Carlotta - the museum database

1935.50.2396.J :: halsband, skulpturdel

Object description: Ett halsband med fem bjällror fastsatta. Halsbandet är grönmålat och bjällrorna guldfärgade. Halsbandet sitter runt halsen på lejonskulpturen.

Data elements

Delobjektnummer

1935.50.2396.J

Alternativ identitet

H.2396

Sakord

halsband; skulpturdel

Sakord, engelska

necklace

Utställning, del av - ingår i

Magasinet - U, En insamling - ett lagarbete

Land - ursprung

Kina : Asien

Geonames-referens: sws.geonames.org
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Världsdel - ursprung

Asien

Beskrivning

Ett halsband med fem bjällror fastsatta. Halsbandet är grönmålat och bjällrorna guldfärgade. Halsbandet sitter runt halsen på lejonskulpturen.

Materialkategori

metall

Material - tillverkning

koppar

Teknik - tillverkning

driven; bemålad

Bredd

0,6 cm

Diameter

7,3 cm

Namn - förvärvat från

Hedin, Sven Anders (1865-02-19 - 1952-11-26), författare, geograf, upptäcktsresande

Beskrivning: Forskningsresande, geograf, författare. Fil.dr.
H. blev adlad 1902.
Efter att ha tagit en doktorsgrad i Halle (1892) genomförde H. tre egna expeditioner i Centralasien (1893-97, 1899-1902, 1905-09). H. gjorde 1916 en färd till Mellanöstern och 1923 en jordenruntresa.
År 1927 återvände H. till Centralasien för att på uppdrag av Lufthansa undersöka flygrutter och etablera affärskontakter mellan Europa och Fjärran Östern. Han stannade, med korta avbrott, till 1935 som chef för en serie expeditioner och forskningsföretag.
Åren 1933-35 undersökte H. på kinesiska regeringens uppdrag möjligheten att bygga bilvägar längs de gamla karavanlederna genom Gobiöknen.
Expeditionerna 1927-35, som var de vetenskapligt mest produktiva, var tidiga prov på mångvetenskapligt multinationellt fältarbete.
Den vetenskapliga publikationsserien från Hedinexpeditionen är beräknad att omfatta cirka 50 volymer.
H. har även författat många reseskildringar.
En stor tillgång har H. haft i sin talang som tecknare i detta sammanhang. H. ritade tusentals kartor och teckningar och hopbragte stora samlingar av geologiskt och etnografiskt material.
H. var ledamot av såväl Svenska Akademien (från 1913) som Vetenskapsakademien och mottog hedersdoktorat från univ. som Oxford, Cambridge och Harvard. /US
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collections.smvk.se, kulturarvsdata.se, carlotta.malmo.se, kulturarvsdata.se, www.geni.com, libris.kb.se, collections.smvk.se, collection.britishmuseum.org, collections.smvk.se, commons.wikimedia.org, carl.kulturen.com
Källor, Wikipedia - beskr. av: sv.wikipedia.org

Händelse - var närvarande vid

Hedinexpeditionen, fjärde centralasiatiska expeditionen (1927-1935)

Beskrivning: Mellan 1927 och 1935 ledde Hedin den svensk-kinesiska expeditionen till Centralasien. Vid Hedins tidigare expeditioner hade han varit ensam västerlänning, medan han nu var ledare för ett vandrande universitet som bestod av ett stort antal svenska och kinesiska vetenskapsmän, däribland arkeologer, botaniker och etnografer. Bland de svenska deltagarna fanns Georg Söderbom, Folke Bergman, David A:son Hummel, August Larson (hertig Larson) och Gösta Montell.
Mellan 1927 och 1928 var expeditionen finansierad av Lufthansa och hade flera tyska deltagare. Den skulle göra en allsidig utforskning av de centralasiatiska ökenområdenas naturförhållanden och geografi och Lufthansa hade som villkor att expeditionen skulle undersöka möjliga platser för mellanlandningar på den planerade flyglinjen Berlin-Peking-Shanghai. När militärguvernören i Sinkiang förbjöd flygningar över sitt område tog finansieringen slut. Hedin lyckades dock få finansiering från den svenska riksdagen och privatpersoner, vilket gjorde att expeditionen kunde fortsätta mellan 1929 och 1933, efter förhandlingar med den nye makthavaren i Nanking, Chiang Kai-shek. Stora delar av Inre Mongoliet, Nanshan, Tsaidam, Tarimbäckenet, Tian Shan och nordvästra Tibet utforskades. Ett mycket omfattande material samlades in, en noggrann kartering utfördes och Centralasiens klimatologi klarlades.
Mellan 1933 och 1935 finansierades expeditionen av den kinesiska regeringen, med uppdraget att vid sidan av de vetenskapliga undersökningarna studera möjligheten att bygga bilvägar längs de urgamla karavanlederna i Sinkiang. Denna farofyllda färd har Hedin skildrat i trilogien Stora hästens flykt (1935), Sidenvägen (1936) och Den vandrande sjön (1937).
Den stora mängden forskningsresultat publicerades mellan 1937 och 1992 i skriftserien Reports from the scientific expedition to the north-western provinces of China under leadership of Dr. Sven Hedin. (Wikipedia 2015-03-10)
Källor, Kulturnav - samma: kulturnav.org
Källor - http: collections.smvk.se

Belongs to Objekt

1935.50.2396 figur, skulptur

Beskrivning: Dharmapala
Kubera el. Vaishravana, tib. rnam thos sras
Pekingkatalogen: rNam-thos-sras
Kropp: Tegelröd hudfärg, två armar. två ben, ett huvud med bister uppsyn. Bär bodhisattvakrona samt örhängen.Iklädd krigarmundering bestående av en gyl-len brynja, skjorta med fladdrande ärmar, blått bälte, vita byxor och flerfärgade stövlar. Vid mage och skuldror profilerade monstermasker.
Attribut: Höger hand bär dhvaja, segerbanéret.
sana: Lalitâsana, sittande på ett vitt lejon med grön man på enkel lotus.
Defekt vid förvärvet: En juvelspyende nakula, tib. gter gyi ne'u le (mungo), saknas i vänster hand.
Senare förluster: Det över nacke och axlar liggande bandets båda nedre delar, samt en vid bältet löst hängande gyllene fisk.
Atypiskt: Beskrivs vanligen som gul, här tegelröd.
Försluten med träplatta. Figuren ej fylld.
Ålder och tillverkningsort: ca 1900, Mongoliet eller möjligen ateljé i Peking för mongolisk marknad.
Kubera vördas som rikedomsgud med namnet rnam thos sras men också som en av de fyra Lokapâla, tib. jig rten skyong - väderstreckens beskyddare. Som sådan beskyddar han under namnet Vaishravana den nordliga himmelsriktningen, där han härskar över alla yaksa-demoner. Hans boning är berget gangs chen mdsod lnga, ¿Den stora glaciären med de fem skatterna¿ i Sikkim, där han under namnet Vaishravana med den röda lansen, tib. rnam thos sras mdung dmar chan, vakar över de ¿fem skatterna¿: guld, silver, ädelstenar, säd och heliga böcker. Han räknas dessutom som en av de åtta skräckinjagande beskyddarna av religionen, de s.k. dharmapâla. Kubera avbildas också tillsammans med en grupp av åtta beridna gudomligheter, skr. ashvapati, tib. rta bdag brgyad.
Den här avbildade formen anses vara den mest populära. Som ¿Den store gyllene¿, skr. Mahâsuvarna Vaishravana eller Mahâpita Vaishravana, tib. rnam sras gser chen, sitter han på ett rytande lejon och håller i höger hand segerbaneret, en bild för buddhismens segerrika utbredande. Den juvelspyende mungon är en bild för önskan att fattigdom och elände för alla lidande skall få ett slut, samt en påminnelse om gudens seger över ormarna, vilka vakar över jordens alla rikedomar.
Ett resonemang om fiskprydnaden som Kubera bär vid bältet förs av G. Leonov i katalogen över utställningen Wisdom and compassion.
Lessing (1942: 44 ff, 139 ff) återger bl.a. en myt enligt vilken de fyra Lokapâla har sitt ursrung i nâgâ-demonerna och garuda-fåglarna, samt beskriver utförligt en offerceremoni i Yung-Ho-Kung ägnad Vaishravana som rikedomsgud.
Enligt Nebesky-Wojkowitz (1956:68) förbinds namnet Kubera främst med gudens funktion som rikedomsgud och inte som lokapâla.
Publicerad:
Olschak, B.C. 1962. Religion und Kunst im alten Tibet. Zürich: Verlag Ars Tibetana, s. 9.
Pal, P.1969. The art of Tibet.USA: Asia House Gallery, s.108 nr. 82.
Litteratur:
Olschak, B.C. 1962. s. 8.
Olschak, B.C. 1972. s.176, nr.263.
Lavizzari-Raeuber, A. 1989 (1984). s. 173.
Chandra, L. 1988 (1987), nr. 214.
Grünwedel, A. 1900. Mythologie du Buddhisme au Tibet et en Mongolie. Leipzig: F.A.Brockhaus, s.180 ff.
Bunce, F.W. 1995, An Encyclopedia of Buddhist Dietes, Demigods, Godlings, Saints and Demons. New Delhi: D.K. Printworld (P) Ltd., I s 279 f , 314
Lessing, F. D. 1942, Yung-Ho-Kung, An iconography of the Lamaist cathedral in Peking. Stockholm, I s 38, 41 ff, 139 ff
Rhie, M.M., Thurman, R.A.F., Wisdom and compassion, the sacred art of Tibet, Harry N. Abrams, Inc., Publishers, New York 1991, s 305
Nebesky-Wojkowitz, R. 1956. Oracles and demons of Tibet. The Hague : Mouton & Company, s 68 ff

Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.

Important to know about the information in the online collection database

Users of the database are warned that some records may include language or terminology dating from the 19th and 20th centuries which depicted people in ways that are obsolete and/or offensive. We are conscious that the inclusion of such terminology is problematic. As an institution, we have chosen to include this historic information in our database because it is part of the documentation for the object, photograph, or archival item. Where known, objects associated with, or photographs depicting, ritual or ceremonial activity have been hidden in the publicly accessible database as there may be restrictions relating to the age, gender, initiation and ceremonial status or clan of the person who may see them. The database may also include the names of deceased persons, which could cause sadness or distress, particularly to relatives of these people.

Click here for more information.

1935.50.2396.J :: halsband, skulpturdel

Leave a comment

Important to know about the information in the online collection database