
Tidpunkt - Öppnad/Start
2018