OM-1987-0047
::
Flaska

- Object description
This wine bottle has a dish-shaped mouth that cuts sharply into the flared neck. The water drop-shaped body has gently curved sides that bellies-out in the lower part of the vessel, before curving inward to the wide foot. The foot slightly undercuts the body. The greenish-tone of the clear glaze renders the color of this undecorated bottle an exquisite jade-like light green that appears almost bluish where it runs thick. The footrim is covered with kiln grit.
Den här vinflaskan har en skålformad mynning som tvärt övergår i en svängd hals. Den vattendroppsformade kroppen har mjukt böjda sidor som sväller ut längre ner innan de svänger in mot den vida foten. Foten är något indragen från kroppen. Den här odekorerade flaskans grönaktiga vita glasyr ger en vacker jadelik grön färg som går åt blått på ställen där glasyren ligger tjockare. Fotringen är täckt av bränningssand.
En spricka på mynningen har lagats med guldlack. Den är metoden användes i Japan för att laga keramik (kintsugi på japanska). Detta gör det troligt att föremålet tidigare tillhört en japansk samling. De skickligt gjorda lagningarna tillförde ofta det lagade kärlet en ny estetisk kvalitet. Snarare än att dölja skadan sattes den på detta sätt i fokus och skapade en ny estetisk dimension åt det lagade föremålet.
Den här flaskan är formad som den typ av oljeflaska som användes till förvaring av växt- eller djurbaserad matlagningsolja. Mynningen tillslöts med en propp och ett snöre kunde knytas runt halsen så att flaskan kunde förvaras hängade på köksväggen.
Föremålet är lagat med guldlack som används för att laga och dekorera skadad keramik. Den japanska termen på metoden är kintsugi eller kintsukuroi (lack med metallpulver, kintsugi betyder ungefär ”guldsammanfogning” eller ”guldsöm”). Att laga med kintsugi är en process som kan ta flera månader och först används alltså lack från lackträdet, metallpulver, oftast guld, appliceras som sista steg i processen. Lacket fungerar som både lim och kitt.
Kintsugi har en lång historia med koppling till den japanska teceremonin där betydelsefulla trasiga teskålar av olika geografiskt ursprung ofta lagas med guldlack. Teskålar och annan keramik var högt värderade samlarobjekt i japansk teceremonin, i synnerhet de som var kinesiska och koreanska. Lagningstekniken med guldlack visar hur de dyrbara tingen fick ännu högre status då de hade en synlig lagning, samtidigt som det främst var just de dyrbara kärlen som lagades på detta sätt. Flera andra metoder att laga keramik har också använts i Japan.
Det råder olika uppfattning om när metoden att laga genom kintsugi började. Ofta benämns härskaren shogun Ashikaga Yoshimasa (1436–1490) som initiativtagare till kintsugi, då han enligt sägen ska ha varit missnöjd med en vanlig typ av lagning i Kina, som var att med metallklamrar fästa ihop bitar av trasig keramik (metoden kallas på japanska kasugaitsugi) och önskade en vackrare lagning för en värdefull kinesisk teskål som han ägde. Det är oklart om detta är just en sägen eller korrekt, uppgifter i bl a mejlkontakt med Louise Allison Cort (Curator Emerita for Ceramics at the Freer Gallery of Art and Arthur M. Sackler Gallery vid the Smithsonian Institution, Washington D.C., USA, 2020) tyder på att kintsugi började först på sent 1500-tidigt 1600-tal, alltså långt efter Yoshimasas tid. Enligt Cort förekom fr o m 1600-talet förfarandet att slå sönder skålar och sedan laga eller snarare sätta ihop skärvorna till nya skålar med kintsugi, något som även gjordes på tidigt 1900-tal bland vissa japanska samlare och antikvitetshandlare.
Fenomenet kintsugi har sedan några decennier i Västerlandet väckt stort intresse både praktiskt och filosofiskt och särskilt använts som metafor för omsorg om sig själv, att omfamna ens egna brister, att få vara operfekt. Flera böcker har publicerats om detta i Väst och kintsugi har inspirerat konstnärer världen över. Metoden har blivit mycket populär och görs då oftast med olika typer av lim och guldfärg då råvaran lack är ovanlig i Västerlandet och få har kunskapen som krävs för att göra kintsugi som den har gjorts historiskt.
/PH 20240722
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to approve the conditions.