Carlotta - the museum database

1969.16.0004 :: bälte

Object description

Bälte till samedräkt (69.16.1-4). Av skinn från renhud, främre bogpartiet. Längd: 102 cm; br. 4 cm B. utsida är klädd med rött och mörkblått kläde. Vackert dekorerad med "tand"-dragen tenntråd. Runt b. kanter i sex parallelllöpande linjer.

Däremellan ett zigzack-mönster med fem paralelllöpande tenntrådar. Bältet är försett med rem och sölja. (modell:bärrem) I bältets ena ände är en mässingring insatt, som försetts med tvinnad skinnsnodd med tofsar av rektangulära filttygslappar i färgerna: blått, gult, grönt och rött. Dräkten har i sin helhet tillverkats av "lapp-Jona" från Dorisfjällen, enl. insaml. hr. A. K. Alsbäck.

Litt. Keyland, Nils: Sentrådsspinning, Tenndragning och Bältsmyckegjutning hos lapparna i Norra Jämtland, pp. 145 ss, "Fataburen", årg. 1920. Sthlm.

Jmf. (48.21.71.)

Gåva av insamlaren 8/5 1969

Data elements

Inventarienummer

1969.16.0004

generalkatalog-nr

92808

Sakord

bälte

kategori

tillbehör

del

till dräkt 1969.16.0001-4

Etnisk grupp

Samer

Källor, Wikipedia - beskr. av: en.wikipedia.org, sv.wikipedia.org
Beskrivning: finsk-ugrisk ursprungsbefolkning i Sápmi och minoritetsfolk i flera nordiska länderfinsk-ugrisk%20ursprungsbefolkning%20i%20S%C3%A1pmi%20och%20minoritetsfolk%20i%20flera%20nordiska%20l%C3%A4nder

Materialkategori

läder

Namn - säljare

Alsbäck, Algot K. (1904 - 1985), missionär

Beskrivning: Algot Konstantin Alsbäck, född 19 januari 1904, Lycksele, Västerbotten, död 23 oktober 1985, Alingsås, Västra Götaland, son till Carl August Carlsson och Engla Sofia Forsgren (www.geni.com) Adjutant i Tidaholm dit han ankom 1940-08-29 (www.fralsningsarmen.se).
Han är beskriven som "lappmissionär i Frälsningsarmén" i generalkatalogen.
Källor - http: www.geni.com, collections.smvk.se

Tidpunkt - förvärv till museet

1930

etn/ark

etnografi

Obs.: Beskrivning

Om samebältet: Bältet heter boagan (nord sam.), avvek eller padde (lulesamiska). I norra Sápmi är mansbältet, i motsats till kvinnornas skärp, oftast brett (c.a. 15 cm). Det brukar i norra Sápmi vara av svart koläder (för det är stadigare än renskinn) och försedd med ornament av instansade snörhålsringar av mässing på vilka man fäster bältesgehäng och redskap som är viktiga att ha tillhands på vandringarna. (Se ”bältesgehäng”!) Bältes-Ornamentiken: Snörhållsringarna är dekorativt placerade i grupper eller löper i t.ex. taggmönster längs hela bältet. Även (t.ex. klotlika) silverknappar kan finnas instansade i lädret. Dessutom kunde avlånga bältesben (1948.21.0041), av ornamenterat renhorn, förekomma som utsmyckning på bältet. Dessa spänner ut bältet i bredden så att lädret inte viker sig när det med tiden blir mjukt. (Se s/v foto i Elgström, 1922: 286, samt 294) Mansbältena i södra Sápmi är smalare, gjorda av renskinns infattad vadmal och med tenn- eller silvertråds broderingar. Kvinnobältet (-skärpet) är smalt och i norra Sápmi vävd av ylle. Det är oftast vävd i olika färggranna mönster. (För detaljerade illustrationer om mönster och funktioner se i Ossian Elgström, 1922: 287, 289, 208f ) Bältesspännen (skärpspännen) brukade vara av vackert ornamenterat renhorn, alternativt metall. (Se 1939.70.0066,-67) (Elgström, 1922: 291) I södra Sápmi liknar kvinnornas bälte männens. Relaterade sökningar: Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]: personliga föremål tillbehör samebälte bältesgehäng Referenser: Ossian Elgström. Karesuandolapparna, Åhlén & Åkerlundsförlag: Stockholm, 1922. Samerna. Solens och Vindens folk. Mulk, m.fl. Àjtte, Jokkmokk. ISBN 91-87636-09-3 (av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010) Om%20sameb%C3%A4ltet%3A%20%0A%0AB%C3%A4ltet%20heter%20boagan%20%28nord%20sam.%29%2C%20avvek%20eller%20padde%20%28lulesamiska%29.%0A%0AI%20norra%20S%C3%A1pmi%20%C3%A4r%20mansb%C3%A4ltet%2C%20i%20motsats%20till%20kvinnornas%20sk%C3%A4rp%2C%20oftast%20brett%20%28c.a.%2015%20cm%29.%20Det%20brukar%20i%20norra%20S%C3%A1pmi%20vara%20av%20svart%20kol%C3%A4der%20%28f%C3%B6r%20det%20%C3%A4r%20stadigare%20%C3%A4n%20renskinn%29%20och%20f%C3%B6rsedd%20med%20ornament%20av%20instansade%20sn%C3%B6rh%C3%A5lsringar%20av%20m%C3%A4ssing%20p%C3%A5%20vilka%20man%20f%C3%A4ster%20b%C3%A4ltesgeh%C3%A4ng%20och%20redskap%20som%20%C3%A4r%20viktiga%20att%20ha%20tillhands%20p%C3%A5%20vandringarna.%20%28Se%20%E2%80%9Db%C3%A4ltesgeh%C3%A4ng%E2%80%9D%21%29%0AB%C3%A4ltes-Ornamentiken%3A%20Sn%C3%B6rh%C3%A5llsringarna%20%C3%A4r%20dekorativt%20placerade%20i%20grupper%20eller%20l%C3%B6per%20i%20t.ex.%20taggm%C3%B6nster%20l%C3%A4ngs%20hela%20b%C3%A4ltet.%20%C3%84ven%20%28t.ex.%20klotlika%29%20silverknappar%20kan%20finnas%20instansade%20i%20l%C3%A4dret.%20%20Dessutom%20kunde%20avl%C3%A5nga%20b%C3%A4ltesben%20%281948.21.0041%29%2C%20av%20ornamenterat%20renhorn%2C%20f%C3%B6rekomma%20som%20utsmyckning%20p%C3%A5%20b%C3%A4ltet.%20Dessa%20sp%C3%A4nner%20ut%20b%C3%A4ltet%20i%20bredden%20s%C3%A5%20att%20l%C3%A4dret%20inte%20viker%20sig%20n%C3%A4r%20det%20med%20tiden%20blir%20mjukt.%20%28Se%20s%2Fv%20foto%20i%20Elgstr%C3%B6m%2C%201922%3A%20286%2C%20samt%20294%29%20%0A%0AMansb%C3%A4ltena%20i%20s%C3%B6dra%20S%C3%A1pmi%20%C3%A4r%20smalare%2C%20gjorda%20av%20renskinns%20infattad%20vadmal%20och%20med%20tenn-%20eller%20silvertr%C3%A5ds%20broderingar.%20%0A%0AKvinnob%C3%A4ltet%20%28-sk%C3%A4rpet%29%20%C3%A4r%20smalt%20och%20i%20norra%20S%C3%A1pmi%20v%C3%A4vd%20av%20ylle.%20Det%20%C3%A4r%20oftast%20v%C3%A4vd%20i%20olika%20f%C3%A4rggranna%20m%C3%B6nster.%20%28F%C3%B6r%20detaljerade%20illustrationer%20om%20m%C3%B6nster%20och%20funktioner%20se%20i%20Ossian%20Elgstr%C3%B6m%2C%201922%3A%20287%2C%20289%2C%20208f%20%29%20B%C3%A4ltessp%C3%A4nnen%20%28sk%C3%A4rpsp%C3%A4nnen%29%20brukade%20vara%20av%20vackert%20ornamenterat%20renhorn%2C%20alternativt%20metall.%20%28Se%201939.70.0066%2C-67%29%20%28Elgstr%C3%B6m%2C%201922%3A%20291%29%20%20%0A%0AI%20s%C3%B6dra%20S%C3%A1pmi%20liknar%20kvinnornas%20b%C3%A4lte%20m%C3%A4nnens.%20%0A%0ARelaterade%20s%C3%B6kningar%3A%20%0ARegister%3A%20%5Balla%5D%20FOLNAM%3A%20samer%20OBJTXT%20%5Binneh%C3%A5ller%5D%3A%20%20%0Apersonliga%20f%C3%B6rem%C3%A5l%0Atillbeh%C3%B6r%0Asameb%C3%A4lte%0Ab%C3%A4ltesgeh%C3%A4ng%0A%0AReferenser%3A%20%0AOssian%20Elgstr%C3%B6m.%20Karesuandolapparna%2C%20%C3%85hl%C3%A9n%20%26%20%C3%85kerlundsf%C3%B6rlag%3A%20Stockholm%2C%201922.%20%0ASamerna.%20Solens%20och%20Vindens%20folk.%20Mulk%2C%20m.fl.%20%C3%80jtte%2C%20Jokkmokk.%20ISBN%2091-87636-09-3%0A%0A%28av%20Madeleine%20Stirnimann%2C%20socialantropolog%2C%20VKM%20G%C3%B6teborg%2C%202010%29%20%0A

Världsdel - ursprung

Europa

Land - ursprung

Sverige : Europa

Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org
Geonames-referens: sws.geonames.org

Proveniens

Vilhelminaområdet, Västerbottens lappmark; Wilhelmina-området, Västerbotten. [Haga]

Original: beskrivning

Litt. Keyland, Nils: Sentrådsspinning, Tenndragning och Bältsmyckegjutning hos lapparna i Norra Jämtland, pp. 145 ss, "Fataburen", årg. 1920. Sthlm.

Jmf. (48.21.71.)

Gåva av insamlaren 8/5 1969

Original: insamlat av

lappmissionär A. Allsbäck

Original: lokal

Vilhelminaområdet, Västerbottens lappmark

Original: skiss eller foto

skiss

Original: stam

samer

Referens - källa

Årsberättelse 1969, Årstryck 1969, Göteborgs Etnografiska Museum

Källor - http: libris.kb.se

Datum - registrering

2000-04-25

Belongs to Samling

1969.16

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.

Important to know about the information in the online collection database

Users of the database are warned that some records may include language or terminology dating from the 19th and 20th centuries which depicted people in ways that are obsolete and/or offensive. We are conscious that the inclusion of such terminology is problematic. As an institution, we have chosen to include this historic information in our database because it is part of the documentation for the object, photograph, or archival item. Where known, objects associated with, or photographs depicting, ritual or ceremonial activity have been hidden in the publicly accessible database as there may be restrictions relating to the age, gender, initiation and ceremonial status or clan of the person who may see them. The database may also include the names of deceased persons, which could cause sadness or distress, particularly to relatives of these people.

Click here for more information.

1969.16.0004 :: bälte

Leave a comment

Important to know about the information in the online collection database