Utmanande mode från graven
Gravfigurin av lergods. Tang-dynasti. Köptes år 1935 i Kina av Nils Palmgren. Ur Gustaf VI Adolfs samling, som donerades till Östasiatiska museet som en "gåva till svenska folket".
Inventarienummer: OM-1974-0896.
På luciadagen vill vi uppmärksamma historiens kvinnor och deras kamp för större handlingsutrymme och möjlighet att bejaka sin individualitet. Därför tillägnas denna lucka Tang-dynastins (618-907) innovativa och (faktiskt) i viss mån även frigörande kvinnomode.
Från Tang-dynastin finns mycket få plagg bevarade, men väggmålningar och gravfiguriner från tidsperioden visar hur kvinnor i kejsarmiljön såg ut - eller åtminstone hur de ville se ut. Det är främst i de övre samhällsklasserna man har haft utrymme att bejaka sin fåfänga. Tang-modet var alltså något som främst berörde en liten, priviligierad grupp av den kinesiska befolkningen. Det är också traditionellt sett de rikare samhällsskikten som lämnar flest historiska spår efter sig i form av gravgåvor, målningar och mycket annat som gör det möjligt för oss att föreställa oss hur livet kan ha tett sig för de människor som levt före oss. Hos detta priviligierade fåtal tycks modeintresset ha varit mycket stort vid denna tid.
Med mode befäster vi vår identitet, visar var vi kommer ifrån, vilken status vi har i samhället, hur vi ser på oss själva och hur vi vill betraktas av andra. Ett sätt för kvinnor att uttrycka sin kreativitet och frihet inom de annars så strikta gränser som ringade in tang-kvinnans tillvaro var att klä sig med inspiration från de västliga och nordvästliga folken, de så kallade ryttarnomaderna. Hos dessa nomadiska folkslag hade kvinnan en något friare roll av rent praktiska skäl – det saknades materiella möjligheter att ha passiva hustrur som inte medverkade i hushållets praktiska göromål.
Gravfigurinerna visar att det kvinnliga kroppsidealet skiftar under Tang-dynastin från ett smalt till ett fylligare utseende. Även frisyr och klädsel förändras. Under tidiga Tang bär modemedvetna kvinnor plagg med snäva ärmar och åtsittande höga midjor. Inspirationen från utländskt (centralasiatiskt) mode under denna tid var säkerligen ett uttryck för periodens internationella kultur. Från och med mitten av Tang-dynastin börjar kvinnor ha på sig allt vidare plagg som döljer kroppen. Vissa plagg kan ha haft en kjolsvidd på nära 3,5 meter. Det nya kroppsidealet under senare Tang innebär att kvinnor rent fysiskt tar mer plats i och med att de växer i omfång.
(Julkalendern 2016)
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to approve the conditions.