Carlotta - the museum database

1935.50.1687.C :: mössa, huvudbonad

Object description

Ockragul mössa med röda detaljer övervägande av sidensatin. Mössan har ett uppvikt brätte i två flikar med en uddformig separat del samt röda satinkantband och röda snörmakerier. Utsidan och insidan av brättet (mot kullen) bindningsmönstrat tyg ( ev. drakmönster) och lyckotecken broderat på påsydd bit tyg. Upptill på toppen av mössan finns broderi i blått i form av trepassformigt mönster på åttaflikig form. Där finns också en röd snodd fästad. En lila flätat snoddknopp av sidensatin sitter högst upp. Mössan är fodrad med ljusrött tuskaftat bomullstyg.

Enligt uppgift i MLk på FME:s arkiv tillhör mössan dräkten för en storlama (se huvudnumret). (PH)

Object description: Mössa av gult sidentyg i satin. Kullen har gula vertikala maskinstickningar med ungefär 1,5 cm emellan. Mittpå kullen en applikation av gult sidensatin med broderier i tre olika blå nyanser, en röd silkesnodd fastsatt som en ögla. En rund applikation gjord på samma sätt en bit ner på kullen. Mittpå kullen en flätad knopp av violett silketyg i satin. Den höga uppvikta delen av brättet har en dekoration av gula maskinstickningar på insidan, på utsidan dekorerad med röda silkeband. Brättet i gult bindningsmönstrat siden, är uppvikt med gula maskinstickningar på insidan och dekorerad med röda sidenband på utsidan. Fodrad med rött bomullstyg i tuskaft med röda maskinstickningar.

Data elements
References (2)

Delobjektnummer

1935.50.1687.C

Tidigare identitet

REG.NO.97 [föremålsnr 3 [Textil]

Sakord

huvudbonad

Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

mössa

Sakord, engelska

headgear

Världsdel - ursprung

Asien [Textil]

Beskrivning

Enligt uppgift i MLk på FME:s arkiv tillhör mössan dräkten för en storlama (se huvudnumret). (PH)

[Etno]; Mössa av gult sidentyg i satin. Kullen har gula vertikala maskinstickningar med ungefär 1,5 cm emellan. Mittpå kullen en applikation av gult sidensatin med broderier i tre olika blå nyanser, en röd silkesnodd fastsatt som en ögla. En rund applikation gjord på samma sätt en bit ner på kullen. Mittpå kullen en flätad knopp av violett silketyg i satin. Den höga uppvikta delen av brättet har en dekoration av gula maskinstickningar på insidan, på utsidan dekorerad med röda silkeband. Brättet i gult bindningsmönstrat siden, är uppvikt med gula maskinstickningar på insidan och dekorerad med röda sidenband på utsidan. Fodrad med rött bomullstyg i tuskaft med röda maskinstickningar. [Textil]

Materialkategori

textil

Material - tillverkning

bomull

silke

Teknik - tillverkning

applikation [Etno]; broderat; satin; bindningsmönstrat; tuskaft; flätat; maskinsytt [Etno]; snörmakeri [Etno]; vävt [Textil]; applicerat [Textil]

Anmärkning

Skulle varit skickat till Chicago enligt katalog. Ingen uppgift om föremålet i katalogen. [Textil]

Höjd

12,5 cm

Diameter

25 cm

Namn - förvärvat från

Hedin, Sven Anders (1865-02-19 - 1952-11-26), författare, geograf, upptäcktsresande

Beskrivning: Forskningsresande, geograf, författare. Fil.dr.
H. blev adlad 1902.
Efter att ha tagit en doktorsgrad i Halle (1892) genomförde H. tre egna expeditioner i Centralasien (1893-97, 1899-1902, 1905-09). H. gjorde 1916 en färd till Mellanöstern och 1923 en jordenruntresa.
År 1927 återvände H. till Centralasien för att på uppdrag av Lufthansa undersöka flygrutter och etablera affärskontakter mellan Europa och Fjärran Östern. Han stannade, med korta avbrott, till 1935 som chef för en serie expeditioner och forskningsföretag.
Åren 1933-35 undersökte H. på kinesiska regeringens uppdrag möjligheten att bygga bilvägar längs de gamla karavanlederna genom Gobiöknen.
Expeditionerna 1927-35, som var de vetenskapligt mest produktiva, var tidiga prov på mångvetenskapligt multinationellt fältarbete.
Den vetenskapliga publikationsserien från Hedinexpeditionen är beräknad att omfatta cirka 50 volymer.
H. har även författat många reseskildringar.
En stor tillgång har H. haft i sin talang som tecknare i detta sammanhang. H. ritade tusentals kartor och teckningar och hopbragte stora samlingar av geologiskt och etnografiskt material.
H. var ledamot av såväl Svenska Akademien (från 1913) som Vetenskapsakademien och mottog hedersdoktorat från univ. som Oxford, Cambridge och Harvard. /US
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collection.britishmuseum.org, carl.kulturen.com, commons.wikimedia.org, kulturarvsdata.se, collections.smvk.se, www.geni.com, collections.smvk.se, carlotta.malmo.se, collections.smvk.se, kulturarvsdata.se, libris.kb.se
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Händelse - var närvarande vid

Hedinexpeditionen, fjärde centralasiatiska expeditionen (1927-1935)

Beskrivning: Mellan 1927 och 1935 ledde Hedin den svensk-kinesiska expeditionen till Centralasien. Vid Hedins tidigare expeditioner hade han varit ensam västerlänning, medan han nu var ledare för ett vandrande universitet som bestod av ett stort antal svenska och kinesiska vetenskapsmän, däribland arkeologer, botaniker och etnografer. Bland de svenska deltagarna fanns Georg Söderbom, Folke Bergman, David A:son Hummel, August Larson (hertig Larson) och Gösta Montell.
Mellan 1927 och 1928 var expeditionen finansierad av Lufthansa och hade flera tyska deltagare. Den skulle göra en allsidig utforskning av de centralasiatiska ökenområdenas naturförhållanden och geografi och Lufthansa hade som villkor att expeditionen skulle undersöka möjliga platser för mellanlandningar på den planerade flyglinjen Berlin-Peking-Shanghai. När militärguvernören i Sinkiang förbjöd flygningar över sitt område tog finansieringen slut. Hedin lyckades dock få finansiering från den svenska riksdagen och privatpersoner, vilket gjorde att expeditionen kunde fortsätta mellan 1929 och 1933, efter förhandlingar med den nye makthavaren i Nanking, Chiang Kai-shek. Stora delar av Inre Mongoliet, Nanshan, Tsaidam, Tarimbäckenet, Tian Shan och nordvästra Tibet utforskades. Ett mycket omfattande material samlades in, en noggrann kartering utfördes och Centralasiens klimatologi klarlades.
Mellan 1933 och 1935 finansierades expeditionen av den kinesiska regeringen, med uppdraget att vid sidan av de vetenskapliga undersökningarna studera möjligheten att bygga bilvägar längs de urgamla karavanlederna i Sinkiang. Denna farofyllda färd har Hedin skildrat i trilogien Stora hästens flykt (1935), Sidenvägen (1936) och Den vandrande sjön (1937).
Den stora mängden forskningsresultat publicerades mellan 1937 och 1992 i skriftserien Reports from the scientific expedition to the north-western provinces of China under leadership of Dr. Sven Hedin. (Wikipedia 2015-03-10)
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collections.smvk.se

Världsutställningen i Chicago (Century of Progress) (1933-1934)

Beskrivning: Century of Progress var en världsutställning i Chicago i Illinois i USA 1933. Det var Chicagos andra världsutställning, den tidigare var World's Columbian Exposition år 1893, och den uppfördes för att fira 100-årsjubileet av Chicagos stadsrättigheter.
Mässan syftade till att visa framgångar i mötet mellan industri, vetenskap och myndigheter. Vetenskapliga institutioner önskade det i ett tidigt skede i planeringen efter att vetenskapen hade fått dåligt rykte bland annat efter första världskrigets gaskrig. Staden Chicago ville också framställa sig i god dager efter att ryktet skamfilats efter bland annat raskravaller och problem med organiserad brottslighet efter första världskrigets slut. Planeringen för världsutställningen inleddes 1928 under en högkonjunktur, men när den invigdes var lågkonjunkturen under den stora depressionen på sin lägsta nivå. Den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt hade inlett sitt reformpaket New Deal och när han besökte mässan och såg resultatet i framtidstro och vilja till konsumtion bad han staden att fortsätta med utställningen även 1934. Ford, som hade tackat nej 1933, såg General Motors framgångar på mässan deltog 1934 och hade då den populäraste paviljongen.
Under mässan 1893 byggdes flera monumentalbyggnader i nyklassicistisk stil under namnet Den vita staden, dessa byggnader var ofta tänkta att fortsätta användas efter utställningen. Som motpol till Den vita staden kallade arrangörerna utställningen för Regnbågsstaden och paviljongerna målades i flera färger. Under 1934 koordinerades färgerna så att de blev ett sätt att orientera sig på området. Byggnaderna var enklare och tänkta att bara användas under utställningen. Inga byggnader bevarades heller till eftervärlden och på platsen anlades bland annat en flygplats.
Chicagos flagga hade två stjärnor före 1933 och världsutställningen uppmärksammades med en tredje.
I samband med världsutställningen spelades den första professionella all star-matchen i idrottshistorien, arrangerad av Major League Baseball (MLB).
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Klassifikation, OCM (smal)

Dräkt (291); Prästerskap (793); Textila tekniker (286)

Utlån - tidigare

1933.0001

Tidpunkt - öppnad/start: 1933-05-271933-05-27
Utställning - lån: Chicago World´s FairChicago%20World%C2%B4s%20Fair, Century of Progress ExpositionCentury%20of%20Progress%20Exposition

Sökord

kläder; klädesplagg; plagg

Konserveringsbehov - Lista

god kondition [Textil]

Tillståndsbedömning - Lista

blekt; smuts

Hanteringsanvisningar

I låda på hylla. [Textil]

Konserveringsåtgärd - Utförd

Stort malangrepp våren 1995 tom hösten 1996 i textilmagasinen. Fryst i 10 dagar i -29 °C hösten 1997. Inga insekter funna på föremålet.

Konserveringsåtgärd - Lista

insektssanerad

foto_dok_dig

1-031017/ÅS [Textil]

del

C [Textil]

Belongs to Objekt

1935.50.1687 dräkt

Beskrivning: Under numret 1935.50.1687 finns följande föremål:
"Dräkt för en storlama
A. Kjol "shiandaga" (tib.)
B. Mantel, "namdjor" (tib.)
C. "Khamba malagai (mologai?) mössa med fodral
D. Jacka, "erengen" (tib.)
E. Stövlar, röda
Köpt i Ta Fu SSü Jehol 7/7 1930
Nrs. 1687-1690 D. 170:-" enligt uppgift i MLK i FME:s arkiv.

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.

1935.50.1687.C :: mössa, huvudbonad

Leave a comment