Carlotta - the museum database

1939.70.0095a-g :: bältesgehäng, elddon, jakt

Object description

Om bältesgehäng:

Till samernas bälte hör alltid diverse gehäng och redskap, ett slags ”survial kit”, med saker som är viktiga att ha till hands under vandringarna ute i vildmarken. Dessa är en vanlig kniv, en stor huggkniv, en pung med eldon och torrt fnöske, ett syställ, ett kruthorn (om man ska ut och jaga med gevär) och en sked, samt en dryckeskosa.

Bältesgehänget, består av en ring (guottadahak(-a), guoddahat) som är fäst vid bältet och som de ovan nämnda sakerna knyts fast på. Guoddahat är en karvad ring av horn eller gjuten i mässing. Ofta har den ett sol- eller vädersträckstecken, alternativt ett andedjur inne i ringen.

Det tillhörande systället, består av ett nålhus (nallogoatte) med nål och sentråd, en syring av läder eller metall (suormmagoatte) och sax (skarret) med läderskydd (skarretskuoppo). (För detaljerade skisser se Elgström, 1922: 293, 295.)

På nålhuset hänger det ofta och skramlar små ringar av mässing. Samma sorts mässingringar kan också vara fastsydda på vissa av läderpungarna. (För information om guoddahats och mässingringarnas religionssymboliska betydelse, läs Saga du Nords bok Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion.)

Relaterade sökningar:

personliga föremål

tillbehör

bältesgehäng

Referenser:

Ossian Elgström Karesuandolapparna, Åhlén & Åkerlundsförlag: Stockholm, 1922.

Saga du Nord Trolltrummans hemlighet. En socialantropologisk rekonstruktion av samernas förlorade naturreligion. U.a.

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010)

Object description

Om jakten:

Samerna var ursprungligen jägare och samlare, med en naturreligion som hade ritual och restriktioner som var ämnade att skydda djurbeståndet, och därmed även gruppens egen överlevnad, i en väldigt ömtålig ekologisk miljö.

Vildrensguden, Mjandasj, satte sig i sin renskepnad på bakbenen och talade till jägaren mitt emot honom: ”Var det inte jag, Mjandasj, som lagt bågen i människans hand och lärt er hur man jagar vildren? Men nu har ni blivit listiga och bryter mot alla regler. Ni gör konstiga angrepp och skjuter från alla håll och vi vet inte var det fasansfulla kommer ifrån. Vildrenen hör åska men vet inte varifrån jägaren skickar den. Vi är rädda för att äta och vi är rädda för att leva. Nu tar jägaren inte bara en vaja, utan många och det på en enda lyckad jaktdag.” Men jägaren bara skrattade och skröt över sin slughet och framgång. Då sade Mjandasj: ”Nu när du inte längre skonar sarvar och vajor, Mjandasjs barn, kommer det inte att bli någon mer vildrensjakt!” Så sade renguden. Och så blev det! (Tjarnoluskij, 1993: 31)

Samerna har sedan så långt tillbaka som 1300-talet varit skinn och pälsleverantörer till stora delar av Europa. Exporten gick på 1300-talet mest genom uppköpare som kom med båt till Nordnorge och såldes via Bergen till England. Förutom ren och älghudar, sålde de framförallt de på den tiden mycket efterfrågade pälsarna av ekorre och ädelpälsar som hermelin, mård, sobel, räv, utter, bäver, lo, samt även någon järv, varg och björn. (Fjellström, 1985: 181-185) De samiska ädelpälsarna, som hermelinen, kom säkert att pryda en och annan av Europas stora kungar, istället för att i en ekologisk balans livnära de arktiska rovdjuren. Den kommersiella jakten gjorde inte ens stopp inför uttern och bävern, som i den gamla samiska religionen hade varit fridlysta då de ansågs vara nåjdens heliga djur.

Det var en kombination av befolkningstillväxt, kolonisering, kristendom (som satt de gamla jakttabuna ur spel), samt den nämnda kommersen, som åstadkom en överexploatering av viltbeståndet och rubbade den ömtåliga balansen i naturen. En av följderna blev att vildrensbeståndet till slut utrotades. Idag finns inge vildrenar kvar. Därmed tog vildrensjakten slut, precis som guden Mjandasj hade förutspått!

Som en följd av vildrenens drastiska minskning under medeltiden övergick allt fler samer till renskötseln och började föda upp renar istället för att jaga dem. (Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM, 2010)

Relaterade sökningar:

redskap och utrustning

jakt

bössa

bältesgehäng

Björn-spjut: 1939.70.0023 och 1939.70.0024.

Varg-spjut: 1939.70.0174, 1939.70.0177.

Bössa: 1939.56.0011, 1948.21.0077, Tillbehör: 1939.70.0095 (jaktbälte), 1939.56.0012 (bältesgehäng till bössa). m.fl.

Referenser:

Phebe Fjellströms bok Samernas samhälle i då och nutid. Nordstedts: Stockholm, 1985. ISBN 91-1-853222-5. Finns på VKM’s bibliotek.

Tjarnoluskij, Vladimir. Den vilda renen, Ájtte, Jokkmokk, 1993