Föremålsanalys 1998.11.0690 : duk
Världskulturmuseet
Av Beatricé Lovén LSK Göteborgs Universitet 2015
http://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/46623
Världskulturmuseet benämner föremålet som ”Duk” av bomull.
Ett föremål av vitt bomulls tyg, tryckt med blåa blommor, blad och streck, med ett igenkännbart
mönsterspråk. Föremålet har en sydd kant och storleken tyder på en liten duk, tablett eller en
servett. Om föremålet är hemmasytt eller industritillverkat går inte att avgöra. Föremålets mått är
43,5x43,5.
Vad har föremålet att berätta?
Efter att ha undersökt föremålet var mitt första intryck att det förmodligen inte är sytt industri-
mässigt då duken saknar tvättetikett och tillverkaretikett. Något av detta borde ha funnits på tyget
ansåg jag, men efter en diskussion med Bertil Lindskog, fd textiltryckare, insåg jag att jag inte kan dra
den slutsatsen. Bertil Lindskog menar att av den tryckta hemtextilen som de i början av 1980-talet
lade ut på lönsömnad för sina kunders räkning försågs endast ca 75-80% av textilierna med någon
sorts etikett. Om det dessutom var en skylt- eller displayprodukt som inte var avsedd att säljas till
konsument så försågs de aldrig med etiketter. Därför anser han inte att man bör dra någon slutsats
utifrån avsaknaden av etikett.
Varifrån kommer föremålets mönster?
Då texten säger imitation av "porslinstryck" så tog jag kontakt med Royal Copenhagen porslins fabrik, men
de har ingen kännedom om föremålet eller dess produktion. Royal Copenhagen har ett flertal designer i
liknande mönster. Musselmalet är det mest kända, sedan kommer varianter på den; ”Blå Mega, Sort Mega,
Prinsesse, Musselmalet Halvblonde, Musselmalet Helblonde, Blå Elements och Multifarvet Elements”. (se
nedan) ( https://www.royalcopenhagen.com/dk/da/Series/c/Series )
”Det kinesiskt inspirerade mönstret tecknades vid Meissen ca 1740 och kallades där ”Strohblumen” (’eterneller’).
Det togs upp av andra tyska fabriker och 1775 av Den kongelige Porcelainsfabrik i Köpenhamn, vars mest kända
dekor det alltjämt är, samt cirka hundra år senare av Bing & Grøndahl, Gustavsberg (1868) och Rörstrand
(1890).”
Då jag gjorde en bild sökning på en detalj från föremålet fick jag ett resultat på Meissen Factory 1740
Tyskland ( nedan). De har ett mönster vid namn Blue Onion. Vid kontakt med dem via mail svarade
de att mönstret ursprungligen kommer från Kina, att det kallas för lökmönster och att det inte finns
något mönsterskydd på det och att de har inte har någon kännedom om textilen i fråga.
( http://www.meissen.com/en/tableware-deco/patterns/onion-pattern )
”Lökmönster (tyska Zwiebelmuster) servismönster bestående av bambu och pioner, på tallriksbrättet omgivna
av omväxlande granatäpplen och persikor. Dekoren, som är målad i blått under glasyr, lanserades av Meissen i
slutet av 1730-talet, efter en kinesisk förebild, vars persikor i Meissen uppfattades som lök. Mönstret spreds till
andra fabriker och blev i olika versioner en av den europeiska keramikindustrins populäraste servisdekorer, i
Sverige använd av såväl Gustavsberg som Rörstrand.”
Sedan kollade jag på Gustavsberg. De har två mönster som påminner om mönstret på textilen. Alva som
har tydliga drag från Royal Copenhagens Musselmalet och ”Dresden”, som går i nyproduktion nu. De har
svarat att de bara har kännedom om porslin som tillverkats de senaste 20åren och rekommenderar mig att
ta kontakt med Gustavsbergs Porslinsmuseum.
Vänstra bilden Alva. ( http://coffeeworld.blogg.se/2013/april/om-blavita-favoriter.html )
Högra bilden
; Dresden.( http://www.millings.se/p/millings/porslin-keramik/till-det-dukade-bordet-
102/assiett-stig-lindberg-dresden.html )
På Världskulturmuseets kort om föremålet står det ”Duk (bomull) imitation av "porslinstryck" - made for
the Royal Canadian Porcelain Manufactory. (Motiv fr. 1775) se reklamfolder!
Inköpt Sandbergs, Nov 1981.” Så jag gjorde även en sökning på ”Royal Canadians Porcelain Factoring”.
Hittar inget med exakt det namnet. Hittar dock en porslinstillverkare i Canada ”Herend Porslin
Factory” ( http://herend.ca/?q ) Hittade även deras märkes historia vilket tyder på att de har sitt
ursprung i Ungern på 1700-talet. ( http://herend.ca/?q=herend/brand-logos#data )
Dessa bilder föreställer porslin Blue Garden ( se nedan)
Varifrån kommer mönstret?
Efter att ha tittat på alla dessa fina porslins mönster så hittar jag ingen exakt match. De har drag av
varandra och förmodligen samma inspirationskälla och liknande formspråk. Alva från Gustavsberg
och Musselmalet från Royal Copenhagen är väldigt lika och de har mest detaljer som
överensstämmer med tygtrycket. Men vem som beställt trycket är fortfarande olöst. Möjligen är
trycket framtaget till en utställning som bakgrund eller dekoration.
Vad har trycket att berätta?
Jag bad en textiltryckare Bertil Lindskog (Gällstads Textiltryckeri 1990) om synpunkter på trycket, för
att eventuellt kunna härleda trycket till ett tryckeri eller ett land.
På 1970-1980 talet användes i huvudsak två screentrycktekniker, rotationstryckning och
plantryckning. Rotationstryckning har fördel vid stora serier, medan plantryck blir billigare vid korta
serier. Plantryck kan hantera större rapportlängd än rotationstryck men har lägre tryckhastighet. I
detta fall är mönstrets repetitions mönster litet och fungerar med båda tryckteknikerna. Vid närmare
studier av trycket uppmärksammade Bertil Lindskog att det finns tecken på igensättningar i
schablonen och att det förmodligen är ett fyrfärgstryck. Med viss reservation för att det kan vara
trefärgs tryck med samtryckta nyanser för att skapa en fjärde nyans. Det är dock svårt att göra en
noggrannare analys utan att se baksidan på tyget och utifrån bara foton. Mönster repetitionen är
bara en del av den trycktekniska repetitionen, alltså rapportlängden. Rapportlängden är längden man
i schablonen trycker mellan varje flyttning, alternativt ett varv i en rotations schablon. Om
exempelvis en mönsterrepetition är trettio centimeter men schablonen tillåter en trycklängd på
nittio centimeter, så repeterar man mönstret tre gånger i schablonen och får då en rapportlängd,
alltså en trycktekniskt repetition på nittio centimeter. Plantryck har en frihet att använda i princip
valfri rapportlängd medan rotationstryck är begränsat till vissa standard rapportslängds-intervall till
följd av sina standars-diametrar. Om det funnits tillgång till ett tillräckligt stort stycke tyg hade man
möjligen kunnat bedöma tryckteknik.
Slutsats tryckteknik.
Bertil Lindskog anser att trycktekniskt sett är detta en typ av tryck som alla textila
metervarutryckerier behärskade och det är hans åsikt att det inte går att härleda till ett specifikt land
och än mindre till ett enskilt tryckeri.
Slutsats föremålsannalys.
Varför valde jag detta tyg är en återkommande fråga jag ställer mig. Jag fångades av dess enkelhet
och stiliserade blomstermönster. Jag fick genast associationer till olika porslins mönster. Även sådana
som inte har någon bildlikhet med tyget. Nyfikenheten kring mönstrets härkomst var det första som
jag intresserade mig för. Letade i varenda bok om porslin som jag kunde hitta, lärde mig göra
bildsökning på Google och pratade med alla jag kände om mönstret och frågade
; alla om de kände
igen det. Ingen hade något svar, men de flesta hade idéer och kopplade det till olika porslinsmönster.
Sedan jag hade pratat med Bertil om trycktekniken så inser jag hur mycket spännande information
det finns att hämta där. Att hitta tryckeriet som har tryckt det känns som att leta efter en nål i en
höstack. Men det har varit lärorikt och intressant. Kommer aldrig att glömma mönstret eller ge upp
om ursprunget. Någon gång kommer jag förhoppningsvis hitta tryckkällan, utställningen det trycktes
till och inspirationskällan till trycket.
Beatricé Lovén Ledarskap i Slöjd och kulturhantverk Göteborgs Universitet 2015
Muntlig källa:
Lindskog, Bertil. Före detta Textiltryckare, Gällstad textiltryck i Gällstad. 1981-1995. Samtal 2015
Tryckta källor:
Arvidsson, Gösta. (2007) Gustavsberg: porslinet, fabriken, konstnärerna. Nordstedts förlag
Carlsson, Michél, Orzolek, Urban. (2010) Svenska Serviser 1950-1975. Icas Bokförlag
Gyllensvärd, Bo (1977). Kinesiskt porslin och dess förhistoria. Lund: Kulturen
Dahlbäck Lutteman, Helena (1980). Svenskt porslin: fajans, porslin och flintgods 1700-1900. Västerås:
Ica bokförlag
Otryckta källor:
Nationalencyklopedinmusselmönsterwww.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/musselmönster
hämtad 2015-03-24
Nationalencyklopedinlökmönsterwww.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lökmönster
hämtad 2015-03-24
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.