1874.01.0001
::
låda
- Object description
Rektangulär låda med trepassformade utskärningar på långsidorna. På utsida och insidans träväggar är lådan svartlackerad av s.k. ro-iro-typ, d.v.s. svart spegelblankt lack. Bottens insida är dekorerad i s.k. "aventurin"-lack, nashiji (betyder ungefär päronskal på japanska), med guldkanter. På utsidan av lådan finns dekor av bambu (take) och plommonblom (ume) i polerad, strödd guldlack, hiramaki-e.
Bambu som material används till allehanda redskap, bruks- och konstföremål i Asien. Dessutom är bambun en symbolladdad växt i både Kina och Japan och står bl.a. för förmåga att anpassa sig efter omständigheterna, renhet och integritet. Den brukar t.e x. jämföras med den också högt vördade tallen, som då snön lägger sig på grenarna bryts, medan bambun viker sig och mjukt anpassar sig till situationen på vintern. Den har alltid spelat en mycket stor roll i Japan både praktiskt som material och i symboliken. I Kina sammankopplas gärna bambun med fenixfågeln och paulownian - fågeln som var en sällsynt gäst på jorden, då den bara kommer under en god regents styre, sägs bara äta bambuns frön. Som familjevapen (mon) blev bambun mycket populär bland samuraier. (Uppgifter från Dower 1991 s. 46-47, nr. 131-190) Plommonblommen eller mer korrekt Prunus mume symboliserar bl. a. senvinter eller tidig vår då den ömtåligt vacker blommar på kala grenar. Den symboliserar därmed det på våren nyvaknande livet och förmågan att uthärda hårda förhållanden. Den sammanförs till konstellationen "vinterns tre vänner" i Kina och Japan, d.v.s. tall, bambu och plommonblom. Den spelade också en praktisk roll som näringstillskott och medicin (plommonen) och den rödblommande varianten kunde användas som färgmedel. Redan på 730-talet firades plommonblommens skönhet på festivaler och den var tidigt populär som textilt mönster. Den hade dessutom religiösa kopplingar. Plommonblommen hyllades i japansk poesi, t. ex. i antologin Man´yoshu från 700-talet, men när det kinesiska inflytandet på kulturen avtog fick istället körsbärsblommen en mer framträdande roll ungefär från mitten av 900-talet, en position som den kan sägas ha behållit. När det gäller familjevapen har plommonblommen varit en av de mer populära, sannolikt p.g.a. att den var så omtyckt av hovmannen Sugiwawa Michizane (en man som efter sin död blev gudomlighetsförklarad som
bl. a. poesins gud. (Uppgifter från Dower 1991 s. 74-75, nr. 836-900). (PH)
Important to know about the information in the online collection database
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.