Att bjuda ungdomen på äfventyr
Sven Hedin förberedde böckerna om sina expeditioner redan under
tiden i fält. Dagboken och breven till hemmet blev de första utkas-
ten till den reseberättelse som efter hemkosten med familjens hjälp
snabbt kunde skrivas färdig och ges ut.
Innan Hedin började med det långt mer omfattande arbetet att skriva
den vetenskapliga redogörelsen för sin forskningsfärd gav han dess-
utom ut en billig och lättläst ungdomsupplaga.
Ur den första expeditionen (1893–1897) kom Genom Asiens öknar,
medan Tibetanska äventyr skildrade andra expeditionens vedermödor
(1899–1902). Den tredje expeditionen (1905–1908) beskrevs i boken
Scoutliv i Tibet, dedicerad till Sveriges scouter. Han skrev också en ren
ungdomsbok Tsangpo Lamas vallfärd, diktad men kunskapsmässigt
baserad på hans upplevelser i Tibet. Böckerna spreds över landet och
befäste Sven Hedins ställning som en av dåtidens mest lästa svenskar.
Hedin i skolbänken
Hedins deltagande i det tidiga 1900-talets skolboksprojekt
var en starkt bidragande orsak till att upptäckaren Sven Hedin
var känd och beundrad land och rike kring. Reformvänliga
pedagoger önskade sätta modern svenska i händerna på rikets
skolbarn. Man önskade bibringa dem kunskap om vårt land
och dess historia liksom om världen omkring oss, samtidigt
som man önskade stödja kärlek till fosterlandet och sunda vanor.
Långt in på 1930-talet tummade skolbarnen nya upplagor av
Sven Hedins Från Pol till Pol, medan Anna Maria Roos böcker
om Önnemo och dess folk än i dag tänder nostalgiska minnen
hos dem som en gång stavade sig igenom deras berättelser.
Selma Lagerlöfs Nils Holgersson har sällat sig till de eviga
klassikerna, dit den mindre lästa skolboken av Verner von
Heidenstam, Svenskarna och deras Hövdingar, också kanske hör.
I Vegas kölvatten
En ofta berättad historia om Sven Hedin, också gärna återgiven
av honom själv, var hur han den 24 april 1880 från Söders höjder
kunde iaktta det magnifika skådespelet, då Adolf Erik Nordenskiöld
och hans besättning ombord på barken Vega gled in över Stockholms
Ström för att motta nationens hyllning. Så ville han en gång själv åter-
vända till fosterlandet! Så ville han själv kunna förorsaka nationell yra!
Åtskilliga gånger skulle han också återvända till Sverige för att
mottas av hurrande folkmassor, familjens varma famn och nationens
äretecken.
Det mest minnesvärda och välregisserade mottagandet bjöds honom
dock den 17 januari 1909. Han hade avslutat sin tredje expedition
ägnad åt den Tibetanska högplatån och under vägen hem hade han
hyllats i Indien, Japan, Korea och Ryssland. Med syster Alma vid sin
sida far han med Finlandsbåten från Åbo. I Furusund byter de till lots-
båten med det magiskt klingande namnet ”Vega” och ombord på den
eskorteras de in till Stockholms Ström, där folkmassorna väntar på
kajen nedanför Grand Hotel. Cirkeln hade slutits, nu var han Sveriges
mest kände svensk.
Världens mest berömda stövlar
De stora upptäckternas historia är kantad av heroiska såväl som
obetänksamma bedrifter, av framgång såväl som undergång.
Under några veckor i april 1895 försökte Sven Hedin färdas tvärs
över Taklamakanöknen, något som i grunden var illa betänkt, men
som vändes till ett hjältedåd. Egentligen slutade den som en katastrof,
men en katastrof som Hedin skulle dra mycken nytta av.
Karavanen gick under av vattenbrist innan den nådde igenom öknen,
två män stupade liksom nästan alla kamelerna, mycket av Hedins ut-
rustning gick förlorad. Men Hedin lyckades krypande nå Khotan Darya
och finna en vattengöl i den annars torra flodbädden. Historien för-
täljer hur han, sedan han druckit sig själv otörstig och iakttagit livs-
andarnas långsamma återvändande, fyller sina stövlar med vatten och
vänder tillbaka in i öknen för att undsätta den
; karavanman som längst
förmått följa honom.
Berättelsen andas att Kasim räddas genom den vite mannens upp-
offring. Det är Hedin själv som förtäljer historien, och han formulerar
den nästan omedelbart i ett resebrev till sin lärare i Berlin, von Richt-
hofen. Det är en historia som han i otaliga föredrag skall fjättra sin
publik med och återanvända i åtskilliga tryckta former. Historien
varierar i detaljer, men stövlarnas betydelse framgår alltid.
Radiorösten
Under 1930-talet började radion få grepp om det svenska folket,
och författarna av böcker om äventyr och upptäckter i fjärran
länder blev efterfrågade föredragshållare i det nya mediet. Sven
Hedins röst, som redan var känd från hans långa föredragsturnéer
runt om i landet, kunde nu också kännas igen genom radions brus.
Efter hemkomsten 1935 från sin sista expedition kallades han
snart nog till Radiotjänsts studio för att berätta ”Reseminnen”
för skolradion. Eller för de lite äldre hålla föredraget ”Med Hedin-
expeditionen i Asiens öknar”. De redan lästa äventyren kunde
nu återupplevas i ny form och man kunde också höra föredrag
av de medarbetare han just haft med sig i fält, hans ”gossar”.
Redan 1940 var han dessutom med i en tidig tysk TV-sändning.
Svensk TV startar dessvärre sina sändningar för sent (1956)
för att kunna visa honom annat än genom gamla filmupptagningar.
(Sven Hedin intervjuas i skolradioprogram 1935 [26 min])
Sven Hedin och Tyskland
Sven Hedin drogs tidigt in i politiken. Han tog snabbt ställning för
de nationalistiska och konservativa krafterna i landet, och under
tiden före och efter unionsupplösningen 1905 utnyttjades han som en
svensk nationalhjälte att sättas upp mot Norges polarforskare Nansen.
I det sena tiotalet drogs han in i Strindbergsfejden för att under För-
svarsstriden resa land och rike kring, agiterande för medel till flotta
och armé. Redan nu hade han dragit kritik över sig. Få svenskar under
denna tid och under det följande Första Världskriget torde ha utsatts
för en sådan kanonad av nidporträtt. Nyligen har det visats hur kari-
katyrtecknarna nästan alltid tog fasta på det judiska i hans bakgrund.
Under kriget reste han på både väst- och östfronten och gav ut tjocka
böcker om sina upplevelser. Eftersom böckerna var starkt för Tysk-
lands sak och heroiserade den tyska arméns insatser såldes de i väldiga
upplagar i det tyska riket. Han hade tidigt utvecklat en starkt protysk
tolkning av världsläget och idealiserade såväl den tyska nationen som
kulturen. Den inställningen var han trogen livet igenom och kunde
aldrig fås att inse vidden av de brott mot mänskligheten som den
nazistiska regimen i Tyskland begick. För Hedin var de oförenliga
med den tyska nationalkaraktären.
Hedins tilltro till de starka männens betydelse i världshistorien ledde
honom till att fascineras av Karl XII, underdånigt beundra Hindenburg
och Kaiser Wilhelm, välkomna såväl Lenin som Mao och, mest fatalt av
allt, betrakta Adolf Hitler som en kraftfull och rättrådig ledare.
Under Andra Världskriget stödde han Nazitysklands sak i stort, om än
ej i detalj. Hedins starka mediala ställning gjorde att hans möten med
Hitler, som nästan antog en halvofficiell karaktär, hans lyriska beskriv-
ningar av Tysklands ekonomiska framsteg och tidiga framgångar på
krigsfronterna, lyfte fram honom som en större och mer betydelsefull
nazistvän än han kanske förtjänade.
Important to know about the information in the online collection database
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.