Carlotta - the museum database

1906.46.0004 :: fetisch

Object description

Fetisch, antropomorf skulptur med stor färgsymbolism. En kraftbärande bilongo-behållare över magen där en snäcka suttit, men fastnat och lämnat tomrum. Behållaren inramad av varsin rad vita pärlor med blå ränder uptill kring halsen och nertill kring bäckenet.

Vita och röda pärlor i snören som svans.

Missionär Johan Hammar skriver om tekiskulptur att dessa:

"I förbigående nämnde vi biteki som föreställa människor. De göras av någon i träsnideri kunnig person och säljas till prästen såvitt han ej tillverkar dem själv. Man tror att i en teki bor någon avlidens ande och verkar. De invigas och helgas precis som minkisk och skola enligt Minludi vara mäktigare än dessa. Om dem berättar han:

Då någon vill komma i besittning av en teki, ska han gå till en präst som har en sådan. Den bäres till den blivande prästens by och denna tittar teki i sätet under det han nämner vilkens persons ande som ska taga sin boning i den. Denne person ska de inom fyra dagar dödas i krig. Lyckas ej detta ska den utsedde falla ner från en hög palm eller störta i ett bråddjup. När han dött går hans ande in genom sätet på träfiguren som därigenom blir en mäktig fetisch. Härpå inviges teki på samma sätt som nkisi men så tillägger den nya ägaren: Mkwende, om teki fått detta namn, du ska inte ¿äta¿ andra än de friska och starka. Du ska vara i vår by och skydda oss och alltid lyda min röst. Men gå till andra byar och döda män och kvinnor ty unga och gamla smäda dig där och säga att du ej haft någon kraft.

På det att teki må kunna gå till andra byar lämnas dörren till hans hus på glänt till natt och dag. Namn på biteko äro: makwende, nkondi, mbambi, zabakongo m.fl.

En teki dödas då ägaren till den dött. Den lägges i en flod eller ett träsk eller på någon obebodd plats med dåligt rykte, vid en palm eller ett nsafu-träd för att där ruttna. Om någon äter av det trädets frukt dör han. På platser där inget gräs växer får ej teki läggas ty då ska det inte regna." (1907:143-145)

För mer info om nkisi se 1906.46.0001

Data elements
References (8)

Inventarienummer

1906.46.0004

Sakord

fetisch

Sakord kikongo

teki [pl. biteki]

Etnisk grupp - ursprung

Bakongo (Kongo)

Beskrivning: Kongo eller bakongo är en sammanfattande benämning på ett antal bantutalande folk som lever som jordbrukare i Nedre Kongo.Kongo%20eller%20bakongo%20%C3%A4r%20en%20sammanfattande%20ben%C3%A4mning%20p%C3%A5%20ett%20antal%20bantutalande%20folk%20som%20lever%20som%20jordbrukare%20i%20Nedre%20Kongo.
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org, en.wikipedia.org

Ort - ursprung

Mukimbungu missionsstation

Land - ursprung

Kongo-Kinshasa

Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Land, engelska - ursprung

Democratic Republic of the Congo

Världsdel - ursprung

Afrika

Världsdel, engelska - ursprung

Africa

Geografiskt namn - annat

Belgiska Kongo

Beskrivning

Vita och röda pärlor i snören som svans.

Missionär Johan Hammar skriver om tekiskulptur att dessa:

På det att teki må kunna gå till andra byar lämnas dörren till hans hus på glänt till natt och dag. Namn på biteko äro: makwende, nkondi, mbambi, zabakongo m.fl.

För mer info om nkisi se 1906.46.0001

Materialkategori

trä

Material - tillverkning

pärla; snöre; trä

Material, engelska - tillverkning

wood

Teknik - tillverkning

snidat

Anmärkning

+ lösa delar i påse [Mag]

Längd

8 cm

Bredd

3 cm

Namn - förvärvat från

Laman, Karl Edvard (1867-03-18 - 1944-06-27), missionär

Beskrivning: Karl Edvard Laman, missionär, språkforskare, f.18 mars 1867 i Norrbäcke skn, Kopparb. län, död 27 juni 1944 i Stjärnorps skn, Östergötl. län. [...] Åren 1888-89 genomgick han Sv. missionsförb:s missionsskola och for 1891 till Kongo, där han var missionär till1919. Efter sina första tre år i Kongo bedrev han språkstudier i kikongo i Hamburg för afrikanisten prof. C. Meinhof. Laman har bl.a. utgivit "Lärobok i kongospråket" (1912), "Grammar of the Kongo language" (s.å.), "The musical accent in the Kongo language"(1922), "An essay in Kongo phonology"(1928). Hans språkvetenskapliga arbete kulminerade i "Dictionnaire Kikongo-Français (avec une étude phonétique décrivant les dialects les plus impotants de la langue dite Kikongo", utg. av Institute Royal Colonial Belge i Bryssel (1936). Han gav även ut läroböcker på kikongo för missionsskolorna samt en bibelöversättning. Under sina sista fem år i Afrika fick han helt ägna sig åt studieresor i nedre Belgiska och Franska Kongo, varvid ett dussin dialekter upptecknades och bearbetades. L. har även hemfört värdefulla etnografiska och entomologiska samlingar, för vilka han 1907 erhöll Vet. akad:s Linnémedalj i guld. (ur Svenska män och kvinnor 4, 1948.) /US
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: libris.kb.se, collections.smvk.se
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Tidpunkt - förvärv till museet

1906

Klassifikation, OCM (smal)

Magi (789)

OWC - ursprung

FO21

Publicerad text

Nr 2. Nikisi 1906.46.4 insamlad av Karl Edvard Laman. Donerad till Nordenskiölds etnografiska missionsutställning. Fernissan påförd av Laman själv.

De vita handskarna

Jag står inför ett föremål av en, för mig, okänd kategori. I decennier har det vilat här, på sin bestämda plats i museimagasinets klimatanpassade mörker. De hemliga ingredienserna finns i en invaxad klump på skulpturens mage. Det kan vara delar av växter eller djur. Det kan vara aska från mycket gamla eldstäder eller jord från stigar där människor gått, så länge någon kan minnas. Skulpturen föreställer inte. Den är ett kärl som håller samman och förmår förena det vitt åtskilda i en enda kropp. Pärlornas färg har bestämda betydelser. I botten finner jag den koloniala cirkulationens ärr: föremålsnumrets beständiga och prydliga piktur.

Många händer har tagit i det förr. Vägen hit var en osannolik stafett mellan träsnidaren, den rituella experten, brukarna och samlaren, som förde det över kontinenterna och haven. Utställt i Stockholm, vid seklets början, fick det symbolisera det primitiva och hedniska.

Nu lyfter jag det varsamt, men utan att beröra det. Som konservatorn lärt mig bär jag vita bomullshandskar. Den kongolesiska kollegan ler: ”Du behöver inte de där. Det är inte laddat längre. Och om det så vore, skulle de ändå inte hjälpa.” Han har både rätt och fel. Förnekar man och överger vördandens praktiker slutar laddningen verka. Men nya tabun och tecken har tagit de gamlas plats. Energi kan aldrig förstöras. Den antar bara ny form. (Lotten Gustavsson, 2004)

Referens - publicerad i

Gustafsson Reinius, Lotten (2008). Elden eller evigheten: Materiella Punctum i svenska museisamlingar från Kongostaten. Tidskrift for kulturforskning. 2008:7:4, S. 23-44

Källor - http: ojs.novus.no, libris.kb.se

Källor

Hammar, 1907, s. 143-145.

Ursprungsdatabas

Etno

Belongs to Samling

1906.46 :: Laman, Karl Edward

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.

Important to know about the information in the online collection database

Users of the database are warned that some records may include language or terminology dating from the 19th and 20th centuries which depicted people in ways that are obsolete and/or offensive. We are conscious that the inclusion of such terminology is problematic. As an institution, we have chosen to include this historic information in our database because it is part of the documentation for the object, photograph, or archival item. Where known, objects associated with, or photographs depicting, ritual or ceremonial activity have been hidden in the publicly accessible database as there may be restrictions relating to the age, gender, initiation and ceremonial status or clan of the person who may see them. The database may also include the names of deceased persons, which could cause sadness or distress, particularly to relatives of these people.

Click here for more information.

1906.46.0004 :: fetisch

Leave a comment

Important to know about the information in the online collection database