De svenska utgrävningarna vid Zeustemplet i Labranda började år 1948, och leddes av professor Axel W. Persson. Utgrävningarna har fortsatt ända fram till idag. Det var i första hand för att finna svar på frågor om Kretas minoiska tid - den kultur som blomstrade under 2000- och 1000-talen f.Kr. - som han startade utgrävningarna, inte för att utforska en tempelplats.
Axel W. Persson hoppades hitta tvåspråkiga inskrifter med ett kariskt alfabet från bronsåldern och det modernare arkaisk-klassiska alfabetet. Eftersom han räknade med att det hypotetiska äldre kariska alfabetet hade utvecklats från linear B - ett skriftspråk som växte fram på Kreta ur den minoiska hieroglyfskriften linear A - var förhoppningen att inskrifterna skulle hjälpa till att dechiffrera linear B. Några kariska inskrifter påträffades visserligen, men de var av senare datum än de inskrifter från bronsåldern som Persson hade förväntat sig skulle lösa de kretensiska gåtorna. Linear B dechiffrerades i stället av Michael Ventris på 1950-talet.
År 2007, nästan 60 år efter att de svenska utgrävningarna vid Labranda påbörjades, hittade svenskarna för första gången en äkta karisk inskription, en graffito, på undersidan av en skål. Upptäckten gjordes i fortet Burgaz Kale, sydväst om Labranda, och skålfundamentet daterades till år 37535 f.Kr. baserat på en jämförelse med liknande exemplar från mausoleet i Halikarnassos, Kariens största stad. Texten tolkades som bziom, vilket antagligen är ett personnamn på en karisk soldat.
- Graffiton är förstås en viktig pusselbit i ett stort språkpussel där varje nytt fynd är av stor betydelse, säger Pontus Hellström, professor emeritus i antikens kultur och samhällsliv i Uppsala, och den som tidigare ledde de svenska utgrävningarna.
När han för första gången besökte de svenska utgrävningarna i Labranda sommaren 1960 hade han vandrat hela den långa vägen upp i bergen. Studiebesöket resulterade i att han blev kvar en vecka och hjälpte till. En grupp soldater var troligtvis förlagd till fortet Burgaz Kale. Soldaten, vars namn är bevarat på skålen, kom antagligen från Sinuri, Kildara, Euromos eller Stratonikeia.
- Om man kan fastställa vilket av de fyra alfabeten som har använts, har man i alla fall nått ett visst resultat, nämligen från vilken ort som soldaten kom. Någon kunskap om ett eventuellt Labrandaalfabet kommer vi inte att få förrän en officiell inskrift på en stentavla dyker upp. (utdrag ur artikeln "En skärva av ett svunnet språk" av Cia Erander i Språktidningen 2011)
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.