Mongoler är ett folkslag som bor främst i dagens Mongoliet (2,7 miljoner) samt i Inre Mongoliet i Kina (5,8 miljoner). Mindre grupper finns i Xinjiang, Tibet och Manchuriet (alla tre i Kina) samt i området Burjatien runt Bajkalsjön i södra Sibirien (i Ryssland). Mongoler talar i regel mongoliska. Mongoler delas upp i undergrupper varav khalkha och oirater är de största. Mongolerna räknas som ett av Kinas 56 officiella minoritetsfolk.
Mongolernas historia
Mongolernas folkgrupp är osäker, själva ansåg de sig härstamma från hunnerna (vilka de flesta historiker menar var ett turkiskt folkslag). Andra historiker menar att de spårat mongolerna till kinesiska folkgrupper. Khaidu som levde i slutet på 1000-talet omnämns som "den första att regera alla mongoler". Namnet mongolerna togs under Djingis Khans tid; mongolerna var då namnet på en speciell stam som aldrig förlorat i stamstriderna, varför det ansågs vara ett passande namn för det nya riket. Det första omnämnandet av mongolerna finns i kinesiska källor, som berättar, att under Tangdynastin stammen mong-ku-li bodde i nordvästligaste delen av nuvarande Mongoliet. Först med Djingis khan, i slutet av 1100-talet, inträdde mongolerna i historien som ett enhetligt folk; men säkert är, att de skilda skaror, som under honom och hans efterföljare översvämmade världen, bestod lika mycket av tungusiska och turkiska stammar som av egentligen mongoliska. I medeltidens historia motsvarar mongolerna därför i det närmaste vad som nu kallas altajer. (Wikipedia 2025)