- Inventarienummer
- 1889.04.4173
- Alternativ identitet
- LRK.24173; 1696:380.731696%3A380.73; 1867.3923; LRK:24173
- Objekt, externt - samma som
- LRK:24173
- Källor - http
- kulturarvsdata.se
- Sakord
- dolk; kniv
- Sakord, engelska
- knifeknife; daggerdagger
- Specialbenämning
- keris; kris
- Inlån - aktuellt
- in-1889.0001
- Tidpunkt - tillverkning, tidigast
- 16001600 [?]
- Tidpunkt - tillverkning, senast
- 16991699 [?]
- Region - ursprung
- JavaJava
- Land - ursprung
- Indonesien : Asien
- Geonames-referens
- sws.geonames.org
- Källor, Wikipedia - beskr. av
- sv.wikipedia.org
- Land, engelska - ursprung
- IndonesiaIndonesia
- Världsdel - ursprung
- Asien
- Världsdel, engelska - ursprung
- AsiaAsia
- Beskrivning
- Keris eller kris; en dolk med ceremoniell och rituell betydelse. Bladet är tillverkat av järn legerat med nickel eller av nickelhaltigt meteorit.; Malajisk kris från Java. Klinga av damaskerat stål, vågformig, med djupa räfflor. Fäste av ebenholts, kantigt och något utskuret.
;
Javanesisk kris;Fäste af brunt trä, kantigt och obetydligt utskuret, utan ring;
Klingan vågig damascherad, med två längre och två kortare urholkningar.
Se 3922.
Denna är till Lifrustkammarens och Klädkammarens samlingar öfverlemnade af drottning Desideria.
- Beskrivning - engelska
- An early collected Central Javanese kris with 11 undulations and two fullers on its heavy blade. The hilt in the Nunggak Semi shape.
- Materialkategori
- metall
- Material - tillverkning
- järnj%C3%A4rn
- Material, engelska - tillverkning
- ironiron
- Anmärkning
Beskrivning i inv. 1867, nr 203.93 pag.127 i föregående inv. Gåvan från drottning Hedvig Eleonora ej Desideria!
Deposition till Etnografiska museet 1906-01-13.
Katalogisering Nils Drejholt 1986-05-15, utskrift NDt 1997-06-25.
1696 sid. 380 nr 73:
"5 st. små Pungiorter med flammerade eller wågade klingor, hwar till behörige slijdor af trä, hafwandes een af desse Pungiorter Elphenbens skafft, 1 swart hornskafft och dhe andre 3 Träskafft, i lijka måtto förährte af Hennes Maij:tt Rijkz-Änckiedrottningen".
Litteratur:
Lind, Elisabet, Dolken från Java, i Med världen i kappsäcken, Stockholm 2002, sid. 23, fb
Rangström, Lena. Katalogtext i Drottningar – Kvinnlighet och makt. Stockholm 1999, s 184.
Utställning:
Drottningar - kvinnlighet och makt, LRK 1999, katalognr 94.
- Namn - ägare
- Livrustkammaren
- Beskrivning
Livrustkammaren är ett museum beläget vid Slottsbacken i källaren under Kungliga slottet i Stockholm. Museet ingår i myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.
Livrustkammaren var ursprungligen svenska kungahusets förråd av dräkter, rustningar och vapen. Det äldsta existerande inventarium i vilket ännu bevarade föremål finns upptagna är från 1548.
Grunden till det som idag utgörs av museet lades då kung Gustav II Adolf år 1628 befallde att hans kläder från fälttågen i Polen skulle bevaras "uthi Rust-Cammaren till en evig åminnelse".
Detta innebar att Livrustkammaren fick mer karaktär av historisk samling. På 1660-talet flyttades delar av samlingarna till Drottning Kristinas lusthus och på 1690-talet flyttades dessa föremål och resterande föremål från slottet till palatset Makalös som därigenom fick namnet "Arsenalen". Samlingarna kom därefter att flyttas runt mellan olika platser, bland andra Fredrikshovs slott och Arvfurstens palats. Under 1800-talet förenades livrustkamaren med kungliga klädkammaren, och samlingarna återfördes 1884 till slottet, där de var utställda till 1906, då de flyttades och utställdes på Nordiska museet.
1978 flyttade samlingarna åter tillbaka till slottet.
År 2003 firade museet sitt 375-årsjubileum, och kallar sig Sveriges äldsta museum. (Wikipedia, 2014-08-28)
- Källor - http
- libris.kb.se, commons.wikimedia.org
- Källor, Wikipedia - beskr. av
- sv.wikipedia.org
- Förvärvsomständigheter - i fält
- Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, Givare, 1683-1715Hedvig%20Eleonora%20av%20Holstein-Gottorp%2C%20Givare%2C%201683-1715
- Händelse - var närvarande vid
- Inventering av indonesiska vapen
- Beskrivning
- Under sommaren 2018 genomfördes en inventering av indonesiska vapen (eller samtliga vapen vars ursprung ligger inom den malajiska kultursfären) på Etnografiska museet. Inventeringen gjordes i förberedelse för ett samlingsbesök av Michael Marlow.
-
- Samlingsbesök. 2019-05/06. Indonesiska vapen
- Beskrivning
- Kunskapsuppbyggnadsprojekt kring myndighetens vapensamlingar från den malajiska kultursfären. Utfördes av Michael Marlow, doktorand i religionsantropologi vid Åbo akademi.
- Klassifikation, OCM (smal)
- Vapen (411)
- Publicerad text
Function En kris eller keris är en typ av dolk som man finner i Indonesien, Malaya och på Filippinerna. En kris karaktäriseras av två saker: bladet är asymmetriskt och består av lager på lager of järn legerat med nickel, vilket också kan vara nickelhaltigt meteoritjärn, som smitts till ett vattrat mönster benämnt pamor. En keris smiddes till ett vapen för försvar, plötslig attack men även för officiella avrättningar. En välsmidd keris anses äga kasekten, kosmisk energi som yttrar sig som en inneboende kraft i klingan vilket ger den förmågan att avvärja sjukdom, fara och ond bråd död. Den kan också skänka sin ägare lycka och framgång. Detta kan förklara den ännu levande traditionen på Java att man alltid skall föra med sig sin favoritdolk på långresor och till viktiga möten. En keris som är alltför ”stark” för sin ägare bringar honom emellertid olycka. En keris karaktär bör därför stämma överens med sin ägares. Därtill bör klingans form och utsmyckning passa ägarens sociala position. En keris och dess ägare blir härigenom så starkt sammanflätade att en mans keris t.o.m. kan tjäna som hans ställföreträdare. Detta kan illustreras av den tidigare sedvänjan att viga en brud, som hade lägre status än brudgummen, vid dennes keris. Att en keris förbinds med fruktbarhet kan ha samband med dess mytiska ursprung. Det berättas att Kyai Kopek, den kraftfullaste kerisen vid sultanhovet i Yogyakarta en gång smiddes av en eremits avhuggna fallos, för att sedan gå i arv bland Javas furstehus. Den nuvarande sultanen av Yogyakarta, Hamengu Buwana X, bär Kyai Kopek vid officiella tillfällen. Bruket att bära keris går långt tillbaka i tiden. En kinesisk resenär som besökte Java på 1430-talet lade märke till att keriser med fästen av elfenben eller guld. Portugisen Tomé Pires observation sjuttio år senare, att ”ingen man mellan tolv och åttio går ut ur sitt hus utan en keris i bältet, var troligen giltig in på 1900-talet.
Acquisition Sedan länge deponerad av Livrustkammaren, Stockholm. För dess tidigaste historia, se nedan.
Why this is a masterpiece
P.g.a. av föremålets höga ålder, dess tidiga historia och dess anknytning till Hertig Fredrik III av Holsteins-Gottorps kuriosakabinett.
History of the Object
Denna keris ägdes av den svenska drottningen Hedvig Eleonora (1636-1715). Den upptas i en inventarieförteckning gjord av Livrustkammaren 1696 vilken beskriver ”5 stycken små pungiorter med flammande eller vågade klingor, hwar till behörige slijdor av trä, hafwandes een av desse Pungiorter Elphenbens skafft, i swart hornskafft och dhe andre 3 Träskaffte, i lijka måtto förährte av Hennes Maij:tt Rijk-Änckiedrottningen” ”Pungiort” är troligen en försvenskning av det franska ordet för dolk, poignard. Drottning Hedvig Eleonoras far, hertig Fredrik III av Holstein-Gottorp, var känd för sitt stora bibliotek och sin ”Kunstkammer” Ansvarig för inrättandet av denna ”Kunstakammer” (kuriosakabinettet) tillika från 1649 dess och bibliotekets föreståndare var den vittbereste matematikern, astronomen och etnografen vid hertighovet, Adam Olearius (1603-16719. Det är inte osannolikt att de fem ”pungiorterna”, dvs. keriserna, kommer från denna ”Kunstskammer”. Troligen har de nått Holstein-Gottorp via Holland, varifrån den första handelsexpeditionen sändes ut till Ostindien år 1595. Fästets utformning tyder på att dolken kommer från Java, huvudön i Indonesien. De etnografiska föremålen i Livrustkammarens samlingar är sedan länge deponerade på Etnografiska Museet. (Virtual collection of Masterpieces)
- Publicerad text, engelska
Function The kris or keris is a type of dagger known from Indonesia, Malaysia and the Philippines. A keris is characterised by two specific features: the blade is asymmetric and is made of layer upon layer of iron mixed with nickel or meteorite iron containing nickel, which is worked into a watered pattern, pamor, on the blade itself. The keris was forged into a weapon for defence, sudden attack, or official execution. A well-made keris is considered to have, kasekten - cosmic energy, which manifests itself as an inherent power in the blade, giving it the ability to avert sickness, danger and sudden death as well as conferring happiness and good fortune. This could explain the surviving tradition on Java to bring your favourite dagger on long journies or to important meetings. However, a keris that is too “powerful” for its owner will bring him unhappiness. The character of the keris should correspond to that of its owner. The shape and decoration of the blade must also be suitable to the owner’s social position. Keris and owner are thus so intertwined that the keris of a man even can act as his deputy. This can be illustrated with the earlier custom of wedding a bride of lower social status than the groom with his keris.
Acquisition Long term deposit by the Royal Armoury. Original history, see below.
Why this is a masterpiece
Because of its age and early history, having been connected to the curiosity cabinet of Duke Fredrik III of Holstein-Gottorp
History of the Object
This particular keris belonged to the Swedish Queen, Hedvig Eleonora (1636-1715). The keris is mentioned in an inventory made by the Swedish Royal Armoury in 1696, which, in translation, describes “5 small “pungiorter” (the Swedish rendering of the poignards, French for dagger) with flame or wave-shaped blades, with accompanying sheaths of wood. One of these poignards has a hilt of ebony, one has an antler hilt and three have wooden hilts. All of them were graciously donated by Her Majesty the Queen Dowager”. The father of Queen Hedvig Eleonora, Duke Fredrik III of Holstein-Gottorp was well known for his library and “Kunstkammer” (Curiosity cabinet). In 1649 the famous and well-travelled mathematician, astronomer and ethnographer at the ducal court, Adam Olearius (1603-1671), became the librarian. It is not unlikely that the five “poignards”, i.e. kerises, come from this Curiosity Cabinet. They probably reached Holstein-Gottorp from Holland, from which place the first expedition to the East Indies was sent in 1595. The shaping of the keris’ hilt indicates that the dagger probably originated in Java. The ethnographic objects of the collections found in the Royal Armoury are long since deposited to the Museum of Ethnography. (Virtual Collection of Masterpieces)
- Referens - publicerad i
- Östberg, Wilhelm (red.) (2002). Med världen i kappsäcken: samlingarnas väg till Etnografiska museet. Stockholm: Etnografiska museet
- Källor - http
- libris.kb.se
- Källor
- Med världen i kappsäckenMed%20v%C3%A4rlden%20i%20kapps%C3%A4cken [s. 23]
- Sökord
- vcmvcm; LRKbesökLRKbes%C3%B6k; Hedvig EleonoraHedvig%20Eleonora
- Belongs to Samling
- 1889.04
::
LRK
Important to know about the information in the online collection database
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.