Carlotta - the museum database

1948.21.0041

Object description: Vackert ornerat bältesben, årtal 1871. Sys fast bakpå mannens breda läderbälte. Syftar till att på ett dekorativt sätt spänna ut (ko-) lädret, som efter en tids användning brukar bli mjukt och börjar vika sig. (M.S.)

Object description

Om samebältet:

Bältet heter boagan (nord sam.), avvek eller padde (lulesamiska).

I norra Sápmi är mansbältet, i motsats till kvinnornas skärp, oftast brett (c.a. 15 cm). Det brukar i norra Sápmi vara av svart koläder (för det är stadigare än renskinn) och försedd med ornament av instansade snörhålsringar av mässing på vilka man fäster bältesgehäng och redskap som är viktiga att ha tillhands på vandringarna. (Se ”bältesgehäng”!)

Bältes-Ornamentiken: Snörhållsringarna är dekorativt placerade i grupper eller löper i t.ex. taggmönster längs hela bältet. Även (t.ex. klotlika) silverknappar kan finnas instansade i lädret.

Dessutom kunde avlånga bältesben (1948.21.0041), av ornamenterat renhorn, förekomma som utsmyckning på bältet. Dessa spänner ut bältet i bredden så att lädret inte viker sig när det med tiden blir mjukt. (Se s/v foto i Elgström, 1922: 286, samt 294)

Mansbältena i södra Sápmi är smalare, gjorda av renskinns infattad vadmal och med tenn- eller silvertråds broderingar.

Kvinnobältet (-skärpet) är smalt och i norra Sápmi vävd av ylle. Det är oftast vävd i olika färggranna mönster. (För detaljerade illustrationer om mönster och funktioner se i Ossian Elgström, 1922: 287, 289, 208f ) Bältesspännen (skärpspännen) brukade vara av vackert ornamenterat renhorn, alternativt metall. (Se 1939.70.0066,-67) (Elgström, 1922: 291)

I södra Sápmi liknar kvinnornas bälte männens.

Relaterade sökningar:

personliga föremål

tillbehör

samebälte

Referenser:

Ossian Elgström. Karesuandolapparna, Åhlén & Åkerlundsförlag: Stockholm, 1922.

Samerna. Solens och Vindens folk. Mulk, m.fl. Àjtte, Jokkmokk. ISBN 91-87636-09-3

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010)

Object description

Om hornslöjd:

Många av hornredskapen är vackert ornamenterade med mönster som visar från vilken del av Sápmi de härstammar. För illustrationer och förklaringar om de olika mönstren läs t.ex. ”Samefolkets konst” av Ernst Manker. Aslild & Kärnekull, 1971. (Finns i VKMs bibliotek.)

Renhornen är inte horn i anatomisk mening utan de är av samma substans som skelettbenen. Rensarvarnas horn växer till sig och blir som störst till brunsttiden på hösten. Efter brunsten stöter de av dem och de får börja växa på nytt till nästa brunst. Renvajornas horn får däremot en ansenlig storlek under dräktigheten fram till kalvningen på våren, då hornen stöts av. Honornas horn ger dem under den hårda vintern med bristande föda en evolutionär föredel genom att de kan försvara sitt födointag mot de annars starkare sarvarna. Det är speciellt viktigt då de på grund av sin dräktighet behöver mer näring. (Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM, 2010)

Renhorn blektes så att de blev vita genom att man lade dem i grunt vatten på ett soligt ställe. Solen skulle skina genom vattnet och därvid bleka hornet. Man mjukade också upp hornet med vatten för att lättare kunna snida i det. (Manker, 1947: 190f)

Enligt samernas gamla naturreligion kunde djurens och människornas själar inte komma till den andra världen och återuppstå till livet, om de inte begravdes med ett fulltaligt skelett. Att snida i renhorn (som ju växer efter) är i inte problematiskt, men att använda sig av djurens skelettben betydde i detta trossystem att man berövade djuret sin återuppståndelse. Inte desto mindre kan vi i samlingen finna föremål av just ben. Frågan är om dessa är från samernas älskade ren eller från något annat djur vilkens återuppståndelse man kanske var mindre mån om. En annan fråga är om föremålen är från kristen tid, då man fått en annan bild av själsvandringen. (En noggrannare anatomisk klassificering av ben/horn-föremålen skulle kunna vara av relevans för same-forskningen.) (Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM, 2010.)

Relaterade sökningar:

redskap och utrustning

hornslöjd

Källa: Manker, Ernst. De svenska fjällapparna. STF:s handböcker om det svenska fjället nr 4, Svenska Turistföreningens förlag: Stockholm, 1947. Finns på VKM’s bibliotek.)

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM Göteborg, 2010)

Data elements
References (1)

Inventarienummer

1948.21.0041

generalkatalog-nr

77563

Specialbenämning

bältesben; hornplåt

Beskrivning

Vackert ornerat bältesben, årtal 1871. Sys fast bakpå mannens breda läderbälte. Syftar till att på ett dekorativt sätt spänna ut (ko-) lädret, som efter en tids användning brukar bli mjukt och börjar vika sig. (M.S.); Om samebältet: Bältet heter boagan (nord sam.), avvek eller padde (lulesamiska). I norra Sápmi är mansbältet, i motsats till kvinnornas skärp, oftast brett (c.a. 15 cm). Det brukar i norra Sápmi vara av svart koläder (för det är stadigare än renskinn) och försedd med ornament av instansade snörhålsringar av mässing på vilka man fäster bältesgehäng och redskap som är viktiga att ha tillhands på vandringarna. (Se ”bältesgehäng”!) Bältes-Ornamentiken: Snörhållsringarna är dekorativt placerade i grupper eller löper i t.ex. taggmönster längs hela bältet. Även (t.ex. klotlika) silverknappar kan finnas instansade i lädret. Dessutom kunde avlånga bältesben (1948.21.0041), av ornamenterat renhorn, förekomma som utsmyckning på bältet. Dessa spänner ut bältet i bredden så att lädret inte viker sig när det med tiden blir mjukt. (Se s/v foto i Elgström, 1922: 286, samt 294) Mansbältena i södra Sápmi är smalare, gjorda av renskinns infattad vadmal och med tenn- eller silvertråds broderingar. Kvinnobältet (-skärpet) är smalt och i norra Sápmi vävd av ylle. Det är oftast vävd i olika färggranna mönster. (För detaljerade illustrationer om mönster och funktioner se i Ossian Elgström, 1922: 287, 289, 208f ) Bältesspännen (skärpspännen) brukade vara av vackert ornamenterat renhorn, alternativt metall. (Se 1939.70.0066,-67) (Elgström, 1922: 291) I södra Sápmi liknar kvinnornas bälte männens. Relaterade sökningar: Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]: personliga föremål tillbehör samebälte Referenser: Ossian Elgström. Karesuandolapparna, Åhlén & Åkerlundsförlag: Stockholm, 1922. Samerna. Solens och Vindens folk. Mulk, m.fl. Àjtte, Jokkmokk. ISBN 91-87636-09-3 (av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010) Om%20sameb%C3%A4ltet%3A%20%0A%0AB%C3%A4ltet%20heter%20boagan%20%28nord%20sam.%29%2C%20avvek%20eller%20padde%20%28lulesamiska%29.%0A%0AI%20norra%20S%C3%A1pmi%20%C3%A4r%20mansb%C3%A4ltet%2C%20i%20motsats%20till%20kvinnornas%20sk%C3%A4rp%2C%20oftast%20brett%20%28c.a.%2015%20cm%29.%20Det%20brukar%20i%20norra%20S%C3%A1pmi%20vara%20av%20svart%20kol%C3%A4der%20%28f%C3%B6r%20det%20%C3%A4r%20stadigare%20%C3%A4n%20renskinn%29%20och%20f%C3%B6rsedd%20med%20ornament%20av%20instansade%20sn%C3%B6rh%C3%A5lsringar%20av%20m%C3%A4ssing%20p%C3%A5%20vilka%20man%20f%C3%A4ster%20b%C3%A4ltesgeh%C3%A4ng%20och%20redskap%20som%20%C3%A4r%20viktiga%20att%20ha%20tillhands%20p%C3%A5%20vandringarna.%20%28Se%20%E2%80%9Db%C3%A4ltesgeh%C3%A4ng%E2%80%9D%21%29%0AB%C3%A4ltes-Ornamentiken%3A%20Sn%C3%B6rh%C3%A5llsringarna%20%C3%A4r%20dekorativt%20placerade%20i%20grupper%20eller%20l%C3%B6per%20i%20t.ex.%20taggm%C3%B6nster%20l%C3%A4ngs%20hela%20b%C3%A4ltet.%20%C3%84ven%20%28t.ex.%20klotlika%29%20silverknappar%20kan%20finnas%20instansade%20i%20l%C3%A4dret.%20%20%0A%0ADessutom%20kunde%20avl%C3%A5nga%20b%C3%A4ltesben%20%281948.21.0041%29%2C%20av%20ornamenterat%20renhorn%2C%20f%C3%B6rekomma%20som%20utsmyckning%20p%C3%A5%20b%C3%A4ltet.%20Dessa%20sp%C3%A4nner%20ut%20b%C3%A4ltet%20i%20bredden%20s%C3%A5%20att%20l%C3%A4dret%20inte%20viker%20sig%20n%C3%A4r%20det%20med%20tiden%20blir%20mjukt.%20%28Se%20s%2Fv%20foto%20i%20Elgstr%C3%B6m%2C%201922%3A%20286%2C%20samt%20294%29%20%0A%0AMansb%C3%A4ltena%20i%20s%C3%B6dra%20S%C3%A1pmi%20%C3%A4r%20smalare%2C%20gjorda%20av%20renskinns%20infattad%20vadmal%20och%20med%20tenn-%20eller%20silvertr%C3%A5ds%20broderingar.%20%0A%0AKvinnob%C3%A4ltet%20%28-sk%C3%A4rpet%29%20%C3%A4r%20smalt%20och%20i%20norra%20S%C3%A1pmi%20v%C3%A4vd%20av%20ylle.%20Det%20%C3%A4r%20oftast%20v%C3%A4vd%20i%20olika%20f%C3%A4rggranna%20m%C3%B6nster.%20%28F%C3%B6r%20detaljerade%20illustrationer%20om%20m%C3%B6nster%20och%20funktioner%20se%20i%20Ossian%20Elgstr%C3%B6m%2C%201922%3A%20287%2C%20289%2C%20208f%20%29%20B%C3%A4ltessp%C3%A4nnen%20%28sk%C3%A4rpsp%C3%A4nnen%29%20brukade%20vara%20av%20vackert%20ornamenterat%20renhorn%2C%20alternativt%20metall.%20%28Se%201939.70.0066%2C-67%29%20%28Elgstr%C3%B6m%2C%201922%3A%20291%29%20%20%0A%0AI%20s%C3%B6dra%20S%C3%A1pmi%20liknar%20kvinnornas%20b%C3%A4lte%20m%C3%A4nnens.%20%0A%0ARelaterade%20s%C3%B6kningar%3A%20%0ARegister%3A%20%5Balla%5D%20FOLNAM%3A%20samer%20OBJTXT%20%5Binneh%C3%A5ller%5D%3A%20%20%0Apersonliga%20f%C3%B6rem%C3%A5l%0Atillbeh%C3%B6r%0Asameb%C3%A4lte%0A%0AReferenser%3A%20%0AOssian%20Elgstr%C3%B6m.%20Karesuandolapparna%2C%20%C3%85hl%C3%A9n%20%26%20%C3%85kerlundsf%C3%B6rlag%3A%20Stockholm%2C%201922.%20%0ASamerna.%20Solens%20och%20Vindens%20folk.%20Mulk%2C%20m.fl.%20%C3%80jtte%2C%20Jokkmokk.%20ISBN%2091-87636-09-3%0A%0A%28av%20Madeleine%20Stirnimann%2C%20socialantropolog%2C%20VKM%20G%C3%B6teborg%2C%202010%29%20%0A; Om hornslöjd: Många av hornredskapen är vackert ornamenterade med mönster som visar från vilken del av Sápmi de härstammar. För illustrationer och förklaringar om de olika mönstren läs t.ex. ”Samefolkets konst” av Ernst Manker. Aslild & Kärnekull, 1971. (Finns i VKMs bibliotek.) Renhornen är inte horn i anatomisk mening utan de är av samma substans som skelettbenen. Rensarvarnas horn växer till sig och blir som störst till brunsttiden på hösten. Efter brunsten stöter de av dem och de får börja växa på nytt till nästa brunst. Renvajornas horn får däremot en ansenlig storlek under dräktigheten fram till kalvningen på våren, då hornen stöts av. Honornas horn ger dem under den hårda vintern med bristande föda en evolutionär föredel genom att de kan försvara sitt födointag mot de annars starkare sarvarna. Det är speciellt viktigt då de på grund av sin dräktighet behöver mer näring. (Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM, 2010) Renhorn blektes så att de blev vita genom att man lade dem i grunt vatten på ett soligt ställe. Solen skulle skina genom vattnet och därvid bleka hornet. Man mjukade också upp hornet med vatten för att lättare kunna snida i det. (Manker, 1947: 190f) Enligt samernas gamla naturreligion kunde djurens och människornas själar inte komma till den andra världen och återuppstå till livet, om de inte begravdes med ett fulltaligt skelett. Att snida i renhorn (som ju växer efter) är i inte problematiskt, men att använda sig av djurens skelettben betydde i detta trossystem att man berövade djuret sin återuppståndelse. Inte desto mindre kan vi i samlingen finna föremål av just ben. Frågan är om dessa är från samernas älskade ren eller från något annat djur vilkens återuppståndelse man kanske var mindre mån om. En annan fråga är om föremålen är från kristen tid, då man fått en annan bild av själsvandringen. (En noggrannare anatomisk klassificering av ben/horn-föremålen skulle kunna vara av relevans för same-forskningen.) (Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM, 2010.) Relaterade sökningar: Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]: redskap och utrustning hornslöjd Källa: Manker, Ernst. De svenska fjällapparna. STF:s handböcker om det svenska fjället nr 4, Svenska Turistföreningens förlag: Stockholm, 1947. Finns på VKM’s bibliotek.) (av Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM Göteborg, 2010) Om%20hornsl%C3%B6jd%3A%20%0A%0AM%C3%A5nga%20av%20hornredskapen%20%C3%A4r%20vackert%20ornamenterade%20med%20m%C3%B6nster%20som%20visar%20fr%C3%A5n%20vilken%20del%20av%20S%C3%A1pmi%20de%20h%C3%A4rstammar.%20F%C3%B6r%20illustrationer%20och%20f%C3%B6rklaringar%20om%20de%20olika%20m%C3%B6nstren%20l%C3%A4s%20t.ex.%20%E2%80%9DSamefolkets%20konst%E2%80%9D%20av%20Ernst%20Manker.%20Aslild%20%26%20K%C3%A4rnekull%2C%201971.%20%28Finns%20i%20VKMs%20bibliotek.%29%20%0A%0ARenhornen%20%C3%A4r%20inte%20horn%20i%20anatomisk%20mening%20utan%20de%20%C3%A4r%20av%20samma%20substans%20som%20skelettbenen.%20Rensarvarnas%20horn%20v%C3%A4xer%20till%20sig%20och%20blir%20som%20st%C3%B6rst%20till%20brunsttiden%20p%C3%A5%20h%C3%B6sten.%20Efter%20brunsten%20st%C3%B6ter%20de%20av%20dem%20och%20de%20f%C3%A5r%20b%C3%B6rja%20v%C3%A4xa%20p%C3%A5%20nytt%20till%20n%C3%A4sta%20brunst.%20Renvajornas%20horn%20f%C3%A5r%20d%C3%A4remot%20en%20ansenlig%20storlek%20under%20dr%C3%A4ktigheten%20fram%20till%20kalvningen%20p%C3%A5%20v%C3%A5ren%2C%20d%C3%A5%20hornen%20st%C3%B6ts%20av.%20Honornas%20horn%20ger%20dem%20under%20den%20h%C3%A5rda%20vintern%20med%20bristande%20f%C3%B6da%20en%20evolution%C3%A4r%20f%C3%B6redel%20genom%20att%20de%20kan%20f%C3%B6rsvara%20sitt%20f%C3%B6dointag%20mot%20de%20annars%20starkare%20sarvarna.%20Det%20%C3%A4r%20speciellt%20viktigt%20d%C3%A5%20de%20p%C3%A5%20grund%20av%20sin%20dr%C3%A4ktighet%20beh%C3%B6ver%20mer%20n%C3%A4ring.%20%28Madeleine%20Stirnimann%2C%20socialantropolog%2C%20VKM%2C%202010%29%20%0ARenhorn%20blektes%20s%C3%A5%20att%20de%20blev%20vita%20genom%20att%20man%20lade%20dem%20i%20grunt%20vatten%20p%C3%A5%20ett%20soligt%20st%C3%A4lle.%20Solen%20skulle%20skina%20genom%20vattnet%20och%20d%C3%A4rvid%20bleka%20hornet.%20Man%20mjukade%20ocks%C3%A5%20upp%20hornet%20med%20vatten%20f%C3%B6r%20att%20l%C3%A4ttare%20kunna%20snida%20i%20det.%20%28Manker%2C%201947%3A%20190f%29%20%0A%0AEnligt%20samernas%20gamla%20naturreligion%20kunde%20djurens%20och%20m%C3%A4nniskornas%20sj%C3%A4lar%20inte%20komma%20till%20den%20andra%20v%C3%A4rlden%20och%20%C3%A5teruppst%C3%A5%20till%20livet%2C%20om%20de%20inte%20begravdes%20med%20ett%20fulltaligt%20skelett.%20Att%20snida%20i%20renhorn%20%28som%20ju%20v%C3%A4xer%20efter%29%20%C3%A4r%20i%20inte%20problematiskt%2C%20men%20att%20anv%C3%A4nda%20sig%20av%20djurens%20skelettben%20betydde%20i%20detta%20trossystem%20att%20man%20ber%C3%B6vade%20djuret%20sin%20%C3%A5teruppst%C3%A5ndelse.%20Inte%20desto%20mindre%20kan%20vi%20i%20samlingen%20finna%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20av%20just%20ben.%20Fr%C3%A5gan%20%C3%A4r%20om%20dessa%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%20samernas%20%C3%A4lskade%20ren%20eller%20fr%C3%A5n%20n%C3%A5got%20annat%20djur%20vilkens%20%C3%A5teruppst%C3%A5ndelse%20man%20kanske%20var%20mindre%20m%C3%A5n%20om.%20En%20annan%20fr%C3%A5ga%20%C3%A4r%20om%20f%C3%B6rem%C3%A5len%20%C3%A4r%20fr%C3%A5n%20kristen%20tid%2C%20d%C3%A5%20man%20f%C3%A5tt%20en%20annan%20bild%20av%20sj%C3%A4lsvandringen.%20%28En%20noggrannare%20anatomisk%20klassificering%20av%20ben%2Fhorn-f%C3%B6rem%C3%A5len%20skulle%20kunna%20vara%20av%20relevans%20f%C3%B6r%20same-forskningen.%29%20%28Madeleine%20Stirnimann%2C%20socialantropolog%2C%20VKM%2C%202010.%29%20%0A%0ARelaterade%20s%C3%B6kningar%3A%20%0ARegister%3A%20%5Balla%5D%20FOLNAM%3A%20samer%20OBJTXT%20%5Binneh%C3%A5ller%5D%3A%20%20%0Aredskap%20och%20utrustning%0Ahornsl%C3%B6jd%0A%0AK%C3%A4lla%3A%20Manker%2C%20Ernst.%20%20De%20svenska%20fj%C3%A4llapparna.%20STF%3As%20handb%C3%B6cker%20om%20det%20svenska%20fj%C3%A4llet%20nr%204%2C%20Svenska%20Turistf%C3%B6reningens%20f%C3%B6rlag%3A%20Stockholm%2C%20%201947.%20Finns%20p%C3%A5%20VKM%E2%80%99s%20bibliotek.%29%0A%0A%28av%20Madeleine%20Stirnimann%2C%20socialantropolog%20VKM%20G%C3%B6teborg%2C%202010%29%20%0A

Användningsområde

bälte

kategori

personliga föremål

underkategori

tillbehör; hornslöjd

Etnisk grupp - ursprung

Samer

Källor, Wikipedia - beskr. av: en.wikipedia.org, sv.wikipedia.org

Etnisk grupp, tidigare benämning

lappar [Haga]

Materialkategori

ben

Händelse - var närvarande vid

Workshop kring samiska samlingar, del av RJ (2025)

Tidpunkt - förvärv till museet

1948

Världsdel - ursprung

Europa

Material - tillverkning

horn

Original: skiss eller foto

skiss

Original: stam

Lappar

Referens - Publicerad i

Årsberättelse 1948-1949, Årstryck 1949-1950, Etnografiska museet, Göteborgs museum, s 93-110

Källor - http: libris.kb.se

fotograferat

Beskrivning - tidigare

(Orginaltext: Beslag till sked?

Hornbeslag till träsked e.l.) (katalogkort/originalbeskrivning)

Datum - registrering

2000-04-14

etn/ark

etnografi

Belongs to Samling

1948.21

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.

Important to know about the information in the online collection database

Users of the database are warned that some records may include language or terminology dating from the 19th and 20th centuries which depicted people in ways that are obsolete and/or offensive. We are conscious that the inclusion of such terminology is problematic. As an institution, we have chosen to include this historic information in our database because it is part of the documentation for the object, photograph, or archival item. Where known, objects associated with, or photographs depicting, ritual or ceremonial activity have been hidden in the publicly accessible database as there may be restrictions relating to the age, gender, initiation and ceremonial status or clan of the person who may see them. The database may also include the names of deceased persons, which could cause sadness or distress, particularly to relatives of these people.

Click here for more information.

1948.21.0041

Leave a comment

Important to know about the information in the online collection database