Carlotta - the museum database

Andersson, Johan Gunnar :: arkeolog, professor

Object description

Johan Gunnar Andersson, född 3 juli 1874 i Knista, Närke, död 29 oktober 1960, var en svensk arkeolog, paleontolog och geolog, internationellt känd främst för sina banbrytande upptäckter i Kina. Han var son till lantbrukarna Johan Andersson och Hedvig Lekberg. Redan som 25-åring var han 1898 med i Nathorsts vetenskapliga expedition till Spetsbergen där de utforskade Kong Karls land och Vitön. Med fartyget Antarctic genomförde de den första kringseglingen av Svalbard på svensk köl. Andersson genomförde i sammanhanget också 1899 en egen expedition till Björnön, som han sedan baserade sin doktorsavhandling på. 1901 blev han docent i geologi vid Uppsala universitet.

Andersson reste med Otto Nordenskjöld på den Första svenska Antarktisexpeditionen (1901 - 1903) på "Antarctic" som andreman. På nedresan anlöpte de Sydgeorgien, och det berättas att det var Andersson som kom på namnet Grytviken, då där låg en massa gamla grytor för trankok och skräpade. I sin egen bok "Antarctic" är Andersson mera oprecis och antyder att namngivningen var kollektiv: "Vi gåvo åt denna lilla idealiskt trygga hamn namnet Grytviken". Antarctic lämnade expeditionen på Antarktiska halvön över sommaren, men förliste i skruvisen på återvägen, så expeditionen blev tvungen att övervintra i Antarktis. Dessutom hade Andersson med en grupp på tre forskare hamnat på en annan ö, där de nödgades bygga en liten stenhydda och leva på pingviner tills räddningsexpeditionen kom fram följande år. År 1906 blev han med professors namn tillförordnad chef för Sveriges geologiska undersökning. Han blev ledamot av Lantbruksakademien 1908 och Vetenskapsakademien 1911.

1914 anställdes han av den kinesiska regeringen för en malmgeologisk undersökning, som ledde honom in på även etnologiska och arkeologiska forskningar rörande Kinas dittills okända förhistoria vilka gjorde honom internationellt och nationellt berömd. År 1925 blev han professor i geologi vid Stockholms högskola. 1926 fick han en personlig professur i östasiatisk arkeologi och blev samtidigt utnämnd till föreståndare för det nyinrättade museet Statens östasiatiska samlingar, sedan dess internationellt berömt som "Museum of Far Eastern Antiquities". Dessa utgör nu Östasiatiska museet.

Tillsammans med hustrun Signe Berner-Alm fick den en dotter.

(Bild från http://www.evolutionsmuseet.uu.se/samling/kina/index.html)

Data elements
References (221)

Visat namn

Andersson, Johan Gunnar

Libris-id - samma som

205989

SMVK-VKM - samma som

1942089

SMVK-OM - samma som

195094

Objekt, externt - samma som

tekm:Andersson, Johan Gunnar

Källor - http: kulturarvsdata.se

Objekt, externt - avbildas av

tekm:TEKA0114967

Källor - http: kulturarvsdata.se

Tidpunkt - födelse

1874-07-03

Tidpunkt - död

1960-10-29

Personefternamn

Andersson

Personförnamn

Gunnar; Johan

Persontitel

arkeolog; professor

Beskrivning

Tillsammans med hustrun Signe Berner-Alm fick den en dotter.

(Bild från http://www.evolutionsmuseet.uu.se/samling/kina/index.html)

Händelse - var närvarande vid

Expeditionen till Björnön (1899)

Beskrivning: Johan Gunnar Andersson genomförde en expedition till Björnön 1899 vilken sedan blev grunden för hans avhandling. Han hade året innan deltagit i Nathorst expedition till Spetsbergen (Svalbard) då de också besökte Björnön. Under sommaren utförde han tillsammans med fyra följeslagare, en meteorolog (C.A. Forsberg), en zoolog och botaniker (G. Swenander) och två hantlangare från Tromsö, geologiska undersökningar och fick även ihop en stor samling växtförsteningar.
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: www.alvin-portal.org

Första svenska antarktisexpeditionen (1901-1904)

Beskrivning: Första svenska antarktisexpeditionen syftar på den svenska expeditionen till Antarktis, under ledning av Otto Nordenskjöld, mellan 1901 och 1904. Det var en av de första vetenskapliga expeditionerna till Antarktis, en i början på 1900-talet i stort helt outforskad kontinent. Kantad av strapatsrika äventyr och problem avslutades den dock lyckligt och med stor vetenskaplig framgång.
Otto Nordenskjöld
Carl Anton Larsen
Johan Gunnar Andersson
K. A. Anderson, zoolog
Gösta Bodman
Samuel A. Duse
Erik Ekelöf, läkare och bakteriolog.
Axel Ohlin, zoolog.
Carl Skottsberg, botaniker.
José Maria Sobral, en argentinsk sjöofficer och vetenskapsman anslöt till expeditionen i Buenos Aires efter att Argentina bidragit med förnödenheter och proviant. Sobral skulle utföra en rad vetenskapliga studier och blev den förste argentinaren att sätta sin fot på Antarktis.
Frank Wilbert Stokes, amerikansk tecknare anslöt också i Buenos Aires. Stokes, som hade erfarenhet från kalla trakter, målade 4 oljetavlor och en rad teckningar under resan. Han lämnade expeditionen 28 februari 1902 då Antarctic nådde Falklandsöarna.
Ole Wennergsgaard, norsk sjöman som dog och begravdes på Pauletön
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: sv.wikipedia.org

J. G. Andersson, Kina (1914-1919)

Beskrivning: Efter studier vid Uppsala universitet och forskning i polarregionerna, hade Johan Gunnar Andersson blivit chef för Sveriges geologiska undersökning. 1914 inbjöds han att bli rådgivare för den kinesiska regeringen och knöts till den nyinrättade kinesiska National Geological Survey (Dizhi kaochasuo, d.v.s. Kinas geologiska undersökning) som byggts upp av och leddes av V. K. Ting och Weng Wenhao (Wong Wen-hao). Under denna tid hjälpte Andersson till att utbilda Kinas första generation geologer, och upptäckte dessutom järnmalmsfyndigheter och andra resurser som blev till nytta för den unga kinesiska industrin. Han gjorde samtidigt en hel del geologiska och paleontologiska upptäckter. Efter dessa år kom hans verksamhet i Kina i första hand att fokusera på arkeologiska utgrävningar.
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collections.smvk.se, digitaltmuseum.org

J. G. Anderssons resa till Kina (1926-1927)

Beskrivning: Hösten 1926 reste Johan Gunnar Andersson till Peking. Han hade en del oavslutade affärer sedan sin senaste tid i landet. Ett annat skäl var att Gustaf VI Adolf samtidigt gjorde en resa i östasien och Andersson hade hjälpt till att planera och förmedla kontakter. Ett tredje skäl var ett antal konferenser. Han passade även på att göra inköp av antikviteter och arkeologiska samlingar.
Källor - http: collections.smvk.se

J. G. Anderssons resa till Östern (1936-1938)

Beskrivning: Johan Gunnar Andersson gjorde en resa till Kina 1936-1938. Ett av syftena var att se hur det bilaterala avtalet angående de återsända föremålen från hans utgrävningar förvaltadesi Peking och i Nanjing. I Nanjing hade en utställning med föremålen installerats vilken han besökte. Han gjorde även en hel del inköp av föremål till de östasiatiska samlingarna under denna resa.
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collections.smvk.se

J. G. Anderssons utgrävningar i Kina (1920-1925)

Beskrivning: Johan Gunnar Andersson utförde arkeologiska undersökningar under åren 1921-1924 i Kina. Andersson kom till Kina 1914 och hade som uppdrag att kartlägga Kinas geologi och i anslutning till dessa undersökningar gjordes paleolitiska, och efterhand även arkeologiska, undersökningar. Under 1920 samlade han in arkeologiska föremål, bland annat i Inre Mongoliet. Han gjorde en exkursion till floddalen Hun Ho under september 1920. Med på denna var bland annat Gösta Richert (1888-1987) som befann sig i Kina under åren 1919-1921. Under 1921 gjordes arkeologiska utgrävningar av neolitiska lämningar nära byn Yangshao i den västra delen av Henanprovinsen. Denna by gav namn åt Yangshaokulturen, en tidigare outforskad del av Kinas förhistoria. Samma år fortsatte Otto Zdansky på uppdrag av Andersson att gräva i Zhoukoudian där han hittade Pekingmänniskan. Utgrävningarna följdes av ytterligare utgrävningar längre västerut under de följande åren, bland annat i Gansuprovinsen. Fynden från Anderssons utgrävningar blev sedan de Östasiatiska samlingarna som 1959 slogs ihop med Nationalmuseums östasiatiska samlingar till Östasiatiska museet.
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collections.smvk.se

Nathorsts expedition till Spetsbergen (1898)

Beskrivning: A. G. Nathorst ledde denna expedition till Svalbard med Antarctica. En uppgift var att ta reda på vad som hänt med Andrées expedition med luftballong. Med var 28 man, bland annat botanisterna Gunnar Andersson (1865-1928), Henrik Hesselman (1874-1943), geologen och fotografen Axel Hamberg (1863-1933), kartografen Otto Kjellström (1855-1913), zoologen Gustaf Kolthoff (1845-1913), bakteriologen och läkaren Ernst Levin (1868-1934), zoologen Axel Ohlin (1867-1903), geologen Johan Gunnar Andersson (1874-1960) och konservatorsbiträde Gunnar Sandberg. Oscar Dickson finansierade. Man klev i land på Vitön men fann inga spår av Andréexpeditionen som kom dit ett år tidigare 1897.
25/5 Avresa från Göteborg
13-20/6 Björnön
Augusti Kung Karls Land
18/8 Vitön
Sjuöarna
26/8 Danskön
7/9 Tromsö
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: www2.ub.gu.se

Referens - källa

Johansson Vig, Perry (2012). Saluting the yellow emperor: a case of Swedish sinography. Leiden: Brill

Källor - http: libris.kb.se, books.google.se

Källor - http

libris.kb.se

; collections.smvk.se

; kulturarvsdata.se

; collections.smvk.se

Källor, Wikipedia - beskr. av

sv.wikipedia.org

Källor, Kulturnav - samma

kulturnav.org

Namn - gift med

Bergner-Alm, Signe (1881-01-12 - 1945-10-15), Entreprenör

Beskrivning: Signe Bergner-Alm, född 12 januari 1881, död 15 oktober 1945, svensk entreprenör. Dotter till Alphons Theorin och Polly Tahlbitzer (född Culmsée). Signe Bergner blev adopterad som barn av prästparet Bergner och växte först upp i Lillhärdal och senare i Arnäs strax utanför Örnsköldsvik. Hon kom till Kina genom att hennes f.d. make (arkeologen Johan Gunnar Andersson) blev sjuk och sände bud efter henne. När han tillfrisknande skilde sig paret, men Signe Bergner-Alm fortsatte att bo och arbeta i Kina en tid. Hon var i Kina under åren 1916-1923. Under tiden köpte hon föremål som hon exporterade till Sverige och sålde i en butik hon öppnat i Stockholm, Kinesiska Magasinet. Hon samlade samtidigt på föremål till sitt hem Siljansgården i Tällberg där hon planerade en kursgård. Hon hade ytterligare två äktenskap efter Andersson, Carl Wilhelm Gimbel och Harald Alm. Hon dog på Lasarettet i Falun den 15/10 1945 efter en tids sjukdom i hemmet Siljansgården i Tällberg. Tillsammans med Gunnar Andersson fick de en dotter, Lillan.
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: www.geni.com, www.geni.com, www.facebook.com
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Rosenius-Andersson, Elsa (1873-02-15 - 1961-12-30), professorska

Beskrivning: Elsa Rosenius-Andersson, född 1873, död 1961, professorska. Hon var först sekreterare till Johan Gunnar Andersson i Kina och gifte sig med honom 1923.
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: diska.ece.kth.se, digitaltmuseum.org, collections.smvk.se

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.

Important to know about the information in the online collection database

Users of the database are warned that some records may include language or terminology dating from the 19th and 20th centuries which depicted people in ways that are obsolete and/or offensive. We are conscious that the inclusion of such terminology is problematic. As an institution, we have chosen to include this historic information in our database because it is part of the documentation for the object, photograph, or archival item. Where known, objects associated with, or photographs depicting, ritual or ceremonial activity have been hidden in the publicly accessible database as there may be restrictions relating to the age, gender, initiation and ceremonial status or clan of the person who may see them. The database may also include the names of deceased persons, which could cause sadness or distress, particularly to relatives of these people.

Click here for more information.

Andersson, Johan Gunnar :: arkeolog, professor

Leave a comment

Important to know about the information in the online collection database