Bildvägg med träsnitt. Galleriet består av flera montrar, 31-34. Föremålen och innehållet byts ut löpande. De olika utställningar/teman som visats här har även registrerats som enskilda utställningar.
Innehöll träsnitt, böcker och målningar. Alla föremål byttes ut i maj mot kimonofragment. 2011-10-03 byttes allting ut mot träsnitt.
2012-12 - 2013-04 Tvetydigheter
2014-04-12 - 2014-10, Hjältar, skurkar och dramatik
2014-12-13 - 2015-05, Blommor i japansk konst. Skönhet och symbolik
2015-06-13 - 2015-10, "Japansk textil: knyta, vika, pressa".
2016? Hiroshige?
2016-10-29 - 2017-01-29 "Sumo - Fritid och fest. Träsnitt ur Göran Flyxes samling"
2017-06-21 - 2017 -xx- xx "Kreativa tryck. Japanska träsnitt från 1950-1960-tal".
Japansk textil:knyta, vika, pressa (2015-06-13 - 2015-10)
Japansk textil kännetecknas av många olika slags tekniker för att skapa mönster på ett tyg. I denna mindre utställning i Galleriet i vår japanska utställning tar vi fasta på ett par färgnings- och mönstringstekniker på kimono och textilfragment. Dessutom visas träsnitt med personer iklädda kimono med olika mönstringstekniker. Japanska färgnings- och mönstringstekniker har en historia som åtminstone går tillbaka till 500-600–talet e v t. Under historien har sociala, ekonomiska och estetiska värden växelverkat i en dynamisk, ännu levande praktik.
Fokus ligger på så kallade reservagetekniker, vilket innebär att man blockerar en yta av ett tyg eller garn med något så att färgen bara tar på vissa ställen. På så sätt uppstår en mönsterbild. Blockeringen kan bestå av träklossar, vikningar, sömmar eller knutna trådar. Tyget eller garnet färgas sedan med blockeringarna på. Efter färgningen tas blockeringarna bort. En del av dessa lämnar spår som i sig själva kan bli en del av effekten.Teknikerna inom reservage kan vara både enkla och komplicerade, relativt snabba och ytterst tidskrävande. De tekniker som visas i utställningen hör till kategorierna shibori och kasuri, som är samlingsnamn för två sätt att mönstra tyg och garn. Av dessa är förmodligen shibori den mest kända eftersom tekniken blivit mycket populär utanför Japan de senaste 20 åren bland konstnärer och skapande allmänhet. I Sverige har termen knytbatik (motsvarande engelskans tie-dye) använts för shibori, men den täcker bara en del av innebörden.
Kasuri är den japanska termen för ikat, en mönstringsteknik där trådar blockeras före färgningen. Mönstret uppstår sedan i och med vävningen där varp och inslag möts. Kasuri-mönstrade kimono var ett stort mode under 1800-talet. Sådana bars av unga såväl som gamla, landsortsbor och stadsbor.
I Galleriet visas bland annat tre donerade plagg från en av Sveriges främsta textilhistoriker, museiintendent Marianne Erikson, som vi tacksamt mottog efter hennes bortgång 2013. (www.varldskulturmuseet.se, 2015-06-11)
; Längtar du efter grönska och blomdoft? Välkommen till Galleriet i vår permanenta Japan-utställning! Med start i den mörkaste årstiden och vidare in i våren visar vi 20 föremål med blom- och växtmotiv. Bland föremålen finns två sällan visade målningar från 17-1800-talen, träsnitt, illustrerade böcker och keramik.
Blommor, växter och träd är mycket viktiga i japansk konst och på konsthantverk. Ibland kombineras växterna med fåglar och andra djur. Blommönster har använts på tyger åtminstone sedan Asuka- och Nara-perioden (538-794). Under Heian-perioden (794-1185) började växtmotiv användas av krigarna som familjevapen (mon) på personliga ägodelar och i strid. De fyra årstiderna med sina olika växter brukar lyftas fram i japansk kultur. De skira körsbärsblommen och de röda lövens glöd firas särskilt med seder som startade i kejsarhovet för över 1000 år sedan. Under Edo-perioden (1615-1868) blev firandet mer utbrett och kom att likna dagens festligheter med karaoke-sång under körsbärsträden.
De flesta av årets månader har sin speciella växt som symbol, ofta med rötter i Kina. Växtmotiven gör att många både i och utanför Japan förknippar japansk kultur med kärlek till naturen. Förr förklarade en del forskare denna naturkärlek med att Japan var ett utpräglat jordbrukssamhälle. Enligt nutida forskning har naturmotiven sina rötter snarare i hovaristokratins litterära värld. Man kan se de återkommande motiven som en vilja att omsätta naturen i en förståelig, kulturell och kontrollerad form. Poesin och berättelserna som skrevs i kretsar runt kejsaren från och med 700-1000-talet påverkar japansk kultur än idag. Årstider och växtmotiv är återkommande ämnen i texterna. I "Berättelsen om prins Genji" från 1000-talet, idag känd även som manga och anime, är flera huvudpersoner namngivna efter blommor. Årstidens betydelse märks även idag på formella brev där man gör syftningar till årstiden liksom i kortdiktformen haiku (dikter med 17 stavelser).
Hur många blom- och växtmotiv kan du hitta runtom i vår Japan-utställning här på museet? /PH
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to approve the conditions.