Carlotta - the museum database

1939.73.0001

Object description

Silverkrage i blått kläde med röd klädesbård vid bröstöppningen. Ståndkragen har tennbroderier i form av elva raka, vågräta linjer på rött och blått kläde samt ett triangulärt bakstycke fastsytt i nacken. Kragen är kantad med rött ylletyg. På ståndkragen finns, på vardera sidan om öppningen, flera silverkulor med lövhängen och Anna‑monogram. Vid halsöppningen sitter mindre spännen med hängen på båda sidor. På vardera sida om öppningen finns sedan två större spännen, uppbyggda av två rombiska delar med en halvkula i mitten samt lövhängen. Hängen saknas vid vissa fästpunkter. Kragen är vidare dekorerad med två rader fyrkantiga beslag, dels med tretornsmotiv, dels med blomstermotiv i mitten. Samtliga beslag har slagen kantdekor och två silverringar hängande i nederkant. Därtill finns två rader Maria‑maljor med hängen i form av Maria‑monogram.

De fyra större spännena är stämplade. Minst två typer av stämplar förekommer: en svårläst (eventuellt kattfot) och en med initialerna LS (alternativt LB). Stämpeln kan möjligen knytas till silversmeden Lars Söderström (verksam 1815–1834) i Umeå (se Phebe Fjellström, Lapskt silver, s. 61).

Silverkragen har tillhört Maria Beata Persson (1884-1965), Ammarnäs, Sorsele. Hon var trolovad med Johan Sigfrid Larsson (1875-1934), med vilken hon fick dottern Ingrid Edit Larsson (född 1917-08-10). Då Johan Sigfrid Larsson avled innan paret hann gifta sig kom silverkragen, som var avsedd som bröllopssmycke, aldrig att användas som sådan.

Kragen såldes 1939 till Etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum av Maria Beata Persson, efter förmedling av Ernst Manker. Ursprungligen begärdes 500 kronor, men inköpssumman fastställdes till 250 kronor efter att intendent Walter Kaudern bedömt föremålet som mindre värdefullt för museet, då smyckesdelarna och ståndkragen sytts på nytt kläde (se korrespondens 3 april 1938 och 11 april 1939).

Data elements
References (3)

Inventarienummer

1939.73.0001

generalkatalog-nr

63323

Specialbenämning

silverkrage

Lokalt namn

silbbaráhká (saL) ; silpehaelsie (saS)

Beskrivning

Användningsområde

En silverkrage är en lös krage som bärs tillsammans med kolten, den samiska dräkten, innanför eller utanför den v-ringade halsöppningen. Den tillverkas av kläde, ett ylletyg av hög kvalité, och dekoreras rikt med tenntråd, som sys fast med läggsöm. De fastsydda silvermaljorna och silverkulorna är kronan på verket och det som har gett kragen dessa namn. Det är ett högtidsplagg för kvinnor från lule- till sydsamiskt område. Smyckena går i arv från mor till dotter eller sonhustru.

kategori

personliga föremål

underkategori

smycken och kroppsprydnader

Etnisk grupp - ursprung

Samer

Källor, Wikipedia - beskr. av: en.wikipedia.org, sv.wikipedia.org

Materialkategori

metall (silver)

Utställning - planerad

Korsvägar RJ

Tidpunkt - öppnad/start: 20262026 [?]

Utställning, del av - planerad

Korsvägar RJ-Sápmi

Händelse - var närvarande vid

Samlingsbesök silverkrage (2019)

Namn - insamlare

Manker, Ernst Mauritz (1893-03-20 - 1972-02-01), etnograf

Källor - http: collections.smvk.se
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org

Namn - säljare

Persson, Maria Beata

Källor - http: sijtijarnge.no, collections.smvk.se, kulturarvsdata.se, www.genealogy.com, samlingar.vbm.se
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org

Tidpunkt - förvärv till museet

1939

Anmärkning

Tidigare var Henric af Åminne angiven som insamlare/donator/säljare, denna infromation saknade angiven källa och har därför tagits bort.; Om samiskt silver: Samernas skinnhandel ökade under medeltiden och med det kom även omfattande kvantiteter av silverföremål in i den samiska kulturen. Silvret, liksom de färggranna importerade tygerna som nu fick sitt inträde i samhället, var ett sätt att anlägga överskottskapitalet från skinnhandeln i en hållfastare form. Silvret var i form av smycken och bruksföremål, lätt att bära med sig. Det var vackert och gav skönhet och status till bäraren och dennes familj, samt kunde i nödtider bytas tillbaka till basvaror som mat. År 1559 motsvarade en 3-lods silversked värdet av två järvskinn. (Fjällström, 1985: 504) Det var inte samerna själva som bearbetade silvret (eller kopparn och mässingen) till smycken, utan de gav grannfolkets finsmeder i uppdrag att utforma föremålen efter deras föreställningar. I och med att metallen i den förkristna religionen ansågs besitta magiska krafter, förvånar det inte att man finner symbolik som härstammar från den gamla samiska naturreligionen i just silverföremålen. Även att silvret gavs som gåvor i samband med de kristna ceremonierna, som vid dop, frieri (brudgåva) och bröllop, har sitt ursprung i den gamla naturreligionen. För en förklaring om metallens religionssymboliska betydelse i de gamla ritualerna läs: ”Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion” av Saga du Nord. För det samiska silvrets historia läs ”Lappskt Silver” av Phebe Fjellström. Relaterade sökningar: Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]: silver silverkrage smycken och kroppsprydnader rituella-religiösa föremål handel och varuutbyte Smycke till silverkrage: 1939.56.0013, 1939.70.0129, 1939.70.0364, 1939.73.0001 (silverkrage), 1941.05.0001, 1942.02.0001, 1942.02.0002. Referenser: s. 481-505 i Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i tradition och nutid. Nordstedts förlag: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5) Saga du Nord: Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion) Phebe Fjellström: Lappskt silver. Almqvist & Wiksell, Uppsala, 1962. (av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010) Om%20samiskt%20silver%3A%20%20%0A%0ASamernas%20skinnhandel%20%C3%B6kade%20under%20medeltiden%20och%20med%20det%20kom%20%C3%A4ven%20omfattande%20kvantiteter%20av%20silverf%C3%B6rem%C3%A5l%20in%20i%20den%20samiska%20kulturen.%20Silvret%2C%20liksom%20de%20f%C3%A4rggranna%20importerade%20tygerna%20som%20nu%20fick%20sitt%20intr%C3%A4de%20i%20samh%C3%A4llet%2C%20var%20ett%20s%C3%A4tt%20att%20anl%C3%A4gga%20%C3%B6verskottskapitalet%20fr%C3%A5n%20skinnhandeln%20i%20en%20h%C3%A5llfastare%20form.%20Silvret%20var%20i%20form%20av%20smycken%20och%20bruksf%C3%B6rem%C3%A5l%2C%20l%C3%A4tt%20att%20b%C3%A4ra%20med%20sig.%20Det%20var%20vackert%20och%20gav%20sk%C3%B6nhet%20och%20status%20till%20b%C3%A4raren%20och%20dennes%20familj%2C%20samt%20kunde%20i%20n%C3%B6dtider%20bytas%20tillbaka%20till%20basvaror%20som%20mat.%20%C3%85r%201559%20motsvarade%20en%203-lods%20silversked%20v%C3%A4rdet%20av%20tv%C3%A5%20j%C3%A4rvskinn.%20%28Fj%C3%A4llstr%C3%B6m%2C%201985%3A%20504%29%20Det%20var%20inte%20samerna%20sj%C3%A4lva%20som%20bearbetade%20silvret%20%28eller%20kopparn%20och%20m%C3%A4ssingen%29%20till%20smycken%2C%20utan%20de%20gav%20grannfolkets%20finsmeder%20i%20uppdrag%20att%20utforma%20f%C3%B6rem%C3%A5len%20efter%20deras%20f%C3%B6rest%C3%A4llningar.%20I%20och%20med%20att%20metallen%20i%20den%20f%C3%B6rkristna%20religionen%20ans%C3%A5gs%20besitta%20magiska%20krafter%2C%20f%C3%B6rv%C3%A5nar%20det%20inte%20att%20man%20finner%20symbolik%20som%20h%C3%A4rstammar%20fr%C3%A5n%20den%20gamla%20samiska%20naturreligionen%20i%20just%20silverf%C3%B6rem%C3%A5len.%20%C3%84ven%20att%20silvret%20gavs%20som%20g%C3%A5vor%20i%20samband%20med%20de%20kristna%20ceremonierna%2C%20som%20vid%20dop%2C%20frieri%20%28brudg%C3%A5va%29%20och%20br%C3%B6llop%2C%20har%20sitt%20ursprung%20i%20den%20gamla%20naturreligionen.%20%0A%0AF%C3%B6r%20en%20f%C3%B6rklaring%20om%20metallens%20religionssymboliska%20betydelse%20i%20de%20gamla%20ritualerna%20l%C3%A4s%3A%20%E2%80%9DTrolltrummans%20hemlighet.%20En%20socialantropologisk%20rekonstruktion%20av%20samernas%20f%C3%B6rlorade%20naturreligion%E2%80%9D%20av%20Saga%20du%20Nord.%20%0AF%C3%B6r%20det%20samiska%20silvrets%20historia%20l%C3%A4s%20%E2%80%9DLappskt%20Silver%E2%80%9D%20av%20Phebe%20Fjellstr%C3%B6m.%0A%0ARelaterade%20s%C3%B6kningar%3A%20%0ARegister%3A%20%5Balla%5D%20FOLNAM%3A%20samer%20OBJTXT%20%5Binneh%C3%A5ller%5D%3A%20%20%0Asilver%20%0Asilverkrage%0Asmycken%20och%20kroppsprydnader%0Arituella-religi%C3%B6sa%20f%C3%B6rem%C3%A5l%0Ahandel%20och%20varuutbyte%20%0A%0ASmycke%20till%20silverkrage%3A%201939.56.0013%2C%201939.70.0129%2C%201939.70.0364%2C%201939.73.0001%20%28silverkrage%29%2C%201941.05.0001%2C%201942.02.0001%2C%201942.02.0002.%20%0A%0AReferenser%3A%20%0As.%20481-505%20i%20Phebe%20Fjellstr%C3%B6ms%20bok%20Samernas%20samh%C3%A4lle%20i%20tradition%20och%20nutid.%20Nordstedts%20f%C3%B6rlag%3A%20Stockholm%2C%201985.%20ISBN%2091-1-853222-5%29%20%0ASaga%20du%20Nord%3A%20Trolltrummans%20hemlighet.%20En%20socialantropologisk%20rekonstruktion%20av%20samernas%20f%C3%B6rlorade%20naturreligion%29%20%0APhebe%20Fjellstr%C3%B6m%3A%20Lappskt%20silver.%20Almqvist%20%26%20Wiksell%2C%20Uppsala%2C%201962.%20%0A%0A%28av%20Madeleine%20Stirnimann%2C%20socialantropolog%2C%20VKM%20G%C3%B6teborg%2C%202010%29%20%0A;

Maria‑maljor är maljor försedda med Ave Maria‑monogram, en symbol för Jesu mor. Monogrammet består av ett gotiskt M, ofta krönt. Maljan är en vanligt förekommande smyckesform i såväl nordiska folkdräkter som i samiskt dräktskick (Silvermuseet 2026).

Maria‑maljor är ett exempel på kristen symbolik. Samtidigt har det tolkats att de i samisk kontext kan ha fungerat som en typ av religiös kod, där jungfru Maria associerats med den samiska gudinnan Sáráhkká. På motsvarande sätt har S:ta Anna, Marias mor, kopplats till Maadteraahka, Sáráhkkás mor (Rydving 2026).

Världsdel - ursprung

Europa

Land - ursprung

Sverige

Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org
Geonames-referens: sws.geonames.org

Proveniens

Lycksele lappmark

Material - tillverkning

silver, vadmal

Original: lokal

Lycksele lappmark

Original: negativ-nr

2836

Original: publ

"Silver" RKm 771129-780305

Referens - Publicerad i

Årsberättelse 1939, Årstryck 1940, Göteborgs museum

Källor - http: libris.kb.se, archive.org, books.google.se

Källor

Föremålet såldes av Maria Beata Persson och samlades in av Ernst Manker år 1939. Silverkragen är ett bröllopssmycke, men användes aldrig som det. Maria Beata Persson var trolovad med Johan Sigfrid Larsson men de var aldrig gifta. Maria Beata föddes 1 december 1884 i Gargnäs och vid tillfället för försäljningen av smycket bodde hon i Ammarnäs. Hon dog år 1965. (Uppgift om Maria Beata Persson från barnbarn Ralf Holmberg i juni 2019).;

Ett fotografi finns, tagen av Robert Lundgren, där Maria Beata Persson bär silverkragen tillsammans med sin trolovade Johan Sigfrid Larsson.

Silverkragen visades i salen för de lapska samlingarna vid Etnografiska avdelningen på Göteborgs museum 1939 (se fig. 1 och 20 i årsberättelse 1939–1940).

fotograferat

Beskrivning - tidigare

Silverkrage (barmkläde) från Lycksele lappmark. Såld av fru Maria Beata Persson, Ammarnäs, Sorsele för 250 kr. Se brev av den 3/4 o. 31/5 1939. (katalogkort/originalbeskrivning)

Datum - registrering

2000-04-10

etn/ark

etnografi

Belongs to Samling

<empty>

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.

Important to know about the information in the online collection database

Users of the database are warned that some records may include language or terminology dating from the 19th and 20th centuries which depicted people in ways that are obsolete and/or offensive. We are conscious that the inclusion of such terminology is problematic. As an institution, we have chosen to include this historic information in our database because it is part of the documentation for the object, photograph, or archival item. Where known, objects associated with, or photographs depicting, ritual or ceremonial activity have been hidden in the publicly accessible database as there may be restrictions relating to the age, gender, initiation and ceremonial status or clan of the person who may see them. The database may also include the names of deceased persons, which could cause sadness or distress, particularly to relatives of these people.

Click here for more information.

1939.73.0001

Leave a comment

Important to know about the information in the online collection database