Den samiska trumman, spåtrumman, nåjdtrumman eller shamantrumman (lulesamiska: Goabdes, nordsamiska: Goavddis alternativt meavrresgárri, sydsamiska: Gievrie), är en ceremonitrumma som har en central roll inom traditionell samisk religion och länge funnits förankrad i det samiska livet och kulturen.
Funktion
Trumman spelade en stor roll i det förhistoriska schamanistiska samhället och hade i två funktioner. För nåjden, den samiske schamanen, var den ett instrument som hjälpte honom eller henne att försätta sig i trans. Under transen kunde nåjden färdas till andra världar, till gudarnas värld eller till andra platser som önskades besökas. Trumman kunde också vara ett instrument med vars hjälp man tydde framtiden.
Konstruktion
Trumman var konstruerad av trä med ett spänt renskinn över sig. Skinnet var utsmyckat med motiv som symboliserade den världsbild människorna hade, med gudar och olika dimensioner. Det finns övergripande två olika sorters trummor: ramtrummor och skåltrummor. Skåltrummorna återfinns till skillnad från ramtrummorna inte hos några andra än samerna. Ytterligare finns det en tredje sorts trumma som är en version av ramtrumman.[4] De samiska trummorna var inte konstruerade av vilket material som helst, skåltrummor tillverkades av träd som hade växt avsides valdes ut. Ramtrummorna tillverkades av vril. För att slå på trumman användes en slags trumpinne, som var gjord av trä, ben eller horn. Trumman var utförd som en ramtrumma i sydsamiska områden, och som en skåltrumma i nordsamiska områden. Ramtrumman tillverkas av en träram som tillverkas ur en smal trälist som böjs till sin form och sedan förses med ett trumskinn. Skåltrumman tillverkas ur en trävril som urholkats. (Wikipedia 2026)