Föremålsanalys: Tryckstock
Frågeställning:
– Hur är föremålet gjort?
– Vad är det gjort av för material?
– Till vilket syfte har föremålet tillverkats?
– Vem har använt föremålet?
– Hur gammalt är föremålet?
– Vad har föremålet för kontext?
– Finns liknande föremål som är tillverkade i Sverige?
Inledning
Under vårt första besök i Gösta Sandbergs samlingar på Världskulturmuseets magasin så
föll jag direkt för de stämplar och tryckstockar som satt uppradade på ena väggen i magasinet.
Jag ville ha en utmaning i min föremålsbeskrivning och valde därför ett objekt där det inte
fanns någon vidare kontext kopplad till föremålet. Den enda information som förekom vid
påbörjan av analysen var tryckstockens ursprungsland, årtal samt vilket företag som
tryckstocken använts inom (Internet: Världskulturmuseets databas).
Utseende
Tryckstocken är fyrkantig, gjord i trä och metall. Själva trycket utgörs av ett symetriskt
blommönster vilket tycks dels vara utsnidat i trät samt framtaget genom systematisk
tillsättning av metallstift (troligtvis mässing), vilket i sin tur bildar det symetriska mönster
som går att se på bild 1. Blocket har förutom en spricka strax till vänster om mitten (ur ett
betraktarperspektiv) inga synliga skador.
Då de tryckstockar som använts vid Färberei Koó är gjorda av päron- eller lindträd är det
troligt att även den här tryckstocken är gjorda i ett av dessa material och att de metallstift som
påträffas på föremålet är i mässing bekräftar tryckeriet då alla deras tryckstockar med
metallstift varit gjorda av mässing (Internet: Färberei Koó). Vid en noggrannare analys av
materialet i tryckstocken skulle det gå att bekräfta huruvida det är päron- eller lindträ som är
källan till träet, samt att det faktiskt är mässingsstift som hjälper till att dekorera trycket.
Tryckblock påträffas på olika platser runt om i världen och är i stort sett uppbyggda på
samma sätt. Päron- samt lindträ verkar vara väldigt vanliga träsorter att snida tryckblocken i
och är blocken dekorerade med hjälp av metallstift så verkar dessa vara av mässingsmaterial.
Tryckblock från såväl Indien, Österike och Sverige går att hitta i olika museers magasin vilket
visar att tryckkonsten var väl utbredd över världen och en omtyckt teknik på många olika
platser (Internet: Kringla).
Bakgrund/Analys
Tryckstockar användes ofta vid tillverkningen av olika tapet- samt tygtryck. Under
framställningen av tapetmönster användes tryckstockar frekvent under framför allt 1800-talet.
Stockarna trycktes mot en ”färgdyna” i form av ett filttyg på vilket tapetfärg fanns för att
sedan pressas mot tapetpappret och på så sätt bilda ett avtryck och en tryckt tapet. Det har
påträffats tryckstockar vilka enbart är utskurna i trä, med mässingsstift eller en konstellation
av både stift och trädetaljer. Även i Sverige användes den här typen av teknik för att trycka
tapeter samt tyg och Nils Johan Jonsson från Öland var en utav de svenska konstnärerna som
behärskade tekniken att snida ut tryckstockar i trä (Internet: Kalmar Länsmuseum).
Det företag som använt sig av just den här tryckstocken är Färberei Koó, idag drivet av
Josef Koó en utav de sista färgarna i Österike, ett litet familjeföretag som kan hittas i
Österike. De har sedan 1700-talet färgat så kallade ”blåtryck” med den vegetabiliska Indigo
färgen vilken har en lång tradition och kan spåras så långt tillbaka som till antiken.
Benämningen blåtryck är något missvisande då det egentligen är tyget som först färgas blått
för att sedan tryckas och på så sätt bildas ett vitt tryck mot en blå bakgrund. Att trycka med
tryckstock är en tidskrävande uppgift som vid industrialiseringen
; utmanövrerades och idag
finns endast ett fåtal anläggningar kvar som trycker på det gamla och väldigt tungrodda sättet
med tryckstockar samt valsar. Än idag är Färberei Koós specialitet att färga dubbeltryck med
indigofärg, trycken framställs såklart med en gammal och handdriven valstryckmaskin
(Internet: Färberei Koó och Info Österike).
Metod
Jag har använt mig av litteraturstudier, information från hemsidor samt undersökning av
föremålet för att få reda på hur tryckstocken kan ha använts samt var och hur den har använts.
En stor motgång under undersökningen har varit att de hemsidor som behandlat företaget där
tryckstocken varit i bruk är på tyska, dock har mina knappa tyska kunskaper samt tillgången
till en ordbok gjort att jag lyckats traggla mig igenom texten ändå. En stor hjälp har dock varit
att företaget som faktiskt använt tryckstocken under tidigare år finns kvar och har en hemsida
där information finns lättillgängligt. Inom ramen för den här analysen har jag även studerat
bilder från såväl Kalmars Länsmuseum, Världskulturmuset, Vänersborgs Museum och
Göteborgs Stadsmuseums arkiv, vilket finns tillgängligt via internet på Kringla, för att se
vilka likheter och skillnader som finns på tryckblock från olika delar av världen.
Källförteckning
Färberei Koó:
http://www.originalblaudruck.at/index.html den 14-02-26
Info Österike:
http://www.austria.info/se/konst-kultur/hantverk-i-oesterrike-1302423.html den 14-03-11
Kalmar Länsmuseum:
http://www.kalmarlansmuseum.se/samlingar/vara-samlingar/tryckstockar/ den 14-03-11
Kringla:
www.kringla.nu den 14-02-26
Sökord: Tryckblock
Världskulturmuseets databas:
Kringla http://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=SMVK-VKM/objekt/47346 den 14-
02-26
Bildförteckning
Bild 1. Foto av tryckstocken
Privat bild tagen av författaren
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.