Föremålsanalys
-Väst från Balkan
Vad fick mig att välja denna väst för analys? Jag tror att jag drogs till den eftersom jag
enkelt tyckte mig kunna se vad det var för någonting. Många andra föremål i samlingen är
tygstycken som lösryckta från sitt sammanhang är svåra att avgöra vad de har haft för
funktion. Detta är ett livstycke, en del av en kvinnofolkdräkt. Kanske även det bidrog till
mitt val av föremål. Jag har inte någon kunskap sedan tidigare om Balkandräkter men mitt
intresse för skandinaviska folkdräkter gjorde att valet föll på ett föremål av denna typ.
Frågor:
Kan det ha varit fodret som intresserade Gösta?
Vilka material har använts? Kan applikationerna vara syntetmaterial? Går västen att datera
utifrån detta?
Var tekniken allmän?
Var plagget allmänt? Är det en typisk dräktdel?
När har man burit den? Till vardags eller till fest? Har användningstillfällena förändrats
med tiden?
Vilket är dräktens ursprungsland?
Något av det första man noterar vid en granskning av västen är den är utförligt gjorda
utsmyckningarna den bär. Det yttre skiktet är beklätt med ett svindlande mönster av
applikationer och paljetter men även fodret är valt med omsorg. Anledningen till min teori
om att det var fodret som intresserat Gösta och fått honom att köpa just detta exemplar är
att det kattuntryckta tyget skulle passa väldigt bra in i hans övriga samlingar. Till exempel
boken "Purpur, koschenill, krapp. En bok om röda textilier" (Sandberg, 1996) behandlar
bland fakta om textila tekniker och deras ursprung information om just rödbottnade
kattuntryck.
Göstas mål med de resor han gjorde till bland annat Makedonien var att samla in exempel
på de försvinnande traditionella hantverkskunskaperna på Balkanhalvön medan de ännu
fanns tillgängliga. Under 60-talet när han gjorde den resa under vilken denna väst
samlades in hade landsbygden börjat urbaniseras och dräkterna blev omoderna. På så
vis finns anledning att tro att folk gladde sig åt att få sälja bort gamla dräktdelar likt denna.
Fodret för tillverkningen av västen är troligtvis köpt under en stadsresa, likt de delar av
våra nordiska folkdräkter som man inte kunde tillverka själv utan köpte av exempelvis
knallare. Annars tillverkades mycket textil hemmet. Klimat och terräng i områdena har
lämpat sig väl för produktion av hampa, lin och silke samt fårhållning. Man har även färgat
tyg och garn med naturliga färgämnen. Syntetiska färgämnen kom under 1900-talet och
vann popularitet tack vare de nya kulörer som nu gick att åstadkomma.
Västens bottentyg gjordes ofta av bomull, ull eller sammet. På denna väst är bottentyget
knappt synligt vilket får mig att anta att det inte var så påkostat utan att fokus lagts på
applikationerna. De består av så kallat snörmakeriarbete, påsydda band, i kombination
med paljetter, båda vanligt förekommande i Balkanområdets folkdräkter. Bandens färg är
en ljus lila nyans. Dräkter från området har mycket röda inslag. Som Gösta antecknat
under en av sina resor är "rött, svart med lite blå och gröna inslag" de vanligaste färgerna.
Detta leder in på dateringen av västen. Min gissning är att den är tillverkad efter
syntetfärgernas intåg under den första halvan av 1900-talet. Västen bär tydliga spår av att
ha varit buren. Avsaknad av paljetter på endel områden samt slitningar i armhålen vittnar
om detta. För att närmare kunna analysera materialet lossade jag med hjälp av
Världkulturmuseets personal en bit av en av de trådar som stack fram vid de slitna
partierna för granskning i mikroskop. Vad man kunde se var en väldigt blank trådbit utan
fjäll eller ojämnheter. Tyvärr fanns inte möjlighet att utföra ytterligare prover, som att
bränna en en trådbit, för att kunna säkerställa trådens material. Troligtvis är den av silke
men
; syntet är inte helt uteslutet.
Vad gäller livstyckets ursprungsland är min gissning efter efterforskningar på nätet och i
Göstas boksaml ing at t jus t denna dräktde l härs tammar f rån Serb ien.
Föremålsbeskrivningen ur arkivet anger Makedonien som inköpsland och Serbien
omnämns som eventuellt ursprungsland med ett frågetecken efter inom parentes. Av de
dräkter från Balkan jag sett bilder på och jämfört är de Serbiska de som liknar denna väst
mest. Den benämns isåfall Jelek (Serbiska: Livstycke). Den förekommer i både denna
variant och långärmad.
Landsgränserna har flutit under historiens gång i detta geografiska område. Detta har lett
till många influenser i dräktskapandet både från öst och väst. I städerna var modet ofta
mer orientaliskt, lyxbetonat och påkostat med snabba vändningar medan det på
landsbygden var mer statiskt och beroende av vad man själv kunde producera. Men även
där härmade man så gott man kunde de dräktideal som var rådande. Blev exempelvis
skärp inne kunde ett sådant läggas till i dräkten. Som ofta förekommande i folkkonst har
naturen varit den huvudsakliga inspirationskällan vad gäller Balkanbroderiernas motiv,
dock kraftigt stiliserad.
Anna Häggblom
Ledarskap i Slöjd och Kulturhantverk
Göteborgs Universitet
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.