- Inventarienummer
- 1904.19.0030
- Sakord
- mask (ansiktsmask)
- Sakord, engelska
- maskmask
- Tidpunkt - tillverkning, senast
- 1890-tal1890-tal
- Etnisk grupp - ursprung
- Kwakwakaʼwakw
- Källor, Wikipedia - beskr. av
- en.wikipedia.org
, sv.wikipedia.org
- Etnisk grupp - tidigare benämning
- KwakiutlKwakiutl
- Ort - ursprung
- Fort RupertFort%20Rupert
- Region - ursprung
- British ColumbiaBritish%20Columbia
- Land - ursprung
- Kanada
- Källor, Wikipedia - beskr. av
- sv.wikipedia.org

- Land, engelska - ursprung
- CanadaCanada
- Världsdel - ursprung
- NordamerikaNordamerika
- Världsdel, engelska - ursprung
- North AmericaNorth%20America
- Geografiskt namn - annat
- CanadaCanada; AmericaAmerica; NordvästkustenNordv%C3%A4stkusten
- Beskrivning
Enligt generalkatalogen är detta en mask "bek bek kwalunsa" (Salmosa, Victoria). Proveniensen anges som kwakiutl, Fort Rupert, British Columbia.
Denna mycket fina mask är typisk för kwakiutl. Till exempel är ögats utformning ett typiskt uttryck för detta. Med stor säkerhet stämmer därför proveniensen. Masken är i ett gott skick och verkar ovanligt välbevarad. Endast cederbarkshårt, som är skört, är aningen skadat.
Troligen är även maskens funktion riktigt angiven. Masker som denna användes i kannibaldansarsällskapet hos kwakiutlgrupperna. Bakhbakwalanooksiwey är kannibalanden om enligt myten bor vid världens norra ände. En anfader träffade denna ande för mycket länge sedan och blev besatt av honom. Denne grundade därefter ett hemligt sällskap där högt rankade kwakiutlindianer senare kunde bli initierade. Dessa blev då och då besatta och fick då tämjas av de övriga initierade genom sång, dans och ritual. Kannibaldansarsällskapets framträdande är mycket komplicerat och innehåller många olika moment. Ursprungligen tog det mycket lång tid att genomföra, men idag är det väsentligt nerkortat. Att äga rätten till hamatsaföremål, sånger, danser och att kunna ritualen räknas till den mest förnämsta egendomen av alla bland kwakiutlgrupperna. Det är deras främsta privilegium, eller åtminstone bland de främsta. Ibland fick man rätten att initieras in i sällskapet genom äktenskap.
Det var många masker av denna typ som användes i ceremonierna. De är relativt lika till utseendet, men några är väsentligt mycket större än denna. De här maskerna är svåra att dansa med eftersom de är tunga och kräver många rep, bland annat flera kring kroppen, för att man skall orka bära dem. Undre delen av näbbarna är nästan alltid rörliga och aktiveras med ett klapprande ljud under festerna./JG
- Slinga - ingår i
- Slinga 3
- Magasinet - slinga
Till höger ser du en stor svart fågelmask som kallas Bek bek kwaluusa. Den kommer från kwakiutlindianerna som lever på Kanadas västkust.
Masken är svår att dansa med eftersom den är tung och kräver många rep, bland annat flera kring kroppen, för att man skall orka ha den på sig. Den undre delen är rörlig så att näbben kan klappra under dansen.
Masken tillhörde från början kannibaldansarsällskapet Hamatsa.
En myt berättar om kannibalanden Bakhbakwalanooksiwey som bor vid världens norra ände. En anfader träffade anden för mycket länge sedan och blev besatt av honom. Han grundade därefter ett hemligt sällskap där kwakiutlindianer från utvalda familjer kunde bli medlemmar.
De är bara de som är med i sällskapet som har rätt att bära sådana masker. Att ha kunskap om ritualen och att kunna sångerna och danserna ger hög status hos kwakiutlindianerna fortfarande idag.
- Magasinet - slinga, engelska
To the right you can see a big black bird’s mask, called Bek bek kwaluusa. It is from the Canadian West Coast, from the kwakiutl Indians who live there.
It’s difficult to dance with this mask because it’s heavy. To be able to wear it, you will need many ropes, some of them around your body. The lower part of the beak is movable, so that the beak can clatter in the dance.
The mask originally belonged to Hamatsa, a society of cannibal dancers.
There is a myth telling about the cannibal spirit Bakhbakwalanooksiwey who lives at the northern end of the world. A vey long time age a forefather met this spirit and became obsessed with it. Later he founded a secret society into which Kwakiutl Indians from selected families could be members.
Only those who are members have the right to wear such masks. Among the Kwakiutl Indians, it improves your status even today to know about the rituals and be acquainted with the songs and the dances.
- Slinga - sortering
- 0303
- Slinga - titel
- Hemliga näbben
- Materialkategori
- trä
- Slinga - titel, engelska
- The Secret Beak
- Material - tillverkning
- trä; barkfiberbarkfiber; cederceder
- Material, engelska - tillverkning
- woodwood
- Teknik - tillverkning
- snidatsnidat; bemålatbem%C3%A5lat
- Längd
- 75 cm75%20cm
- Höjd
- 32 cm32%20cm [utan "håret"]; 80 [ca, med hår]
- Bredd
- 25 cm25%20cm
- Namn - förvärvat från
- Retzius, Gustaf (1842-10-17 - 1919-07-22), anatom, antropolog, tidningsman
- Beskrivning
Gustaf Retzius var läkare, anatom, antropolog och tidningsman. Professor i histologi och anatomi vid Karolinska institutet 1877-90. Ledamot av Svenska Akademin från 1901.Tillsammans med hustrun Anna Hierta-Retzius ägde R. 1884-1907 Aftonbladet. Åren 1884-87 var R. chefredaktör för tidningen, som under hans ledning blev alltmer konservativ i kulturfrågor. Tillsammans med hustrun gjorde R. omfattande donationer. R. gav även ut skönlitterära arbeten. Postumt utkom "Biografiska anteckningar och minnen" (1-2, 1933-48). /US
Gustaf Retzius var son till Anders Retzius.
- Källor, Kulturnav - samma
- kulturnav.org

- Källor - http
- carlotta.malmo.se
, carl.kulturen.com
, libris.kb.se
, commons.wikimedia.org
- Källor, Wikipedia - beskr. av
- sv.wikipedia.org

- Tidpunkt - förvärv i fält
- 1893 - 18941893%20-%201894
- Tidpunkt - förvärv till museet
- 19041904
- Händelse - var närvarande vid
- Anna och Gustaf Retzius resa till Nordamerika (1893)
- Beskrivning
- Under ett halvår med början i juni reste paret Retzius i Nordamerika. Precis som under resan till Egypten var ett viktigt mål att köpa in samlingar till det blivande etnografiska museet samt att besöka kollegor och deras institutioner. Även denna resa rapporterade Gustaf om i artiklar i Aftonbladet under rubriken "Bilder från Nordamerika". Dock blev det aldrig någon bok. Första besöket var till Yale och paleontologen Othniel Charles Marsh vilket följdes av flera andra universitetsbesök. De besökte världsutställningen i Chicago där de bland annat fick se etnografiska utställningar och även flera olika ursprungsfolk som uppträdde och dansade. Här fick de träffa dansken Adrian Jacobsen och den berömde Franz Boas. Efter världsutställningen besökte de flera olika platser och städer, bland annat Santa Fe. De får här tillfälle att besöka en "indianbosättning" utanför staden. I Santa Fe fanns en antikvitetshandel kallad "Jake Gold´s Free Museum" (Gold´s Old Curiosity Shop) där Gustaf köpte etnografika. Under några veckor besökte de nordvästkusten och British Columbia. De kom till staden Victoria, där det fanns flera handlare för etnografika, och reste sedan vidare på Vancouverön. I Bella Bella träffade de Adrian Jacobsens bror Filip Jacobsen som gjorde det möjligt för Anna och Gustaf att besöka flera olika platser och även att inhandla etnografika under 12 dagar. En stor del av föremålen i butikerna i Victoria var insamlade av bröderna Jacobsen. Gustaf och Anna förfärades över de metoder som återförsäljarna använde sig av för att lura av ursprungsbefolkningen äldre föremål som inte var till salu. De var också kritiska till missionärerna i området. Gustaf fick inte tag på lika många kranium under denna resa i jämförelse med egyptenresan men han lyckades förvärva fyra så kallade "longhead"-skallar. Vägen hem till Sverige gick via stopp i flera städer, bland annat Chicago igen, Baltimore och Washington. Stora delar av de samlingar Retzius förvärvade under sin resa finns på Etnografiska museet
- Källor, Kulturnav - samma
- kulturnav.org

- Klassifikation, OCM (bred)
- Dräkt (290)
- Klassifikation, OCM (smal)
- Dans (535); Dräkt (291); Konsthantverk och formgivning (531); Religiösa högtider och gudstjänster (796); Ritual (788)
- OWC - ursprung
- NE10NE10
- Utställning - tidigare
- Magasinet - En etnografisk skattkammare
- Tidpunkt - öppnad/start
- 2012-10-262012-10-26
-
- Nordamerika
- Tidpunkt - öppnad/start
- 19041904
-
- Nordamerikas indianer
- Tidpunkt - öppnad/start
- 1991-06-211991-06-21
- Utställning, del av - tidigare
- Magasinet - X, Vågar du gå in?
- Utställning, monterdel - tidigare
- X04, Vågar du gå in?
- Sökord
- kläderkl%C3%A4der; klädesplaggkl%C3%A4desplagg; plaggplagg
- Ursprungsdatabas
- EtnoEtno
- Belongs to Samling
- 1904.19
::
Retzius, Gustaf
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.