Föremålanalys
Program : Ledarskap i slöjd och kulturhantverk
Datum : 22 mars 2014
2
Innehållsförteckning
Om föremålet 3
Mitt val av föremål 3
Föremålet och källmaterial 3
Föremålet 3
Inventarienummer 3
Beskrivning av föremål 3
Datering 3
Proveniens 3
Färg 3
Mått 3
Material 3
Historia 3
Frågorna 4
Fysiska kännetecken 4
Material och tillverkningsteknik 4
Föremålets funktion 4
Design och dekoration 4
Föremåls kontext och historia 4
Framgångar och motgångar 5
Referenser 6
3
Mitt val av föremål
Bland föremålen i Gösta Sandbergs samling, valde jag en kjolsäck som används
tillsammans med folkdräkter. Traditionella folkdräkter verkar ha olika design, färger
och mönster för olika områden i Sverige och det är en anledning till att jag valde det
här objektet. Jag ville veta mer om historien kring folkdräkter och kände att det var ett
bra föremål att analysera för uppgiften.
Föremålet och källmaterial
När jag skulle undersöka föremålet gick jag först till Världskultursmuseet och tittade
på föremålet för att se vilka material, färger och tekniker som används och jag letade i
museets arkiv. Senare pratade jag med Viveka som rekommenderade litteratur som
jag hittade i både skolbiblioteket och mitt lokala bibliotek.
Föremålet: Kjortel-väska (Kjolsäck)
Inventarienummer: 1998.11.0469
Beskrivning av föremål: Ett föremål ur samlingarna från Gösta Sandberg. Kjolsäck
av Leksandtyp med avrundade hörn. Framstycke av svart vadmal dekorerat med
applikationer i rött, gult och grönt. Applikationerna fästa med ullgarn i läggsöm i
avvikande färg och mellan mönstren broderat i flätsöm med silke. Bakstycke av vitt
skinn. Midjeband vävt i svart, gult och rött. Väskan kantad runt om med rött tyg och
vit skinnremsa.
Datering: 1850-talet som inköpt 1958
Proveniens: Leksand, Dalarna
Färg: Svart, rött, gult, grönt, lila och blått
Mått: Säckens höjd (på den högsta delen) är 29 cm och bredden (på den bredaste
delen) är 25.5 cm. Säckens ficka är 12,5 cm på höjden från bandets kant. Bandet är
128,5 cm långt och bredden på bandet är 1,7 cm.
Material: Vadmall, ylletyg, ullgarn, silkestråd och vitt skinn.
Historia: Det finns i huvudsak två typer av kjolväskor i folkdräkt. En av dem som har
ett långt band att knyts om midjan eller hängande över axeln när den bärs kallas
"kjolsäck". Vanligtvis bärs dessa kjolsäckar på högra sidan helt under kjolen eller till
stor del täckt av förklädet. Kjolsäckar används mest i södra Sverige. På vissa platser
som i Dalarna har man använt kjolsäckar av mer påkostat slag. Dessa har olika
former som är rundare eller fyrkantiga. Ofta användes Kattun eller siden som material
men de kunde också göras i enklare material.
En annan typ kallas "kjolväska". Den förekommer framför allt norr om Dalarna, i
Hälsingland och delar av Norrland. Dessa är något annorlunda mot kjolsäckarna då de
är ovala i formen och har en krok eller bygel av mässing. De bärs fullt synliga och
fästes fast i kjol eller förklädeslinning. Bakstycket på dessa var ofta av skinn och
framsidan var klädd med applikationer.
4
Fysiska kännetecken
En av de mest intressanta och anmärkningsvärda egenskaperna för detta objekt är att
den vänstra delen av broderiet saknas. Först trodde jag att broderidelen bara var
skadad på något sätt, men det finns inga spår av det, så jag började fundera på varför.
Tyvärr har jag saknat kunskap om detta område så det är inte lätt att svara på den
exakta orsaken, men det finns några teorier.
; Eftersom den vänstra delen av väskan
alltid är under förkläder när kjolsäcken bärs, kanske personen som gjort denna väska
har trott att det inte var nödvändigt att ha broderi på den del som skulle gömmas hela
tiden. Jag tror också att silkestråd på 1850-talet kunde ha varit mycket dyrare och
personen kanske inte hade råd att köpa så mycket material.
Material och tillverkningsteknik
Vanliga material var vadmal, kattun, siden, linne, skinn, ullgarn och silkegarn och
ofta använde man resttyger eller vad man hade till hands. Föremålet jag undersökte är
gjort i vadmal, skinn, ullgarn och silkegarn. Broderitekniken man använder för att
sätta fast applikationer verkar vara läggsöm med ullgarn i en annan nyans. Mellan
applikationerna gjorde man broderimönster med flätsöm. Framstyckets kanter på
väskan täcks av en röd tygvikning som hålls på plats med vad jag tror är efterstygn.
Baksidan med lädret är fastsatt på kanterna med fållstygn. Angående typ av läder så är
jag inte helt säker på vilken som används. Enligt det källor jag sökte i tror jag att det
antingen är sämskskinn eller renskinn. Baksidan av väskan var anfrätt av tidens spår
så därför var det svårt att se vilken typ av skinn det var. Jag antar att det är
sämskskinn för jag tycker att det ser mest likt ut när jag jämför med nya bilder på
lädermaterialen.
Föremåls funktion
Jag funderade på varför man hade väskor på denna tid och vad man hade i dem. På de
tidigaste folkdräkterna fanns det inte några fickor insydda i plaggen. Eftersom
kvinnorna hade behöv av att bära med sig sina föremål så började man tillverka
kjolsäcker och kjolväskor. Under 1800-talet började man i vissa delar av Sverige att
sy in fickor i dräkterna. I Skåne till exempel slutade man att använda kjolväskorna
helt. I andra delar av landet fortsatte man av tradition att tillverka och använda
kjolväskorna och de fortsatte att vara ett komplement till dräkterna.
Design och dekoration
Frågan är var designen på väskorna ursprungligen kommer från. Jag kan se att en av
stilarna har sitt ursprung i Leksand och det är lätt att känna igen dekorationerna från
detta område. Man använder röda hjärtformade och gula och gröna snirkliga
applikationer i ett symmetriskt mönster. Runt kanterna finner man ofta triangel-
applikationer. På vissa av väskorna har man broderat ägarens initialer samt årtal när
väskan skapades. Just den väskan jag tittade på hade dock inte signatur eller årtal.
Föremålets kontext och historia
Så vad har väskorna haft för roll i historian? Vad som började som en funktionell
attiralj blev med tiden en utmärkande del av kvinnornas utstyrsel. Man använde mer
och mer dyrare material och smyckade ut dem fint för att passa med de fina
traditionella dräkterna. De blev en del av det svenska kulturaret och utmärkande för
tiden.
5
Framgångar och motgångar
Det var inte så svårt att hitta bildmaterial om kjolväskornas design och deras områden,
till exempel digitalt museum eller litteratur om folkdräkter har olika bilder att visa.
Dock kunde jag inte ta reda på litteratur om kjolväskorna trots att det finns så mycket
litteratur om folkdräkter. De böckerna brister när det gäller detalijerad information om
kjolväskorna, när det gäller användningen och innebörden av mönstren.
6
Referenser
Tryckta källor
Nylén, A. 1976, Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar, Nordiska museet,
Stockholm.
Centergran, U. & Kirvall, K. 1998, Folkdräkter förr och nu: tradition och
sömnad, Natur och kultur/LT, Stockholm.
Trotzig, L., Danielsson, H.U. & Andersson, G. 1976,Sockendräkter
Dalarna, Dalarnas mus, Falun.
Elektroniska källor
Digitalt museum 2014, kjolväska, Tillgänglig:
http://www
; .digitaltmuseum.se/search?query=kjolväska (2014/02/20)
Digitalt museum 2014, kjolsäck, Tillgänglig:
http://www.digitaltmuseum.se/search?query=kjolsäck (2014/02/20)
Important to know about the information in the online collection database
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.