Kajsa Horner
KLS 201
Föremålsanalysanalys
1998.11.0320 Barnjacka
Det objekt jag har valt för min objektanalys är en barnjacken från Gösta Sandbergs samling, Den
sägs vara från Makedonien och kom i Göstas ägo 1965. Den finns nu på Världskulturmuseet
(Bilaga 1).
Hur och varför jag valde jackan
Kläder är mitt största intresse så jag hoppades redan innan att det fanns något plagg att välja. Jag
tycker om att kläder har en historia, att någon har använt plagget och burit det. Även om jag inte
skulle få veta så mycket om plagget så finns det något vördnadsfullt över ett använt plagg. Som att
det på något sätt har en själ. Jag intresseras ofta av de saker som ingen annan tycks vilja ha, därför
inväntade jag till två andra plagg hade valts och bestämde mig sedan för denna barnjacka. En
väldigt vacker och spännande jacka.
Tillvägagångssätt
Jag har tittat noga på plagget både med och utan lupp. Jag har tittat på hur den är sydd, och hur den
är skuren. Då insåg jag att fodret och utsidan är skurna och sydda på olika sätt. Jag har tittat efter
skador, förslitningar och fläckar för att se om den har använts.
Litteratur för att få veta mer om jackan, om Makedonska folkdräkter har jag sökt både i
Världskulturmuseets bibliotek, i Konstbiblioteket på HDK och i Geovetarcentrums bibliotek.
Jag fann några böcker i Världskulturmuseets bibliotek om den Makedonska folkdräkten och om
Makedonskt broderier. Utifrån dessa böcker kunde jag se att barnjackan jag valt skilde sig mycket
från den traditionella folkdräkten. Vidare på HDKs bibliotek tittade jag efter all världens olika
folkdräkter för att se om det fanns någon annan som liknade jackan. Jag använde mig även av
Världskulturmuseets databas och tittade på dess samlingar, för att se om det fanns fler plagg från
Makedonien som hade likheter med barnjackan. Men jag fann ingenting som liknade jackan
(Världskulturmuseets samlingar 20150215).
När jag inte fann någon likhet med andra folkdräkter bestämde jag mig för att försöka ta kontakt
med någon med anknytning till Makedonien. Jag mailade Makedonska föreningen i Göteborg och
ett kulturcenter i Makedonien för att höra om någon visste mer, eller kände igen jackan på något
sätt. Jag fick inget svar. Så då började jag att fundera kring tygen. Om de gick att datera och på så
sätt få veta ungefär när jackan är sydd och använd. Jag hade mina egna tankar kring när det
kattuntryckta tyget var tryckt men sökte en professionell tanke. Så jag skickade mail till Pia
Kajsa Horner
KLS 201
Lundqvist, som i sin tur skickade mig vidare till Textilmuseet i Borås och Textilhögskolan. Och då
fick jag svar från Victoria Holmqvist och Åsa Haggren.
Hur är den gjord och vilka tekniker och material har används?
Barnjackan är sydd för hand i två olika tyger. Ett ikatsidentyg och ett kattuntryckt bomullstyg som
foder. Efter att ha undersökt tygerna med lupp kom jag fram till att tygerna är vävda i två olika
vävtekniker, ikattyget i satin och kattuntyget i tuskaft (Bilaga 2 & 3). I Gösta Sandbergs bok Ikat –
reservageteknik med garn kunde jag hitta att sidentyget nog har gjorts i ikattekniken kollektiv
reserveringsteknik (Sandberg1989)
Som dekor kring hals och ärm är ett snörmakeridekorband fast sytt.
Har den använts?
På fodret finns det flera fläckar (Bilaga 4) och det finns även tillsynes två avslitna band som tyder
på att det funnit band att knyta ihop jackan med (Bilaga 5). Dessa har slitits bort, kanske på grund
av att jackan har använts. Det finns även slitage på jackan eftersom den har legat en längre tid i
museets ägo.
Hur är den designad?
Som tidigare nämnts finns det likheter mellan barnjacken och de traditionella Folkdräkterna från
Makedonien,
; men de skiljer sig mycket åt. Traditionellt var folkdräkterna, enligt The National dress
of Macedonia (1963) gjorda av vitt ull tyg, med svarta och röda detaljer (se bilaga 6). Till de
klassiska folkdräkterna användes ull, lin, läder och jute. Barnjackan är gjord i helt andra material.
Från början fann jag inga likheter med de traditionella dräkter jag tittat på, och framför allt så fann
jag den öppna ärmen väldigt annorlunda. Men när jag tittade närmare så insåg jag att det finns flera
likheter. Dels snittet hur jackan är sydd , jag kunde se att de traditionella dräkterna har en speciell
skärning där ärmen är skuren så att den går in över bröstet (Bilaga 7). Barnjackan har samma
skärning fast att den är öppen och kantad med ett kantband. En ytterligare likhet är att det ofta finns
en kil vid armhålan, för att öka rörelsevidden och skärningen för att ge plagget vidd under armhålan
är ungefär den samma (bilaga 8 & 9) Även ärmslutet med en vacker dekoration, broderad eller ett
band, kommer också igen i flera av de traditionella plaggen. Speciellt att ärmslutet är lite rundad i
mitten (bilaga 10). Kragen känns också igen från vissa folkdräkter även om de flesta inte är öppna
som jackan (The National dress of Macedonia 1963).
Några fler barnplagg har jag inte funnit. Inte heller någon litteratur där barnplagg omnämns. Men
ofta använder barn när det gäller folklig dräkt ungefär samma plagg som vuxna.
Kajsa Horner
KLS 201
När är den gjord?
För att få veta något om plagget bestämde jag mig för att kontakta någon för att få en datering på
tygen som används i jackan. Min tanke vara att det kanske var möjligt att datera kattuntryckt. Jag
vände mig till Pia Lundqvist som tycke att jag skulle gå vidare till Textilmuseeum i Borås och
Högskolan där, detta gjorde jag och fick två svar (Bilaga 11 & 12).
Både Åsa Haggren vid Textilhögskola i Borås och och Viktoria Holmqvist vid Textilmuseet, var
ense om att det antagligen handlar om ett Rouleax tryck med graverade kopparvalsar och troligtvis
inte blocktryck. Trycket tros var gjort någon gång mellan 1800-talets mitt och tidigt 1900-tal
(Holmqvist 20150209 & Haggren 20150209). Men det nämns också att det antagligen inte är äldre
än 1700-tal för att det var då blocktrycket kom. Haggren skriver att Borås Wäfveri efter 1890
tryckte tyger med denna färgsättning (Haggren 20150209). Och Holmqvist håller med om att detta
kan vara ett mode tyg som då var gångbart i hela Europa (Holmqvist 20150209 & Haggren
20150209).
När det kommer till ikattyget är det svårare att datera menar Haggren, då det kan göras även idag
(20150209). Här nämns att det ser ut att komma från Uzbekistan eller Centralasien.
Båda poängterar att det är svårt att uttala sig om något som en bara sett på bild. Och detta får vi ha i
åtanke. Men att få en ungefärlig tidpunkt på när jackan kan vara gjord ger en förklaring till varför
den skiljer sig så från andra folkdräkter. I boken The National dress of Macedonia, står det att de
klassiska folkdräkterna som beskrivs baseras på utgrävningar som är daterade tidigare än 1800-
talets mitt (The Ethnological Museum 1963).
Vad är plaggets funktion?
Folkdräktens funktion i allmänhet var att vara ett plagg som bars vid fina tillfällen (Wintzell 1976).
Barnjackan var nog ett exklusivt plagg baserat på de tyger som jackan är sydd av. Kattuntryck var
en nymodernitet under 1800-talets mitt (Lundqvist 2008) och en exklusiv vara. Sidentyg har alltid
varit en dyr lyxvara, både 1850 och 2015 (Zethner 1981).
Framgångar och motgångar
Denna uppgift har varit väldigt rolig och spännande. Men eftersom jag aldrig jobbat på det här
sättet innan var det svårt att veta exakt hur jag skulle gå till väga. Eftersom jackan skilde sig
; ganska
mycket från de traditionella Makedonska folkdräkterna kändes det svårt att komma vidare när jag
letat i litteratur och inte funnit något. Men när jag bestämde mig för att fokusera på tygerna kändes
Kajsa Horner
KLS 201
det bättre och roligt. Det var skönt att jag fick svar från Textilmuseet i Borås och Högskolan där.
Jag inser vilket jobb det är att arbeta med objektanalys och vilken tid det måste ta. En rolig, lärorik
men svår uppgift.
Slutsats
Mina tankar om jackan efter detta arbete är att det är en jacka som är inspirerad av den traditionella
Makedonska folkdräkten. Dess snitt och design kommer igen. Men jackan har fått en modern känsla
med moderna tyger för den tiden den syddes i.
Källor
Haggren, Åsa. 20150209. Mail
Holmqvist, Viktoria. 20150209. Mail
Lundqvist, Pia (2008) Marknad på väg. Den västgötska gårdfarihandeln 1790-1864,
Doktorsavhandling Göteborgs universitet
Popstefanieva, Maritza Antonova (1953) Broderies nationales Macedoniennes. Institut de
folklore, Skopje
Sandberg, Gösta (1984) Ikat- reservagemönstring med garn. Tryck Fingraf AB, Södertälje.
The National dress of Macedonia (1963) The Ethnological Museum, Skopje.
Världskulturmuseets samlingar 20150215, http://collections.smvk.se/carlotta-
vkm/web/object/48498
Wintzell, Inga (1976) Sticka mönster, historiskt om stickning i Sverige. Bohuslänningens
AB, Uddevalla
Zethner, Ole (1981) Silke: en naturprodukt. Stockholm.
Kajsa Horner
KLS 201
Bilaga 1
Barnjacka 1998.11.0320 från Gösta Sandbergs samling, Makedonien, Världskulturmuseets.
20150215, http://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/48498
Kajsa Horner
KLS 201
Bilaga 2
Ikattyg siden, förstoring, vävteknik: satin
Kajsa Horner
KLS 201
Bilaga 3
Kattuntryckt bomullstyg, förstoring, vävteknik: tuskaft
’
Bilaga 4
Fläckar på kattuntyg
Kajsa Horner
KLS 201
Bilaga 5
Slitage på kattuntyg
Kajsa Horner
KLS 201
Bilaga 6
Traditionell Makedonsk folkdräkt
The Ethnological Museum, 1963. The National dress of Macedonia
Kajsa Horner
KLS 201
Bilaga 7
Skärning av traditionel folkdräkt
The Ethnological Museum, 1963. The National dress of Macedonia
Kajsa Horner
KLS 201
Bilaga 8
Kil under ärm
The Ethnological Museum, 1963. The National dress of Macedonia
Kajsa Horner
KLS 201
Bilaga 9
Kil under ärm
Kajsa Horner
KLS 201
Bilaga 10
Ärmslut
Popstefanieva, Maritza Antonova, 1953 Broderies nationales Macedoniennes. Institut de folklore,
Skopje
Kajsa Horner
KLS 201
Bilaga 11
Mail från Åsa Haggren
Kajsa Horner
KLS 201
Åsa Haggren 9 feb. (7
dagar
sedan)
till mig
Hej Kajsa,
Spännande plagg du studerar!
Kattuntrycket ser ut som ett rouleaux-tryckt tyg från senare delen av 1800-talet eller det första decenniet på
1900-talet. Det vill säga tryckt med graverade kopparvalsar, inte blocktryck. Borås Wäfveri gjorde många
tyger i den stilen och i den färgsättningen efter 1890. Det
; skulle kunna vara tillverkat i Europa.
Ikattyget ser ut som om det kommer från Uzbekistan eller något av länderna i Centralasien. Det är
svårdaterat på så vis att den typen av tyger fortfarande görs. Kanske kan du få hjälp av att mönstret är relativt
enkelt och en kombination av varpikat och varpmönstrade ränder. jag skulle tro att man vävt den typen av
ikat även i mer näraliggande länder som Turkiet, men det är bara en gissning.
Du kan läsa mer om trycktekniker i min artikel "Mönsterfrossa" i Dolda innovationer : textila produkter och ny
teknik under 1800-talet / Klas Nyberg och Pia Lundqvist (red.), 2013
När det gäller ikat, se Ikat silks of Central Asia av Kate Gibbon och Andrew Hale, 2007.
vänligt
Åsa
>>> Kajsa Horner <kajsahorner@gmail.com> 2015-02-06 11:33 >>>
Bilaga 12
Mail från Viktoria Holmqvist
Viktoria.Holmqvist@boras.se 9 feb. (7
dagar
sedan)
Kajsa Horner
KLS 201
till mig
Hej!
Det som skulle kunna gå att datera av tygerna är framför allt det tryckta fodertyget, dels utifrån
mönsterformen, dels utifrån trycktekniken. Är tyget valstryckt (maskintryckt med graverad kopparvals; roller
printing på engelska) kan det inte vara äldre än sent 1700-tal, troligen en bit in på 1800-talet då
valstrycksmaskinen inte dök upp förrän på 1780-talet och inte kom i allmänt bruk förrän en bit in på 1800-
talet (och förblev sen den vanligaste trycktekniken in på 1970-talet). Är tyget blocktryckt kan det vara allt från
1700-1900-tal. Det är inte helt lätt att avgöra trycktekniken utan att se tyget i verkligheten, men generellt kan
man säga att små, små detaljer, skarpt tecknade och tydliga, kännetecknar valstryck. För det mesta är
mönsterrapporten liten, inte mer än ca 40-45 cm och det syns inga skarvar. Blocktryck kan ha större
rapporter och ibland kan man se skarvarna mellan blocken. Båda tryckteknikerna kan använda sig av flera
färger i trycket, ibland kan en (eller flera) av färgerna vid blocktryck vara ditmålade i efterhand och är då lite
mer otydliga och utflytande.
Ibland kan färgerna vara till dateringshjälp också, men det ser inte ut att vara så i det här fallet (en mycket
kraftig och klar "skriklila" färg kan t.ex. indikera syntetiska färgämnen och daterar då tyget till efter 1850).
Jag vill inte säga något säkert utan att ha sett tyget i verkligheten, men så här vid en första anblick på
datorskärmen ser det tryckta tyget *möjligtvis* mer valstryckt ut än blocktryckt. Det verkar i alla fall inte ut att
vara ett specifikt "folkligt" tryck, utan ett modetyg som är gångbart i hela Europa. För att datera mönstret
behövs en mönsterhistorisk genomgång och jämförelse med daterade tyger... Jag vet att Victoria and Albert
Museum har gett ut böcker om mönstertryckets historia, det är möjligt att de (eller något liknande) går att
hitta på UB. Någon form av konsthistoriskt eller stilhistoriskt uppslagsverk kan kanske också vara till hjälp.
Sen behöver ju i och för sig inte tygernas ålder ha så mycket att göra med plaggets ålder - det kan ju vara
gjort mycket senare. Alternativt kan både plagg och tyger vara "nygjorda", men för att efterlikna något äldre
och traditionellt. Jag vet inte vad Sandberg hade för kriterier när han samlade in sina textilier eller om det
finns några mer uppgifter att få fram där...
Hälsningar,
Viktoria Holmqvist
Museiassistent
033-358957
-------------------------------------------------------
Textilmuseet
501 80 Borås
Besöksadress: Skaraborgsvägen 3A
Webbplats: http://www.textilmuseet.se
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.