Föremålsanalys
Broderad textil från Makedonien, Moa Johansson, LSK1
Figur 1 Föremålets framsida
Val av föremål
Jag har alltid fascinerats av broderier. Speciellt pampiga och ambitiösa broderier. Det blev därför
naturligt att jag fastnade vid detta föremål. Jag förundras och fascineras över att en person har lagt ner
så mycket tid och omtanke på ett föremål.
Jag under arbetets gång med min analys haft följande frågeställningar:
Vad har man använd för material och för tillverkningsteknik?
Vad har föremålet haft för funktion och vad har det används till?
Hur är föremålet designat och dekorerat? Betyder symbolerna något?
När är föremålet tillverkat och av vem?
Den enda information jag hade om detta broderade stycke när jag påbörjade min analys var att det
troligtvis kom ifrån Makedonien. Det berättade personalen på världskulturmuseet för mig. De visste
att Gösta Sandberg hade varit där på studieresa och samlat in föremål. Detta föremål var troligtvis ett
av dem. Mitt första steg i sökandet blev därför att börja i Makedonien, att ta reda på mera om landet
för att se om det kunde leda mig vidare. Makedonien är ett land som gränsar till Albanien, Serbien,
Kosovo, Bulgarien och Grekland. Makedonien delades efter balkankriget (1912-13) upp mellan
Grekland, Bulgarien, Serbien och Albanien. 1929 blev Makedonien en del av Jugoslavien. Landet blev
självständigt år 1991. Arbetet i början på min analys gick väldigt trögt. Jag hade svårt att hitta
information och jag visste inte vart jag skulle leta. Efter att ha letat runt ett bra tag så snubblade jag
över något som kallades för Balkanbroderi vilket genast fångade mitt intresse och tog mig vidare. I
mitt sökande efter mer information om Balkanbroderi så fann jag Konstfackstudenten Lolitta
Nedomans kandidatuppsats från 2012, Serbiens symboler. Där skriver hon om begreppet
Balkanbroderier. Sedan hittade jag i Göstas Sandbergs bibliotek en pärm med anteckningar ifrån hans
studieresa i Makedonien samt utkast till hans bok, Purpur, kochenill och krapp. Där han i ett kapitel
skriver om de folkliga makedonska broderierna. Balkanbroderi är en gemensam benämning på de rika
folkliga broderierna som kommer ifrån Bulgarien, Albanien, Grekland, före detta Jugoslavien,
Rumänien, Ungern och den europeiska delen av Turkiet.
Material och tillverkningsteknik
Ett utmärkande sätt att brodera i de flesta balkanländerna var med tjock, vriden tråd ofta i rött och
svart. Det var vanligt att man broderade med metalltråd. Underlaget kunde vara linne, ull, sammet eller
silke. Tråden bestod främst av linne, ull och silke men även andra material som fjädrar, korallbitar och
fiskfjäll användes. Paljetter i metall var populärt för sin förmåga att lysa upp broderiet. Genom att
kombinera paljetter med olika pärlor i glas eller metall kunde man skapa en reliefliknande yta. Det var
värdefulla objekt som broderades med guldtråd och dekorerades med paljetter och pärlor. Enligt Gösta
Sandbergs studieanteckningar ifrån resan berättar han att det senare i broderierna blev allt mer vanligt
med fabricerade artiklar av guld- och silvertråd och tvinnat ullgarn. Vilka material är då mitt föremål
tillverkat av? Broderiet är utfört på ett rött manchester tyg av troligtvis bomull. Broderiet består av
trådar med ganska glansig kvalitet så de skulle kunna vara av silke. Det är ett färgrikt broderi som
innehåller färgerna lila, rosa, grönt, gult och svart. Det är klara och starka färger som troligtvis är
syntetfärgade eftersom det är svårt att framställa färger med sådan klarhet genom växtfärgning. Större
delen av broderiet är utförd med guldtråd och guldpaljetter med små pärlor. Föremålet är tillverkat för
hand. Det är ett omsorgsfullt och genomtänkt broderi. På baksidan
; kan man följa brodösens rörelse där
tråden har gått upp och ner.
Figur 2 Baksida av föremål
Föremålets funktion
Broderierna i Balkanländerna är rotade i religion och i äldre traditioner. Genom broderierna på sina
kläder kunde man visa sin nationella eller politiska lojalitet. Den praktiska funktionen med broderiet
var att uppnå fyllighet, stärka ytor och på ett fint sätt förena sömmar. Det huvudsakliga målet med
broderiet var förstås att dekorera, främst klädesplagg avsedda för festligheter och bröllop. Föremålet
har en bak- och en framsida. Det är gjort med tanke på att framsidan ska vara det som är synligt. Det är
troligt att den har utgjort en del av en kvinnlig folkdräkt. Av att döma av mängden guldbroderier,
paljetter och pärlor så har denna dräkt används vid mycket speciella och högtidliga tillfällen som t ex
ett bröllop. Efter att ha studerat bilder på makedonska folkdräkter ser jag att det är möjligt att detta
broderade stycke var något som man hade om livet, ovanpå förklädet. Det knöts fast med ytterligare
något band.
Design och dekoration
Har färgerna, mönstret någon betydelse eller symbolik? Vad just motivet och symbolerna på detta
föremål betyder har jag tyvärr inte lyckats hitta någonstans. Men vad som är typiskt för makedonskt
broderi är att motiven oftast är geometriska. Det är sällan som man har använt figurativa motiv. Man
träffar oftast på trianglar, kvadrater, romber, cirklar, månghörningar i alla möjliga kombinationer.
Många motiv har en gång haft en symbolisk och magisk roll. Betydelsen har med tiden glömts bort
och mönstret lever kvar endast med sin dekorativa funktion. Mycket av inspirationen till
balkanländernas konsthantverk har kommit ifrån Turkiet, Asien och Syrien Varje trakt i Makedonien
har sitt specifika utsmyckningssätt.
Figur 3 Makedonska folkdräkter
Tillverkningstid och av vem?
När är mitt föremål tillverkat? Den frågan har jag tyvärr inte heller lyckats finna något konkret svar på.
Inte heller vem det är som har tillverkat och exakt varifrån föremålet kommer. Det finns ingen
märkning av något årtal eller av hantverkaren någonstans på föremålet. Men baserat på det underlag
som broderiet är utfört på och färgen på broderitrådarna är det troligtvis tillverkat sent 1800-,
möjligtvis tidigt 1900-tal eller senare. Underlaget är av manchester bomull, en typ av textilier började
tillverkas i England under den industriella revolutionen. Det var även vid den tiden som syntetfärgerna
kom ut på marknaden.
Källhänvisning
Världskulturmuseets magasin, Gösta Sanderbergs Bibliotek, Pärm med Göstas anteckningar ifrån
studieresa i Makedoninen, 1963.
Kandidatuppsats Konstfack, Lolitta Nedoman, Serbiens symboler.2012. www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:529474/FULLTEXT01.pdf.
Wikipedia sv.wikipedia.org/wiki/Balkanbroderi, sv.wikipedia.org/wiki/Makedonien
Bilder: Figur 1 och 2 privata.
Figur 3 commons.wikimedia.org/wiki/Category:National_costumes_of_the_Republic_of_Macedonia
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.