logo

Carlotta - the museum database

bild

Andersson, Johan Gunnar :: arkeolog, professor

Object description

Johan Gunnar Andersson, född 3 juli 1874 i Knista, Närke, död 29 oktober 1960, var en svensk arkeolog, paleontolog och geolog, internationellt känd främst för sina banbrytande upptäckter i Kina. Han var son till lantbrukarna Johan Andersson och Hedvig Lekberg. Redan som 25-åring var han 1898 med i Nathorsts vetenskapliga expedition till Spetsbergen där de utforskade Kong Karls land och Vitön. Med fartyget Antarctic genomförde de den första kringseglingen av Svalbard på svensk köl. Andersson genomförde i sammanhanget också 1899 en egen expedition till Björnön, som han sedan baserade sin doktorsavhandling på. 1901 blev han docent i geologi vid Uppsala universitet.

Andersson reste med Otto Nordenskjöld på den Första svenska Antarktisexpeditionen (1901 - 1903) på "Antarctic" som andreman. På nedresan anlöpte de Sydgeorgien, och det berättas att det var Andersson som kom på namnet Grytviken, då där låg en massa gamla grytor för trankok och skräpade. I sin egen bok "Antarctic" är Andersson mera oprecis och antyder att namngivningen var kollektiv: "Vi gåvo åt denna lilla idealiskt trygga hamn namnet Grytviken". Antarctic lämnade expeditionen på Antarktiska halvön över sommaren, men förliste i skruvisen på återvägen, så expeditionen blev tvungen att övervintra i Antarktis. Dessutom hade Andersson med en grupp på tre forskare hamnat på en annan ö, där de nödgades bygga en liten stenhydda och leva på pingviner tills räddningsexpeditionen kom fram följande år. År 1906 blev han med professors namn tillförordnad chef för Sveriges geologiska undersökning. Han blev ledamot av Lantbruksakademien 1908 och Vetenskapsakademien 1911.

1914 anställdes han av den kinesiska regeringen för en malmgeologisk undersökning, som ledde honom in på även etnologiska och arkeologiska forskningar rörande Kinas dittills okända förhistoria vilka gjorde honom internationellt och nationellt berömd. År 1925 blev han professor i geologi vid Stockholms högskola. 1926 fick han en personlig professur i östasiatisk arkeologi och blev samtidigt utnämnd till föreståndare för det nyinrättade museet Statens östasiatiska samlingar, sedan dess internationellt berömt som "Museum of Far Eastern Antiquities". Dessa utgör nu Östasiatiska museet.

Tillsammans med hustrun Signe Berner-Alm fick den en dotter.

(Bild från http://www.evolutionsmuseet.uu.se/samling/kina/index.html)

Visat namn
Andersson, Johan Gunnar
Libris-id - samma som
205989
SMVK-VKM - samma som
1942089
Objekt, externt - samma som
tekm:Andersson, Johan Gunnar
Källor - http
kulturarvsdata.se
SMVK-OM - samma som
195094
Tidpunkt - födelse
1874-07-03
Tidpunkt - död
1960-10-29
Beskrivning

Johan Gunnar Andersson, född 3 juli 1874 i Knista, Närke, död 29 oktober 1960, var en svensk arkeolog, paleontolog och geolog, internationellt känd främst för sina banbrytande upptäckter i Kina. Han var son till lantbrukarna Johan Andersson och Hedvig Lekberg. Redan som 25-åring var han 1898 med i Nathorsts vetenskapliga expedition till Spetsbergen där de utforskade Kong Karls land och Vitön. Med fartyget Antarctic genomförde de den första kringseglingen av Svalbard på svensk köl. Andersson genomförde i sammanhanget också 1899 en egen expedition till Björnön, som han sedan baserade sin doktorsavhandling på. 1901 blev han docent i geologi vid Uppsala universitet.

Andersson reste med Otto Nordenskjöld på den Första svenska Antarktisexpeditionen (1901 - 1903) på "Antarctic" som andreman. På nedresan anlöpte de Sydgeorgien, och det berättas att det var Andersson som kom på namnet Grytviken, då där låg en massa gamla grytor för trankok och skräpade. I sin egen bok "Antarctic" är Andersson mera oprecis och antyder att namngivningen var kollektiv: "Vi gåvo åt denna lilla idealiskt trygga hamn namnet Grytviken". Antarctic lämnade expeditionen på Antarktiska halvön över sommaren, men förliste i skruvisen på återvägen, så expeditionen blev tvungen att övervintra i Antarktis. Dessutom hade Andersson med en grupp på tre forskare hamnat på en annan ö, där de nödgades bygga en liten stenhydda och leva på pingviner tills räddningsexpeditionen kom fram följande år. År 1906 blev han med professors namn tillförordnad chef för Sveriges geologiska undersökning. Han blev ledamot av Lantbruksakademien 1908 och Vetenskapsakademien 1911.

1914 anställdes han av den kinesiska regeringen för en malmgeologisk undersökning, som ledde honom in på även etnologiska och arkeologiska forskningar rörande Kinas dittills okända förhistoria vilka gjorde honom internationellt och nationellt berömd. År 1925 blev han professor i geologi vid Stockholms högskola. 1926 fick han en personlig professur i östasiatisk arkeologi och blev samtidigt utnämnd till föreståndare för det nyinrättade museet Statens östasiatiska samlingar, sedan dess internationellt berömt som "Museum of Far Eastern Antiquities". Dessa utgör nu Östasiatiska museet.

Tillsammans med hustrun Signe Berner-Alm fick den en dotter.

(Bild från http://www.evolutionsmuseet.uu.se/samling/kina/index.html)

Personefternamn
Andersson
Personförnamn
Johan Gunnar
Persontitel
arkeolog; professor
Händelse - var närvarande vid
Första svenska antarktisexpeditionen (1901-1904)
Beskrivning

Första svenska antarktisexpeditionen syftar på den svenska expeditionen till Antarktis, under ledning av Otto Nordenskjöld, mellan 1901 och 1904. Det var en av de första vetenskapliga expeditionerna till Antarktis, en i början på 1900-talet i stort helt outforskad kontinent. Kantad av strapatsrika äventyr och problem avslutades den dock lyckligt och med stor vetenskaplig framgång.

Otto Nordenskjöld

Carl Anton Larsen

Johan Gunnar Andersson

K. A. Anderson, zoolog

Gösta Bodman

Samuel A. Duse

Erik Ekelöf, läkare och bakteriolog.

Axel Ohlin, zoolog.

Carl Skottsberg, botaniker.

José Maria Sobral, en argentinsk sjöofficer och vetenskapsman anslöt till expeditionen i Buenos Aires efter att Argentina bidragit med förnödenheter och proviant. Sobral skulle utföra en rad vetenskapliga studier och blev den förste argentinaren att sätta sin fot på Antarktis.

Frank Wilbert Stokes, amerikansk tecknare anslöt också i Buenos Aires. Stokes, som hade erfarenhet från kalla trakter, målade 4 oljetavlor och en rad teckningar under resan. Han lämnade expeditionen 28 februari 1902 då Antarctic nådde Falklandsöarna.

Ole Wennergsgaard, norsk sjöman som dog och begravdes på Pauletön

Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
sv.wikipedia.org
J. G. Anderssons utgrävningar i Kina (1920-1925)
Beskrivning
Johan Gunnar Andersson utförde flera arkeologiska undersökningar under åren 1921-1924 i Kina. Neolitiska lämningar. Fynden från dessa utgrävningar blev sedan de Östasiatiska samlingarna som 1959 slogs ihop med Nationalmuseums östasiatiska samlingar.
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor - http
collections.smvk.se
Nathorsts expedition till Spetsbergen (1898)
Beskrivning
A. G. Nathorst ledde denna expedition med Antarctica. Avgick från Göteborg. En uppgift var att ta reda på vad som hänt med Andrées expedition med luftballong. Med var bl. a. Axel Hamberg och Johan Gunnar Andersson. Oscar Dickson finansierade. Man klev i land på Vitön men fann inga spår av Andréexpeditionen som kom dit ett år tidigare 1897.
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Källor - http
libris.kb.se; collections.smvk.se; kulturarvsdata.se; collections.smvk.se
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org