logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTBeskrivning

CountValue
1A.A.A., 1 Rue de l Ábbaye, Paris VI. Karl Gustav Izikowitz har här köpt föremål från Afrika 1962. Förmodligen någon slags antikvitetsaffär eller auktionshus.
1A. Abassi.
1A. Aiyappan, Superintendent-Government Museum, Madras.
1A.bågskytte. Foto: Erland Nordenskiöld 1908. Erhållen från Erland Nordenskiöld, årtal okänt. Publ: Nordenskiöld: Indianlif. Sthlm. 1910, tafla 12. (katalogkort).
1A. Bergh, kapten, verksam på Grönland.
1A. Berthelsen, doktor.
1A. Bourn, grosshandlare, har tagit upp porslin efter det utanför Elfsborg den 17 september 1745 förolyckade skeppet "Göteborg" tillhörande Svenska Ostindiska Kompaniet.
1A. Cnattingius
1A. E. Bierberg, kontorschef.
1A. E. Wandel
1A. fiskare. Foto: Erland Nordenskiöld 1908. Erhållen från Erland Nordenskiöld, okänt år. Publ. Nordenskiöld: Indianlif. Stockholm 1908, fig. 73. (katalogkort).
1A. Fiskare gå över Pilcomayo. Rio Pilcomayo, Bolivianska Chaco. Foto taget av Erland Nordenskiöld 1908. Erhållen av dito, datum okänt. Nordenskiöld: Indianlif. Stockholm 1910. Tafl.14. (katalogkort).
1A. fiskare med nät nära floden. (katalogkort)
1A. fiskare rosta fisk. Foto: Erland Nordenskiöld 1908. Erhållen från Erland Nordenskiöld, okänt år.
1A. G. Bergman, fru, Zaandam, Holland.
1A. Gómez-Mira, läkare. Gift med Lisa.
1A. Greiffe, verksam i Japan, skänkte föremål till Etnografiska museet, Göteborg, 1938.
1A. indianer dansa. Dansen är en demonstration på dagen för att möjliggöra fotografering. Annars sker all dylik dans på natten i månskenet. Rio Pilcomayo, Bolivianska Chaco. Foto taget av Erland Nordenskiöld 1908, erhållet av densamme, datum okänd. (katalogkort)
1A. indianer rosta fisk. (katalogkort)
1A.indian som äter fisk. I öronen har han stora träklossar. Vänster armled är lindad till skydd mot slag av bågsträngen. Rio Pilcoma, Bolivia. Foto taget av Erland Nordenskiöld 1908. Erhållet av dito, datum okänt. Publ. Nordenskiöld: Indianlif. Stockholm 1910. Tafla 4. (katalogkort).
1A.krigare i gala. Foto: Erland Nordenskiöld 1908. Erhållen från Erland Nordenskiöld, okänt år. (katalogkort).
1A. M. Cronin
1A. M. Österberg, har sålt föremål till Etnografiska museet, Göteborg, 1898. Föremålen hade samlats in av Carl Johan Pouncette.
1A. män samlade till dryckesslag. (katalogkort)
1A. man som är dansklädd. Mössan är besatt med snäckskalsskivor. Publ. Nordenskiöld: Indianlif. Stockholm 1910, fig 34. (katalogkort)
1A. P. Maudley
1A. W. Brusewitz
1A. W. Ericson
1A. Westerberg, kapten, befann sig i Kairo 1865.
1a) Stridsyxa från Mashona. Längd ca. 60cm. b) Detaljbild på skaftet som visar skulpteringen. OBS! Nackstödsminiatyr. Ur köpman Svärdskogs samling. (katalogkort)
1AA Bronson, född i Vancouver, 16 juni 1946, bor och arbetar i Toronto och New York. AA Bronson levde och arbetade som en del av konstnärernas grupp General Idea från 1969 till dödsfallen bland hans två partners under 1994.
1Aare Ruth Mörner, född 2 november 1926, Tallinn, Harjumaa, död 31 maj 2008 gift med Magnus Mörner.
1Abdullah Frères (aktiva 1870-1890) var tre bröder som drev en kommersiell fotostudio i Konstantinopel med filialer i Kairo och Alexandria. År 1862 utsågs de till officiella fotografer med uppdrag att dokumentera det ottomanska riket. De sålde också många bilder av Egypten och Mellanöstern till turister. År 1899 sålde de sin verksamhet och arkiv till Sebah & Jollier (eller Joaillier), vilket ledde senare till en sammanblandning av produktionen från de två eftersom senare papperskopior från Abdullah Frères negativ är präglade med Sebah & Jolliers stämpel.
1Abe, ett slags mässhaksliknande basttyg (ponchosnitt) i vilket benpaketet skrudades vid dödsfesten. Kauderns saml. Basttygs-klädnadens höjd 125 cm. Ovanför denna bl.a. en ansiktsmask (eller huvud) av trä, pemia. 2391-2395: Egen produktion. Gbg. 31.12.1964. S. Henry Wassén.
1Abel Hingimía, bror till Tomas, var med på Henry Wasséns resor. Abel hade en dotter som hette Francia. Abel dog "några år efter 1934".
1Abishek Shirali
1Abuelita Bailarín, Colombia, chocó, född ca 1965-1968. Fotograferades av Sven-Erik Isaksson 1972.
1Ackulturationsmaterial. Inbjudan per kort av Ruben Pérez Kantule till medicinmannen Niga för firandet av fru Karin Wasséns födelse- födelsedag den 28.3.1947. Bildark: 13.017 Neg. nr: 7046.
1Ackulturationsmaterial. Meddelande till folket i byn av Ruben Pérez Kantule om bl.a. föredrag av Henry Wassén om svenskarnas liv (den 28.3.1947, på kvällen). Bildark: 13.017 Neg. nr: 7047.
1Ackulturationsmaterial från Cuna, insaml. av H. Wassén, exp. 1947. Medlemskort för " chief Joe " i " Liga de Neciones , Indios Norte Americano " , visitkort för Ruben Pérez Kantule som representant för dito, samt brevstämpel med framlidne överhövdingen Nele de Kantula's namn etc. Bildark: 13.016. Neg. nr: 7045.
1Acreflodens mynning i Purusfloden.
1Adam Afzelus avreste till Sierra Leone, dit han anlände tillsammans med August Nordenskiöld våren 1792. Hans uppgift var att utforska regionens naturtillgångar och anlägga försöksodlingar med tanke på en potentiell framtida export av jordbruksprodukter från kolonin. Samtidigt samlade han örter och frön som han skickade till Europa, till Banks i London och till linnéanen och vännen Carl Peter Thunberg (1743­1828) i Uppsala. Efter något år tvingades han återvända till England på grund av feber men återvände till Freetown 1794 och stannade två år.
1Adam Norberg
1Adam Richard Gavin, född 12 oktober 1815, död 26 november 1900, sjökapten. År 1829 gick han till sjöss som kajutvakt i briggen Venus som tillhörde James Dickson & Co. Efter 4 resor med detta skepp i diverse olika positioner tog han sjökaptensexamen av första graden och fick därefter burskap i Göteborg den 6 december 1839. Hans första fartyg som befälhavare blev den nybyggda barken Caledonia som också tillhörde James Dickson & Co. Under den första resan som påbörjades i slutet av juli 1840 gick han på grund vid Maplin Sands i Themsenmynningen och förlorade ankare och kättingar. Låg kvar i London till nyårsafton då avgång till Cadiz skedde utan last. Där lastades salt för New Orleans, varifrån Caledonia återvände med tobak, bomull och färgträ. Återkom till Göteborg den 8 augusti 1841. Den 31 oktober samma år gavs sig Adam Richard Gavin iväg på en världsomsegling som befäl på Caledonia. Caledonia anlöpte på utresan Portsmouth i England samt Kapstaden som lämnades den 19 mars 1842. Ankomsten till Sydney skedde den 14 maj samma år. Gavin anlitade agenten A.B. Spark för försäljningen av större delen av lasten. Caledonia avgick den 8 9 juli med Valparaiso i Chile som mål. Där lossades resten av lasten genom förmedling av firman Myers & Co. I Chile lastades kopparmalm i Huasco och Pena Blanca. Den 9 november 1842 lämnade Gavin och Caledonia hamnen i Pena Blanca, gjorde ett kort uppehåll i Valparaiso och satte därefter kurs mot Liverpool. Kap Horn rundades och den 11 mars 1843 var skeppet i Liverpool. 28 april avgick Caledonia till New Orleans utan last och kom dit den 9 juni. Där lastades tobak, bomull och färgträ och den 23 juli avgick fartyget mot Göteborg dit ankomst skedde den 9 september. Adam Richard Gavin fortsatte som kapten ombord på Caledonia och gjorde flera långresor. 1843-45 seglade han till Mauritius och Batavia och på nästa resa, som slutade 1847, blev slutmålet Melbourne. Under en resa 1847-48 anlöptes Adelaide i Australien och Batavia, samma hamnar besöktes även 1848-49 men då angjordes också S:t Helena på hemresan. Sin sista resa med Caledonia gjorde han 1850-51, då han också gick till Adelaide och på återvägen anlöptes Akyad i Burma för att lasta ris, Kapstaden, Cowes i England och slutligen Amsterdam innan återkomsten till Göteborg. Efter att ha lämnat befälet på Caledonia 1851 fick han istället befälet över nybyggda Oscar I, James Dickson & Co:s största fartyg. (Det gamla Göteborg, websida, läst 2018-02-13) Son till Adam Gavin och Catarina Magdalena Meijer.
1Adat -hus.
1Adelsmannens dotter i festkrona (harada). Flickan som hette Moelia, var dotter till Tomai Dado. Hon var antagligen född 1905. Bildark: 10769. Neg. nr: 6136.
1Adelsmannen Tomai Mampo. W. Kaudern: I Celebes obygder. I. Sthlm 1921. Bild 87, p. 282. Ib.: The noble families or maradika of Koelawi, Central Celebes. ES II. Gbg. 1941. Fig. 27, p. 110.
1Adelsman vid sultanen av Boetons hov. W. Kaudern: I Celebes obygder II Sthlm 1921. Bild 169, p. 391. Bildark: 327 o 10831. Neg. nr: 6214.
1Adi Mila (Lailai), Fiji
1Adina Ekbergh, lokalansvarig, Etnografiska museet.
1Adjutant och fru Woodward bland infödingar. W. Kaudern: I Celebes obygder, II. Sthlm. 1921. Bild 60, pp. 156-157.
1Adlig flicka från Koelawi. Central-Celebes.
1Adlig flicka i blå och vit kjol med huvudband av pärlor. W. Kaudern: I Celebes obygder. Stockholm 1921. Del I. Bild 88. Bildark: 10768. Neg. nr: 6133.
1Adlig flicka vid Moelía i festkrona. W. Kaudern: Ethnographical Studies in Celebes IV. Gbg. 1929. Fig. 105. Bildark: 10769. Neg. nr: 6134.
1Adlig kvinna klädd i lau pahudu, traditionell sarong förbehållna ”adeln” på östra Sumba. Motiven är vävda i pahudu,” supplementary warp patterning”. Sarongen bärs vid ceremonier och rituella danser. Visning av katipa lunggi, ”kamat nulang”, ceremoniell nackprydnad, av importerade glaspärlor och bomullsgarn med myntdekor. Dessa ornament spelade en roll vid kungliga begravningar. De är en nackdekoration huvudsakligen för de döda. Annan information indikerar att de bars av följeslagare till den döde kungen under ett tillstånd av trans. Prailiu, 2 km sydost om Waingapu. Se objekt 1998.05.0003-0004
1Adlig kvinna spinner bomull på en hjulrock. se objekt 1998.05.0001, 1999.04.0006-0011, 1999.04.0068, 1999.07.0001-0003
1Administratörens bostad och en baobab, nära 19 m i omkrets. W. Kaudern: På Madagaskar. Sthlm 1913. Bild 5, p. 29.
1Ado Baessler, tysk forskningsresande, död 1938 (?). Han gjorde minst fyra expeditioner till Afrika. Han reste även i Sydamerika 1929. Han uteslöts ur der Gesellschaft für Erdkunde eftersom hans föreläsningar och tidningsrapporter ofta var helt fiktiva skildringar. (Deutsches Bundesarchiv)
1Adobe - hus och gräshyddor inhägnade med enkla staket för husdjurens skull. Adobe = hus tillverkade av obränd lera, armerad med palmbladsstjälkar, smäckra trädstammar o dyl. Jmf 4801.
1Adobetillverkning, Peru.
1Adolf Nordenskiöld åkte till Grönland 1870. Expeditionen gjordes med Sven Berggren (Wikipedia 2014), Per Öberg (www.filipstadsbergslag.com) och Theodor Nordström och bekostades av Oscar Dickson. (Svenskt biografiskt handlexikon / II:201). Ett syfte var att studera och skaffa slädhundar. Detta var en förberedelse för den kommande expeditionen till Spetsbergen, den så kallade Svenska polarexpeditionen 1872-73. Han kom dock fram till att hundar inte skulle vara lämpliga för expeditionen. Under expeditionen fann man även en stor järnmeteorit som nu finns på Naturhistoriska Riksmuseet. År 1871 var Fredrik von Otter chef på kanonbåten Ingegerd med befäl över briggen Gladan på dessa fartygs expeditioner till Baffinbukten för att från Discoön vid Grönlands västkust hämta den så kallade Nordenskiöldska järnmeteoriten på cirka 25 ton. (Wikipedia 2014). Med här var Theodor Magnus Fries.
1Adolfo de Hostos, Porto Rico.
1Adrian A. Gebrands, Leiden.
1Adriana Munoz är intendent på Världskulturmuseet.
1Adrian Milliner
1Adrian Pingstone
1Adrien Taunay (1803-1828), konstnär, verksam i Sydamerika.
1Affären där det säljs amuletter, mediciner, etc. Det är Aymaraindianer som säljer dessa medel. Erhållen först efter restaureringen negativ. (katalogkort).
1Affärshus.
1Affisch för vaccineringskampanj uppsatt på väggen till sjukhusstationen i Mahdia.
1Afong, Hong Kong kinesisk fotostudio som startade redan 1859.
1Afrika museum är en del av Världskulturmuseerna, Nederländerna (The National Museum of World Cultures, Netherlands)
1Afroart bildades som en stiftelse av olika kvinno- och kyrkoorgansisationer. Syftet var att stödja, utveckla och sprida kunskap om hantverk i Tredje världen. I början inriktade man sig på den afrikanska kontinenten, sedan tillkom länder i Latinamerika och Asien. Den första Afroartbutiken startade i Stockholm 1967. Initiativtagare var Jytte Bonnier och idén sprang ur ett annat projekt, etablering av en konstskola i Sydafrika, Rorke’s Drift. Lärare på skolan var en grupp svenska konstnärer som lyckades göra skolan till en stor succé. Föremål som kom till på skolan skapade snabbt ett internationellt intresse, vilket i sin tur genererade ett behov av försäljningskanaler utanför Sydafrikas gränser. Idén om en butik i Stockholm var därmed född! Den allra första Afroartbutiken öppnade på Regeringsgatan 8 i Stockholm. Därefter har Afroart haft fler adresser, bland annat i Malmö och i Göteborg. Afroart har (2010-tal) två butiker på Hornsgatan 58 respektive Nybrogatan 29 i Stockholm och på S Larmgatan 7 i Göteborg. Under åren har Afroart importerat och sålt hantverksprodukter, sänt rådgivande volontärer via SIDA-bidrag till biståndsländer och bedrivit informationsverksamhet om hantverk. Afroart har medverkat till flera uppmärksammade utställningar, bland annat på Kulturhuset i Stockholm. År 2003 skiftade Afroart ägare. Sex textilformgivare tog över verksamheten och driver idag Afroart med ny kraft och energi. (http://afroart.se/om/historik, 2010-05-06)
3Afro-Arts försäljningsmonter. Interiörbild från GEM´s utställning 1972-1973; Zambia ett land i utveckling.
1Agaña, öns huvudstad. Margaret M. Higgins: Guamperch of the China clippers. The National Geographic Magazine. Vol. 74:1 (1938), p. 104.
1Agda Sundkvist, fru till sjökapten H. H. Sundquist, Paseo de la Reforma 985, Mexico 10 D.F.
1Agneta Olsson, Göteborgs universitetsbibliotek, arbetar bland annat med Projektet Näckrosen.
1Agto, Egedesminde-distriktet, Västgrönland. Man från Agto borrar hål i "halsen" på en kajakharpun med hjälp av ett drillborr. (Katalogkort)
1Aguarunaindianer. Erh. Med samling. (katalogkort).
1Agustin de Zarate, spansk historieskrifvare, död omkr. 1566 (?), var först sekreterare i k. rådet i Kastilien, förordnades 1528 till finanskontrollör, skickades 1543 av Karl V som generalskattmästare till Peru och utnämndes efter återkomsten till öfverintendent för finanserna i Flandern, där han skref sitt verk Historia del descubrimiento y conquista del Peru (1555; 3:e uppl. 1729 o. följ.), en lidelsefull, men sanningskär skildring af Pizarros bragder och som är en af de bästa källorna för kunskapen om Perus historia. Den öfversattes till it., holl. och eng. Se Kivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles". (Nordisk familjebok - Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski, 697-698)
2Ahmet Kurt (Flickr)
1Ainu-by. Till vänster förrådshusen. 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
1Ainu-dans. 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
1Ainu-hus. 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
2Ainu i byn Shiraoi. 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
1Ainukvinna. 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
1Ainuman. 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
1Ainu med björn för björnceremoni. Enligt bild- påskrift " björnen plockas ut ". 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
1Ainu-offer till björn. 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
1Ainu-offer till björn frambäres. 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
1Ainu-scen. Arbete vid mortel och bärning av bränsle. 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
1Ainu-träsnidare. 2274-2335: Gåva av Professor Carl Skottsberg.
2Akawaio-indianen Edward King med syster till höger och en annan akawaio-kvinna fotograferade på gården i "Amerindian Residence" i huvudstaden.
1Akawaioindianen Eward King intar en sen kvällsvard i Waipas "guest house"- te och maniokbröd med salt och sp. peppar (Capsicum).
1Akja / transport
1Akjaåkning. Akjan är en frontsläde, dvs den främsta i en så kallad raid. Styrremmen på vänster sida, nu då renen är stoppad. Under körningen är remmen på höger sida.
2Akka från norrsidan. Bilden tagen från den nya vägen mot Norge, bortom Ritsern.
1Akkasjaure med Akka-fjället i höger blickfält.
1Akkasjaure med Akkamassivet (2013 m).
1Aktiv huvudjägare skär av risax. Han bär en dau (halshuggarkniv) på ryggen. Westerlund: Under den röda mantelns skydd. Stockholm 1939, mittbild vid sid. 80. 2 kop. enl. W:s negativ. (Katalogkort)
1Alan Cleaver
1Alan Fieldus
1Albert E. André var missionär men blev senare affärsman.
1Albert Gonzalez Farran
1Albert Gornitzka, född i Kongsvinger, Norge, 1873, död i Stockholm 1944. Gornitzka arbetade 1890 som kontorist Tiedemanns tobaksfabrik i Charlottenberg. Han startade 1896 Gornitzka & C:is Cigarrfabrik i Arvika tillsammans med Elis Renström (www.tobakshistoria.com). Därefter vistades han i Afrika 1897-1912, först som tobaksexpert på en plats norr om Kapstaden, senare 1899-1905 som stationsinspektör på Witbank, längre norrut i Transvaal, 1907-1907 på experimentalfältet Tzaneen i Transvaal och från 1907 i Rustenburg i Transvaal. For 1912 till Australien. Kom till Stockholm 1916 och företog som tobaksexpert flera resor till Amerika och Indonesien.
1Albert Grubauer
1Albert Hofmann, Stellvetretender Direktor, Sandez AG, Basel
1Albert Ljungblad, personal vid Göteborgs museum (1928).
1Alberto Maria De Agostini, född 2 november 1883, död 25 december 1960, italiensk missionär.
1Alberto Rex González (född Parchment, Buenos Aires, November 16 1918 - död, La Plata , Buenos Aires, 28 mars, 2012 ) var en argentinsk arkeolog , antropolog och läkare som studerat pre-colombianska kulturer i Sydamerika och i synnerhet i nuvarande Argentina. Verksam vid Museo de la Plata. (wikipedia, 2013-11-22) Bild från http://factorelblog.com/2012/03/31/alberto-rex-gonzalez-1918-2012-pasion-por-conocer-al-hombre/
1Albert Paull
1Albert Wallin, född 1 juni 1872, Göteborg, död 1966, överläkare, Bögatan 5 B, Göteborg (1965). Albert Wallin blev med. kand 1896 och med. lic. 1903. Vice ordförande i Göteborgs läk. fören. 1926. Har donerat samlingar från Söderhavet och Nya Guinea till Göteborgs Etnografiska Museum.
1Alcide d'Orbigny, fransman.
1Alcionilio Bruzzi Alves da Silva, 1901-1987, har publicerat boken "A civilizacao indigena do Uapes [The indigenous civilization of the Uaupes]" 1962. I beskrivningen av samling 1969.30, Världskulturmuseet, omnämns han som "Padre Alcionelio Brüzzi (c/o Patronato S. Teresinha, Manas, Brasilien)" och var verksam vid "Salesianernas forskningsstation vid R.Tauareté", Brasilien.
1Alejandro Méndez.
1Alexander Alvina Chamberland, född 1986 i San Francisco i USA, är en svensk anarkistisk aktivist och före detta miljöpartist. Chamberland föredrar själv att kallas hen. Chamberland var språkrör för Grön Ungdom 2005-2008, ett uppdrag som delades med Elina Åberg 2005-2006 och med Ellinor Scheffer 2006-2008. Chamberland är engagerad i frågor som antikapitalism, mediekritik, djurrätt, asylpolitik och queerfeminism. Dessutom är Chamberland delaktig i kampen för att avkriminalisera sexarbete och förespråkar Nya Zeelands avkriminaliseringsmodell. Under sin tid som språkrör för Grön Ungdom arbetade Chamberland bland annat med att skapa starkare band till utomparlamentariska organisationer med liknande intressen, till exempel Djurens rätt, Attac och Jordens Vänner. Därefter har Chamberland enbart varit utomparlamentariskt aktiv, exempelvis genom queer-nätverket hardqueer. Chamberland är initiativtagare och en av arrangörerna bakom feministklubben och aktivistplattformen "Don't be quiet, start a riot!" på Smålands nation i Lund, samt festivalen Queertopia i Norberg vilken 2010 var Europas första queerfeministiska musikfestival med camping. Tillsammans med Anna Svensson har Chamberland skrivit boken Allt som är mitt: våldtäkt, stigmatisering och upprättelse som gavs ut 2015 på Bokförlaget ETC.
1Alexander Åström, redaktör vid SMVK sedan februari 2019.
1Alexis Kuylenstierna gjorde en reportageresa till Korea 1899 vilket resulterade i flera artiklar i Dagens nyheter 1899-1900.
1Alfa Olsson, född 27 juli 1914, Kungälv, Bohuslän, död 1967, etnolog. Amanuens vid Göteborgs historiska museum 1947 och intendent 1964. Hon finns på bild från biblioteket, Göteborgs Etnografiska Museum, i samband med Henry Wasséns "30-årsfirande" 1960.
1Alf Axlid har sålt föremål till GEM.
1Alf Björnberg, Junigatan 6, Göteborg, har sålt föremål till GEM.
1Alfhild Danielsson, fröken.
1Alfonso, son till Leonidas.
1Alfonso vid vinschanordningen . " Fält A ", hacienda El Dorado.
1Alfred Bühler.
1Alfred Louis Kroeber, född 11 juni 1876 i Hoboken, New Jersey, död 5 oktober 1960 i Paris, var en av de mest inflytelserika personligheterna inom amerikansk antropologi under första halvan av 1900-talet. Kroeber erhöll doktorsgrad med Franz Boas som handledare vid Columbia University 1901. Hans avhandling var baserad på fältarbete hos arapahoindianerna. Han tillbringade större delen av sin aktiva yrkeskarriär i Kalifornien, främst vid University of California, Berkeley där han dels arbetade som professor i antropologi och som föreståndare för vad som då kallades The University of California Museum of Anthropology (numera kallat The Phoebe A. Hearst Museum of Anthropology). Huvudbyggnaden för institutionen för antropologi vid University of California kallas idag Kroeber Hall. Även om Kroeber är mest känd som kulturantropolog gjorde han betydelsefullt arbete även inom arkeologi, och han bidrog till att forma vetenskapen antropologi genom de samband han såg mellan arkeologi och kultur. Han genomförde utgrävningar i New Mexico, Mexiko och Peru. Kroeber och hans studenter samlade in stora mängder kulturella data om de västliga stammarna av indianer i USA; mycket av arbetet sammanställdes och presenterades i form av Handbook of Indians of California 1925. Denna typ av arbete, där man samlar in den data som finns bevarad om vissa folkslag har ibland kallats "Salvage ethnography" - ungefär rädda vad som räddas kan -etnografi. Kroeber tillskrivs begreppet kulturområde. (Cultural and Natural Areas of Native North America, 1939). Läroboken Anthropology (1923, 1948) var länge ett standardverk vid studier i antropologi. Kroeber är far till akademikern Karl Kroeber och fantasyförfattaren Ursula K. Le Guin. Han adopterade också sin andra hustru Theodoras två barn från hennes första äktenskap: Ted och historikern Clifton Kroeber. (Wikipedia, 2017)
1Alfredo Höller (eller Padre Alfred Hoeller, Alfred Höller, P. Alfredo Höller).
1Alfredo Londoño var förman och träffade Henry Wassén.
1Alfred Thörne (Sven Alfred Thörne), född 24 april 1850 i Horn, Östergötland, död 15 mars 1916 i Stockholm, var en svensk bildkonstnär. Studerade vid Konstakademien i Stockholm för Per Daniel Holm och vann kungliga medaljen 1880 för målningen Sommarmorgon. 1881 blev han agré vid konstakademien. 1884 fick han ett resestipendium och studerade i Tyskland, Frankrike, Italien och Belgien. Han har målat berglandskap från södra Tyskland och svenska landskap från Mälardalen och Bergslagen. Han målade även porträtt och arbetade som teckningslärare. (wikipedia, 2010-11-29)
1Algot Konstantin Alsbäck, född 1889, son till Carl August Carlsson och Engla Sofia Forsgren (www.geni.com) Adjutant i Tidaholm dit han ankom 1940-08-29 (www.fralsningsarmen.se). Han är beskriven som "lappmissionär i Frälsningsarmén" i generalkatalogen.
1Alice Lindeberg, gift med Cerl-Erik Lindeberg, direktör, LM Ericsson, Buenos Aires, Argentina.
1Alicia Dussan Reichel-Dolmatoff, gift med antropologen Gerardo Reichel-Dolmatoff.
1Alicia Karlsson, Bolivias generalkonsul i Göteborg (Sveriges statskalender 1984).
1Ali Holmström, chef för Ljusne och Voxna älvars Flottningsförening, Bollnäs. Vistades på Sumatra under fyra månader 1939.
1Alimentarium, museum om mat i Vevey, Schweiz som drivs av Nestlé. Museet öppnade 1985 i Nestlés tidigare lokaler.
1Ali Osman har sålt föremål från Nubien till GEM.
1Alipio, emperá-chocóindian. Har deltagit i Erland Nordennskiölds expeditioner.
1Alipio, en chocógosse, blåser flöjt. Han bär en huvudprydnad av palmblad. Rio Sambú, Darién, Panamá. Nordesnkiöld: Indianerna på Panamanäset. Stockholm 1928, bild 61. (katalogkort)
1Aliro, från Docordó, gift med Maria Roselmilia, dotter till Abel Hingimía. Aliro och Roselmilia fick sonen Enrique.
2Alison Shuman (Flickr)
1Alla byar förutom en har nu kunnat gräva brunnar i samarbete med missionen. För fullständig fotodokumentation se Sydam. Sep.A. (B.25015). Dok. nr.191.
2Alla Helgon Dags firande på kyrkogård mellan Huancayo och Hualhuas.
1Allan Andersson har skänkt samling 1959.14.
1Allé av flaskträd (palo borracho) vid San Antonio som matacoindianerna planterade under sin tid i katolsk mission på denna plats. För fullständig fotodokumentation se Sydam. Sep.A. (B.25015). Dok. nr.39.
1Allicock, en patamoniaindian.
3Allmän information. Interiörbild från GEM´s utställning 1972-1973; Zambia ett land i utveckling.
1Allmän landsväg vid boutidens början. Bildark: 1753.
1Allmänna arvsfonden är en svensk statlig fond, instiftad av riksdagen 1928, dit medel tillfaller från de dödsbon som inte har någon förmånstagare, alltså när det varken finns någon släkting närmare än kusin eller något skrivet testamente. Fonden skall verka för att med innestående medel främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdom och personer med funktionsnedsättning. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet. Myndigheten Arvsfondsdelegationen beslutar hur pengarna ska användas. De flesta länder har ingen sådan fond, utan kusiner eller mer avlägsna släktingar får då ärva. (wikipedia, 2011-09-12)
1Allting och alla är till salu.
1Altare framför vilket indianerna dansa vid korsets fest i Mojos.
1Altaret P västra sidan. Från Quirigua. Eft. Herbert J. Spinden: A Study of Maya Art, its Subject Matter and Historical Development. Cambridge, Mars, 1913 (Mem. Peabody Mus. elv. vol. VI) plate 2.
1Alvar Nuñez Cabeza de Vaca's antagliga väg i La Plata-länderna. Efter karta 2 i upplagan av hans reseskildring utgiven i Madrid 1922 (hos Espasa Calpe).
1Amado Araúz, gift med etnografen Reina Torres de Araúz.
1Amalia Nordberg, Achebergsgatan 40.c. Göteborg. Hennes man förvärvade samlingar från en missionär verksam i Kongo.
1Amatuk fall nedifrån. (katalogkort)
1Amazonas brinner. (credit NASA)
1Amazonasområdet i Brasilien. Caripunapojkar och deras barkkannot. Foto avfotat efter Gibbon och erhållit genom Göteborgs Museums etnografiska avdelnings beställning. Fotot publicerats i Lardner Gibbon: Exploration of the Valley of the Amazon made under the direction the Navy Department etc. Part II. Washington 1854, bild på sid. 294. (Katalogkort)
1Amazonlegenderna. Strid mellan amazoner och andra indianer. Illustration hos Thevet. Anv. av bl.a. Nordenskiöld i " Sydamerika, kampen om, etc." Gbg. 1919, fig. 67.
12Ambassadörsbesök från Peru angående Paracastextilierna. 3 dec 2013
1Ambrosio, selk'nam-indian (ona), Eldslandet. Fotograferades av Martin Gusinde, 1920.
1Amerika. Upptäckshistoria. Ill. från kusten av Brasilien i Hans Staden. Se sid. 77 i spanska upplagan: " Vera Historia etc." Buenos Aires, 1944. Bilden visar portugisiskt fartyg vid Uba- tuba. En indian erbjuder fisk i utbyte mot nå- gon annan vara från fartyget. I kanoten längst t.h. är Staden själv. En av öarna vid Ubatuba kallas ippaun guazu = stora ön.
1Amerika allmänt. Båttyper. " Types of Canoes used in the New World ". Efter Clark Wissler: The American Indian, New York 1922, fig. 11.
1Amerikanister under amerikansitkongressen i San José, Costa Rica 1958. Från v. Dr.Kaj Birket-Smith, Köpenhamn, fru Aare Mörner, Stockholm, samt tre skönheter från San José som var kongressvärdinor.
1Amerikanistkongressen
1Amerikanska indianer spela ett hockeyliknande bollspel. I bakgrunden algarroboträd. (katalogkort)
1Amerikanskt sjöflygplan från Canal Zone på besök hos cuna i Ustúppu. Mr. Fred Mac Kim och Mr. Wells transporterades denna gång till cuna-öarna på detta sätt. Fotot taget den 28.8. Bildark: 11.359. Neg. nr: 6803.
1Amerindian Residence.
1Amirthalingam Selin, fröken, Uppsala.
1Ammande kvinna med småbarn. Publ. Kai Birket-Smith: Eskimoerne 1961. Barnets värld 1975 (katalogkort)
1Ammande moder, trä, nr 26 i katalogen Negerkonst, 1953. Ägare: konstnärerna Gösta och Rachel Wiberg.
1Amoghapasja-brons föreställande konung Sjri Wisjnuwarddhana. W. Fruin-Mees: Gechiedenis van Java. Deel I. Weltevreden 1919. Efter p. 54.
1Amuletter av ben Coyote och andra djur. Orig.neg.nr.Calif, 15-6040.
1Amur-området, Nordostasien. Ornament på näverkorg och del av pappersmönster. Fotot erhållit på Göteborg Museums etnografiska avdelnings beställning. Se B. Laufer: the Decorative art of the Amur tribes, P1.VII:1 och fig.22./Memoirs of the Amer.Mus. of Nat.Hist. Vol.VII,Jan.1902/. (Katalogkort)
1Amurs mynningsområdet, Nordostasien. Björknäverornament. Applikationsteknik. Fotot erhållit på Göteborg Museums etnografiska avdelnings beställning. Se B. Laufer: the Decorative art of the Amur tribes, fig.11. /Memoirs of the Amer.Mus. of Nat.Hist. Vol.VII, Jan.1902, New york/. (Katalogkort)
1A musician with a drum, and two players in Katsina. (Tre musikanter med musikinstrument). Se Afrika, B.22835; Heathcote, David: The Arts of the Hausa. Bilder från Commonwealth Inst. Exhibition, London 1976.
1Anabela Carlon
1Analida de Virzi, sra, Santiago, Veraguas, Panamá (1958). Hon var dotter till gravgrävar-"kungen" Alejandro López, och syntes liksom mannen, vara lika intresserad guaquero som fadern.
1Anapa. Tidigare känt för sin slavmarknad (under turktiden). På bilden den ryska fästningen.
1Anas Al Khabour, intendent vid SMVK med placering Göteborg.
1Andamanernas kultur. Augustin Krämer: West-Indonesien. Sumatra / Java / Borneo. Stuttgart 1927. Tafel I, p. 13.
1Andehus (pilogo). Mededeelingen van het Bureau voor de Bestuurzaken der Buitenbezittingen bewerkt door het Encyklopaedisch Bureau. Afl.13 (1917):Halmahera en Morotai, bewerkt naar de memoire van den kapitein van den generalen staf. J.M. Baretta. Bataria 1917. Pl. 14, före p. 51.
1Andernas förgrening i n. Sydamerika. Efter Oskar Schmieder: Länderkunde Südamerikas, fig. 5.
1Anders Jakobsson.
1Anders Jirås (f 1946) köpte sin första spegelreflexkamera vid 15 års ålder och hade sin första separatutställning 1965. Tidigt fascinerad av skapande hjälpte han målare, skulptörer, skådespelare och dansare visa sin konst. Under 70-talet öppnade han fotostudio och arbetade som kommersiell fotograf. Han fotograferade grunden för Konstnärscentrums bildarkiv, hade ett konstnärligt samarbete med KTH och senare med Chalmers och har även tagit kommersiella bilder för industrin. 1996 tilldelades Jirås Göteborgs Stads Kulturstipendium och har sedan 90-talet jobbat med alla de stora danskoreograferna i Göteborg. Sedan 2005 har han självfinansierad vigt sitt liv åt att skildra den Kambodjanska danskonsten. Anders Jirås är verksam i både Kambodja och Sverige. (www.fotosidan.se, 2013-05-15)
1Anders Lagerkvist, it-ansvarig, SMVK.
1Anders Nilsson, född 23 augusti 1832, död 7 oktober 1904, adjunkt (läroverksadjunkt), Skara. Anders Nilsson var samlare och testamenterade hela sin samling, 2650 nr, till Göteborgs museum. Han började sitt samlade under sin tid som adjunkt i Skara. Han åkte runt och köpte eller tiggde sig till föremål runt om i bygderna. Han blev med åren alltmer besynnerlig och blev vad som då betecknades som "nervsjuk" och mindre tillräknelig. Från 1899 fick han därför tjänstledigt från sin adjunktsbefattning. Likafullt fortsatte han att samla om än inte med samma precision som tidigare. När han dog gjorde de närmaste släktingarna anspråk på samlingarna. Det var fyra syskon och sex syskonbarn, som ville bevaka sina rättigheter i samband med att bouppteckning upprättades. Museimän kontaktades för värderingen och efter 10 dagars arbete fick man en förteckning om 2650 nummer och ett slutligt värde på 20.190 kr och 32 öre. Dock ingick flera föremål under en del nummer så värderingsbeloppet ansågs vara ungefär en tredjedel av det antikvariska värdet. Arvingarna manade på och ville snabbt få samlingarna sålda för att få fram pengar. Västergötlands fornminnesförening fick först erbjudande om att köpa alltsammans för 100.000 kr. Man försökte insamla medel för inlösen, men arvingarna var otåliga och yrkade på snabbare avyttring. En auktion var utlyst till den 31 mars 1905 och under tiden arbetade föreningen intensivt med att få ihop nödvändigt kapital. Museimän engagerades också för att få med flera museer i räddningsplanen om inte fornminnesföreningen i tid skulle lyckas få fram medel. Man kom fram till att den begärda summan var för hög och sänkte beloppet till 50.000 kr. Mitt i denna ekonomiska turbulens kom det ur Nilssons gömmor fram ett testamente, som angav Göteborgs Museum som ensam arvtagare till samlingarna under förutsättning att "nämnde stad att den betalar min skuld,omkr tio (10) tusen kr...! Göteborgs Museum var inte sen att bevaka denna oväntade gåva inför Rådhusrätten i Göteborg. Denna gång var handlingen visserligen bevittnad av två personer, men ingen av dem kunde intyga att Nilsson hade varit vid fullt förstånd. För arvingarna kändes det osäkert hur det hela skulle avlöpa, så de kom med ett kompromissförslag: de avsade sig alla rättsanspråk gentemot Göteborgs Museum om man var villig att betala sterbhusets omkostnader och skulder och betala Nilssons släktingar 25.000:-. Därtill lovade man att inte göra anspråk på hans boksamling. När Göteborgs Museum och det nybildade Röhsska museet valt ut sina föremål kom turen till Västergötlands fornminnesförening att välja bland sådant som sparats från Skara och Skaraborgs län. Borås fick ca 70 föremål, Nordiska museet ett 30-tal. Restpotten auktionerades ut i oktober 1905 om omfattade 1540 föremål och inbringade 21.578 kr och 30 öre. (Göteborgs stadsmuseums personregister, 2015-02-24) Delar av samlingen finns på Kulturen i Lund. 14 föremål finns på Världskulturmuseet.
1Anderson, missionär, enligt katalogkort i Rockefellermissionens tjänst, verksam i Naga Hills (Nagaland) 1938.
1Anders Renlund, missionär, verksam i Eritrea.
1Anders Robert Lundgren Larsson född 1880-06-08 i Gillisnuole, Sorsele socken, död 1950-10-02 i Ammarnäs. Bonde och 1921-40 poststationsföreståndare i Häggås. Känd som fotograf under namnet Robert Lundgren (barnen använde efternamnet Larsson), aktiv framförallt under 1910- och 1920-talen. Son till Lars Jonsson (1845-1927, renägare och nybyggare i Häggås) och Maria Brita Larsdotter (1853-1900). Robert gift 1902-07-08 med Kristina Charlotta Andersson (1882-1941) (Thea Hälleberg: Sorsele. Släkter från nutid till 1600-talet. Bok 1. Samesläkter i Ammarnäsområdet med rötter i Tärna och Arjeplog. Linköping 2000). Robert Lundgren och hans fotografier presenteras närmare i tidskriften Västerbotten nr 2/1990.
1Anders Ryman, fil. kand., Uppsala, har utfört fältforskningar på Samoa 1981-82.
1Andeskepp, använt som botemedel mot sjukdom. Jfr. text på baksida av färgtrycket av dito. bild 006179. Föremålet tillhör Museum für Völkerkunde, Basel. (saml. G. Schneider). Fotot publicerats i F. Speiser: Beiträge zur Ethnographie der Orang Mamma auf Sumatra suf Grund der Sammlung G. Schneider im Ethn. Mus. zu Basel. / Archiv für Anthropofogie, neue Folge, Bd. IX: 1-2, Braunschweig 1910 . Fotot erhållit av Museum für Völkerkunde i Basel gm. H. Wassén enl. brev, 2.3.1942. (Katalogkort)
1Andetempel och ungkarlshus. Nederlands Indië I. Amsterdam 1929, p. 184.
1Andew Waerneman, kyrkoherde. Sålt samling från sin far till Göteborgs Etnografiska museum. Hans far var Axel Vilhelm Eriksson.
1Andrea Kirkby
1André Arbili, Bergsgårdsgärdet 7, 424 32, Angered.
1Andreas Eliasson Sundberg (född 1845), Västra Sunna vid Kyrkesund, reste till Australien för att söka guld. Han reste tillsammans med sin bror, Olle Eliasson Sundberg (1837-1892). Av Tjörnborna kallades bröderna Gull-Pellars. Vid 28 respektive 19 års ålder, påbörjade de i juli 1865 resan. I Gympie i Queensland, en ort 15 mil norr om Brisbane, inmutade de ett stycke land. Det var inget stort område men det visade sig vara tillräckligt för att kunna utvinna guldinnehållande malm. År 1871 arbetade 150 man på 250 fots djup med att bryta berg. Andreas Sundberg förvärvade gården Stenung i Norum. Han träffade också en kvinna från Tjörn som han gifte sig med. Paret fick sex barn. Andreas fortsatte att vara engagerad i verksamheten i Gympie. Först år 1914 sålde han sina sista andelar i gruvfältet. I samband med hans hemresor i början av 1890-talet tog han med sig exempel från den australiensiska faunan till sitt forna hemland. Dessa kunde man ta del av på två västsvenska museer, Göteborgs Museum och Uddevalla museum. På plats i Australien var Andreas ute och jagade traktens djur. Fåglar och däggdjur blev skinnlagda. Ormar, ödlor och småkryp stoppades i glasburkar med sprit för att konserveras. Troféerna packades och sändes till Sverige som fraktgods på båt. Några andra fynd, däribland ett stycke guldmalm, var adresserade till baron Nordenskjöld vid ett museum i Stockholm. Sex år senare hade Sundberg förmånen att träffa Nordenskjöld. Han frågade då om malmklumpen, men den hade aldrig nått adressaten. (http://www.bohuslansmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePageWide.aspx?id=47904, 2012-04-16) Andreas son Gustaf Sundberg har sålt etnografiska samlingar till Göteborgs Etnografiska museum.
1Andreas F. W. Bentzon, född 23 maj 1936 i Köpenhamn, död 21 december 1971, dansk etnolog, verksam bland annat på Sardinien. Under perioden 13 januari - 31 mars vikarierade han som museiintendent vid Etnografiska museet, Göteborg för Karl Erik Larsson som då var tjänstledig.
1Andreas Lundell, informatör vid SMVK.
1Andreas Scheller, doktor, Rautenstrauch-Joest-Musuem f. Völkerkunde, Köln. Enligt boken Germans and African Americans: two centuries of exchangeA (Larry A. Greene) var Scheller med i Nazistiska partiet.
2Andrea Williams (Flickr)
1André Emmerich Gallery var i 50 år ett av de mest inflytelserika moderna gallerierna i New York. Född i Tyskland 1924 och uppvuxen i Holland, emigrerade André Emmerich till USA 1940. Efter examen från Oberlin College öppnade han sitt galleri 1954. Under de första åren specialiserade sig galleriet på klassiska antikviteter och förkolumbiska konst. Från 1960 började Emmerich koncentrera sig på konstnärer som Helen Frankenthaler, Morris Louis, Kenneth Noland och Jules Olitski. Till Deltagarlistan tillade han artister som Pierre Alechinsky, William Bailey, Piero Dorazio, Sam Francis, Al Held, David Hockney, Dorothea Rockburne, Anne Truitt och Esteban Vicente. Galleriet stängdes 1998 och André Emmerich skänkte sin samling till Archives of American Art. (http://www.aaa.si.edu/exhibits/pastexhibits/emmerich/emmerich.htm, 20010-03-01)
1Andrew Turner
1Andronico, Panama.
1Anehana, maoriehövding, levde norr om Auckland vid Silverdale i en bosättning som är känd som Wade nära Weiti-floden på 1800-talet.
1Anehana. Målning av Gottfried Lindauer, Auckland Art Gallery. Färgtryck. Foto erhållet 1961 av K.E. Larsson i Auckland. (katalogkort)
1Anfadersfigur. Figurens nedre del ej synlig på fotografiet. Salomon-öarna: Rubiana. Rautenstrauch-Joest-Musuem, Köln: 11.012. Höjd: 49 cm. Foto taget av J.O. Brändström 1960. "In den Händen hält das dämonische Wesen einen Menchenkopf und erinnert dabei an die Sitte der Nachbestattung des Schädels." Publicerad i M. Heydrich o. W. Frölich: Plastik der Primitiven. Stuttgart 1954. P. 36 o. 9 (text). (katalogkort)
1Anfadersfigur snidad av Matjemosh. Från utställningen "Tolv träsnidare från Amanamkai" 1964-1965.
1Angel Morales Rizo.
1Angel Pastor Hingimía
1Angel Pastor Hingímia fiskar. Foto erhållet 1936-05 av Henry Wassén, tillika fotograf (katalogkort).
1Angmagssalik, Östgrönland. Stam: Eskimåer. Motiv: Eldborrning inne i tältet. Hustrun iförd husdräkten pressar borrpinnen mot underlaget medan maken drejar runt med en rem. Foto: Joh. Petersen. Dato: ? Erh av: I byte från Nationalmuseet Köpenhamn. Dato: 1943-09-28. Neg Nr:?. Publ. Kaj Birket-Smith: Eskimoerna. Kobenhavn 1927, sid. 121.
1Angmagssalik, Östgrönland. Stam: Eskimåer. Motiv: Kajaker i drivis. Foto: Th. Krabbe. Dato: 1904. Erh av: I byte från Nationalmuseet Köpenhamn. Dato: 1943-09-28. Neg Nr: 003730 avfoto.
1Angmagssalik, Östgrönland. Stam: Eskimåer. Motiv: Kajaker och umiak. Foto: Th. Krabbe. Dato: 1908. Erh av: I byte från Nationalmuseet Köpenhamn. Dato: 1943-09-28. Neg Nr: 003732 avfoto.
1Angmagssalik, Östgrönland. Stam: Eskimåer. Motiv:Kvinna med hårsmycke av pärlor och kotkroppar av fisk. Foto: Th. Krabbe. Dato: 1906. Erh av: I byte från Nationalmuseet Köpenhamn. Dato: 1943-09-28. Neg Nr:?
1Angmagssalik, Östgrönland. Stam: Eskimåer. Motiv:Kvinnor och barn i innedräkt. I det milda sommarvädret är det möjligt att sola sig utanför tältet i endast inneklädseln. Foto: Joh. Petersen. Dato: ? Erh av: I byte från Nationalmuseet Köpenhamn. Dato: 1943-09-28. Neg Nr: 003728 avfoto. Publ. Kaj Birket-Smith: Eskimoerna. Kobenhavn 1927, sid. 53.
1Angmagssalik, Östgrönland. Stam: Eskimåer. Motiv: Laxfångst med fiskspjut. Foto: Th. Krabbe. Dato: 1906. Erh av: I byte från Nationalmuseet Köpenhamn. Dato: 1943-09-28. Neg Nr: ?
1Angmagssalik, Östgrönland. Stam: Eskimåer. Motiv: Man med amulettrem. Foto: Th. Krabbe. Dato: 1906. Erh av: I byte från Nationalmuseet Köpenhamn. Dato: 1943-09-28. Neg Nr: 003731 avfoto.
1Angmagssalik, Östgrönland. Stam: Eskimåer. Motiv: Man med drillborr ("buebor"). I bakgrunden tält och släde, den senare av den lilla, lätta typ som är egendomlig för Östgrönland. Foto: Joh. Petersen. Dato: ? Erh av: I byte från Nationalmuseet Köpenhamn. Dato: 1943-09-28. Neg Nr: ? Publ. Kaj Birket-Smith: Eskimoerna. Kobenhavn 1927, sid. 143.
1Angmagssalik, Östgrönland. Stam: Eskimåer. Motiv:Trumdansare. Foto: Eigil Knuth. Dato: 1937. Erh av: I byte från Nationalmuseet Köpenhamn. Dato: 1943-09-28. Neg Nr: ?
1Anildo, bodde vid floden Docordo, Colombia.
1Anita Stewart (eg. Anna May Stewart), född 7 februari 1895 i Brooklyn, New York, död 4 maj 1961, var en amerikansk skådespelerska och filmproducent under den tidiga stumfilmseran. Hennes filmdebut gjorde hon med filmbolaget Vitagraph 1911. Hon skrev kontrakt med Louis B. Mayer 1917 innan hennes kontrakt med Vitagraph hade löpt ut. De stämde henne då och vann, något som blev en vägledande dom gällande förhållandet mellan en studio och dess anställda skådespelare. Stewart förblev en populär stjärna fram till talfilmens tillkomst, då hon drog sig tillbaka. Bland hennes mest kända filmer märks Twå kvinnor (1915), Mary Regan (1919) och Never the Twain Shall Meet (1925). Hon har en stjärna på Hollywood Walk of Fame på 6724 Hollywood Boulevard. (Wikipedia, 2016-09-27)
1Anita Stewart lär sig dansa hula. Hon var med i filmen Never the Twain Shall Meet som spelades in på Tahiti 1925. Foto i löjnant Yngve Olssons kvarlåtenskap. Denne hade vistats på Tahiti. Foto: Ingen uppgift om fotograf eller datum. Erhållen: Gåva till museet genom systern fröken Ingegärd Olsson 1966-03-22. (katalogkort).
1Anita Stewart lär sig dansa hula. Hon var med i filmen Never the Twain Shall Meet som spelades in på Tahiti 1925. Foto i löjtnant Yngve Olssonss kvarlåtenskap. Denne hade vistats på Thaiti. Foto: Ingen uppgift om fotograf eller datum. Erhållen: Gåva till museet genom systern fröken Ingegärd Olsson 1966-03-22. (Katalogkort).
1Anja Sjögren, kommunikatör, SMVK
1Anmodersfigur snidad av Matjemosh. Från utställningen "Tolv träsnidare från Amanamkai " 1964-1965.
1Anna Almdal har skänkt en västa till GEM.
1Anna-Clara Lundberg, född 20 januari 1925, Refetele, död 14 februari 2006 (Alzheimer), språkkonslulent, generalkonsulinna. Dotter till Bror Fingal Claesson och Hanna Andersson, gift med Ingemar Lundberg. Mamma till sonen "Kicki".
1Anna Hasselblad, SMVK. Sedan 2016 bitr. avdelningschef Publika möten.
1Anna Javér är konservator vid VKM.
1Anna Javér monterar i utställningen Korsvägar 2
1Anna Javér monterar i utställningen Korsvägar 2 och Johan Tengelin tittar på
1Anna Javér monterar i utställningen Korsvägar 2 och Johan Tengelin tittar på.
1Anna Javér syr
1Anna Jönsson, missionär, har sålt föremål från Kina till GEM.
1Anna-Lisa Ericsson, född 8 april 1906 (?), missionär, verksam i Berbérati, Franska Ekvatorialafrika. Gift med Olle Ericsson, Alingsås, båda verksamma i Örebro-missionens tjänst. (Jönsson 2009).
1Anna Ljungner
1Anna Lundström, utställningsproducent vid Världskulturmuseerna.
1Annan sida av Tazumal, motsatt trappan.
1Anna Palmqvist, utställningschef, SMVK (2012).
1Anna Romanova (Anja)
1Anna Romanova är inne och rengör monter (Samla Föremål) på Världskulturmuseerna.
1Anna Rosengren, etnolog, chef för sjöfartsmuseet, Göteborg sedan 2004 (2012).
1Anna Schottländer, praktikant från ABM-utbildning, började oktober 2015. Anställd på avdelningen Samlingar från 2016.
1Anna Stow, SMVK
7Anna Stow och Farzaneh Bagherzadeh tar ut föremål från monter
9Anna Stow rengör matta inför utlån
1Anna Tarschys, SMVK
1Anna Unsgaard
1Anneli Maria Hulthén, ursprungligen Hultén, född den 27 juli 1960 i Olskroken i Göteborg, är en svensk socialdemokratisk politiker och kommunstyrelsens ordförande i Göteborg. 1986 valdes Hulthén in i riksdagen där hon fram till 1996 var suppleant i trafikutskottet, utrikesutskottet, konstitutionsutskottet, jordbruksutskottet och näringsutskottet. Hon var ledamot av Europaparlamentet 1995-2002. Hulthén är kommunalråd i Göteborg. Den 17 november 2008 valdes hon till ny ordförande i kommunstyrelsen efter Göran Johansson och tillträdde sitt uppdrag 13 januari 2009. Hulthén har utöver sin roll som kommunstyrelsens ordförande också ansvar för näringslivsfrågor, utvecklingsfrågor, infrastrukturfrågor, internationella frågor samt turism. Anneli Hulthén är ordförande i Business Region Göteborg, ledamot i den politiska styrgruppen för The Scandinavian 8 Million City och ledamot i Svenska Mässans huvudmannaråd. Hon är styrelseledamot för Sveriges Kommuner och Landsting[8] och har varit ordförande i Trafiknämnden i Göteborg. Hulthén har gjort sig känd för sitt stora engagemang för cykling, exempelvis genom att alltid cykla till arbetet samt för sin cykelresa till Stockholm 2010 för att besöka Socialdemokraternas kongress. Detta visade sig även genom att hon 2010 vann Svensk Cyklings årliga politikerpris. Hulthén är suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott (VU), det organ som handhar den omedelbara ledningen av partiets verksamhet. Anneli Hulthén är dotter till Bror Jan Valdemar Hultén och Auli Marjatta Hultén. (Wikipedia 2014-04-08)
1Anne Marie van Loenen
1Anne Petersen
1Annette Hahn, SMVK
1Ann Follin talar vid invigningen av Feathers
1Annica Ewing, biträdande avdelningschef, SMVK, sedan november 2016.
1Annie Gruber, verksam på Java, Indonesien.
1Annika Peurell, biträdande avdelningschef, Samling, SMVK, från 30 maj 2019. Har arbetat på flera olika museer, bl. a. på Nordiska museet i 14 år. 2013-2019 chef för Vitterhetsakademiens bibliotek på Riksantikvarieämbetet.
1Anni Kaupi med sin lilla dotter Inga insnörd i komsi. Lokal: Jukkasjärvi socken, Torne lappmark.
1Ann Karolina Follin, född 4 september 1962, är en svensk museichef. Ann Follin utbildade sig till kulturvetare i bland annat arkeologi och konstvetenskap på Lunds universitet. Hon har arbetat på Textilmuseet i Borås, på Arbetets museum i Norrköping bland annat som biträdande museidirektör och på Världskulturmuseet i Göteborg som utställningsledare samt varit generaldirektör för Riksutställningar 2002-08. Hon var chef för Tekniska museet i Stockholm från april 2008 till 2015. I maj 2015 blev hon utsedd till överintendent för Statens museer för världskultur. Hon kommer att tillträda tjänsten i oktober 2015. (Wikipedia 2015)
1Ann Linde Koolman är ekonomichef vid SMVK (2012).
1Ann-Marie Calander, dotter till K. Jacobsson.
1Ann Peters besök för att kollar närmare på Paracas textilier. Hon tar bilder med USB microscope för att kollar närmare på fibrerna, färgning, tvining osv. Hennes forskning kollar på den sociala aspekt av tillverkning av de textilier. Ann Peters är forskare från Pensylvania, detta var hennes tredje besok till samlingen
1Ann-Sofie Stjernlöf, möbeltapetserare, har arbetat vid Etnografiska museet sedan 2013.
1Ann Strömberg är chef för Göteborgs Naturhistoriska museum.
1Ann Wuyts
1Anordningar för att uppsamla regnvatten från kokospalmerna på de små torra öarna i Kolono-Dale-viken. Poso: Mori en Boengkoe
1Anotny J. Gooszen, överste.
2Anropandet av andar. Se text: W. Kaudern: I Celebes obygder. II. Sthlm. 1921. Pp. 360 f f. Bildark: 10852. Neg. nr: 6239.
1Anselmo, huvudperson i filmen "Anselmo, indianpojken". Ansiktsmålning för fest. För fullständig fotodokumentation se Sydam. Sep.A. (B.25015). Dok. nr.45.
2Ansgar Walk (Wikimedia Commons)
1Ansiktsdetalj av arkeologiskt lerkärl. Saml. H. Wassén. Se Wassén: An Archeological Study, etc., ES 2, Gbg. 1936, fig 7. Bildark: 8161. Neg. nr: 3466.
1Ansiktsmålade rökande kvinnor.
1Ansiktsmålad indian i vit skjorta. Obs. hans örontrissor av silver.
1Ansiktsmålat indianskt par.
1Ansiktsmålat waunana-chocó-indianskt par Jmf 3134.
1Ansiktsmålning. Efter Atlas zur Reise in Brasilien von Dr. v. Spix und Dr. von Martins, München 1831? plansch 15. Bildark: 7894, 7893. Neg. nr: 3248.
1ansökan om destruktiv analys. Föremål från EM och VKM
1Ansökan om destruktiv provtagning av ett tiotal föremål ur samling 1913.01
1Antagligen Peublo Viejo-dalen (katalogkort)
1Anthon Beeke was born in 1940 in Amsterdam. With no formal training, he learnt graphic design while working as an assistant for Ed Callahan in Germany, Jacques Richez in France and Janvan Toorn in The Netherlands. In 1963, he started up as an independent designer but became a partner in the well-known agency Total Design, Amsterdam, in 1976. In 1989 he set up his own agency, studio anthonBeeke. Beeke’s clients come from both the cultural and commercial sectors. He is particularly renowned for his posters, but he also produces the forecasting magazine on horticulture, Bloom, together Li Edelkoort. The pair have also worked together on View on Colour. Further, Beeke has devised exhibitions, furnished museums and designed books, magazines, house styles, logos, postage stamps, catalogues, TV commercials, packaging, children’s games, ad campaigns and posters. Most of these designs have won awards one way or another. Beeke also gives lectures and workshops all over the world, and has been a member of many juries and exhibitions. He has taught at several academies in The Netherlands and the US. Until 1997 he was the chief lecturer of the man and communication department at the Design Academy Eindhoven. (www.designindaba.com, 2010-02-08).
1Antikvarie Anna Stow, Göteborg
1Antikvarie Martina Hjertman, Göteborg
1Antikvarie och bokhandlare C. A. Lundgren började sin bok- och biblioteksverksamhet i Göteborg "Gamla Vernamo", köpmansgården i hörnet av Fredsgatan på biografen Odéons tomt med 300 band. Därifrån flyttade han till det gamla huset på Wilsonska husets tomt, vidare till Magasins- och Södra Hamngatorna, och när han slutade vid Drottninggatan, räknade hans bibliotek cirka 6,000 volymer. I avgift för boklånen tog Lundgren nio kronor pr år och person (Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, Del 2, s. 727). Bokhandlare Lundgren har sålt akvareller från Kina 1893, dessa finns numera (2013) på Världskulturmuseet.
1Antilopjakt. Målning av G.Catlin. Ur George Catlin; Nord-Amerikas Indianer, Stockholm 1848, sid 28. För utställningen "Indianernas Vilda Västern" i Kronhuset 1975. Dublett finns. Se diabild med samma nr i kasetten för dubletter i arkivet.
1Anton Carlsson, kallas "chief" på en bild.
1Anton Julius Stuxberg, född 12 april 1849 i Stucks i Bunge på Gotland, död 30 november 1902 i Göteborg, var en svensk zoolog och upptäcktsresande. Stuxberg deltog i Vegaexpeditionen åren 1878 - 1880. Anton Julius Stuxberg var son till kyrkoherden och nämndemannafamiljen Johannes Stuxberg och Anna Maria Höglund. Senare valde Stuxberg att studera och 1869 började han vid Uppsala universitet där han nådde Fil doktor 1875. Stuxberg genomförde flera forskningsresor under Adolf Erik Nordenskiöld till Arktis, Novaja Zemlja, Sibirien och till Jenisejfloden 1875 och 1876. Han värvades av Nordenskiöld' att även delta som zoolog på Vegaexpeditionen åren 1878 – 1880. 1881 gifte han sig med Helga Elvira Frankenfeldt och paret fick tre söner och där Anton Stuxberg d.y. senare skulle bli astronom och geofysiker. 1882 blev han intendent vid Göteborgs museums zoologiska avdelning en post han innehade fram till sin död. Han var på sin tid en ledande kännare av Arktis' fauna, med inriktning på fiskar, kräftdjur astacidæ, tusenfotingar myriapoda och evertebrater. 1882 blev han även ledamot i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Stuxberg fick en omfattande vetenskaplig och populärvetenskaplig produktion. Från litteraturhistorien är han även känd som en av August Strindbergs nära vänner och omtalas ofta i dennes brevväxling. I Strindbergs brev kallas vännen ibland för "Stux", vilket ska jämföras med Strindberg själv som kallas för "Strix". 1897 deltog han i en forskningsresa till Krim och Kaukasien. I november 1902 avlider Stuxberg i Göteborg. (wikipedia, 2010-09-13)
1Antropologiska nationalmuseet, Museo National de Antropología. Jmf 4801.
1Antropomorfa figuriner.
1Antropomorf bygelkanna av silver. Modernt falsifikat. Publ. H. Wassén, On Faked Peruvian Head Jars Distrubated as Pre-Columbian, i Falsifications and Misrecontructions of Pre-Columbian Art, Dumbarton Oaks, Trustes Dumbarton Oaks 15 okt. 1978, pp 63-76, fig 1. Avfotografering av äldre kat.foto i GEM.
1Antropomorf bygelkanna i silver. H 17,5 cm. University Museum, University of Pennsylvania, Philadelphia, nr 53.51.1. Modernt falsifikat enl. H.Wassén i kongressföredrag 15 okt 1978 publ. enl. litt. anv. bildnr. 4788, pp 65-67, fig 5. Avfotografering av ovannämnda museums foto.
1Antropomorf bygelkanna i silver. H 18 cm. Peabody Museum, Harvard University, Cambridge, nr 52.30.30/7347. Enligt H. Wassén ett modernt falsifikat. Se litt. anv. på bildkat. nr 4788, fig 3. Avfotografering ur litt. som ovan, fig.3.
1Antropomorf silverbägare. H 18 cm. Teckning för H. Wasséns föredrag i Dumbarton Oaks 15 okt 1978 publ. enl. litt. anv. bildnr 4788, fig 6 utförd av Ingrid Midsem, GEM. Avfotografering av GEM´s material som ovan.
1Antropomorft format lerkärl med bygel och pip. Hukande kvinna. Tiahunacao-influens (enl. kommentar i utst.monter nr. 10). Eventuellt födelsescen.
1Antropomorft lerkärl med bygelformad pip. Moche-stil.
1Antropomorft lerkärl med bygel och pip.
1Användningen av en eldpump. A.L. Kroeber: Peoples of the Philippines. New York 1928. Fig 19, p. 112. Bildark: 11111. Neg. nr: 6492.
1Användningen av en harpa. Bilden ursprungligen från O´Connor: "The Silken East". Publ. Curt Sachs: Die Musikinstrumente Indiens und Indonesiens. Berlin 1923, p. 140, Abb. 96. Erhållet genom avfoto av B. Thörnborg. (katalogkort)
1Ao-hövding. Fotot erhållit som kopia enligt Westerlunds Negativ. (Katalogkort)
1Aoife O'Brien, intendent, började vid SMVK hösten 2017.
1Ao-man dricker risöl i ett hus som tillhör en Gaonbura; byäldste vid Moatsu fest. Lokal: Lungkhung, Naga Hills, gränsomr. Assam-Burma. Stam: Ao-Naga. Foto: Dr. H.E. Kauffmann (Schweiz), exp. 1937. Erh: av dito enligt brev av, 18.8.1943. (katalogkort).
1ao-naga
1A painting by Musa Yola of several members of one family, which decorates the outer wall of their house south of Kano. (Musa Yolas målning: en familj som dekorerar sitt hus). Se Afrika, B.22835; Heathcote, David: The Arts of the Hausa. Bilder från Commonwealth Inst. Exhibition, London 1976.
1Apa i träd. Endast en tass syns.
1Aparicio Membache, gift med Lorinda. De fick minst fyra barn.
1Apinayékvinnan Konduraká från Catopreto.
1Apo-Kayan-distriktet, Borneo. Skulpterade risknivar. Kat.nr.1940.11.4-,6,7 och 5, från vänster. Teckning i skala 2:3 av Axel Hjelm. Fotot erhållit på Göteborg Museums etnografiska avdelnings beställning. Se Årsberättelsen för 1940 /Årstrycket 1941/, fig.18, sid. 47. Kliché 2491. (Katalogkort)
1Apor rostas till förråd efter en stor jakt. Det är vrålapor. Se Nordenskiöld: Forskningar och äventyr etc. Stockholm 1915, bild 244. Bildark: 5042. Neg. nr: 1595.
1Apotek
2Apurinãindian, Eduardo de Silva, som bodde i Boca de Acre.
1Arabkvinna. The Living Races of Mankind. London u.å. Före titelsidan.
1Ara Der Marderosian, professor of Pharmacogesy, Philadelphia.
1Araonabarn går fortfarande i stor utsträckning nakna eller med mycket ringa klädsel.
1Araonas är mycket kärleksfulla mot sina barn. Denna grupp kvinnor var bland dem som först tog kontakt med missionärerna. Fotot är en kopia från 1963.
1Arapahos andedans, sammansatt bild efter foto av James Nooney. Prärieområdet. Ur Oliver La Farge: The American Indian, special edition for young readers, New York 1969, sid 190. För utställningen "Indianernas Vilda Västern" i Kronhuset 1975. Dublett finns, i diabild i kasetten för dubl. i arkivet, samma nr.
1Arapako-indiansk soldans. Modell i American Museum of Nat. Hist., New York. Efter Clark Wissler: North American Indians of the Plains (Handbook Series, No.1), New York, 1927, fig. 42. Bildark: 13.008. Neg. nr: 7035.
1Arapapegojor i fångenskap i San Cristobal de Los Casas.
1Arapapegojor i fångenskap vid vårt hotell i San Cristobal de Los Casas.
1Araukaner som samlats. Avfoto efter vykort erhållet gn. dr. Alfred Métraux. Bildark: 6607 Neg. nr: 3460.
1Araukan-indianska med prydnader. Efter ateljébild el. d. från Chile.
1Araukansk kyrkogård. Chile eller västligaste Argentina.
1Arbetade två år som radioingenjör för Internationella teleunionen på Irian Jaya
1Arbetarbostäder på en sockerodling. Foto erh. av Otto Thulin, sept. 1941. Bildark: 5055a.
1Arbetarbostäder vid sockerplantage utanför Georgetown. Bildark: 5216. Neg. nr: 1781
1Arbetarbostäder vid sockerplantage utanför Georgetown. Bildark: 5216. Neg. nr: 1781, 1782
1Arbetarbostäder vid sockerplantage utanför Georgetown. Bildark: 5216. Neg. nr: 1782
1arbetar inom Miljöpartier, fullmäktig representant
1Arbete med barktygsmålning där guaracó-fisken, fiskandens ansikte, förekommer i en annan variant än på de föregående bilderna. Symboler för fjärilar och stjärnor syns under ansiktet.
1Arbete med färgläggning av fälten med tecken för fisk på en barkmålning.
1Arbete med linjering av mönster på barktyg.
1Arbete på hindrets forcering i Rio Puaró.
1Arbetslösheten i distriktet driver männen att vänta utanför kontorsbyggnaden på att någon redan anställd skall "smälla av". "Den enes död är den andres bröd".
1Archiblad, Panama.
1Arefeh Behbakht, har varit med och gjort utställningen Dom andra, 2011.
1Arekanöttänger tillhörande generalkonsul Lindqvista Privatsamling. Fotot erhållit på Göteborg Museums etnografiska avdelnings beställning. (Katalogkort)
1Arekuna-flicka. Söder om Roroima. Foto erhållit som gåva av fotografen 1915. (Katalogkort)
1Arekunaindianer dansa. Roroima synes i bakgrunden. Söder om Roroima. Foto erhållit genom köp av fotografen 1915. (Katalogkort)
1Arekunaindian lockar kolibrier i skogen. Han är beväpnad med blåsrör och koger. Öster om Roroima. Foto erhållit genom köp av fotografen 1915. (Katalogkort)
1Arekunakvinnor. Söder om Roroima. Foto erhållit genom köp av fotografen 1915. (Katalogkort)
1Arekunaynglingar. Söder om Roroima. Foto erhållit genom köp av fotografen 1915. (Katalogkort)
1Arenpalm skattas av en inföding. W. Kaudern: I Celebes obygder. I. Sthlm 1921. Bild 180, p. 548. Bildark: 10761. Neg. nr: 6116.
1Aretande kvinnor.
1Arfakbergen. H. von Rosenberg: Der malayische Archipel. Leipzig 1878, p. 441.
2Argentinsk militär
1Arian Zwegers
1Arif Kurt, SMVK
1Arisa Saravata, Colombia (1947).
1Arkeol. snusbräde av valben samt tillhörande snustub av fågelben och ben från räv. Föremålen 41.2/4721-4722 i American Museum of Natural History, New York. Samling gjord av Dr. Junius B. Bird. C14 datering till ca 1200 f.Kr. Foto av bild från N.Y. Publ. : se bl.a. S. Henry Wassén sid. 257, fig. 17 i "Ethnopharmacologic Search for Psychoactive Drugs", Washington D.C. 1967. Även samme förf. fig. 26 i uppsatsen i Årstrycket 1963-1966, Göteborg 1967. (katalogkort)
1arkeolog
1Arkeologi. Teckning visande en form av Cihuacoatl, " kvinnoormen ", dödandets gudinna, ofta med ett barn på armen. Hade sin avdelning i Tlillan, den mörka platsen, i Mexikos huvudtempel. Originalföremålet i GEM. Bildark: 13553. Neg. nr: 8948. Mexicodalen. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bildmaterial i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Arkeologiska bronsföremål: 1, 6 och 7: från Laos; 2 och 9: från Java; 3, 4 och 5: från Kambodja; 8: från Celebes; 10: från gränsområdet mellan västra Yünnan och Burma. G. Buschan: Illustrierte Völkerkunde. II:I. Stuttgart 1923. Abb. 470, p. 765.
1Arkeologiska expeditionsmaterial ska hem. På vägen mellan hacienda El Dorado och Yotoco en underbart vacker morgon.
1Arkeologiska fisknät. /Orig. neg. nr. Calif. 15-6051/.
1Arkeologiska föremål, flera lerkärl, stenyxa och sländtrissa. Se Wassén: An Archeological Study,etc., ES 2, Gbg. 1936, fig 9 C, D, E, H, L och M. Även 05, 012, 07, 04 och 03. Bildark: 8325. Neg. nr: 3610.
1Arkeologiska föremål: troligen mortlar. R.Neuhauss: Deutsch Neu-Guinea. Bd. I. Berlin 1911. P. 137.
1Arkeologiska föremål av horn./Orig. neg. nr. Calif.15-6037/.
1Arkeologiska föremål av sten, lera och skal. 2 fotos (katalogkort) Orig.neg.nr.Calif. 6029,6031.
1Arkeologiska föremål ur grav I, undersökt av Henry Wassén, 1935. Lerkärl med negativmålning 35.20.20 (se bildark 9963), enkelt lerkärl 35.20.19 samt halsbandspärlor 35.20. 21. Även 019, 021. Bildark: 8570. Neg. nr: 4031.
1Arkeologiska fynd. Jfr. bild 684. Efter E. Nordenskiöld: "Präcolumbische Wolm- und Begräbnisplätze etc" (Vet. Akad:ns Haude. Bd. 36:7, Sthlm, 1903,Tafl. 5.
1Arkeologiska Grävkäppar, skaft till pilar och knivar, elddrillningsredskap. 3 fotos (katalogkort). Orig.neg.nr.Calif. 6120,6121,6119.
1Arkeologiska kärl i Robert Bliss-samlingen utställd i National Gallery of Art, Washington D.C. Två sjöfåglar som kivas om en fisk, nr 306, från Mochica-kulturen, nordkusten. Publ. S.K. Lothrop m.fl. Robert Woods Bliss Collection Pre-Columbian Art, New York 1957, pl.CXXV; "Natural History", Vol.LXVII:3 , March 1958 New York, p.134.
1Arkeologiska lerkärl samt häpall från gravar i El Dorado och dess närhet. Saml. Henry Wassén. Se Wassén: An Archeological Study, etc., ES 2, Gbg. 1936, fig 9 A+B och fig. 9 F (pallen). Även 09 och 020. Bildark: 9963 (för lerkärlen) och 8235. Neg. nr: 3609 (sk.neg.).
1Arkeologiska odlingsterrasser vid kágabba- byn San Miguel. Teckning efter uppmätningar av H. Wassén 1947. Se H. Wassén: Illustrerad rapport, etc., fig.16 (Gbg. Musei Årstryck 1948, Gbg. 1949). Bildark: 11.265. Neg. nr: 7051.
1Arkeologiska pilspetsar. Orig.neg.nr.Calif.15-6030
1Arkeologiska rep och flätor av vegetabiliskt material. 2 fotos (katalogkort). Orig.neg.ng.nr.Calif. 15-6113,6114.
1Arkeologiska stenskulpturer, museet i Popayán. (se 3068)
1Arkeologiska utgrävningar i Aroyo del Madia. Chaco-Cordillera expeditionen 1901-1902.
1Arkeologisk fyndplats.
1Arkeologisk keramik. Efter Max Uhle: Kultur und Industrie südamerikanischer Völker, Bd. I, Berlin, 1889, Taf. 2 (elva föremål).
1Arkeologisk keramik från Bolivia, huvudsakligen Tiahuanaco och Pumapuncu. Efter Max Uhle: Kultur und Industrie südamerikanischer Völker, Bd.I, Berlin, 1889, Taf. 11.
1Arkeologisk poncho från Paracas, södra Peru. För visning i skyltfönstret åt Norra Hamngatan 12.
1Arkeologisk rullstämpel av lergods. Se Wassén: An Archeological Study, etc., ES 2, Gbg. 1936, fig 9 I. Bildark: 8569. Neg. nr: 4029.
1Arkeologisk skallra av hovar och horn./Orig.neg.nr. Calif. 15-5644/.
1Arkeologisk stenmortel från indiansk tid funnen i byn.
1Arkeologisk stenring. Se: J. Alden Mason: Archaeology of Santa Marta, Colombia, Pt. I (Field Museum, etc. Anthrop. Series, vol. 20:1. Chicago, 1931, plate 44). Bilden använd av Mason vid föredrag i Gbg. 1924 på amerikanistkongressen.
1Arkeologisk stentrappa. Se: J. Alden Mason: Archaeology of Santa Marta, Colombia, Pt. I (Field Museum, etc. Anthrop. Series, vol. 20:1. Chicago, 1931, plate 24 o text p.113). Bilden använd av Mason vid föredrag i Gbg. 1924 på amerikanistkongressen.
3Arkeologiskt kärl. Höjd 18,5 cm. Teckn. av Axel Hjelm omkr. 1925. Se Årstrycket 1925, fig.1. Palmatary: Tapajó pottery/Etnologiska studier 8, Gbg. 1939/, fig. 7. Bildark: 6395. Neg. nrs: 2449. 2453-54. 3597. Kliché: 1131.
1Arkeologiskt kärl i Robert Bliss-samlingen utställd i National Gallery of Art, Washington D.C. Kärl i form av en skalle, Nr. 309 i samlingen, från sydkusten. Publ. S.K. Lothrop m.fl. Robert Woods Bliss Collection Pre-Columbian Art, New York 1957, pl.CXXV; "Natural History", Vol.LXVII:3 , March 1958 New York, p.134.
1Arkeologiskt keramikföremål från Chiriqui med karyatider av samma typ som även förekommer på vissa Santarem-kärl. Publ. i teckning i E. Nordenskiöld: L'archéologie du Bassin de l'Amazone /Ars Americana I/. Paris 1930, fig. 7. Bildark: 7612. Neg. nr: 2940.
1Arkeologiskt lerkärl föreställande en man utan ögon tillhörande Mochicakulturen från Chicamadalen i Peru. Bildark. 15.750 Neg.nr. 9862-9863
1Arkeologiskt lerkärl föreställande en man utan ögon tillhörande Mochicakulturen från Chicamadalen i Peru. Se även Bildark. 15.750 Neg.nr. 9862-9863
1Arkeologiskt stensatt väg. Se: J. Alden Mason: Archaeology of Santa Marta, Colombia, Pt. I (Field Museum, etc. Anthrop. Series, vol. 20:1. Chicago, 1931, plate 17:1 och text p.52). Bilden använd av Mason vid föredrag i Gbg. 1924 på amerikanistkongressen.
1Arkeologiskt stensatt väg. Se: J. Alden Mason: Archaeology of Santa Marta, Colombia, Pt. I (Field Museum, etc. Anthrop. Series, vol. 20:1. Chicago, 1931, plate 18 och text p.51). Bilden använd av Mason vid föredrag i Gbg. 1924 på amerikanistkongressen.
1Arkeologiskt stensatt väg. Se: J. Alden Mason: Archaeology of Santa Marta, Colombia, Pt. I (Field Museum, etc. Anthrop. Series, vol. 20:1. Chicago, 1931, plate 21 o text p.61). Bilden använd av Mason vid föredrag i Gbg. 1924 på amerikanistkongressen.
1Arkeologiskt textilfragment från Chanchan, Peru. Observera att bilden är upp-och nedvänd. För visning i skyltfönstret åt Norra Hamngatan 12.
1Arkeologisk vävnad, troligen från Pachamae. Nrs: 2430-2443. Fjorton färgbilder av peruanska arkeologiska textilier efter originalföremål i Konstindustriskolan i Göteborg. De ramade bilderna ha erhållits från skolan enl. brev 18/12 1967. Lokalbestämningarna av S. Henry Wassén.
1Arkeologisk vävnad från Cancay. Nrs: 2430-2443. Fjorton färgbilder av peruanska arkeologiska textilier efter original- föremål i Konstindustriskolan i Göteborg. De ramade bilderna ha erhållits från skolan enl. brev 18/12 1967. Lokalbestämningarna av S. Henry Wassén.
1Arkeologisk vävnad från Ica. Nrs: 2430-2443. Fjorton färgbilder av peruanska arkeologiska textilier efter originalföremål i Konstindustriskolan i Göteborg. De ramade bilderna ha erhållits från skolan enl. brev 18/12 1967. Lokalbestämningarna av S.Henry Wassén.
1Arkeologisk vävnad från Paracas-Necropolis kulturen (ca 100 f.kr - 400 e.kr), södra Perus kust.
7Arkeologisk vävnad från Perus kustland. Färgbild, ramad. Hänvisningar: Brev till H. Wassén 18/12 1967. Nrs: 2430-2443. Fjorton färgbilder av pe- ruanska arkeologiska textilier efter originalfö- remål i Konstindustriskolan i Göteborg. De ramade bilderna ha erhållits från skolan enl. brev 18/12 1967. Lokalbestämningarna av S.Henry Wassén.
1Arkeologisk vävnad från Perus kustland. Färgbild, ramad. Nrs: 2430-2443. Fjorton färgbilder av peruanska arkeologiska textilier efter originalföremål i Konstindustriskolan i Göteborg. De ramade bilderna ha erhållits från skolan enl. brev 18/12 1967. Lokalbestämningarna av S.Henry Wassén.
1Arkeologisk vävnad från Södra Perus kust. Hänvisningar: se 2430.
1Arkeologisk vävnad från Södra Perus kust. Nrs: 2430-2443. Fjorton färgbilder av peruanska arkeologiska textilier efter originalföremål i Konstindustriskolan i Göteborg. De ramade bilderna ha erhållits från skolan enl. brev 18/12 1967. Lokalbestämningarna av S.Henry Wassén.
1Arkeologisk vävnad från Södra Perus kust. Nrs: 2430-2443. Fjorton färgbilder av peruanska arkeologiska textilier efter originalföremål i Konstindustriskolan i Göteborg. De ramade bilderna ha erhållits från skolan enl. brev 18/12 1967. Lokalbestämningarna av S.Henry Wassén.
1Armada av kanoter som äro över på fastlandet för att hämta hem flodvatten till öarna. Bildark: 4564. Neg. nr: 6702.
1Armband av mässing. Bredd: 8,5 cm. GEM 55.12.3. Foto av J.O. Brändström och teckning av O. Puusta 1957. Se Etnografiska museet, Göteborg. Årstryck 1955-1956. Berättelse för 1955. P.10, fig.7. (Katalogkort)
1Armband av palmbladsremsor. även 1926.05.0010b
1Armbandsprydnader ur GEM,s samlingar från Kawahiwa-Parintintin, bla brett överarmband av ben med en prydnadsfjäder, GEM 23.3.86.
1Armenier och tatarer i ett café.
1Armringar och kris från Indonesien, Sydostasien. Finns i GEM´s samlingar. För visning i skyltfönstret åt Norra Hamngatan 12.
1Arne Arvidsson har sålt föremål till GEM.
1Arne Fredrik Eriksson Scholander, född 1896, död 1988, löjtnant i flottan, kapten. Var på Jamaica 1920. I texten ur generalkatalogen för samling 1932.12 anges att han heter "A. F. E-son Scholander". Gift med Märta Leijström. (sok.riksarkivet.se)
1Arne Lexander, Uppsala, socialantropolog. Har varit verksam i Etiopien.
1Aron, patamonaindian.
1Aron Jonason, född 28 november 1838 i Göteborg, död 20 december 1914 i Göteborg,[1] var Göteborgs och Västsveriges mest kända fotograf under 1800-talet, men också journalist, kåsör och hovfotograf (1887). Han var en av de första i landet som framställde platinotyper och bilder på celloidinpapper. (wikipedia, 2013-06-17)
1Aron Svensson, missionär, verksam i Ekvatorialafrika.
1Arran: Eldstadsbotten utanför kåtan - bild 2561- pekar mot ett tidigare mera permanent lapp- läger.
1Arrua, pojke tillhörande guaiguakure som uppgavs förut ha haft en boplats vid nuvarande Kalugare. Brändes och plundrades av Paressi-Kabisi
1Arthur Baessler
1Arthur Bandeira
1Arthur Gilchrist Brodeur, född 18 september 1888 i Franklin, Massachusetts, död 9 september 1971, var en amerikansk filolog. Brodeur var från 1930 professor vid University of California i Berkeley. Han visade tidigt intresse för nordisk språkhistoria och utförde en översättning av Prosaiska Eddan, The Prose Edda by Snorri Sturluson (1916) och utgav The Riddle of the Runes (1932). Senare blev han föreståndare för universitetets avdelning för de nordiska språken och litteraturen och var en framträdande ledamot av American-Scandinavian Foundation.
1Arthur Posnansky, arkeolog, verksam i Bolivia.
1Arthur Speyer, född 16 juli 1894, Hamburg, död 11 februari 1958, handlare och samlare av etnografika.
1Artist from USA
1Artrikedomen av kaktus är större i Mexico än i något annat land.
1Artur Hazelius gjorde en resa i Dalarna 1872 och fick idén att rädda det som räddas kunde av den gamla allmogekulturen som höll på att försvinna. Yllekjolen som han köpte på resan blev föremål nr 1 i museets samlingar. Ett år senare, 1873, öppnade han Skandinavisk-Etnografiska samlingen på Drottninggatan. Samlingarna växte snabbt och 1888 togs det första spadtaget till museibyggnaden på Djurgården. (www.nordiskamuseet.se, 2010-11-29).
1Artur Lindskog, född 22 augusti 1892, Örgryte, död 2 november 1979, Göteborg, konservator, verksam vid Göteborgs museum (1940-tal). Gift 1919 med Augusta Gustava Bergstedt.
1Aruaña-dans hos carajá. Nrs 2396-2429: Färgbilder köpta i Rio de Janeiro (från prof. G. Pitaguari) av H. Wassén 31/8-1966, för inköpsmedel ur H. Svahns donation. Allegat 1 enligt redovisning av Was- sén pr den 3 okt. 1966. Samtliga bilder, färgfoton 5x5 cm, tagna av Colorlat. Ltde. Sao Paolo. Nrs 2396-2420 från Carajáindianer, Ilha do Bananol, Brasilien. Bilderna har inom parantes numren 1:1, 1:2, 1:3, etc., vilket betyder att de förvaras i specialskåp för småbilder, ram nr 1, nr 1, 2, 3 etc. Göteborg den 30/12 1966. H. Wassén.
1Aruañja-dansmask. Nrs 2396-2429: Färgbilder köpta i Rio de Janeiro (från prof. G. Pitaguari) av H. Wassén 31/8-1966, för inköpsmedel ur H. Svahns donation. Allegat 1 enligt redovisning av Was- sén pr den 3 okt. 1966. Samtliga bilder, färgfoton 5x5 cm, tagna av Colorlat. Ltde. Sao Paolo. Nrs 2396-2420 från Carajáindianer, Ilha do Bananol, Brasilien. Bilderna har inom parantes numren 1:1, 1:2, 1:3, etc., vilket betyder att de förvaras i specialskåp för småbilder, ram nr 1, nr 1, 2, 3 etc. Göteborg den 30/12 1966. H. Wassén.
1Aruañja-dansmasker. Nrs 2396-2429: Färgbilder köpta i Rio de Janeiro (från prof. G. Pitaguari) av H. Wassén 31/8-1966, för inköpsmedel ur H. Svahns donation. Allegat 1 enligt redovisning av Was- sén pr den 3 okt. 1966. Samtliga bilder, färgfoton 5x5 cm, tagna av Colorlat. Ltde. Sao Paolo. Nrs 2396-2420 från Carajáindianer, Ilha do Bananol, Brasilien. Bilderna har inom parantes numren 1:1, 1:2, 1:3, etc., vilket betyder att de förvaras i specialskåp för småbilder, ram nr 1, nr 1, 2, 3 etc. Göteborg den 30/12 1966. H. Wassén.
1Arundhati Roy, född 24 november 1961 i Shillong i Meghalaya, är en indisk författare, samhällsdebattör och fredsaktivist. Roy var den första indiska författare som tilldelades Bookerpriset. Det verk som gav henne det var romanen De små tingens gud (engelsk originaltitel The God of Small Things), som handlar om två indiska tvillingar, en pojke och en flicka. Handlingen är fylld med familjens tragedier och livsglädje trots allt, inom ramarna för det hårt socialt skiktade och sexistiska sydindiska samhället. Efter De små tingens gud har Roy mest arbetat som samhällsdebattör och politisk skribent och aktivist. Som sådan har hon engagerat sig i fredsfrågor, för ursprungsbefolkningars och andra fattigas rättigheter och i rörelsen för global rättvisa, mot kapitalism, i-landsdominans och miljöförstöring. Internationell uppmärksamhet har hon framför allt fått som förkämpe för de indier som fördrivs från sina hem på grund av stora dammbyggen, som det i floden Narmada, och som kritiker av Indien och Pakistans kärnvapenpolitik och av Bush-administrationens krig i Afghanistan och Irak. Hennes politiska texter har bland annat publicerats i The Guardian, Le Monde diplomatique och Outlook India. 2017 publicerades "Den yttersta lyckans ministerium", hennes första roman på 20 år - även den nominerad till Bookerpriset. Roy föddes i Shillong i Meghalaya i nordöstra Indien, men växte huvudsakligen upp i Kerala i södra delen av landet. Hon bor numera i den indiska huvudstaden Delhi. (Wikipedia, läst 2017-10-06)
1Arvid Flygare. Arvid Flygare var under sin yrkesverksamma tid arkivföreståndare och registrator vid Göteborgs historiska museum. Intresset för litteratur om Göteborg uppstod genom det dagliga arbetet och de arkivundersökningar han utförde. Under fyrtio år har han specialiserat sig på framför allt Göteborgs bebyggelse- och personhistoria.
1Arvid Janson, personal vid Göteborgs museum (1928).
1Arvid Jorm, född 1892, död 1964, konstnär.
1Ashley Van Haeften
1Ashluslaygossar kom från åkern med majs. Se Nordenskiöld: Indianlif. Sthlm, 1910, tafla 5. Bildark: 4624. Neg. nr. 1249.
1Ashluslayhövding. Bolivianska Chaco.
1Ashluslayman. Erhållen av John Arnott 1936. (katalogkort).
1Ashluslaymän församlade. Mannen med prydnaderna och skallran i mitten av församlingen är mestis.
1Ashluslayman med prydnader. Foto: Erland Nordenskiöld 1908. Erhållen från Erland Nordenskiöld, okänt år. Nordenskiöld: Indianlif. Sthlm 1910, bild 31. (katalogkort).
1Asian Art Museum
1AsieMotiv: Reliefskulptur i trä med penis- och vulvamotiv. Från bytemplet. Lokal: Bolapapoe, Koelawi, Central-Celebes. Teckningar av Walter Kaudern, datum okänd, erhållen gm köp a W. Kauderns bildmaterial, 1947. Publ. W. Kaudern: Ethnogr. Stud. in Celebes, VI, Gbg. 1944, fig. 31. (katalogkort)
1A small mosque in Hunkuyi village decorated by Musa Yola with a design based on the modern mosque in Kano. (Moské i byn Hunkuyi, dekorerad av Musa Yola). Se Afrika, B.22835; Heathcote, David: The Arts of the Hausa. Bilder från Commonwealth Inst. Exhibition, London 1976.
1Association for Albanian Girls and Women (AAGW) är en ideell humanitär organisation som skapats av och för offer för människohandel i Albanien. Det beräknas att det finns över 6.000 albanska flickor och kvinnor som är eller som tidigare fallit offer för illegal handel för påtvingad prostitution, en tredjedel av dem är yngre än arton. Fler offer anländer hela tiden. Medelåldern är sjutton, de yngsta flickorna är fjorton. Dessa flickor och kvinnor är mottagare av AAGW, men de är också medlemmar och ledare. Ett primärt mål för AAGW är att hjälpa före detta offer för människohandel återintegreras i det albanska samhället. AAGW främjar detta mål genom att komplettera och stödja yrkesutbildning, arbetsförmedling och hantverk produktionsprogram. Lika viktigt, eftersom AAGW är en organisation som drivs av och för kvinnor som varit offer för människohandel, erbjuder organisationen också ledarskap och ledarerfarenhet och ger en röst för denna marginaliserade grupp i det albanska samhället. AAGW är ett verktyg för personligt inflytande. Dessa offer för människohandel har berövats sin mänskliga värdighet. AAGW syftar till att hjälpa dem att återfå den. Som medlemmar av deras egen förening, ä dessa unga kvinnor experter på människohandel, de vet bäst hur man skall se sina egna behov och föreslå lösningar för en varaktig förändring. AAGW ger dem denna möjlighet. (översättning från http://www.aagw.org, 2010-06-11)
1Asta Anderzon donerade samling 1999.05 men återtog den senare.
1Astra, Panama
1Aswat – syriska röster innehåller personliga berättelser om flykt, förlust och hopp. "Aswat" betyder "röster" på arabiska. Syrien är idag det land som har flest personer på flykt i världen. Det nu mer än sex år långa inbördeskriget är den dödligaste pågående konflikten i världen. Över sju miljoner syrier har lämnat sina hem och 2017 blev syrier den största gruppen invandrare i Sverige. Utställningen bygger delvis på SVT:s projekt #Syrien200. Där ingår 200 berättelser om själva flykten, orsakerna till den och helt kort hur personerna har det här i Sverige. Tanken med projektet var att ge dem som kommit hit ett ansikte och en röst - en egen berättelse. Världskulturmuseet har valt ut tolv berättelser att visa i storformat i Aswat – syriska röster. Alla 200 berättelser kommer även att vara tillgängliga via mediastationer I en annan del av utställningen visas samtidskonst av fem syriska konstnärer som alla arbetar med teman som förlust, platslöshet, isolering och minne. Här har museet samarbetat med Abir Boukhari, konstnärlig ledare och curator för Syriens första fristående centrum för samtidskonst, AllArtNow. Utställningen öppnar 23 september och visas fram till sommaren 2018. Du kommer kunna ta del av innehållet på svenska, engelska och arabiska både här på webben och på plats i museet. Aswat – syriska röster visas med tillstånd av SVT.
1Atahualpa (Atahuallpa), född cirka 1502, död 26 juli 1533 i Cajamarca (i nuvarande Peru), var den trettonde och sista härskaren av Inkariket (Tahuantinsuyu). Han besegrade sin äldre halvbror Huáscar i ett inbördeskrig om kontrollen över den södra hälften av riket men blev senare förrådd och tillfångatogs den 16 november 1532 av den spanske conquistadoren Francisco Pizarro som begärde lösen bestående av ett rum fullt av guld och ett rum två gånger fyllt med silver. Efter att denna hade betalats lät Pizarro dock avrätta Atahualpa efter en skenrättegång, där han bland annat anklagades för mord på sin halvbror Huáscar. (wikipedia, 2012-03-06)
1Ateljébild av lappman och lappkvinna. Foto av: Ateljé Borg Mesch, Kiruna Dato: 1917 ? Erh av: Fru M. Holst, Göteborg Dato: 1933 Negativ nr: ----
1Atlant-staty från staden Tula. Museo National de Antropología. Jmf 4801.
1Atollen Södra Tarawa fungerar som huvudstad på Kiribati som har ca 50.000 invånare. (credit: Kiribatis regering)
1Aucahydda på andra sidan Tihueno. Kvinnan sitter i sin hängmatta framför eldstaden, chuntafrukter lyser röda framför henne, flera metallgrytor kan urskiljas. För fullständig fotodokumentation se Sydamerika Sep. A. (B.25016).
1Aucakvinna sitter i sin hängmatta. En apa sitter i hennes hår. För fullständig fotodokumentation se Sydamerika Sep. A. (B.25016).
1Aucaman med pilkoger på ryggen, buret på det sätt som bärs under jaktturerna. Lägg märke till hans g-string som han bär trots kortbyxorna. "Down-river auca" på besök i Tihueno. För fullständig fotodokumentation se Sydamerika Sep. A. (B.25016).
1Aucaområdet ligger huvudsakligen mellan Rio Napo och Rio Curaray. För fullständig fotodokumentation se Sydamerika Sep. A. (B.25016).
1Audiensdag i presidentpalatset. Tegucigalpa, Honduras.
1Audienssalen i kraton (palatset). Se en annan bild i: Indië in woord en beeld. Pictorial Netherlands East India. Weltevreden 1924. Fig. 107, p. 49.
1August Ahlström, personal vid Göteborgs museum (1928).
1August Andersson, missionär tidigt 1900-tal, anställd hos Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.
1August Andersson, personal vid Göteborgs museum (1928).
1August Bondesson, doktor
1August Jansson, missionär i Belgiska Kongo. Han gifte sig 30 juli 1905 med Hanna, född Sundqvist, också missionär. Åren 1915-1927 delade paret sitt gemensamma liv mellan arbetet i Kongo och viloperioder i Vallsta, Hälsingland.
1Augusto Teisseire, direktör, Colonia. Har skrivit Curios objetos de barro hallados en Colonia. Revista de le sociedad Amigos de la Arqucobogia. Tomo 1, Montevideo 1927
1August Spaak, stadsmäklare, Göteborg. Har sålt och skänkt föremål till GEM. Har även skänkt föremål till Bohusläns museum.
1Auktionskompaniet, Göteborg är en del av Bukowski Auktioner. Det är för den del av verksamheten som avser bolagets verksamhet i Götaland, västra Sverige.
1Aulatsivik
1Aureliano Tschimbén, pater, Bolivia.
1Austradan mot tempelstaden Téotihuacán med Sol- och Månpyramiden samt Befjädrade Ormens Palats. Jmf 4801.
1Australiska barkmålningar visades på GEM 1958. I utställningen fanns barkmålningar från The South Australian Museum, Adelaide. Mountfords samling.
1Avalokitesvara. Buddhistisk gudom. Av mässing och koppar. Troligen från början av 1800-talet. Östra tibet. Horniman Museum, Forest Hill, London. Fotot erhållit av Horniman Museum. (Katalogkort)
1Avbildad i centrala Java. Kris (utan slida) utbjuden till försäljning av M.L.J. Lemaire, Amsterdam, våren 1955. (Katalogkort)
1Avbildad i Preanger-distriket, Java. Sparbössa s.k. "sparhöna" (för barn) av målat lergods. Tillverkad i Plèred (mellan Bandung och Padalarang). Kat.nr. 1954.5.1. Se vidare uppgift i katalogen. Färgbild publicerats i "Lyckoslanten" ur 5, 1954 i art. "En javansk sparhöna" av Henry Wassén. Fotot erhållit på museets beställning. (Katalogkort)
1Avbildad i sumatra: Södra Benkullen: Kreo. Vävnad mönstrad genom lancering. Motivet ett skepp med dödsandar. GEM 52.26.4. Se: A. Steinmann: Das Seelenschiff in der Textilkunst Indonesiens. Ciba-Rundschau 65 (1945), pp. 2391 ff.
1Avdrag av de båda sidorna av tibetansk text på en träkliché, kat.nr. 52.4.71, enligt insamlaren Thorild Wulff "knyckt" i ett Lama-tempel norr om Peking, under hans kinesiska resa 1912-13. Avdrag av Otto Puusta. (katalogkort)
1Av en sakalav-inföding uppsatta snaror för fångst av pärlhöns och halvapor. Bildark: 1728. Neg. nr: 5868.
1Avenue of the Republic.
1Avfärd från byn med packning och etnnografisk samling. Bykaptenen Leon Salvador prövar en av pilbågarna.
1Avfärd från hydda ovanför Dondesios hus vid Rio Puaró. På stegen skymtar Nils M. Holmer.
1Avfotografering av etnografisk karta ("Indians of South America") som medföljer som bilaga i National Geographic Magazine, march 1982.
1Avfotografering av karta ("Archaeology of South America") som medföljer som bilaga i National Geographic Magazine march 1982.
1Avfoton av vykort i färg efter persiska målningar. Motiven visar kvinna med dutár (långhalsluta) och kvinna med tamburin. Korten från museum i Tiflis, tillhöriga Dr. Ernst Emsheimer, Stockholm. /2 fotos/ Erhållet genom avfoto B. Thörnborg. (katalogkort)
1Avgnidning av praktyxa, som 1945 ägdes av fru Hedvig Carlander, Göteborg. Fotot erhållit på Göteborg Museums etnografiska avdelnings beställning. (Katalogkort)
1Av goajiroindianer fångade havssköldpaddor på stranden vid Dibulla.
1Avila, 42, lärare. En av de äldsta albinos i San Blas. Köp av Monica Zak 1972-01-10.
1Avlagd järnvägsvagn som restaurang vid Stabrock Market. I övrigt inget kvar av kontinentens första järnväg.
1Avlusning. Publ. Nordenskiöld: Indianerna på Panamanäset. Stockholm 1928, bild 93. (katalogkort)
2Avocats "plantage" vid kalkbrottet.
1Avrättning i Shiraz. Gåva av dr Claes Carlström.
1Avrättningsredskap (balóla) funnet i bytemplet (lobo). W. Kaudern: Structures and settlements in Central Celebes. ESC I. Gbg. 1925. Fig. 95, p. 144. Se också bild av samma föremål i: I Celebes obygder. I. Sthlm 1921. Bild 178, p. 542. Bildark: 11200 (i annan bild av samma föremål: 9454). Neg. nrs: 6652 (o 5101).
1Avresa hem till Göteborg 14 september 1958 med Johnson-Liniens "Chile". Bagaget på "docken" i Balboa.
1Avresa hem till Göteborg 14 september 1958 med Johnson-Liniens "Chile". I bakre ledet civilekonomen från Handelshögskolan i Göteborg Ingemar Lundberg, affärsman i Panamá samt hans fru Anna-Clara. I främre ledet: Chefen för Museo Nacional, Dr. Alejandro Méndez samt Dra. Reina Torres de Iannello, profesora i etnografi vid Universidad de Panamá. Längst till höger familjen Lundbergs guatemalaindianska barnjungfru Concha samt främst barnen Lundberg.
2Avsågad kanotstäv. GEM 62.13.2. Längd: 180 cm. Nya Guinea-territoriet: Sepik-flodens mellersta lopp. Foto: J.O. Brändström 1962. Erhållen: Ingen uppgift. (katalogkort).
2Avsågad kanotstäv. GEM 62.13.2. Längd 180 cm. Nya Guinea-territoriet: Sepik-flodens mellersta lopp. Foto: J.O. Brändström 1962. Erhållen: Ingen uppgift. (katalogkort).
1Avslutningsdagen av 35:te amerikanistkongressen i Mexico 1962-08-25. Reklamseñorita i folkdräkt från Yucatan.
1Avslutningsdagen enligt föregående (jmf 3386). Señorita i folkdräkt från Tehuantepee.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Beskrivning av arahucoindianernas trosliv.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Beskrivning av sockerrörspressning och tillverkning av panela hos arhuaco.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Beskrivning av trosliv och ceremonier hos arhuaco.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Bilden visar cubeofolkets näringsliv och kokainets följder för den materiella kulturen.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Bilden visar montrar med material från cubeo (t.v) och tairona samt arhuaco (t.h).
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Bilden visar montrar med material om barktygstillverkning.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Bilden visar montrar med material om cubeoindianernas näringsliv, maniokpressning och barktygstillverkning.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Bilden visar nya inslag i den materiella kulturen hos cubeo.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Bilden visar presentationen av cubeofolket, kommunikationer och djurliv.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Monter med material om näringslivet, väsktillverkning hos arhuaco.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Monter med material om näringslivet hos arhuaco.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Presenation av arhuaco och Runnerströms bok.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Presentation av arhuacofamiljen.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Presentation av taironakulturen samt inledning om arhuaco-samhället av idag.
1Avsnitt ur en tillfällig utställning: "Framtiden i egna händer. Två indianfolk i Columbia". 6/10 1984-19/5 1985. Jmf nr 5155 för utförl. förklaring. Se även föregående bildtext.
1Avspärrningsanordning (palenque) vid lagun för att genom avdunstning utvinna salt ur havsvattnet.
1Avspärrningsdamm för saltutvinning (palenque).
5Avtackning Arif Kurt
1Av waunana-chocó bebott hus vid Noanama, R.San Juan.
1A women of Zaria City in a traditional handembroidered wrapper, holding a brassbowl made in Kano. (En kvinna från Zaria i en broderad dräkt, med en skål från Kano). Se Afrika, B.22835; Heathcote, David: The Arts of the Hausa. Bilder från Commonwealth Inst. Exhibition, London 1976.
1Axel Åstrand har köpt ett antal föremål i Port Moresby, Papua Nya Guinea, 1892. Enligt originalkortet för 0000.00.1484 har han även hemfört ett föremål från Voit Natal, Sydafrika (?), 1869.
1Axel Bojsen-Möller (30 aug 1888 Gødvad - November 12, 1965 i Stege) var en dansk äventyrare. Bojsen-Møller var son till prästen Bojsen Aage Möller ( 20 okt 1857 Segling Vicarage - November 20, 1948 ) i Gødvad kyrka, och Kathrine Frederikke Adolpha Kølner( 8 April, 1858 i Gevninge - 1935) och var infödd i en välkänd lärar- och prästfamilj. Han var gift med Karen Elisabeth Stjerne, och de fick två barn. Han var också sonson till Jutta Bojsen-Møller. År 1933 sålde School chef Axel Bojsen - Møller Vejlby Agricultural och köpte för pengarna ett gammalt träskepp , monsun, för att segla till öarna i Stilla havet , där han och några proffs, däribland Hakon Mielche skulle samla saker för Zoologiska museet och Etnografiska samlingen på Nationalmuseum. Globetrotter och äventyraren var son till den vanliga bonden och skolintendent. Året efter monsunen påkörd av en cyklon och sjönk på ett korallrev utanför Salomonöarna, men det mesta redan köpt räddades . Bojsen - Miller gav inte upp , utan fortsatte ensam till Nya Guinea , där han i byarna längs Sepik River köps runt 800 föremål, de flesta av hög kaliber. Efter Andra världskriget gjorde Bojsen - Møller flera andra insamlingsresor till Nya Guinea och omgivande öar. De Etnografiska samlingar på Moesgård har filmer inspelade på monsun sista resor som visar det dagliga livet ombord på fartyget och visar de insamlade föremål, både på fartyget och i loaklbefolkningen. Axel Bojsen - Möller samlade föremål för många danska museer och fick posterna hemresa utan kostnad från East Asiatic Company ( EAC ) . Det var efter 2 Världens vanligt att äventyrare och globetrotters , som de kallades , reste till avlägsna hörn av världen och skickade reserapportergår tillbaka till tidningar och tidskrifter , och därefter kompletteras med föreläsningar med demonstrationer av insamlat etnografiska och visning av inspelade filmer från resorna . Talarna var turnerade land stadshus och designades för att glädja och förolämpa folk med berättelser om dramatiska upplevelser bland " naturfolk " . (översättning, google translate från danska wikipedia, 2013-11-21, bilden är från Mosegård Museums hemsida)
1Axel Bylander, materialförvaltare mm i Compania Minera Chocó Pacifico.
1Axel Christopher Carlander, född den 23 september 1869 i Göteborg, död den 17 april 1939 i Göteborg, var en industriman, affärsman och politiker. Han, liksom hans far Johan Christopher Carlander, svarade även för betydande donationer till olika samhällsfunktioner i Göteborg. Familj Axel Carlanders familjegrav på "Rikemanskullen" på Östra kyrkogården. Axel Carlanders föräldrar var Johan Christopher Carlander (1838-1926) och Isabella, född Bourn (1845-1939) i Stockholm. Han växte upp i föräldrahemmet i det så kallade Sahlgrenska huset vid Norra Hamngatan 14 i Göteborg, vilket ägdes av firman Johansson & Carlander 1873-1905 och som hade sitt kontor i fastigheten. Axel Carlander gifte sig 4 januari 1899 i Stockholm med Hedvig Elisabeth, född Hildebrand (1875-1961), dotter till riksantikvarie Hans Hildebrand och Elin Maria Charlotta, född Martin. Gemensamma barn: Bertil Hildebrand-Carlander, född 1900 i Göteborg. Han anställdes på SKF 1920 med ansvar för Balkan, Östeuropa, USA, Canada och Belgien fram till 1931, då han blev försäljningsdirektör i Göteborg; Maja (1904-1982), gift med kommendörkapten Erik Wetter och Gerd (född 1908), gift med doktor Nils Ebbe Cronberg. Familjen Carlander lät 1914 uppföra den Carlanderska villan vid Lyckans väg 4 i Lorensbergs villastad i stadsdelen Lorensberg, ritad av Arvid Bjerke.[14] Villan hade en grind i trädgården som under Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, utnyttjades till att leda direkt in i utställningsområdet, vilket var praktiskt både för familjen Carlander och för de kungliga gästerna som bodde hos dem.[15] Villan blev tillbyggd 1930 och då fru Carlander gick bort 1961 inhystes så småningom Hypoteksföreningen i huset.[16] Axel Carlander tillhörde en släkt av näringsidkare, i Göteborg främst genom Christopher Carlander (1759-1848) som blev stadsfysikus i Göteborg den 12 juli 1793 (avgick 1814) och snart en centralfigur inom den akademiska världen. Han var innan dess Medicine Doktor och Adjunkt vid publique accouchementshuset i Stockholm. Christopher Carlander var farfars farbror till Axel Carlander. (wikipedia, 2012-01-30)
1Axelduk av siden. Mönstring genom plangi- och duitikförfarande. Färgdia.
1Axel Edvard Kullberg, född 4 april 1858 i Solberga, Jönköpings län, död 22 februari 1930, ingenjör, Skebokvarn. Han var inskriven som elev 388 vid Tekniska Elementarskolan i Borås och tog sin examen 1876. Därefter var han elev hos H. Zettervall 1876-79. Han reste därefter utomlands och var byggnadsingenjör i Australien m. fl. länder 1880-85, ingenjör vid hamnanläggningen i Buenos Aires 1888-90, Chef för Uruguayflodens unders. Paranoflodens deltas uppmätn. mm 1890-95, VD Excelsior Stockholm 1896-98, Överingenjör Separators filial i Berlin 1903, Expert för banker och firmor och konsultingenjör för exportfrågor. Han var argentinsk konsul i Stockholm 1907-16. Skebokvarn 1912. Avled 22/2 1930. (www.genealogi.se). Han hade en bror, August (Figge) Kullberg. Hans mor hette Caroline. (NAD).
1Axel Gustaf Emanuel Hultgren, född 16 november 1886 i Förlösa, Kalmar län, död 15 maj 1974 i Danderyd, var en svensk metallograf. Efter sin Bergsingenjörsexamen 1908 arbetade han kort på Axeltorps Kaolinfabrik och som lärare i Härnösand och Katrineholm, varpå följde en assistenttjänst på Tekniska högskolans materialprovningsanstalt i Stockholm (1911-1914). Mellan åren 1915 och 1932 arbetade han i industrin bland annat som chef för laboratorium och härdverk hos Svenska Kullagerfabriken samt som forskningsingenjör på Söderfors bruk. Året 1932 började han som lärare på Bergsavdelningen vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och mellan 1937-1951 innehade han den nyinrättade professuren i metallografi där. Hultgren arbetade med och studerade många aspekter av metallurgin och metallografin som ingenjör och senare som forskare. Praktiskt arbetade han med värmebehandling av stål och metallografi, samt hårdhetsprovning. Teoretiskt intresserade han sig för kolets inverkan i stål och järn, alltså karbidernas sammansättning samt struktur och grafitens bildning. Hans gedigna kunskap och krav på logisk skärpa och objektiv bedömning avspeglar sig förutom i de många artiklarna även i tryckta diskussioner. Han fick artiklar publicerade så sent som 1973. Hultgren invaldes 1930 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och blev 1945 ledamot av Vetenskapsakademien. (Wikipedia 2014-02-28)
1Axel Hjelm, född 1868 i Stockholm, död 1944 i Göteborg, var tecknare vid GEM. Studier vid Konstakademien i Stockholm. Han har målat figurmotiv och landskap, samt utfört teckningar till arbeten av Erland Nordenskiöld och Eric von Rosen samt utfört illustrationer till Kauderns arbete om konsten på Celebes.
1Axel Höglund de Luminoso, Pozo del Tigre, Argentina. Hade kontakter med amanuensen greve Arvid Posse, Röhska museet, Göteborg.
1Axelkläde (Shinut), varpikat. Geometriskt mönster. Storlek: 105x220 cm. Färgdia.
1Axelkläde av bomull, slendang . Tuskafts- vävnad med tvärband som ikatmönstrats: inslagsikat. Mått: 25x365 cm. Färgdia.
1Axel Martin, Höganäs
1Axel Paulin, envoyé. Officer vid Smålands Artilleriregemente. Officer i Kongostatens tjänst 1900 -1904, stationerad i Lado-enklaven i trakten av Rejaf och Lado. Diplomatisk tjänstgöring i olika länder sedan 1911. Minister i Chile 1940-42. (Etnografiska museets personregister)
1Axel Rudolf Frick, född 11 januari 1839 i Bösarp, Halland, död i början av 1900-talet, ingenjör. Axel Rudolf beskrivs i svenskt biografiskt lexikon som "immigrantvärvande" i Brasilien. Han gifte sig med Mary Anna Margaretha Carruthers i Rio de Janeiro, Brasilien. De fick barnen Charlotta Elisabeth, Anna Amy Nancy, Axel Rudolf och 3 till (www.myheritage.se, 2015-03-05) Han var son till Carl Jacob Frick och Charlotta Elisabeth Ekenstjerna och bror till Axel Fredrik, Aurora Amalia och Carl Johan. (http://gw.geneanet.org/charliescreek?lang=fr;p=axel+rudolf;n=frick)
1Axel Sagerholm
1Axel Uno Valdemar Almgren föddes 21 okt 1887 i ett sjökaptenshem i Lundby på Hisingen. Han började sina studier vid Göteborgs latinläroverk och absolverade där sin studentexamen år 1906 och inskrevs sedan vid Göteborgs Högskola på hösten samma år. Hans bana var klar - teol.fil examen avlades år 1907 och vårterminen 1908 inskrevs han vid teologiska fakulteten i Uppsala Universitet. Två år senare var han färdig med teol.kand examen och med de praktisk-teologiska proven. Han prästvigdes 1911 och avlade tamuliska språkexamina 1914-15. De fortsatta studierna blev mycket beroende av hans mångskiftande och rastlösa verksamhet som präst och missionär. Under åren 1934-35 verkställde han sina tentamina för teol.lic.examina i kyrkohistoria och 1937 var han färdig med första delen av teologisk encyklopi. Efter hans utnämning till kyrkoherde blev tiden allt knappare och i Halmstad fick han praktiskt taget ingen tid över till fortsatta studier. Hans första prästerliga missiv blev Tölö, Lindome, Älvsåker och Länghem, där han tjänstgjorde som vice pastor. I februari 1913 resta han för språkstudier till England och Tyskland, sedan han året förut antagits som svenska kyrkans missionär i Indien. Han reste samma år till Indien där han bedrev studier i tamuliska språk och etnografika. Under åren 1915-1925 verkade han som missionär i Indien. 1915-16 var han stationsföreståndare i Pudukotah och 1916-20 i samma befattning vid stationen i Tirupatur. Under denna tid föranstaltade han om en storartad utbyggnad av sjukvårdsanläggningarna därstädes. Efter en tids vistelse i Europa med bl a tre månaders studier i hinduism vid British Museum i London återvände han 1921 till Indien där han 1922-25 var sekreterare i indiska missionsrådet och ledamot av indiska domkapitlet under samma tid. Samtidigt var han rektor för Madhura läroverk, där han hade överinseendet över 900 elever. Klimatet blev honom så småningom för hårt och han lämnade Indien och missionsverksamheten i januari 1925. Sedan han tillbringat två år på föredragsresor, blev han kyrkoadjunkt i Halmstad 1926, och fram till sin utnämning som stadskommunister 1928 tjänstgjorde han även som fängelsepredikant och pastor vid försörjningshemmet. Åren 1928 - 1938 var han även lasarettspredikant. Från 1931 till 1938 tjänstgjorde han som regementspastor vid Hallands regemente och åren 1932 - 1935 var han biträdande stiftsadjunkt för ungdomsvården. Från 1930 var han missionsstyrelsens ombud, och från 1936 ombud jämväl för Svenska Diakonsällskapet, Jerusalemsföreningen och Svenska Israelsmissionen. Samma år blev han redaktör för tidskriften Rotary-Norden, vilken befattning han innehade i sex år. Från 1942 till 1944 var han guvenör för Sveriges Rotary.(Almgren, Bengt-Olof, son till Uno, på http://www.re4u.se/glimten/gg/nr_14-1.htm)
1Axel Wieslander, ingenjör, chef för (Svenska kullagerfabriken (SKF) i Djakarta. Gift med Marianne Berggren och sedan med Valery Scervey.
1Axel Wilhelm Eriksson, född 24 augusti 1846, död 5 maj 1901. Han kom till sydvästra Afrika 1866.
1Aymaraåkrar i närheten av Titicacasjön som ses i bakgrunden. Exp. 1904-05. Först. eft.rest.negativ. Fotograf Nordenskiöld, Erland. (katalogkort)
1Aymarabyn Iscara, nära Chipaya-området. Sydamerikanska indianer, stam: Aymara. Bildark: 2828
1Aymara- eller colla-indianska flickor vid ruin- komplexet i Tiahuanaco. Bildark: 17926.
1Aymarahydda. Erhållen först efter restaurering negativ. (katalogkort).
1Aymaraindian. Omgivningen av La Paz, Bolivia. Foto erhållet av gm. Wegner, Frankfurt a.m. omkr. 1930. Aymara-Indianer aus der Umgegend von La Paz. Aufname: R.N. Wegner, Bolivien-Expedition, September 1928. Copyright: Prof. Dr. Wegner, Frankfurt a. Main, Gartenstr. 95. (kontaktkort).
1Aymaraindianer, utklädda i masker etc. under firandet av en katolsk fest för Virgen del Rosario. 5 vykort, erhållna av Dr. Alfred Métraux. (katalogkort).
1Aymaraindianer dansa den s.k. Guari-pucuchi-dansen. Puma Puncu-ruinerna. Se vidare tyska originaltexten. Foto erhållet genom Wegner, Frankfurt a.M. (katalogkort)
1Aymaraindianer håller exp. sadlade mulåsnor. Fotograf Nordenskiöld, Erland. Först. eft.rest.negativ. Exp 1904-05. (katalogkort)
1Aymaraindianer i masker etc. under firandet av en katolsk fest för Virgen del Rosario. 4 vykort, erhållna av Dr. Alfred Métraux. (katalogkort).
1Aymaraindianer med balsas. Foto erhållet genom Wegner, Frankfurt am Maine. (katalogkort)
1Aymaraindianernas (och senare quechaindianernas) adobehus har fått stor spridning i Bolivia. För fullständig fotodokumentation se Sydam. Sep.A. (B.25015). Dok. nr.84.
1Aymaraindianer och balsas på sjön. Vykort. Erhållen från Gustav Swanström, La Paz. 1931. Nr. Negativ L2040? (katalogkort).
1Aymaraindianer sälja lerkärl på torget i La Paz. La Paz, Bolivia. Foto taget av J.N. Piérola, datum okänd, erhållet av Alfred Métraux maj 1926. (katalogkort)
1Aymara-indianer som driva lamahjord. Sydamerikanska Indianer.
1Aymaraindianer sysselsatta vid ett kopparverk. De knacka fram kopparn. Bolivias högland. Fotograf Nordenskiöld, Erland. Exp 1904-05. Först. eft.rest.negativ. (katalogkort)
1Aymaraindianer under såningsfest. 2 vykort av J.N. Piérola i La Paz och erhållna av Dr. Alfred Métraux. (katalogkort).
1Aymaraindian i hamnen i Guaqui.
1Aymaraindian med balsa. Vykort. Erhållen av Dr. Alfred Métraux och Tucumán, 1932. Pub. "R". (katalogkort).
1Aymaraindian med lama. Avfoto efter Gerstamann. Lokal: La Paz, Bolivia. Stam: Aymara. Foto: G.Ljung, Gbg. av foto, omkr. 1930. Erh: omkr. 1930. Publ. Rob. Gerstmann: Bolivia. Paris 1928. sid.46. (katalogkort).
1Aymaraindian och dito kvinna. Två vykort. (katalogkort)
1Aymara-indianska. Vykort. (katalogkort)
1Aymaraindianska hyddor. Erhållen först efter restaurering av negativ. (katalogkort)
1Aymaraindianska vid quinoaodling. Högslätten vis La Paz. Fotograf Nordenskiöld, Erland. Exp 1904-05. Först. eft. rest. negativ. (katalogkort)
1Aymaraindiansk hydda. Korset på takåsen anses skydda mod blixten. Sydamerikanska indianer, stam: Aymara. Närheten av La Paz.
1aymarakvinna
1Aymarakvinna. Samma individ på två vykort, på det ena med liten flicka. (katalogkort)
1Azteker mytologi. Bild av medicingudinnan Tzapotlatenan i Codex Borgia II. Här med vattnets gudinna. Bilden efter " Esplendor del México Antiguo ", tomo I, figur 1, sid. 212. Me- xiko, 1959. Bildark: 14510. Neg. nr: 8937. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bildmaterial i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk arkeologi. Motivet på undersidan av aztekiskt stenkärl för förvaring av offerhjärtan. Föremålet i Mus. f. Völkerkunde, Hamburg. Bild efter Ed. Seler: Ges. Abh. Bd 2, Abb. 25, pag. 742. Bilden visar jordgudinnan Tlaltecutli (av tlalli = jord och tecutli = herre) i form av padda eller groda. Bildark: 7881. Neg. nr: 3235. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bildmaterial i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk arkeologi. Rekonstruktion av arkitekt mm Ignacio Marquina av stora tempelplatsen i aztekernas huvudstad Tenochtitlan. T.v. huvudtemplet med offertempel åt Tlaloe och Hnitnilopochtli. Höjden upp till tempelplattformen ca. 30 m. I fonden tempel åt Ouetwacoatl. Vidare twompantli för gladiatorspelen mm. Bildark: 14319. Neg. nr: 8929. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk medicin. Anläggandet av stödjande förband. Bild i Codex Florentino (Sahagún). Efter G.A. Trejo: La Medicina i " Esplendor del Mexico Antiguo ", tomo I, Mexiko 1959, fig. 9. Bildark: 14511. Neg. nr: 8944. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk medicin. Badterapi medelst svettbad i en temancal. Bild i Codex Florentino (Sa- hagún). Efter G.A. Trejo: La Medicina i " Esplendor del Mexico Antiguo ", tomo I, Mexiko 1959, fig. 8. Bildark: 14511. Neg. nr: 8943. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk medicin. Behandling av luxation medelst spjälning. Bild i Codex Florentino (Sahagún). Efter G.A. Trejo: La Medicina " Esplendor del Mexico Antiguo ", tomo I, Mexiko 1959, fig. 3. Bildark: 14511. Neg. nr: 8938. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk medicin. Behandling med terpentin- preparatet oxitl. Bild i Codex Florentino (Saha- gún). Efter G.A. Trejo: La Medicina i " Esplen- dor del Mexico Antiguo ", tomo I, Mexiko 1959, fig. 5. Bildark: 14511. Neg. nr: 8940. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk medicin. Beredning av örtdekokt. Bild i Sahaguns Codex Florentino. Efter G.A. Trejo: La Medicina i " Esplendor del Mexico Anti- guo ", tomo I, Mexiko 1959, fig. 13. Bildark: 14511. Neg. nr: 8946. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk medicin. Kataplasmabehandling av inflammerad mammaria. Bild i Codex Floren- tino (Sahagún). Efter G.A. Trejo: La Medicina i " Esplendor del Mexico Antiguo ", tomo I, Mexi- ko 1959, fig. 7. Bildark: 14511. Neg. nr: 8942. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk medicin. Kvinna behandlas med a- gavesaft för brännskador på bröstet. Bild i Co- dex Florentino (Sahagún). Efter G.A. Trejo: La Medicina i " Esplendor del Mexico Antiguo ", tomo I, Mexiko 1959, fig. 4. Bildark: 14511. Neg. nr: 8939. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk medicin. Observation av abscess. Bild i Codex Florentino (Sahagún). Efter G.A. Trejo: La Medicina i " Esplendor del Mexico Antiguo ", tomo I, Mexiko 1959, fig. 6. Bildark: 14511. Neg. nr: 8941. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk medicin. Örtstudium. Bild i Codex Florentino av Sahagún. Efter G.A. Treja: La Medicina i Esplendor del Mexico Antiguo, to- mo I, Mexico 1959, fig. 12. Bildark: 14511. Neg. nr: 8945. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk medicin. Utvärtes behandling med örtdekokt. Bild i Sahagúns Codex Florentino. Efter John Hobgood: El Curandero i " Esplen- dor del Mexico Antiguo " vol II, sid. 871, Mexiko 1959. Bildark: 14512. Neg. nr: 8947. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk mytologi. Bild av Tetruynan, "guds- modern", beskyddare även för ticitl (läkarna). Efter " Informantes de Sahagún ", I. Av León Portilla, Mexico 1958. Bildark: 14535. Neg. nr: 8954. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bild- material i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.
1Aztekisk mytologi. Bild av Tzaputlatena, deifierad medicinkvinna (modern från Tzapotla). Ur Informantes de Sahagún I (av León Portilla) Mexiko, 1958, p. 134. Texten på wahwatl berättar om utrustning och dräkt. Bildark: 14535. Neg. nr: 8955. Skioptikon erhållen gn köp 1960, efter bildmaterial i GEM. Bet. med Svahns don.konto (Kr. 108.66). Rcq.