logo

Carlotta - the museum database

Thorild Wulffs resa till Kina, Japan och Indonesien (1912-1914) :: expedition

Object description

Konsthantverksmuseet Röhsska museet i Göteborg leder sitt ursprung tillbaka till en donation 1901. Efter att museibyggnadens utformning 1910 hade fastställts, fann man att man inte hade råd till att helt fylla den med samlingar. Revolutionen i Kina 1911 hade skapat instabila politiska förhållanden, och man menade att kunna utnyttja dessa till att till ett billigt pris köpa kinesiska konstföremål och på det sättet fylla den tomma platsen i byggnaden. Thorild Wulff hade varken språkkunskaper eller konstvetenskapliga kvalifikationer, men fick ändå uppdraget på grund av sin äventyrslust och framåtanda. Som hjälpare hade han Erik Nyström, som trots sin ungdom hade varit kemiprofessor vid universitetet i Taiyuan, som vid denna tid var stängt. I sin dagbok och brevväxling, som utgavs 1966, framstår Wulff som fullständigt hämningslös. Redan på planeringsstadiet skrev han om sig själv som "röfvarhövding", och i dagboken beskriver han sina växlande framgångar som tjuv i kinesiska tempel.

Bernhard Karlgren, som 1918 skulle bli Sveriges första professor i kinesiska och 1939 också bli chef för Östasiatiska museet i Stockholm, besåg 1915 Wulffs samlingar på Röhsska museet, som då ännu inte hade öppnat. I ett brev till sin fästmö skriver han att man betalat dyrt för värdelösa saker, men också liksom av en slump förvärvat en del rariteter. Han skriver vidare att man på museet var förargad på Wulff för att han låtit packa så illa att hälften av sakerna var sönder när de kom fram. Han citerar museiintendenten Axel Nilsson: "När han reste kunde han ändå lite, men när han kom tillbaka var han okunnigare och omöjligare än någonsin".

I dagboken uttalar Wulff sig mycket negativt om Kina och kinesiska förhållanden. Trots detta stannade han längre än han hade planerat, och han samlade också föremål för Etnografiska museet i Stockholm.

Från Kina reste Wulff 1914 till Japan, där han samlade från ainu-folket på Hokkaido. På hemvägen besökte han dagens Indonesien, där han samlade från Sumatra, Java, Bali och Lombok. Dessa samlingarna befinner sig på Etnografiska museet. (Wikipedia 2015)

Visat namn
Thorild Wulffs resa till Kina, Japan och Indonesien (1912-1914)
SMVK-VKM - samma som
2505073
Verksamhet
expedition
Tidpunkt - öppnad/start
1912
Tidpunkt - stängd/slut
1914
Region - verksamhet
Inre Mongoliet
Land - verksamhet
Indonesien : Asien
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Japan : Asien
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Kina : Asien
alt
Geonames-referens
sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Beskrivning

Konsthantverksmuseet Röhsska museet i Göteborg leder sitt ursprung tillbaka till en donation 1901. Efter att museibyggnadens utformning 1910 hade fastställts, fann man att man inte hade råd till att helt fylla den med samlingar. Revolutionen i Kina 1911 hade skapat instabila politiska förhållanden, och man menade att kunna utnyttja dessa till att till ett billigt pris köpa kinesiska konstföremål och på det sättet fylla den tomma platsen i byggnaden. Thorild Wulff hade varken språkkunskaper eller konstvetenskapliga kvalifikationer, men fick ändå uppdraget på grund av sin äventyrslust och framåtanda. Som hjälpare hade han Erik Nyström, som trots sin ungdom hade varit kemiprofessor vid universitetet i Taiyuan, som vid denna tid var stängt. I sin dagbok och brevväxling, som utgavs 1966, framstår Wulff som fullständigt hämningslös. Redan på planeringsstadiet skrev han om sig själv som "röfvarhövding", och i dagboken beskriver han sina växlande framgångar som tjuv i kinesiska tempel.

Bernhard Karlgren, som 1918 skulle bli Sveriges första professor i kinesiska och 1939 också bli chef för Östasiatiska museet i Stockholm, besåg 1915 Wulffs samlingar på Röhsska museet, som då ännu inte hade öppnat. I ett brev till sin fästmö skriver han att man betalat dyrt för värdelösa saker, men också liksom av en slump förvärvat en del rariteter. Han skriver vidare att man på museet var förargad på Wulff för att han låtit packa så illa att hälften av sakerna var sönder när de kom fram. Han citerar museiintendenten Axel Nilsson: "När han reste kunde han ändå lite, men när han kom tillbaka var han okunnigare och omöjligare än någonsin".

I dagboken uttalar Wulff sig mycket negativt om Kina och kinesiska förhållanden. Trots detta stannade han längre än han hade planerat, och han samlade också föremål för Etnografiska museet i Stockholm.

Från Kina reste Wulff 1914 till Japan, där han samlade från ainu-folket på Hokkaido. På hemvägen besökte han dagens Indonesien, där han samlade från Sumatra, Java, Bali och Lombok. Dessa samlingarna befinner sig på Etnografiska museet. (Wikipedia 2015)

Referens - källa
Wulff, Thorild (1966). Resa till Kina år 1912: dagboksanteckningar m.m.
alt
Källor - http
libris.kb.se
Källor, Wikipedia - beskr. av
sv.wikipedia.org
Källor - http
collections.smvk.se
Källor, Kulturnav - samma
kulturnav.org