logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTAvian allies, text sv

CountValue
1Färgträsnitt. Mandarinänder i snö. Symboliken för mandarinänder är densamma i Japan som i Kina, de står för lycka och äktenskaplig trohet. Färgpigment på papper. Konstnär: Shoson Ohara (1877-1945).
1Färgträsnitt. Ung man och kvinna med jaktfalkar. Bruket av jaktfalkar vid jakt var ursprungligen ett privilegium för de högsta i samhället. Färgpigment på papper Konstnär: Kitagawa Utamaro (1753-1806)
1Färgträsnitt med motiv av kungsfiskare och irisar samt haiku-dikt. 1830-talet. Haiku-dikten lyder: kawasemi no hane o yosoute mizu kagami Putsande fjädrarna i vattenspegel- en kungsfiskare i flykt Översättning: Louise Virgin Kungsfiskaren anses i japansk symbolik vara en sommarsymbol liksom irisväxten på bilden. I dikter är fågeln ett ganska ovanligt motiv, den har en särskild karaktär jämfört med andra fåglar i dikter och anses till exempel mer fåfäng än en annan berömd fågel som ofta nämns i japanska dikter, göken (hototogisu). Hiroshige var en av de dominerande i den japanska träsnittskonsten under 1800-talets först hälft. Han gjorde förlagor till tusentals träsnitt under sin livstid, i Östasiatiska museets samlingar finns över 200 stycken. Färgpigment på papper Konstnär: Ando Hiroshige, även kallad Utagawa Hiroshige. (1797-1858)
1Formgivare och tillverkare: Miyagawa Kozan (1842-1916) Vas med skulptural och mycket detaljrik dekor av ”vattenliv” (grodor, hägrar, kungsfiskare, lotus mm). Högkvalitativ Satsuma-vara, tillverkad av väklände Miyagawa Kozan (1842-1916). Enligt information hemförd med skeppet Vega från Japan på Adolf Erik Nordenskiölds resa 1878-1880. Par med NM-1881-0030.
1Kavelbeslag (menuki) av metall. Ett par av brons med guld i form av två flygande småfåglar (suzume). Menuki är dekorativa metallornament som fästs under lindningen på svärdets handtag, de har också en viss funktion genom att de gör det lättare att få ett fast grepp om handtaget. De är små till storleken, men ändå värdefulla delar av de kostsamma samurajsvärden, sedan sent 1800-tal även populära samlarobjekt i Väst. Sparvar (eller pilfinkar) är välkända i många barnsagor i Japan, en av de mest berömda är den om den tungklippta sparven, shitakiri suzume.
1Konstnär: Shokado Shojo (1584-1639) Hängrullmålning med näktergal (uguisu) på ume-gren, av Seisei-o Shokado Shojo. Hans stillsamma, sparsamma målningar ansågs lämpliga att hänga i alkoven, tokonoma, vid teceremonier. Näktergalen står även i Japan för vårens ankomst och har flera poetiska namn: harudori eller harutsugedori: “vårfågel”, “fågel som tillkännager våren, hanamidori: “blomsterskådande fågel”, utayomidori eller kyoyomidori: “poesiläsande fågel ” eller “sutra-läsande fågel”, det sista eftersom japanerna anser att fågeln låter som att den sjunger ”ho-hoke-kyo”, som är det förkortade namnet på den berömda buddhistiska texten Lotus-sutran. Tusch och röd färg på papper.
1MEDICINDOSA (INRO, Japan ACCESSIONSNUMMER: OM-1979-0230 MATERIAL: Lack på trä HÖJD (CM): 8,3 BREDD (CM): 7,8 Konstnär: Kozan, aktiv på 1800-talets mitt Inro (”kärl/ask för sigillstämplar”) i guldlack med pärlemorinläggningar. På ena sidan motiv av tupp och kyckling i relieflack och krysantemer i pärlemor. På andra sidan höna, två kycklingar och pumpa samt krysantemer i samma teknik.
1Pilbåge av lackerat trä med dekor i hajskinn med blommönster. 4 fjäderförsedda pilar med pilspetsar av järn.
1Pil med fjäderförsett träskaft och klumpformad spets av trä. I spetsen finns fyra stycken inåtgående hål.
1Skulptur av en befjädrad varelse (羽 人 Yuren) Avbildningar av människolika fågelsdjur är kända i Kina sedan Shangdynastin (1600-1046 f.Kr.). Under Handynastin avbildades de ofta tillsammans med andra varelser som är förknippade med odödlighet, såsom Drottningsmodern i väst (Xiwangmu) - en gudom som antogs bo i Kunlunbergen och som kunde ge välstånd, ett långt liv och evig salighet. Befjädrade varelser ansågs vara odödliga och kunde hjälpa människor att uppnå odödlighet. Zhuangzi (en bok från handynastin) ger följande beskrivning av denna typ av varelser: "De äter inte de fem sädesslagen, de andas moln och dimma, de äter av kvällsdimman, de dricker jadeens essens, de tuggar lingzhisvampar, de kalasar på stora jujubär, de går på moln och på tårna vandr de till världens fyra hörn. " - översatt till engelska av Han, Xilin Denna figur av en befjädrad odödlig är avbildad med ett fågelhuvud och en mänsklig fjäderkropp. Den kan utgöra en del av ett altarset. Det faktum att figuren knäböjer indikerar att den antingen placerades bredvid en avbildning av Drottningmodern i väst och gick till gudomen. Annars knäböjde den förmodligen vid en typ av brädspel som heter liubo med en annan spelare på motsatt sida. Under Handynastin var detta ett populärt spel vars spelregler sendan länge glömts. Vissa forskare tror att liubo kan ha varit relaterat till spådom och beskydd.
1Träsnitt. Hornuggla och körsbärsblom i månsken. Symboliskt anses ugglor i japansk kultur medföra lycka och skydd från lidande. Anledningen till det är att ordet för uggla på japanska, fukuro, kan skrivas med tecken som även betyder lycka samt skydd från lidande. Denna symboliska koppling har lett till att ugglor har blivit mycket populära motiv på till exempel amuletter (engimono). Det finns en enorm mängd saker med ugglemotiv i dagens Japan. Färgpigment på papper. Konstnär: Shoson (Koson) Ohara (1877-1945)
1Två påfågelsfjäder för ämbetsmannahatt. Inköpt från Freddy Hansen antikviteter Köbenhamn.
1Ugglor har sannolikt funnits representerade i Kinas materiella kultur redan under den neolitiska Yangshaokulturen (ca 5500 - 3500 f.Kr.), och fortsatte sedan att figurera genom Handynastin (202 f.Kr. - 220 e.Kr.). Ugglornas representation var särskilt utbrett under Shangdynastin - under Kinas tidiga bronsålder. Det är under denna period som detta vinkrus tillverkades. Även om vi idag inte vet med säkerhet vad dessa fåglar symboliserade under denna period, så indikerar föremålets avbildning ett sammanhang och funktion inom Shangfolkets trossystem. Brons var ett extremt värdefullt material under bronsåldern. Under perioden som detta krus tillverkades, kom ingredienserna för att tillverka brons från när och fjärran, vilket därför krävde en stark härskare för att skapa materialet. Av denna anledning sammanlänkas och representerar brons som ett kraftfullt material. Denna typ av offerkärl kallas för yǒu (卣) och användes för att förvara alkohol under offerceremonier till kungliga förfäder. Man trodde att kungliga förfäder hade makt att påverka de levandes värld. Det ansågs att landet kunde påverkas positivt genom att tillbe de kungliga förfäderna, vilket samtidigt även legitimerade kungens styre.
1Upphovsperson: Tachibana Morikuni (1679-1748) till boken Umpitsu Soga, 1749, detta ex signerat och daterat (kopierat med tusch av) Fujiwara Toshinori, 1815. Handbunden bok med handmålade illustrationer av bland annat fågel. Tusch på papper.