logo

Carlotta - the museum database

bild

Nordenskjöld, Otto :: professor, geolog

Object description

Otto Nordenskjöld, född 1869, död 1928, geolog, geograf, forskningsresande, professor. N. var en av de drivande krafterna för tillkomsten av Handelshögskolan i Göteborg och var från 1923 till sin död dess förste rektor samt lärare där i ekonomisk geografi.

N. besökte 1895-97 Eldslandet och Sydpatagonien. Företog den sv. sydpolsexp. 1901-03. N. gjorde en resa till s,-v. Grönland 1909. Åren 1920 -21 företog N. sin sista stora färd , som gick från Peru till Sydpatagonien i Chile. /US

Otto Nordenskjöld var systerson till Adolf Nordenskiöld och därmed kusin till Erland Nordenskiöld.

Visat namn
Nordenskjöld, Otto
Libris-id - samma som
265402
SMVK-VKM - samma som
1217576
Objekt, externt - avbildas av
GNM:5400
Källor - http
kulturarvsdata.se
Annat namn
Otto Nordenskjöld
Tidpunkt - födelse
1869
Tidpunkt - död
1928
Beskrivning

Otto Nordenskjöld, född 1869, död 1928, geolog, geograf, forskningsresande, professor. N. var en av de drivande krafterna för tillkomsten av Handelshögskolan i Göteborg och var från 1923 till sin död dess förste rektor samt lärare där i ekonomisk geografi.

N. besökte 1895-97 Eldslandet och Sydpatagonien. Företog den sv. sydpolsexp. 1901-03. N. gjorde en resa till s,-v. Grönland 1909. Åren 1920 -21 företog N. sin sista stora färd , som gick från Peru till Sydpatagonien i Chile. /US

Otto Nordenskjöld var systerson till Adolf Nordenskiöld och därmed kusin till Erland Nordenskiöld.

Personefternamn
Nordenskjöld
Personförnamn
Otto
Persontitel
professor; geolog
Händelse - var närvarande vid
Expedition till Alaska och Klondike (1898)
Beskrivning
Otto Nordenskjöld ledde denna expedition med vetenskapsmän och gruvspecialister till Alaska och guldgrävarnas nyupptäckta Klondyke. Den bekostades av svenska finansiärer.
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Expedition till Grönland (1909)
Beskrivning
Expedition till Grönland 1909, Otto Nodenskjöld var med. Han undersökte särskilt det förut ofullständigt karterade Holstenborgområdet. Han gjorde profiler från kusten till inlandsisen och klarlade sammanhanget mellan dem och de olika landskapsformernas bildning. N intresserade sig också för eskimåerna och den danska administrationen på Grönland. (SBL)
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se, sok.riksarkivet.se
Expedition till östra Grönland (1900)
Beskrivning
Otto Nordenskjöld deltog under sommaren 1900 som geolog på en dansk expedition till Östra Grönland. Detta var den andra delen av den så kallade "Carlsberg Fund Expedition" och den leddes av den danske löjtnanten G C Amdrup. Övriga deltagare var Nikolaj Hartz, Christian Kruuse, Henrik Deichmann, Sören Jensen, J. P. Koch, E. Ditlevsen, N. A. Jacobsen, Sören Nielsen och Ejnar Mikkelsen (Spencer 2008). Här fick Nordenskjöld tillfälle att lära sig danskarnas välutvecklade polarteknik, bland annat att köra hundsläde. Han bekantade sig även med expeditionsfartyget Antarctic, ett gammalt tremastat sälfångstfartyg, som han senare köpte till den egna expeditionen till Antarktis. (Wikipedia)
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Expedition till Peru och Patagonien (1920-1921)
Beskrivning

Otto Nordenskjöld planerade studier dels av ett tropiskt område i Perus inre, dels i Sydpatagonien, där han ville fortsätta sina forskningar rörande de stora ismassiven. Han ingick i en peruansk expedition över Kordillererna, som emellertid möttes av åtskilliga svårigheter. Under stora strapatser nåddes urskogsområdet vid en av Amazonflodens källor. N arbetade fram två profiler av Kordillererna och intresserade sig också för en tidigare knappast känd indianstam. Efter en enligt N:s mening alltför kort expedition återvände forskarna till Lima. N begav sig därifrån till södra Chile, där marinen ställt en liten transportbåt till hans förfogande. Med denna gick han in i Kellyfjorden, varifrån han studerade den väldiga San Todeo-glaciärens förland och stora tunga. N har drastiskt skildrat expeditionens vedermödor under iskyla och ständigt strömmande regn.

Nordenskjöld lämnade Sverige i juni 1920 och de nådde Lima i juli.

Sten von Rosen deltog som zoolog, Allan Bäckmann som geograf och N. Pallin som kartograf.

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se
Första svenska antarktisexpeditionen (1901-1904)
Beskrivning

Första svenska antarktisexpeditionen syftar på den svenska expeditionen till Antarktis, under ledning av Otto Nordenskjöld, mellan 1901 och 1904. Det var en av de första vetenskapliga expeditionerna till Antarktis, en i början på 1900-talet i stort helt outforskad kontinent. Kantad av strapatsrika äventyr och problem avslutades den dock lyckligt och med stor vetenskaplig framgång.

Otto Nordenskjöld

Carl Anton Larsen

Johan Gunnar Andersson

K. A. Anderson, zoolog

Gösta Bodman

Samuel A. Duse

Erik Ekelöf, läkare och bakteriolog.

Axel Ohlin, zoolog.

Carl Skottsberg, botaniker.

José Maria Sobral, en argentinsk sjöofficer och vetenskapsman anslöt till expeditionen i Buenos Aires efter att Argentina bidragit med förnödenheter och proviant. Sobral skulle utföra en rad vetenskapliga studier och blev den förste argentinaren att sätta sin fot på Antarktis.

Frank Wilbert Stokes, amerikansk tecknare anslöt också i Buenos Aires. Stokes, som hade erfarenhet från kalla trakter, målade 4 oljetavlor och en rad teckningar under resan. Han lämnade expeditionen 28 februari 1902 då Antarctic nådde Falklandsöarna.

Ole Wennergsgaard, norsk sjöman som dog och begravdes på Pauletön

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
sv.wikipedia.org
Svenska Expeditionen till Magellanländerna (1895-1897)
Beskrivning

Under Eldslandsexpeditionen (1895 - april 1897) hann Otto Nordenskjöld och hans tre svenska kamrater (Per Carl Hjalmar Dusén var en av dem) besöka såväl de ödsliga stäpperna på östra Eldslandet, som de av sydbokskogar närmast ogenomträngliga centrala och västra delarna. Dessutom gjorde man färder i den sydpatagoniska skärgården och företog därifrån turer upp i dittills helt okända partier av Anderna. Under det södra halvklotets vinter, då förhållandena i Eldslandet är synnerligen bistra, reste man norrut i Chile till Santiago och Atacamaöknen.

Naturvetenskapligt arbete med kartografi och geologiska och biologiska undersökningar stod i centrum, vilket inte hindrade Otto Nordenskjöld från att försöka komma i kontakt med områdets indianer som under hundratals år utgjort jordens sydligaste befolkning. Detta var emellertid inte så enkelt eftersom kolonisationen av europeiska fårfarmare lett till blodiga sammanstötningar som självklart gjort indianerna misstänksamma.

Övergreppen på främst ona-, yaghan- och tehuelc-indianerna var enorma, och det var inte sällan fråga om regelrätta slakter. Prispengar skall ha satts på indianerna, och betalningen utgick per öra. Utlagt kött strykninbehandlades, och varje får som indianerna lyckades döda ledde till hänsynslösa hämndaktioner. Gissningsvis saknar utrotningen motstycke; folkmord har skett både förr och senare, men knappast på så kort tid.

Indianernas enda möjlighet till fysisk överlevnad var att ge upp sin kultur och söka skydd hos missionärerna. Livet på missionsstationerna var dock fjärran från det fria liv som indianerna varit vana vid. De katolska patrarna satte indianbarnen i blåsorkestrar och påbjöd bibelläsning, men det hjälpte föga. En efter en dog indianerna i de sjukdomar som de vita fört med sig.

Utanför byn Rio Grande fanns en katolsk missionsstation med en relativt stor grupp onaindianer. Dem besökte Nordenskjöld, och hans vittnesbörd och anteckningar om deras språk och sedvänjor är idag en viktig grund för vår kunskap om detta numera utrotade folk.

Otto Nordenskjöld reagerade starkt emot de övergrepp som indianerna utsattes för, och han skrev under sin vistelse i Eldslandet åtskilliga brev till presidenten, regeringen, till guvernörerna i de olika distrikten, och till diverse tidningar. Han ansåg att som läget nu var, så borde allt göras för att ge missionärerna resurser att skydda indianernas liv. Eftersom det saknades vilja att avsätta områden där indianerna skulle få vara ifred, så ställdes allt hopp trots allt till missionerna. (ur ”Otto Nordenskjöld och forskningen vid Världens ände” av Anna Larsdotter, Torgny Nordin i Populär historia 14 mars 2001)

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Källor - http
libris.kb.se; collections.smvk.se
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org