Föremålen kommer från tre indianfolk i Nordamerika: nordliga shoshone-bannock och nordliga paiute samt nez percé. De bor i nämnd ordning i norra stora bassängen och platåområdet. Deras traditionella ekonomi utgörs av jakt, fiske och insamling.
Gåva av Dr. Sven Liljeblad, University of Nevada, Reno, USA.
Arjuna, en av Mahabharata-eposets fem Pandawabröder, förkroppsligar det javanesiska mansidealet: finlemmad och feminint skön och samtidigt oöverträffad krigare och fruktad kämpe på slagfältet. Arjuna är både mild och viljestark, både asketisk och livsbejakande och utan jämförelse skuggspelets största kvinnokarl.
Bildtexten lyder: "Välkomna ärade gäster".
Hanoman, den vita apan, är son till vindguden som skänkt honom förmågan att ta flygande skutt. De långa tumnaglarna är hans vapen. Hanoman förekommer i de hinduiska eposen Ramayana och Mahabharata, där han fungerar som budbärare och rådgivare. Han uppvisar 'typiska apdrag', är lekfull och okynnig och speciellt älskad av barn.
Baladewa t.v, kung av Manduro, framställs i skuggspelet som lojal, modig, hetlevrad, lynnig, rakt på sak och dum. Gatutkaca t.h., den näst äldste av de fem Pandawabröderna, är patriotisk och trogen in i döden. Indonesiens förste president Soekarno såg i honom en modell för männen i den unga republiken.
Baladewa och Gatutkaca är gjorda som pendanger och representerar två stridande sidor. Här är de ställföreträdare för två prinsar som är rivaler om samma kvinna.
Den numera vanliga versionen av brudparsframställningar: brudparet i helfigur sittande med korslagda ben och om-givna av två uppvaktande personer; på brudgummens sida en man med ett hopfällt parasoll, ett rangtecken. Motsvarande person på brudens sida har troligen en spottkopp i händerna. Brudparets dräkter och gula kroppsmålning är trogna kopior av den traditionella centraljavanesiska hovdräkten.
En variant av brudparsmotivet. Bruden i traditionell högtidsdräkt med pannhåret rakat och ersatt av målade dekorativa svarta uddar med förgyllda kanter. Brudgummens randiga jacka kan påminna om den typ av jacka som de centraljavanensiska furstarnas soldater bar under proces-sioner. Framställningen en face visar på västerländskt inflytande. Stelheten i framförandet från början troligen beroende på ovanan att skildra figurer framifrån har blivit norm.
De två pendangerna utgörs av en bild av Indonesiens president i färg samt en av vicepresidenten. Mitt emellan dessa bilder och något högre placerad hänger ett färgtryck av den indonesiska republikens emblem Pancasila med statens fem principer nedtecknade under den heraldiska Garuda - nationens syntes.
�
Burak, den bevingade häst vilken enligt legenden, profeten Muhammed besteg vid sin himmelsfärd mi'raj. Skuggspels-inflytandet är tydligt. Djurets (i detta fall en åsna) ansikte är avbildat i profil och bär en hög huvudbonad, makota, av det slag som i skuggspelet är förbehållen en regerande furste.
Två furstliga damer i bärstol. De två bakre hovdamerna bär på identifierbara föremål, en ask för betelnötter, blad och kalk för beteltuggning samt en spottkopp.
Sultan Agung till häst i procession. Han har gått till historien som enaren av det centraljavanesiska furstendömet Mataram. Två gånger belägrade han det holländska handelsfästet Batavia och misslyckades. Bilden skildrar troligen hur Sultan Agung rider för att förhandla med holländarna. Processionen leds av en mycket lång uniformsklädd person uppenbarligen av högre rang än de övriga soldaterna. Han är troligen europé. Sultan Agungs furstliga rang markeras av det gyllene parasollet över hans huvud.Holländska vimplar fladdrar från den bakre truppens lansar.
�
En av staden Yogyakartas moskéer målade som pendanger. Spegeln i mitten hänger något högre än de båda
; målning-arna och bildar enligt javanesiskt sätt att se en syntes av de andra målningarna. Förr salufördes två pendangmålningar, vanligen tillsammans med en spegel. En variant på temat, två pendangbilder samt en tredje som får utgöra syntesen av de två är idag mycket vanlig på den javanesiska landsbyg-den. I denna variant utgörs de två pendangerna av ett port-rätt av Indonesiens president samt ett av dess vicepresident. Mitt emellan dessa bilder och något högre placerad hänger ett färgtryck av Pancasila, den indonesiska republikens emblem.
Semar, tjänare-gycklare-förhinduisk gud, allt i ett. Hans ställning som hälften gudom, hälften människa, markeras av en särpräglad kroppsbyggnad. Semar är klotrund med ett batikskynke svept runt midjan. Han har kvinnligt svällande bröst och ett ansikte med varken kvinnliga eller utpräglat manliga drag. Som tjänare och gycklare har han en låg social ställning men är samtidigt mäktigare än de främsta hindu-gudarna, vilka han tilltalar på familjär javanesiska och inte på det respektfulla språk som tillkommer dem. Semar är skuggspelets mest älskade figur.
Gycklarna Petruk och Gareng på motorcykel med sina hustrur i sidovagn. De stoppas av fadern Semar, uniforms-klädd som sina söner men i överordnad position. Semar stirrar förskräckt på motorcykeln som tycks vara på väg
att ramla sönder.
Fotbollsmatch. Gycklarna Petruk och Bagong i samma lag spelar mot brodern Gareng medan fadern Semar står i mål.
Museets samling av javanesiska glasmålningar kommer från provinsen Centraljava samt Det Speciella Området Yogya-karta. Målningarna har köpts direkt från bykonstnärer eller på de lokala marknaderna, i enstaka fall även i antikaffärer. De har hemförts av museets Sydöstasienintendent, Elisabet Lind.
Important to know about the information in the online collection database
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.