År 1913-1914 var Birger Mörner i Papua Nya Guinea. Han färdades bland annat uppför Sepikfloden (Sepik river, även kallad kejsarinnan Augustas flod/Kaiserin Augusta Fluss) och Ramufloden (Ramu river) i Papua Nya Guinea (dåvarande Tyska Nya Guinea) men var större delen av tiden på öarna i Bismarckarkipelagen (Gerhard Lindblom i förord till Vogel 1951, Årsberättelse 1915, Riksmuseets Etnografiska Avdelning, Lagerkrantz 2002). Förutom från nämnda floder kom föremål som Mörner samlade in under de här åren från Nya Pommern (idag Niu Britain, Bismarckarkipelagen), Nya Mecklenburg (idag Niu Ailan, eller Nya Irland, Bismarckarkipelagen), San Mathias (även St Matthiasöarna, Sankt Matthiasöarna, Mussau Islands, Bismarckarkipelagen), Amiralitetsöarna (del av Bismarckarkipelagen), Wuvulu (tidigare Tiger Island, Mary Island, Matty, Maty Island, Tiger-Inseln, Wuwulu), Bismarckarkipelagen), Aua (tidigare Durour Island och Hunt Island, Bismarckarkipelagen) m. fl. smärre ögrupper och enstaka öar. Han tillbringade 3 månader på öarna Wuvulu och Aua. I örordet till sin reseskildring "Arafis tropiska år" beklagar han att en så stor mängd fotografier förstördes av fukt. Större delen av föremålssamlingarna fick han genom kolonister på plats. De etnografiska samlingarna lämnades till Etnografiska museet, de zoologiska till Uppsala och Stockholms universitet och till Naturhistoriska museet och mänskliga kvarlevor (skelett) till Karolinska institutet.
I juni 1913 var han hos Rudolph Wahlen som han kände sedan tidigare från sin tid som konsul i Sydney. Wahlen hade en stor villa, "Wahlenburg" på atollen Maron i Bismarckarkipelagen.
Arafis tropiska år börjar i juli 1913 på Sepikfloden. Mörner färdades uppför med ångbåt med poliser och tjänare. Efter 30 mil når de första byn "Binn" där Richard Thurnwald hade sitt läger. Thurnwald följde med på den fortsatta färden. Efter 137 mil stannar de igen. Här byter Mörner till sig en stor mängd etnografika. Efter 246 mil nådde de "Malu" ("den tyska Sepikexpeditionens huvudkvarter"). Härifrån gjorde Mörner en utflykt till byn "Jambun" med en liten pinass (en typ av båt) där han bytte till sig mer etnografika. Här fanns ett "djävulstempel" (ceremoniellt hus). Fem dagar senare ankrade ångbåten vid Nya Guineas nordkust vid en bukt "Potsdamshafen". Här träffade Mörner den tyske plantageägaren Pockels.
Den första augusti kom han till Wuvulu på Wahlens handelsskonare "Möwe". Han flyttade in hos Edvard (Eduard) Christian Antonius Nielsen Ørtoft, även kallad "Fai'u (Faiu) eller "William Leonard", från Læsø i Danmark. En 15-årig flicka, Siwawa, blev beordrad att betjäna Mörner. Han kallade henne Tigea. Mörner blev sjuk i feber och dysenteri under augusti och september. Öborna kallade honom Arafis.
På Aua träffade Mörner tysken Matthies som då var ende europén på ön. Han hade samlat in etnografika till Mörner. Mörner beskriver också hur han plundrar flera gravar som anlagts nyligen och tar tillvara kranium.
Mörner berättar också om Nya Pommern i sin bok men när han var där anges inte i tid.
I kapitlet "17 byar" återger han en utflykt till bergen och bergspapuaner. Det är dock oklart var detta sker. Varje by de kom till var dock tom, endast "en gubbe" var kvar, övriga invånare hade gömt sig. Om boken är kronologisk bör detta ha varit under hösten 1913.
Även ön "Karkár" (Kar Kar, Karkar Island) befinner Mörner sig på och här bedriver han handel.
Även under hösten och under 1914 (Buschman säger 2 tillfällen under fem månader) var Mörner på floderna på Nya Guinea (Ramu och kanske Sepik igen?).
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.