Carlotta - the museum database

1935.50.2486 :: skulptur, figur

Object description

Tsongkhapa, tsong kha pa, eller rje rin po che blo bzang grags pa,

ryamahâratna Sumatikîrti

Pekingkatalogen: Aryamahâratna Sumatikîrti, bTson-kha-pa

Kropp: Ett huvud, två armar, två ben, klädd i tegelröd munkdräkt med gyllene blommönster och buddhistiska lyckoemblem, gul omlottlagd skjorta/kesa? och på huvudet en spetsig mössa.

sana: Dhyânâsana på dubbel mörkgrön lotussockel med röda kronblad och gyllene ovansida.

Mudrâ: Båda händer i dharmacakrapravartana, ¿igångsättandet av Lärans hjul¿, hållande blomskälkar som avslutas i blomstänglar med lotusblommor uppbärande t.h. en gyllene khadga (svärd), och t.v. en vit pustaka (bok) med en lotus i guld.

Defekter vid förvärvet: Färgbortfall i pannan, vänster kind och ögonlock, mössans vänstersida, höger fotsula, höger överarm.

Senare defekter: Slagskada på sockelns nederkant.

Försluten med träplatta, ej fylld.

Ålder och tillverkningsort: Ca. 1900, Mongoliet eller möjligen ateljé i Peking för mongolisk marknad.

Material: Målad driven koppar.

Tsong kha pa, eg. ¿Mannen från lökdalen¿, grundare av den nya ka dam eller dge lugs pa-orden, föddes 1357 i Amdo i nordöstra Tibet. Hans förste lärare var Kadampa Rinchen Döndrup, som genom drömmar och orakel leddes till tsong kha pas familj. Han var då bara tre år. Som sjuåring erhöll han av den fjärde Karmapa lama, Deshin Shekpa, ordination som novis med namnet Sumatikîrti, blo bzang grags pa. År 1372 reste han till de centrala områdena av Tibet för att under tjugo år studera hos lärare av de olika buddhistiska riktningarna. Efter att 1385 ha fått full munkvigning fortsatte han sina studier och erhöll 1392 i Lhasa titeln âcârya. En mer mystisk fas i hans liv inträdd nu. Långa tider levde han i tillbakadragenhet med dagliga lärda samtal med bodhisattvan Manjushrî. Efter sin ¿fullstädiga upplysning¿ 1398 och inspirerad av den andliga traditionen från Nâgârjuna och Chandrakîrti genomförde han under de följande åren en kloster-reformation, varvid han lade stor vikt vid en sträng klosterdiciplin, celibat, återgång till studier av främs indiska texter och en utrensning av magiska tantriska bruk. Själv såg han sig närmast som en efterföljare till den andliga förnyelse som den bengaliske mästaren Atisha påbörjat på 1000-talet. Den nya riktningen fick namnet dge lugs pa, ¿de dygdiga¿, ibland också allmänt kallad ¿gulmössor¿ efter färgen på lamornas hattar. Till hans fyra stordåd räknas återuppbyggandet Maitreya-templet i Dzingji, sammankallandet av ett allmänt koncilium för översyn av klosterdiciplinen, införandet av den årliga stora nyårs-bönen smon lam chen po, ¿det stora löftet¿, i Lhasa 1409, samt byggandet av tre tredimentionella mandala för buddhorna Guhyasamâja, Paramasukha-Cakrasamvara och Vajrabhairava 1415.

Hans omfattande författarskap har samlats i 16 band, varav hans mest kända verk är en s.k. ¿frälsningsväg¿, lam rim chen mo. Centra för reformationen blev de tre kloster utanför Lhasa, som han grundade: dga ldan ,1409; 'bras sprungs, 1414(1416); se ra, 1417(1419).

Efter sin död 1419 kom tsong kha pa på grund av sin stora lärdom att uppfattas som en inkarnation av bodhisattvan Manjushrî. Som sådan är han avbildad här med Manjushrîs attribut, svärdet och boken, uppburna av de blomstänglar han håller.

Inventarienummer

1935.50.2486

Tidigare identitet

H.2486 [Mag]

Delar

A-E

Sakord

figur; skulptur

Sakord, engelska

sculpture

Namn - avbildar

Tsongkhapa (1357 - 1419), lama

Beskrivning: Tsongkhapa, född 1357 i Amdo, Tibet, död 1419, lama, buddhistisk religionsreformator, grundare till den idag dominerande riktningen inom tibetansk buddhism, gelug-skolan, även kallad "gulmössorna".
Han var till en början en följare av kadam, tog lekmannalöften under den fjärde karmapan (ledaren för inriktningen karma-kagyü). År 1372 reste han till centrala Tibet för att söka efter mer avancerad buddhistisk kunskap. Där blev han en lärjunge till en forskare inom inriktningen sakya, men gick sedan vidare till andra inriktningar och lärare. Tsongkhapa följde periodvis många av de ledande forskarna och religiösa ledarna under hans tid. Han ansågs vara mycket begåvad inom både sutra och tantra. Han sägs enligt de traditionella biografierna om honom ha fått visioner av mästare såsom Nagarjuna och bodhisattvan Manjusri.
År 1409 grundade han Gandenklostret i Lhasa.
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Utställning - ingår i

Magasinet - En etnografisk skattkammare

Tidpunkt - öppnad/start: 2012-10-262012-10-26

Utställning, del av - ingår i

Magasinet - U, En insamling - ett lagarbete

Utställning, monterdel - ingår i

U02, Visualiserade texter – den tibetanska gudavärlden

Tidpunkt - tillverkning, tidigast

1900 [ca]

Land - ursprung

Kina

Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Land, engelska - ursprung

China

Världsdel - ursprung

Asien

Världsdel, engelska - ursprung

Asia

Beskrivning

Tsongkhapa, tsong kha pa, eller rje rin po che blo bzang grags pa, ryamahâratna Sumatikîrti Pekingkatalogen: Aryamahâratna Sumatikîrti, bTson-kha-pa Kropp: Ett huvud, två armar, två ben, klädd i tegelröd munkdräkt med gyllene blommönster och buddhistiska lyckoemblem, gul omlottlagd skjorta/kesa? och på huvudet en spetsig mössa. sana: Dhyânâsana på dubbel mörkgrön lotussockel med röda kronblad och gyllene ovansida. Mudrâ: Båda händer i dharmacakrapravartana, ¿igångsättandet av Lärans hjul¿, hållande blomskälkar som avslutas i blomstänglar med lotusblommor uppbärande t.h. en gyllene khadga (svärd), och t.v. en vit pustaka (bok) med en lotus i guld. Defekter vid förvärvet: Färgbortfall i pannan, vänster kind och ögonlock, mössans vänstersida, höger fotsula, höger överarm. Senare defekter: Slagskada på sockelns nederkant. Försluten med träplatta, ej fylld. Ålder och tillverkningsort: Ca. 1900, Mongoliet eller möjligen ateljé i Peking för mongolisk marknad. Material: Målad driven koppar. Tsong kha pa, eg. ¿Mannen från lökdalen¿, grundare av den nya ka dam eller dge lugs pa-orden, föddes 1357 i Amdo i nordöstra Tibet. Hans förste lärare var Kadampa Rinchen Döndrup, som genom drömmar och orakel leddes till tsong kha pas familj. Han var då bara tre år. Som sjuåring erhöll han av den fjärde Karmapa lama, Deshin Shekpa, ordination som novis med namnet Sumatikîrti, blo bzang grags pa. År 1372 reste han till de centrala områdena av Tibet för att under tjugo år studera hos lärare av de olika buddhistiska riktningarna. Efter att 1385 ha fått full munkvigning fortsatte han sina studier och erhöll 1392 i Lhasa titeln âcârya. En mer mystisk fas i hans liv inträdd nu. Långa tider levde han i tillbakadragenhet med dagliga lärda samtal med bodhisattvan Manjushrî. Efter sin ¿fullstädiga upplysning¿ 1398 och inspirerad av den andliga traditionen från Nâgârjuna och Chandrakîrti genomförde han under de följande åren en kloster-reformation, varvid han lade stor vikt vid en sträng klosterdiciplin, celibat, återgång till studier av främs indiska texter och en utrensning av magiska tantriska bruk. Själv såg han sig närmast som en efterföljare till den andliga förnyelse som den bengaliske mästaren Atisha påbörjat på 1000-talet. Den nya riktningen fick namnet dge lugs pa, ¿de dygdiga¿, ibland också allmänt kallad ¿gulmössor¿ efter färgen på lamornas hattar. Till hans fyra stordåd räknas återuppbyggandet Maitreya-templet i Dzingji, sammankallandet av ett allmänt koncilium för översyn av klosterdiciplinen, införandet av den årliga stora nyårs-bönen smon lam chen po, ¿det stora löftet¿, i Lhasa 1409, samt byggandet av tre tredimentionella mandala för buddhorna Guhyasamâja, Paramasukha-Cakrasamvara och Vajrabhairava 1415. Hans omfattande författarskap har samlats i 16 band, varav hans mest kända verk är en s.k. ¿frälsningsväg¿, lam rim chen mo. Centra för reformationen blev de tre kloster utanför Lhasa, som han grundade: dga ldan ,1409; 'bras sprungs, 1414(1416); se ra, 1417(1419). Efter sin död 1419 kom tsong kha pa på grund av sin stora lärdom att uppfattas som en inkarnation av bodhisattvan Manjushrî. Som sådan är han avbildad här med Manjushrîs attribut, svärdet och boken, uppburna av de blomstänglar han håller.Tsongkhapa%2C%20tsong%20kha%20pa%2C%20eller%20rje%20rin%20po%20che%20%20blo%20bzang%20grags%20pa%2C%0Aryamah%C3%A2ratna%20Sumatik%C3%AErti%0A%0APekingkatalogen%3A%20Aryamah%C3%A2ratna%20Sumatik%C3%AErti%2C%20bTson-kha-pa%0A%0AKropp%3A%20Ett%20huvud%2C%20tv%C3%A5%20armar%2C%20tv%C3%A5%20ben%2C%20kl%C3%A4dd%20i%20tegelr%C3%B6d%20munkdr%C3%A4kt%20med%20gyllene%20blomm%C3%B6nster%20och%20buddhistiska%20lyckoemblem%2C%20gul%20omlottlagd%20skjorta%2Fkesa%3F%20och%20p%C3%A5%20huvudet%20en%20spetsig%20m%C3%B6ssa.%0A%0Asana%3A%20Dhy%C3%A2n%C3%A2sana%20p%C3%A5%20dubbel%20m%C3%B6rkgr%C3%B6n%20lotussockel%20med%20r%C3%B6da%20kronblad%20och%20gyllene%20ovansida.%0A%0AMudr%C3%A2%3A%20B%C3%A5da%20h%C3%A4nder%20i%20dharmacakrapravartana%2C%20%C2%BFig%C3%A5ngs%C3%A4ttandet%20av%20L%C3%A4rans%20hjul%C2%BF%2C%20h%C3%A5llande%20blomsk%C3%A4lkar%20som%20avslutas%20i%20blomst%C3%A4nglar%20med%20lotusblommor%20uppb%C3%A4rande%20t.h.%20%20en%20gyllene%20khadga%20%28sv%C3%A4rd%29%2C%20och%20t.v.%20en%20vit%20pustaka%20%28bok%29%20med%20en%20lotus%20i%20guld.%0A%0ADefekter%20vid%20f%C3%B6rv%C3%A4rvet%3A%20F%C3%A4rgbortfall%20i%20pannan%2C%20v%C3%A4nster%20kind%20och%20%C3%B6gonlock%2C%20m%C3%B6ssans%20v%C3%A4nstersida%2C%20h%C3%B6ger%20fotsula%2C%20h%C3%B6ger%20%C3%B6verarm.%0A%0ASenare%20defekter%3A%20Slagskada%20p%C3%A5%20sockelns%20nederkant.%0A%0AF%C3%B6rsluten%20med%20tr%C3%A4platta%2C%20ej%20fylld.%0A%0A%C3%85lder%20och%20tillverkningsort%3A%20Ca.%201900%2C%20Mongoliet%20eller%20m%C3%B6jligen%20atelj%C3%A9%20i%20Peking%20f%C3%B6r%20mongolisk%20marknad.%0A%0AMaterial%3A%20M%C3%A5lad%20driven%20koppar.%0A%0ATsong%20kha%20pa%2C%20eg.%20%C2%BFMannen%20fr%C3%A5n%20l%C3%B6kdalen%C2%BF%2C%20grundare%20av%20den%20nya%20ka%20dam%20eller%20dge%20lugs%20pa-orden%2C%20f%C3%B6ddes%201357%20i%20Amdo%20i%20nord%C3%B6stra%20Tibet.%20Hans%20f%C3%B6rste%20l%C3%A4rare%20var%20Kadampa%20Rinchen%20D%C3%B6ndrup%2C%20som%20genom%20dr%C3%B6mmar%20och%20orakel%20leddes%20till%20tsong%20kha%20pas%20familj.%20Han%20var%20d%C3%A5%20bara%20tre%20%C3%A5r.%20Som%20sju%C3%A5ring%20erh%C3%B6ll%20han%20av%20den%20fj%C3%A4rde%20Karmapa%20lama%2C%20Deshin%20Shekpa%2C%20ordination%20som%20novis%20med%20namnet%20Sumatik%C3%AErti%2C%20blo%20bzang%20grags%20pa.%20%C3%85r%201372%20reste%20han%20till%20de%20centrala%20omr%C3%A5dena%20av%20Tibet%20f%C3%B6r%20att%20under%20tjugo%20%C3%A5r%20studera%20hos%20l%C3%A4rare%20av%20de%20olika%20buddhistiska%20riktningarna.%20Efter%20att%201385%20ha%20f%C3%A5tt%20full%20munkvigning%20fortsatte%20han%20sina%20studier%20och%20erh%C3%B6ll%201392%20i%20Lhasa%20titeln%20%C3%A2c%C3%A2rya.%20En%20mer%20mystisk%20fas%20i%20hans%20liv%20intr%C3%A4dd%20nu.%20L%C3%A5nga%20tider%20levde%20han%20i%20tillbakadragenhet%20med%20dagliga%20l%C3%A4rda%20samtal%20med%20bodhisattvan%20Manjushr%C3%AE.%20Efter%20sin%20%C2%BFfullst%C3%A4diga%20upplysning%C2%BF%201398%20%20och%20inspirerad%20av%20den%20andliga%20traditionen%20fr%C3%A5n%20N%C3%A2g%C3%A2rjuna%20och%20Chandrak%C3%AErti%20genomf%C3%B6rde%20han%20under%20de%20f%C3%B6ljande%20%C3%A5ren%20en%20kloster-reformation%2C%20varvid%20han%20lade%20stor%20vikt%20vid%20en%20str%C3%A4ng%20klosterdiciplin%2C%20celibat%2C%20%C3%A5terg%C3%A5ng%20till%20studier%20av%20fr%C3%A4ms%20indiska%20texter%20och%20en%20utrensning%20av%20magiska%20tantriska%20bruk.%20Sj%C3%A4lv%20s%C3%A5g%20han%20sig%20n%C3%A4rmast%20som%20en%20efterf%C3%B6ljare%20till%20den%20andliga%20f%C3%B6rnyelse%20som%20den%20bengaliske%20m%C3%A4staren%20Atisha%20p%C3%A5b%C3%B6rjat%20p%C3%A5%201000-talet.%20Den%20nya%20riktningen%20fick%20namnet%20dge%20lugs%20pa%2C%20%C2%BFde%20dygdiga%C2%BF%2C%20ibland%20ocks%C3%A5%20allm%C3%A4nt%20kallad%20%C2%BFgulm%C3%B6ssor%C2%BF%20efter%20f%C3%A4rgen%20p%C3%A5%20lamornas%20hattar.%20Till%20hans%20fyra%20stord%C3%A5d%20r%C3%A4knas%20%C3%A5teruppbyggandet%20Maitreya-templet%20i%20Dzingji%2C%20sammankallandet%20av%20ett%20allm%C3%A4nt%20koncilium%20f%C3%B6r%20%C3%B6versyn%20av%20klosterdiciplinen%2C%20inf%C3%B6randet%20av%20den%20%C3%A5rliga%20stora%20ny%C3%A5rs-b%C3%B6nen%20smon%20lam%20chen%20po%2C%20%C2%BFdet%20stora%20l%C3%B6ftet%C2%BF%2C%20i%20Lhasa%201409%2C%20samt%20byggandet%20av%20tre%20tredimentionella%20mandala%20f%C3%B6r%20buddhorna%20Guhyasam%C3%A2ja%2C%20Paramasukha-Cakrasamvara%20och%20Vajrabhairava%201415.%0AHans%20omfattande%20f%C3%B6rfattarskap%20har%20samlats%20i%2016%20band%2C%20varav%20hans%20mest%20k%C3%A4nda%20verk%20%C3%A4r%20en%20s.k.%20%C2%BFfr%C3%A4lsningsv%C3%A4g%C2%BF%2C%20lam%20rim%20chen%20mo.%20Centra%20f%C3%B6r%20reformationen%20blev%20de%20tre%20kloster%20utanf%C3%B6r%20Lhasa%2C%20som%20han%20grundade%3A%20dga%20ldan%20%2C1409%3B%20%27bras%20sprungs%2C%201414%281416%29%3B%20se%20ra%2C%201417%281419%29.%0AEfter%20sin%20d%C3%B6d%201419%20kom%20tsong%20kha%20pa%20p%C3%A5%20grund%20av%20sin%20stora%20l%C3%A4rdom%20att%20uppfattas%20som%20en%20inkarnation%20av%20bodhisattvan%20Manjushr%C3%AE.%20Som%20s%C3%A5dan%20%C3%A4r%20han%20avbildad%20h%C3%A4r%20med%20Manjushr%C3%AEs%20attribut%2C%20sv%C3%A4rdet%20och%20boken%2C%20uppburna%20av%20de%20blomst%C3%A4nglar%20han%20h%C3%A5ller.

Materialkategori

metall

Material - tillverkning

koppar; metall

Material, engelska - tillverkning

copper

Teknik - tillverkning

drivet; bemålat

Höjd

36 cm

Bredd

20 cm

Namn - insamlad av

Gomboev, Nikolai

Beskrivning: Nikolai Ivanovich Gomboev, (Naidan Gomboev innan han döptes), född 1837, irkutskprovinsen (sydöstra Sibirien, Ryssland), död 1906. Nikolai Ivanovich, rysk statsman och diplomat. Han var tjänsteman för den diplomatiska beskickningen i Kina och en av de som byggde upp post- och telegraftjänsten vid den ryska ambassaden i Peking. Han deltog i forskningsresor och expeditioner i östasien, framför allt 1864-1866, bland annat i Amurregionen, Mongoliet, Manchuriet, Korea och Kina. Han samlade antikviteter och hans specialområde var buddhistiska föremål. Han var gift med dottern till Nikolay Bestuzhev (1791-1855).
Från 1872 var han verksam i Peking fram till ca 1900.
Hans samling av buddhistiska föremål uppgick till 600 objekt. De flesta förstördes under oroligheter i Peking men en del av dem lyckades Sven Hedin förvärva.
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: commons.wikimedia.org, www.geni.com
Källor, Wikipedia - beskr. av: ru.wikipedia.org

Namn - förvärvat från

Hedin, Sven Anders (1865-02-19 - 1952-11-26), författare, geograf, upptäcktsresande

Beskrivning: Forskningsresande, geograf, författare. Fil.dr.
H. blev adlad 1902.
Efter att ha tagit en doktorsgrad i Halle (1892) genomförde H. tre egna expeditioner i Centralasien (1893-97, 1899-1902, 1905-09). H. gjorde 1916 en färd till Mellanöstern och 1923 en jordenruntresa.
År 1927 återvände H. till Centralasien för att på uppdrag av Lufthansa undersöka flygrutter och etablera affärskontakter mellan Europa och Fjärran Östern. Han stannade, med korta avbrott, till 1935 som chef för en serie expeditioner och forskningsföretag.
Åren 1933-35 undersökte H. på kinesiska regeringens uppdrag möjligheten att bygga bilvägar längs de gamla karavanlederna genom Gobiöknen.
Expeditionerna 1927-35, som var de vetenskapligt mest produktiva, var tidiga prov på mångvetenskapligt multinationellt fältarbete.
Den vetenskapliga publikationsserien från Hedinexpeditionen är beräknad att omfatta cirka 50 volymer.
H. har även författat många reseskildringar.
En stor tillgång har H. haft i sin talang som tecknare i detta sammanhang. H. ritade tusentals kartor och teckningar och hopbragte stora samlingar av geologiskt och etnografiskt material.
H. var ledamot av såväl Svenska Akademien (från 1913) som Vetenskapsakademien och mottog hedersdoktorat från univ. som Oxford, Cambridge och Harvard. /US
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collection.britishmuseum.org, carl.kulturen.com, commons.wikimedia.org, kulturarvsdata.se, collections.smvk.se, www.geni.com, collections.smvk.se, carlotta.malmo.se, collections.smvk.se, kulturarvsdata.se, libris.kb.se
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Tidpunkt - förvärv till museet

1935

Förvärvsomständigheter - i fält

2001-2541 förvärvat av Gomboiev fr o m 1872. (Gomboievs katalog). Därefter inköpt på auktion av Hedin Bendix-expeditionens samlingar.

Händelse - var närvarande vid

Hedinexpeditionen, fjärde centralasiatiska expeditionen (1927-1935)

Beskrivning: Mellan 1927 och 1935 ledde Hedin den svensk-kinesiska expeditionen till Centralasien. Vid Hedins tidigare expeditioner hade han varit ensam västerlänning, medan han nu var ledare för ett vandrande universitet som bestod av ett stort antal svenska och kinesiska vetenskapsmän, däribland arkeologer, botaniker och etnografer. Bland de svenska deltagarna fanns Georg Söderbom, Folke Bergman, David A:son Hummel, August Larson (hertig Larson) och Gösta Montell.
Mellan 1927 och 1928 var expeditionen finansierad av Lufthansa och hade flera tyska deltagare. Den skulle göra en allsidig utforskning av de centralasiatiska ökenområdenas naturförhållanden och geografi och Lufthansa hade som villkor att expeditionen skulle undersöka möjliga platser för mellanlandningar på den planerade flyglinjen Berlin-Peking-Shanghai. När militärguvernören i Sinkiang förbjöd flygningar över sitt område tog finansieringen slut. Hedin lyckades dock få finansiering från den svenska riksdagen och privatpersoner, vilket gjorde att expeditionen kunde fortsätta mellan 1929 och 1933, efter förhandlingar med den nye makthavaren i Nanking, Chiang Kai-shek. Stora delar av Inre Mongoliet, Nanshan, Tsaidam, Tarimbäckenet, Tian Shan och nordvästra Tibet utforskades. Ett mycket omfattande material samlades in, en noggrann kartering utfördes och Centralasiens klimatologi klarlades.
Mellan 1933 och 1935 finansierades expeditionen av den kinesiska regeringen, med uppdraget att vid sidan av de vetenskapliga undersökningarna studera möjligheten att bygga bilvägar längs de urgamla karavanlederna i Sinkiang. Denna farofyllda färd har Hedin skildrat i trilogien Stora hästens flykt (1935), Sidenvägen (1936) och Den vandrande sjön (1937).
Den stora mängden forskningsresultat publicerades mellan 1937 och 1992 i skriftserien Reports from the scientific expedition to the north-western provinces of China under leadership of Dr. Sven Hedin. (Wikipedia 2015-03-10)
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collections.smvk.se

Klassifikation, OCM (smal)

Bildkonst (532); Dyrkan (782); Heliga föremål och platser (778); Heliga människor (792)

OWC - ursprung

AE1

Källor

Schumann, H.W. 1986, s 362 f.

Lavizzari-Raeuber, A. 1989, s 220

Grünwedel, A. 1900, s 72 f.

Rhie, M.M., Thurman, R.A.F. 1991, s 29, 267.

Ursprungsdatabas

Etno

Belongs to Samling

1935.50 :: Hedin-Bendix-samlingen

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.

Important to know about the information in the online collection database

Users of the database are warned that some records may include language or terminology dating from the 19th and 20th centuries which depicted people in ways that are obsolete and/or offensive. We are conscious that the inclusion of such terminology is problematic. As an institution, we have chosen to include this historic information in our database because it is part of the documentation for the object, photograph, or archival item. Where known, objects associated with, or photographs depicting, ritual or ceremonial activity have been hidden in the publicly accessible database as there may be restrictions relating to the age, gender, initiation and ceremonial status or clan of the person who may see them. The database may also include the names of deceased persons, which could cause sadness or distress, particularly to relatives of these people.

Click here for more information.

1935.50.2486 :: skulptur, figur

Leave a comment

Important to know about the information in the online collection database