Carlotta - the museum database

1942.02.0001a-i :: smycke

Object description

Nio smycken av förgyllt silver som ursprungligen suttit på en silverkrage. Stämplar saknas. Enligt originalbeskrivningen kan delar av smyckena vara tillverkade av guldsmed, eventuellt Stenudd i Haparanda.

Smyckena är inköpta tillsammans med sex bältesbeslag för 125 kronor genom intendent Ernst Manker, förmedlade av fru Maja Forsberg, Sibyllegatan 53, Stockholm, den 9 mars 1942.

Smyckena består av:

Tre spännen, vardera uppbyggda av två rombiska delar med en halvkula i mitten. De två större spännena har lövhängen. Spår av fästen på det mindre spännet tyder på att det tidigare kan ha haft hängen.

Tre maljor: en med Anna-monogram och en med rutmönster och runt hänge. Spår av fäste på ytterligare en malja tyder på att den tidigare kan ha haft hängen.

Data elements
References (1)

Inventarienummer

1942.02.0001a-i

generalkatalog-nr

64275

Sakord

smycke

Beskrivning

Smyckena är inköpta tillsammans med sex bältesbeslag för 125 kronor genom intendent Ernst Manker, förmedlade av fru Maja Forsberg, Sibyllegatan 53, Stockholm, den 9 mars 1942.

Smyckena består av:

Tre maljor: en med Anna-monogram och en med rutmönster och runt hänge. Spår av fäste på ytterligare en malja tyder på att den tidigare kan ha haft hängen.

kategori

personliga föremål

underkategori

smycken och kroppsprydnader

Etnisk grupp - ursprung

Samer

Källor, Wikipedia - beskr. av: en.wikipedia.org, sv.wikipedia.org

Materialkategori

metall (silver)

Utställning, del av - planerad

Korsvägar RJ-Sápmi

Utställning - planerad

Korsvägar RJ

Tidpunkt - öppnad/start: 20262026 [?]

Namn - förvärvat från

Manker, Ernst Mauritz (1893-03-20 - 1972-02-01), etnograf

Källor - http: collections.smvk.se
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org

Namn - säljare

Fru Maja Forsberg

Namn - tillverkare

Guldsmed Stenudd

Källor - http: www.diva-portal.org

Tidpunkt - förvärv till museet

Anmärkning

1942.02.0001g saknas/FB; Om samiskt silver: Samernas skinnhandel ökade under medeltiden och med det kom även omfattande kvantiteter av silverföremål in i den samiska kulturen. Silvret, liksom de färggranna importerade tygerna som nu fick sitt inträde i samhället, var ett sätt att anlägga överskottskapitalet från skinnhandeln i en hållfastare form. Silvret var i form av smycken och bruksföremål, lätt att bära med sig. Det var vackert och gav skönhet och status till bäraren och dennes familj, samt kunde i nödtider bytas tillbaka till basvaror som mat. År 1559 motsvarade en 3-lods silversked värdet av två järvskinn. (Fjellström, 1985: 504) Det var inte samerna själva som bearbetade silvret (eller kopparn och mässingen) till smycken, utan de gav grannfolkets finsmeder i uppdrag att utforma föremålen efter deras föreställningar. I och med att metallen i den förkristna religionen ansågs besitta magiska krafter, förvånar det inte att man finner symbolik som härstammar från den gamla samiska naturreligionen i just silverföremålen. Även att silvret gavs som gåvor i samband med de kristna ceremonierna, som vid dop, frieri (brudgåva) och bröllop, har sitt ursprung i den gamla naturreligionen. För en förklaring om metallens religionssymboliska betydelse i de gamla ritualerna läs: ”Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion” av Saga du Nord, maj 2010. För det samiska silvrets historia läs ”Lappskt Silver” av Phebe Fjellström. Relaterade sökningar: Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]: silver silverkrage smycken och kroppsprydnader rituella-religiösa föremål handel och varuutbyte silver: 1939.56.0013, 1939.70.0129, 1939.70.0364, 1939.73.0001 (silverkrage), 1941.05.0001, 1942.02.0001, 1942.02.0002 . Referenser: s. 481-505 i Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i tradition och nutid. Nordstedts förlag: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5) Saga du Nord: Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion, maj 2010. Manuskript under arbete.) Phebe Fjellström: Lappskt silver. Almqvist & Wiksell, Uppsala, 1962. (av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010) Om%20samiskt%20silver%3A%20%20%0A%0ASamernas%20skinnhandel%20%C3%B6kade%20under%20medeltiden%20och%20med%20det%20kom%20%C3%A4ven%20omfattande%20kvantiteter%20av%20silverf%C3%B6rem%C3%A5l%20in%20i%20den%20samiska%20kulturen.%20Silvret%2C%20liksom%20de%20f%C3%A4rggranna%20importerade%20tygerna%20som%20nu%20fick%20sitt%20intr%C3%A4de%20i%20samh%C3%A4llet%2C%20var%20ett%20s%C3%A4tt%20att%20anl%C3%A4gga%20%C3%B6verskottskapitalet%20fr%C3%A5n%20skinnhandeln%20i%20en%20h%C3%A5llfastare%20form.%20Silvret%20var%20i%20form%20av%20smycken%20och%20bruksf%C3%B6rem%C3%A5l%2C%20l%C3%A4tt%20att%20b%C3%A4ra%20med%20sig.%20Det%20var%20vackert%20och%20gav%20sk%C3%B6nhet%20och%20status%20till%20b%C3%A4raren%20och%20dennes%20familj%2C%20samt%20kunde%20i%20n%C3%B6dtider%20bytas%20tillbaka%20till%20basvaror%20som%20mat.%20%C3%85r%201559%20motsvarade%20en%203-lods%20silversked%20v%C3%A4rdet%20av%20tv%C3%A5%20j%C3%A4rvskinn.%20%28Fjellstr%C3%B6m%2C%201985%3A%20504%29%20Det%20var%20inte%20samerna%20sj%C3%A4lva%20som%20bearbetade%20silvret%20%28eller%20kopparn%20och%20m%C3%A4ssingen%29%20till%20smycken%2C%20utan%20de%20gav%20grannfolkets%20finsmeder%20i%20uppdrag%20att%20utforma%20f%C3%B6rem%C3%A5len%20efter%20deras%20f%C3%B6rest%C3%A4llningar.%20I%20och%20med%20att%20metallen%20i%20den%20f%C3%B6rkristna%20religionen%20ans%C3%A5gs%20besitta%20magiska%20krafter%2C%20f%C3%B6rv%C3%A5nar%20det%20inte%20att%20man%20finner%20symbolik%20som%20h%C3%A4rstammar%20fr%C3%A5n%20den%20gamla%20samiska%20naturreligionen%20i%20just%20silverf%C3%B6rem%C3%A5len.%20%C3%84ven%20att%20silvret%20gavs%20som%20g%C3%A5vor%20i%20samband%20med%20de%20kristna%20ceremonierna%2C%20som%20vid%20dop%2C%20frieri%20%28brudg%C3%A5va%29%20och%20br%C3%B6llop%2C%20har%20sitt%20ursprung%20i%20den%20gamla%20naturreligionen.%20%0A%0AF%C3%B6r%20en%20f%C3%B6rklaring%20om%20metallens%20religionssymboliska%20betydelse%20i%20de%20gamla%20ritualerna%20l%C3%A4s%3A%20%E2%80%9DTrolltrummans%20hemlighet.%20En%20socialantropologisk%20rekonstruktion%20av%20samernas%20f%C3%B6rlorade%20naturreligion%E2%80%9D%20av%20Saga%20du%20Nord%2C%20maj%202010.%20%0AF%C3%B6r%20det%20samiska%20silvrets%20historia%20l%C3%A4s%20%E2%80%9DLappskt%20Silver%E2%80%9D%20av%20Phebe%20Fjellstr%C3%B6m.%0A%0ARelaterade%20s%C3%B6kningar%3A%20%0ARegister%3A%20%5Balla%5D%20FOLNAM%3A%20samer%20OBJTXT%20%5Binneh%C3%A5ller%5D%3A%20%20%0Asilver%20%0Asilverkrage%0Asmycken%20och%20kroppsprydnader%0Arituella-religi%C3%B6sa%20f%C3%B6rem%C3%A5l%0Ahandel%20och%20varuutbyte%20%0A%0Asilver%3A%201939.56.0013%2C%201939.70.0129%2C%201939.70.0364%2C%201939.73.0001%20%28silverkrage%29%2C%201941.05.0001%2C%201942.02.0001%2C%201942.02.0002%20.%20%0A%0AReferenser%3A%20%0As.%20481-505%20i%20Phebe%20Fjellstr%C3%B6ms%20bok%20Samernas%20samh%C3%A4lle%20i%20tradition%20och%20nutid.%20Nordstedts%20f%C3%B6rlag%3A%20Stockholm%2C%201985.%20ISBN%2091-1-853222-5%29%20%0ASaga%20du%20Nord%3A%20Trolltrummans%20hemlighet.%20En%20socialantropologisk%20rekonstruktion%20av%20samernas%20f%C3%B6rlorade%20naturreligion%2C%20maj%202010.%20Manuskript%20under%20arbete.%29%20%0APhebe%20Fjellstr%C3%B6m%3A%20Lappskt%20silver.%20Almqvist%20%26%20Wiksell%2C%20Uppsala%2C%201962.%20%0A%0A%28av%20Madeleine%20Stirnimann%2C%20socialantropolog%2C%20VKM%20G%C3%B6teborg%2C%202010%29%20%0A; Om silverkragen (silba-halsie): Förekom från Lule-Lappmark och söderut. (Manker, 1947: 166) Läs även om barmklädet! Relaterade sökningar: Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]: personliga föremål barmkläde tillbehör silver silverkrage smycken och kroppsprydnader Referenser: Manker, Ernst. De svenska fjällapparna. STF:s handböcker om det svenska fjället nr 4, Svenska Turistföreningens förlag: Stockholm, 1947. (av Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM Göteborg, 2010) ; I Etnografiska avdelningens årsberättelse 1942 (s. 48) anges säljaren till föremålen som Maja Forsberg, medan generalkatalogen anger Aja Forssberg.

Världsdel - ursprung

Europa

Proveniens

Lappland. [Haga]

Material - tillverkning

förgyllt silver

Original: insamlat av

Original: lokal

Lappland

Original: publ

"Silver" Rkm 771129-780305

x)Stenudd i Haparanda

Referens - Publicerad i

Årsberättelse 1942, Årstryck 1943, Etnografiska avdelningen, Göteborgs museum

Källor - http: libris.kb.se, archive.org, books.google.se

Beskrivning - tidigare

Nio smycken av förgyllt silver. Har suttit på en och samma lappkrage. En del smycken lära vara tillverkade av guldsmed. (katalogkort/originalbeskrivning)

Datum - registrering

2000-04-13

Vecka - Veckans föremål

2030-49

etn/ark

etnografi

Belongs to Samling

<empty>

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.

1942.02.0001a-i :: smycke

Leave a comment