till marken. Därav utgick en förSiva skräcklig skepnad, men som i sitt dåvarande sinnestillstånd såg de (generalkatalogen, ocr). [ocr], <0x0d><0x0a>Vira Bhadra
Mått: 35 X 40
Motiv:
Virabhadra (röd) med åtta armar och shiva-tilak (para-tilaka) i pannan. Bredvid honom står en mycket liten Daksha med gethuvud och shiva-tilak i pannan och med händerna sammanpressade i namaste-gest, som för att tillbedja Shiva.
Virabhadra är en av Shivas många emanationer. Betraktas ibland även som Shivas son. Han är en vredgad, gigantisk demon som Shiva skapade ur en av sina hårlockar för att döda sin blivande svärfar Daksha och för att omintetgöra dennes offerceremoni. (Wilkins, 1997:268 f.)
Daksa, som är en prajapati (mänsklighetens upphovsman) och son till Brahma, hade inbjudit alla gudar utom sin svärson Shiva till den stora offerceremoni han skulle förrätta. Det finns en mängd olika versioner av denna myt och Daksas skäl att utesluta sin svärson. Enligt en version hade Shiva vid ett tidigare tillfälle inte visat sin svärfader tillbörlig respekt, i det att han inte rest sig upp då Daksa inträdde vid offerceremonin. Enligt en annan version vägrade Daksa att inbjuda Shiva på grund av dennes egenskap av brahminmördare och den orenhet som dennes association med kremeringsplatser, spöken, onda andar, troll och dylikt innebar. Shiva hade, i egenskap av Bhairava, huggit av Brahmas femte huvud med sin vänstra tumnagel och därmed gjort sig skyldig till brahminmord (brahmahatya).
Sati, Daksas dotter och Shivas gemål, begick på grund av faderns envetna vägran att inte bjuda in Shiva, självmord genom att kasta sig i elden. Då Shiva fick veta detta slet han ursinnig och förtvivlad loss en handfull hår från sitt huvud och slungade den mot toppen av ett berg. Ur den explosion som därvid uppstod framgick Virabhadra ur ena halvan av håret, medan en vredgad gudinna, Mahakali, uppenbarade sig ur den andra. Virabhadra var stor som ett berg och droppade av blod. Hans ögon rullade av ursinne. I mångt och mycket liknade han Shiva. Virabhadra fick av Shiva i uppdrag att förstöra Daksas offer, döda Daksa, hans hustrur och att tvinga de övriga gudarna på knä. Det finns olika versioner av vad som hände efter att Virabhadra fullföljt sitt destruktiva uppdrag. Enligt en version förvandlades offret till en hjort som uppsteg till himlen och som Virabhadra sedan bragte om livet. En annan version förmäler att Virabhadra, efter att gått bärsärkagång och dödat alla offerdeltagare, återupplivade dem varpå Shiva fick deltaga i en ny offerceremoni. Daksha, som halshuggits, fick ett nytt huvud från en get och kom att bli en trogen anhängare av Shiva. (Kramrisch, 1988:310 ff.)
Rituell handställning (mudra):
Ikonografiska detaljer: Virabhadra bär en gyllene, juvelbesatt krona (kirita-mukuta) på sitt huvud. Vapen: höger sida, uppifrån och ned: pikhacka (ankusha; ett vapen som utgörs av en skarp metallkrok fästad vid ett träskaft); pilbåge (dhanus), klubba (gada). Vänster sida, uppifrån och ned: svärd (khadga) i handen framför bröstet, diskus (chakra) mellan lång-och pekfingret på handen under. Runt handlederna på samtliga åtta armar bär han dubbla armband (kankana) och runt anklarna ringar. På fötterna har Virabhadra askettofflor, som är gängse fotbeklädnad bland heliga män (sadhuer) och sannyasiner än idag. Både Daksha och Virabhadra har shiva-tilak (para-tilaka) i pannan. (Niklas Foxeus, 2000)
Important to know about the information in the online collection database
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.