Dräkt av mörkblå gasväv (slinger) med brunaktiga kantband och broderier. Broderiet består av stående vågor, berg, flammande juvel, tranor, femkloiga drakar och andra symboler. Broderiet är utfört i flerfärgat silke och virad lan runt silkeskärna (drakarna; läggsöm). De bruna kantbanden i komplex mönsterväv kring hals och ärmslut är tillverkade av oidentifierad proteinfiber med invävda lan på papper, där metallen nästan helt försvunnit. Dräkten har mittslits fram och bak, men saknar sidslits. Den har hästskomanschettskärning på ärmarna och är knäppt med fem gulmetallknappar och en knutknapp.
Dräkten är avsedd för sommarbruk, vilket kan avläsas i tillverkningstekniken, nämligen gasväven. Vinter- och sommardräkter var annars i princip likadant skurna, men kunde istället vara försedda antingen med något värmande som päls eller vara vadderade eller som här tillverkade i gasväv alternativt tunt bomullstyg (Wilson 1986, s. 89). Detta gällde både för män och kvinnor. Det var strikt regelmässigt som man gick över från vinter- till sommardräkt, d.v.s. det bestämdes årligen från "ceremonirådet" ("Board of Rites"; Cammann 1952, s. 56).
Kinesiska dräkter kan grundindelas i formella och mindre formella dräkter. Denna dräkt går under den så välkända benämningen drakdräkt ("dragon robe", kin."longpao" eller "mangpao" beroende på antalet klor), d.v.s. den tillhör kategorin "festivitetsdräkter" (Siggstedt 1995, s. 21) eller "jifu" för män (och även för kvinnor, men med vissa skillnader), vilket är mindre formella dräkter till skillnad från "hovdräkten" eller "chao fu". När det gäller hovdräkten, var det bara de högsta ämbetsmännen som hade verkligt behov av sådana, d.v.s relativt få. (Dessutom var det brukligt att låta sig begravas i denna dräkt, varför få finns bevarade till eftervärlden; Siggstedt 1995 s. 21). Båda typer kan bestå av drakmönstrade dräkter, men skiljer sig bl. a. genom att hovdräkten har en veckad nederdel. Drakdräkten är alltså snävare och detta brukar anses som ett typiskt drag hos Qing-dynastins mansdräkter (arvet från nomaddräkten, Siggstedt 1995 s. 22). Symboliken både på drakdräkten och hovdräkten är av kosmologisk typ, d.v.s. just det vi ser här: drakar, himmel, berg, himmel och vatten (det s.k. "lishui"-mönstret, stående vågor). Vanligtvis var drakarna till antalet nio stycken. Den fyrkloiga draken (oftast kallad "mang"-drake) ansågs principiellt vara ämbetsmannens enligt dräktförordningarna tillåtna drake. Den femkloiga ("long"-draken) skulle då vara kejsarens signum, men märkligt nog dominerar dessa bland Qing-dräkterna (Siggstedt 1995, s. 29). Utbudet av femkloiga drakdräkter är ju också stort på all världens museer. Cammann 1952 skriver på s. 32: "Obviously, the popular myth that the five-clawed dragon was always restricted to the Ch´ing Emperors is utterly without foundation." (PH)
[Etno], Dräkt av blå gasväv rikt broderad med silketråd och metalltråd bl.a drakar och vågor. Kantband i komplex mönsterväv av proteinfiber och metallan. Öglor av band och metallknappar. [Textil]
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.