- Accessionsnummer
- OM-1974-1133
- Tidigare identitet
- HM-449; HM449
- Sakord
- husgeråd; skål
- Motivord
- kintsugi
- Period, engelska
- (China) Qing dynasty (1644-1912 CE)
- Tidpunkt - tillverkning, tidigast
- 16441644
- Tidpunkt - tillverkning, senast
- 19121912
- Land - ursprung
- Kina
- Geonames-referens
- sws.geonames.org
- Källor, Wikipedia - beskr. av
- sv.wikipedia.org
- Land, engelska - ursprung
- ChinaChina
- Världsdel - ursprung
- AsienAsien
- Geografiskt namn - annat
- Östasien%C3%96stasien
- Beskrivning
Skål, glaserat porslin. Kina. 1662-1722. Enligt katalogkort: Djup risskål med Sang-de-baeuf-glasyr (oxblodsglasyr, Lang-yao). Skador som har lagats med guldlack (kintsugi).
Material: vitt porslin.
Tillverkningsort: Jingdezhen.
Föremålet är lagat med guldlack som används för att laga och dekorera skadad keramik. Den japanska termen på metoden är kintsugi eller kintsukuroi (lack med metallpulver, kintsugi betyder ungefär ”guldsammanfogning” eller ”guldsöm”). Att laga med kintsugi är en process som kan ta flera månader och först används alltså lack från lackträdet, metallpulver, oftast guld, appliceras som sista steg i processen. Lacket fungerar som både lim och kitt.
Kintsugi har en lång historia med koppling till den japanska teceremonin där betydelsefulla trasiga teskålar av olika geografiskt ursprung ofta lagas med guldlack. Teskålar och annan keramik var högt värderade samlarobjekt i japansk teceremonin, i synnerhet de som var kinesiska och koreanska. Lagningstekniken med guldlack visar hur de dyrbara tingen fick ännu högre status då de hade en synlig lagning, samtidigt som det främst var just de dyrbara kärlen som lagades på detta sätt. Flera andra metoder att laga keramik har också använts i Japan.
Det råder olika uppfattning om när metoden att laga genom kintsugi började. Ofta benämns härskaren shogun Ashikaga Yoshimasa (1436–1490) som initiativtagare till kintsugi, då han enligt sägen ska ha varit missnöjd med en vanlig typ av lagning i Kina, som var att med metallklamrar fästa ihop bitar av trasig keramik (metoden kallas på japanska kasugaitsugi) och önskade en vackrare lagning för en värdefull kinesisk teskål som han ägde. Det är oklart om detta är just en sägen eller korrekt, uppgifter i bl a mejlkontakt med Louise Allison Cort (Curator Emerita for Ceramics at the Freer Gallery of Art and Arthur M. Sackler Gallery vid the Smithsonian Institution, Washington D.C., USA, 2020) tyder på att kintsugi började först på sent 1500-tidigt 1600-tal, alltså långt efter Yoshimasas tid. Enligt Cort förekom fr o m 1600-talet förfarandet att slå sönder skålar och sedan laga eller snarare sätta ihop skärvorna till nya skålar med kintsugi, något som även gjordes på tidigt 1900-tal bland vissa japanska samlare och antikvitetshandlare.
Fenomenet kintsugi har sedan några decennier i Västerlandet väckt stort intresse både praktiskt och filosofiskt och särskilt använts som metafor för omsorg om sig själv, att omfamna ens egna brister, att få vara operfekt. Flera böcker har publicerats om detta i Väst och kintsugi har inspirerat konstnärer världen över. Metoden har blivit mycket populär och görs då oftast med olika typer av lim och guldfärg då råvaran lack är ovanlig i Västerlandet och få har kunskapen som krävs för att göra kintsugi som den har gjorts historiskt.
/PH 20240722
- Anmärkning
Skål av porslin glaserad med oxblodsglasyr. Från monter 4, Qing-salen. Enligt montertext: “Skål med oxblodsglasyr, Lang-yao. Reprerad med guldlack. ÖM 1974:1133, HM 449.
Höjd 9,5 cm, diam. 20,5 cm.
; H. 1921: Lang yao, Kangxi. Bra.
H. 1926: Do do
P. David 1959: Kangxi, Lang yao.
- Höjd
- 9,7 cm9%2C7%20cm
- Diameter
- 20,5 cm20%2C5%20cm
- Namn - insamlat av
- John Sparks - Chinese works of art, London
- Beskrivning
John Sparks, konsthandel i London, specalist på framför allt kinesiskt konst "Chinese Works of Art". Låg på 37a Duke Street, Manchester Square, London W1 (annons i Burlington Monograph, Chinese Art, 1925). Låg på 128 Mount Street, London W.1 från 1928.
Grundades på 1870-talet och fanns fram till ungefär 1990. Grundaren var John Sparks (1854-1914), en sjökapten som var verksam i Asien. Hans far levde i Bombay. John Sparks son Ernest Peter Sparks (1896-1970) drev verksamheten vidare efter faderns död (se The Antique Collector, Vol. VI, 1935-36, p.368). Från tidigt 1920-tal var firman verksam i Kina ca 6 månader per år. De hade regelbundet utställningar i London efter första världskriget, och även under 3 år i New York. 1926 fick de pris, "the Royal Warrant of Antiquary of Chinese Art to H.M. Queen Mary". Tillsammans med Bluetts var de en av de mest långvariga och respekterade konsthandlarna i London för kinesisk konst.
(Chinese Art - Research into Provenance, http://www.hatii.arts.gla.ac.uk/admn/php/carp/index.php, 2011-07-08)
- Källor - http
- collections.smvk.se, antiquetrade.leeds.ac.uk
- Namn - förvärvat från
- Gustaf VI Adolf (1882-11-11 - 1973-09-15), kronprins, kung
- Beskrivning
Konung av Sverige från 1950 - 1973.
Gustaf Vl Adolf har gjort stora insatser inom kulturlivet, med tyngdpunkt inom arkeologin, understött och finanierat forskning, arkeologiska fältarbeten, etc.
Gustaf Vl Adolf var kännare av äldre kinesisk konst och fornkunskap och innehade en egen stor gedigen och kvalitativt högtstående samling. Gustaf Vl Adolf har även medverkat vid tillkomsten av Stat.hist.mus:s stora och dyrbara östasiatiska samlingar.
Gustaf Vl Adolf har gjort värdefulla inköp av fornföremål för Nationalmuseum.
Sedan 1911 var Gustaf Vl Adolf ordf. i fören. Nationalmusei vänner. Konstsamlare, bl a av modern sv. konst, särskilt handteckningar och grafik. (Etnografiska museets personpost)
, Gustaf VI Adolf, Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, född 11 november 1882 på Stockholms slott i Stockholm, död 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i Helsingborg, Malmöhus län, var Sveriges kung från den 29 oktober 1950 och fram till sin död. Han var son till Gustaf V och Victoria av Baden och farfar till Carl XVI Gustaf. Han ingick äktenskap 1905 med den brittiska prinsessan Margaret (1882–1920) och gifte sig för andra gången 1923 med Louise Mountbatten (1889–1965). - Källor - http
- www.ne.se, collections.smvk.se
- Källor, Wikipedia - beskr. av
- sv.wikipedia.org, sv.wikipedia.org
- Tidpunkt - förvärv till museet
- 19731973
- Förvärvsomständigheter
- Gåva.G%C3%A5va.;
Förvärvad år 1919 (Feb.) i London hos Sparks för 20 £. Gick sönder på vägen hem.
Testamenterad av HMK Gustaf VI Adolf 1973.
- Publicerad text
Skönheten i det imperfekta
Risskål (1662-1722) i porslin från Jingdezhen, Kina, med vackert djupröd Sang de beauf (oxblods)-glasyr.
Inventarienummer: OM-1974-1133
Risskålen är tillverkad under Qing-dynastin och är testamenterad till museet av Gustav VI Adolf år 1973. Själv förvärvade kungen skålen i London.
Under frakten till Sverige gick skålen sönder. Man kan tydligt urskilja spår av lagningar som har gjorts med guldlack (ser ut som pulserande ådringar av magma, eller kanske ett gyllene träd?). Denna reparationsmetod kallas för Kintsugi, eller Kintsukuroi och kan översättas till "gyllene reparation" eller "gyllene sammanlänkning". Kintsugi är inspirerad av den japanska filosofin och estetiska riktningen "wabi-sabi" där man menar att det finns en skönhet i det imperfekta eller asymmetriska.
I det japanska språket finns det också ett vanligt förekommande begrepp, "mottainai", som ofta används för att ge uttryck för att man anser att något är en onödig förlust. Begreppets bokstavliga betydelse är "essens" och det är ursprungligen hämtat från buddhismen, där det beskriver vikten av att behandla föremål med respekt. Man kan också se kopplingar mellan mottanai och den japanska religionen Shinto, där man tänker sig att alla föremål är besjälade.
Detta sätt att se på skador har också påverkat synen på hur man ska reparera det som har gått sönder. Man tänker att det trasiga är en del av föremålens historia och egenart och att det därför bör framhävas snarare än döljas. (Julkalendern 2016)
- Utställning - tidigare
- Julkalendern 2016
- Beskrivning
Julkalender 2016
Äntligen är det dags att lägga upp årets julkalender!
I år har vi valt en ganska brokig samling bilder som kanske vid en första anblick inte ser ut att ha så mycket gemensamt. Men det har de!
Vi har botaniserat i våra samlingar och valt ut ett antal föremål som av olika anledningar väckt vårt intresse. Sedan har vi nystat i deras historia och följt deras vindlande väg över världshaven och genom seklerna – ända fram till deras nuvarande hemort bakom museimontrarnas glas eller i de tempererade magasinen i Tumba.
Den röda tråden kan kanske sägas vara Östasiatiska museet, som det har kommit att se ut idag. En samlingsplats för berättelser om kulturmöten, om spännande och excentriska karaktärer, om enastående hantverk, om människors olika världsåskådningar och livfilosofier – ja, om livet helt enkelt.
Klicka på dagens lucka för att upptäcka vad det är för föremål som gömmer sig bakom bilden. Längst ner hittar du en tidslinje med ett urval av dynastier i Kina i relation med perioder och händelser i Väst och i Sverige.
Välkomna med på resan för nu drar vi igång!
- Tidpunkt - Öppnad/Start
- 2016-12-012016-12-01
- Tidpunkt - Stängd/Slut
- 2016-12-242016-12-24
-
- Äldre kinesiskt konsthantverk ur svenska samlingar (Nationalmuseum)
- Beskrivning
- Utställningen visade 580 föremål ur privata samlingar från Kina. Några av samlarna var Gustaf VI Adolf (då kronprins), Axel Lundgren, Adolf Ahlgren, Oscar Björck, Anders Hellström, Emil Hultmark, Eric Mjöberg, Ivan Traugott. En katalog gavs ut med ett urval av fotografier av föremålen av C. G. Askberg.
- Tidpunkt - Öppnad/Start
- 1928-04-281928-04-28
- Tidpunkt - Stängd/Slut
- 1928-06-031928-06-03
- Utställningar, historik
- <space>Sverige 1977-78; Stockholm 1928, cat.no 428; Cat.no 82
- Publicerad
- “Mittens rike”, Borås konstmuseum-85, cat.no 404
- Ursprungsregister
- omInvomInv; omDokomDok
- Belongs to Samling
- OM-1974 Gustaf VI Adolf
::
Gustaf VI Adolf
Important to know about the information in the online collection database
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to approve the conditions.