Hanggi gundu
Traditionell Hanggi som bärs av män. Tillverkad av handspunnen bomull, vävd i varprips teknik med alternerande ljusa och mörka ränder i varpen. Schatteringarna från ljust till mörkt representerar för kodineserna livscykeln, från ungdom till ålderdom, eller från födsel till död. Den svarta bottenfärgen har utvunnits från kapakaträdet. Garnet i de blå ränderna har doppats i wora, Indigo tinctoria, och i de smala gula ränderna utmed långsidorna i kunyit, gurkmeja, den röda färgen har utvunnits från kombu, Morinda citrifolia. De karaktäristiska avslutande vävda bårderna är av växtfärgat garn, förutom den rosa färgen som är syntetfärg (pulverfärg av märket wontex). Traditionella växtfärgade textilier av god kvalitet betingar ett högt värde. De är nära relaterade till död genom att de används som liksvepningar och är nödvändiga delar i ceremoniellt utbyte. Medan nästan alla kodinesiska kvinnor lär sig att knyta om varptrådar för att få fram mönstrade ikattextilier och att väva i ryggbandsvävstol är det bara ett fåtal kvinnor som blir initierade i mysterierna kring indigofärgning. Kunskaperna inhämtas stegvis under kvinnans liv. Att få delta i, respektive vara utesluten från, textilproduktionens olika stadier markerar viktiga skeden i den kvinnliga livscykeln. Höjdpunkten i kvinnans karriär uppnås när hon får del av hemlig örtkunskap och därmed också större kontroll, inte bara över färgningsprocesser, utan även kropp och fruktbarhet (Hoskins 1989:141-143. Förutom paralleller livmoder – indigokruka finns i Kodi kopplingar mellan livmoder/fosterhinnor och tyg. En kvinna som dör under graviditeten sägs ta med sig svepningen i sin livmoder. Den metaforiska vävnaden som skyddar barnet i livmodern är också dess tygsvepning på resan till en annan värld (Hoskins 1989:153). Användandet av tyg för att ersätta normal kvinnlig reproduktion är tema för en rad myter. Ofta handlar de om hur äldre kvinnor lyckas få ett foster att växa till ett fullgånget barn genom att svepa det i tyger som ersätter hennes livmoder (Hoskins 1989:155-156). En liknande myt finns registrerad i Kapunduk på östra Sumba. En Hanggi är normalt 240-260 cm lång och 120-160 cm bred. På en rundväv, grunden för alla sumbanesiska textilier, blir alltid ett parti ovävt. För att inte inslagen ska repas upp, på textilier som är avsedda för män, sträcks varpen i en för ändamålet avsedd ram och förses med dekorativa vävda avslutande bårder. Varpen öppnas och sys ihop längs varsin stadkant, fransarna är inte tvinnade eller snodda. Det kodinesiska ordet gundu betyder ´från bergen´, i vidare betydelse, utifrån, utländsk´. Enligt uppgifter i Kodi introducerades den av väverskor från Endeh, Flores (Gearnaert 1989:75). Även Hoskins uppger att gundu associeras till muslimska sjöfarande folk främst Makassareser-endehneserfolken som länge kontrollerade handeln mellan öarna och fortfarande upprätthåller små kustbosättningar i Kodi, Waikelo och Memboro (Hoskins 1993:232). Vävd av Petronela Ngeda Pandak i Galu Wawi, Homba Karepit, Kecamatan Kodi, västra Sumba, Indonesien. Förvärvad 1999.07.2
”Why do Ladies Sing the Blues? Indigo, Cloth production, and Gender Symbolism in Kodi”. I A. Weiner and J.Schneider (red) Cloth and Human Experience, Smithsonian Institution Press, Washington, D.C. sid 141-173.
Wellfelt, Emilie, Livgivare och dödsbringare. Tyg och symbolism på Västsumba, Indonesien, C-uppsats i socialantropologi Lunds Universitet VT 2000
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.